Logga in

Bra offentliga affärer

siterips

Johanna Berlin – samlande kraft inom Livscykelanalys

På årskonferensen i Gävle får vi ett riktigt spännande besök. Johanna Berlin verkar inom den stora statliga forsknings- och innovationskoncernen RISE – Research Institutes of Sweden AB. Eftersom RISE just genomgått en stor organisatorisk förändring, genom att SP-koncernen, Swedish ICT och Innventia blev delar av verksamheten, och man dessutom finns spridda på många håll geografiskt så krävs just en samlande kraft för att hålla samman forskning och utveckling kring ämnet. Och när jag pratar med Johanna så upplever jag henne som en mycket kompetent och strukturerad entusiast, som verkligen brinner för det hon håller på med.

Ursprungligen är Johanna automatiseringsingenjör (civilingenjör) men hon kom tidigt in på miljösystemanalys, inom livsmedelskedjan och ursprungligen främst mejerikedjan – hur kan vi förbättra den ur miljösynvinkel. Hon påbörjade sin doktorsavhandling 1999 och disputerade 2005. – Jag var med när klimatet blev viktigt, skrattar Johanna och tillägger att de första tretton åren handlade det väldigt mycket om livsmedelsanalys, numera handlar arbetet om alla samhällsprodukter.

– Men från första början höll jag på med robotteknik, data (precis innan IT-boomen) och jag var konsult inom papper och massa där jag gjorde program för styrning av produktionen. Mitt hjärta klappade för miljön så jag försökte optimera styrningen för bästa miljömässighet. Sedan hamnade jag på SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik i Göteborg, där jag började genomföra ändringar inom mejerikedjan och så småningom även andra delar av livsmedelskedjan utifrån ett livscykelperspektiv.

– Vi gjorde en uppmärksammad studie ihop med JTI – Jordbrukstekniska institutet (som liksom SIK gick upp i SP och numera är en del av RISE) för några år sedan. Kan Sverige försörjas vid lång bränslebrist? Rapporten visade att en minskning av den fossila energitillförseln med 50% skulle skapa en svältsituation i Sverige. Ett problem är då att om en sådan akut brist uppstår – på grund av konflikter, krig eller naturkatastrofer – så är antagligen resten av Europa i mer eller mindre samma situation och vi kan då inte räkna med livsmedel därifrån.

–För 6 år sedan blev jag ansvarig för systemplattformen för alla som arbetar med systemanalys inom koncernen och har organiserat de sammanlagt 38 medarbetare som arbetar med livscykelanalys på olika platser i Sverige. Det finns olika specialinriktningar, exempelvis betong (CBI Betonginstitutet, som tidigare ställt ut på SOI’s årskonferens tillsammans med SP), trä, bioekonomi, energi, glas, livsmedel och så vidare.

LCA är ett sätt att följa produkten från ”vaggan till graven” för att räkna fram en helhetsbild över produktens sammanlagda miljöpåverkan. Man undersöker vilken miljöpåverkan framtagningen av råvarorna till produkten, tillverkningen, användningen och slutligen avfallshanteringen har. Dessutom analyseras den miljöpåverkan som orsakas under mellanstegen, såsom transporter och lagring. Genom att analysera hela produktkedjan kan företag eller myndigheter även få kunskap vad i produktens hela cykel som utgör mest miljöpåverkan och kan på så sätt rikta sina insatser.

Livscykelanalys är väldigt bra metod att använda i en cirkulär ekonomi. På sätt och vis bygger de på samma tankar, i en cirkulär ekonomi ska naturresurserna användas om och om igen och för att det ska kunna ske behövs affärsmodeller som gynnar det. I livscykelanalys är också det bästa att naturresurserna används om och om igen då får de analyserade produkterna och tjänsterna lägre miljöpåverkan. Så därför har jag haft en hel del samarbete med Mats Williander, som pratade om cirkulär ekonomi på er årskonferens för ett par år sedan.

– Offentlig upphandling omsätter stora pengar. Om man upphandlar så bra som möjligt ur ett livscykelperspektiv och kommer med rätt frågor och krav så påverkas industrin! Vi vill vara en hjälp på vägen att nå dit. Och det första steget man gör är en analys av mål och omfattning Ju bättre denna görs, desto fortare går genomförandefasen och det blir mindre fel.

Många företag har tagit in FN:s 17 globala hållbarhetsmål i sin verksamhet (läs mer om dem här), Sverige har förbundit sig att arbeta för dem och några av målen stämmer på varenda upphandling som görs. I det arbetet är livscykelanalys en stor hjälp. En ny del i metodutvecklingen av arbetet är Aktörsbaserad livscykelanalys – att använda ett aktörsperspektiv i en LCA-analys, exempelvis konsumentperspektivet. Alla aktörers beslut påverkar slutresultatet. På SIK var vi tidiga med detta då vi tittade på spill/avfall i livsmedelskedjan bland annat utifrån ett konsumentperspektiv – Tänk på miljön – ät upp maten. Det handlar om att konsumera det man behöver och att göra det så hållbart som möjligt.

– Men det måste sägas att dagens samhälle i sin utformning inte stöttar cirkulär ekonomi, exempelvis tror jag att skattesystemet måste förändras. Jag kan inte säga exakt hur men ekonomin måste bli mindre beroende av konsumtion.

– Vad gör du när du inte arbetar?

– På fritiden tycker jag om att vara med familjen, min man och mina 3 barn (14, 8 och 6 år). Jag tycker också om att röra på mig. Jag brukar gå på Friskis och Svettis och tillsammans med familjen åker vi skidor på vintern. På sommaren badar vi i havet utanför Lysekil där vi har sommarstuga.

Det skall bli mycket intressant och spännande att träffa Johanna på årskonferensen om ett par månader. Vässa gärna frågorna till Johanna redan nu!


________________________
________________________