Min sida
Laddar..

Senaste sökningar

Kontakta oss

Adress

  • Sveriges Offentliga Inköpare
  • c/o Föreningshuset
  • Virkesvägen 26
  • 120 30 Stockholm
  • soi@soi.se

Telefon

  • 08-21 61 40 (säkrast mellan 10-12 vardagar)

Organisationsnummer

  • 887500-9584

Ni ställer väl ordentliga miljökrav…?

24 februari, 2020

Vice ordföranden har ordet

I en debattartikel i Dagens Samhälle den 30 januari i år skriver Inger Ek, Jan-Olof Jacke och Rikard Jernsten om inköpsmognad. Generaldirektören för Upphandlingsmyndigheten, VD för Svenskt näringsliv och generaldirektören för Konkurrensverket gör här alltså gemensam sak och pekar i en mycket bra artikel på att bättre inköp kräver mognare organisationer. Det är en stark trio som naturligtvis vet vad de pratar om och de representerar också tre olika perspektiv på offentligt inköp. Stödjande, kontrollerande och ”motpart” skulle man lite tillspetsat kunna säga, men våra svenska företag är naturligtvis inte en ”motpart” enligt någon rimlig definition av ordet. Det intressanta här är deras gemensamma uppfattning om vad som behöver utvecklas för att den offentliga affären ska bli det vi alla vill, ett effektivt medel att på ett hållbart sätt uppnå god samhällsservice och övergripande verksamhetsmål.

Vad är då en inköpsmogen organisation? Ja, det handlar om att arbeta tvärfunktionellt och strategiskt med inköpsfrågor, att betrakta själva affären som en del av lösningen. Inte bara som ett sätt att i slutfasen, på ett lagligt sätt, teckna avtal om köp av varor eller tjänster.

Min rubrik på detta brev är faktiskt också den ett försök att spetsa till det lite, och leder mig till ett exempel på en aspekt av vad jag tror att artikelförfattarna vill peka på. Det är ganska väl förankrat och accepterat att det är viktigt att ställa bra miljökrav i offentlig upphandling. Men alltför ofta tror jag att det finns en förväntan att upphandlingsenheten, inköpsavdelningen eller den enskilde upphandlaren löser detta genom att ställa miljökrav i alla upphandlingar. Jag menar dock att en upphandlare ofta har mycket begränsade möjligheter att själv leva upp till en sådan förväntan.

All form av inköp handlar om målkonflikter, i princip alla krav kostar antingen pengar, tid eller kräver olika mycket anpassning i organisationen. De allra enklaste miljökraven kan man kanske ha som ”standardmall” i upphandlingar, och upphandlingsenheten kan ansvara för att de ställs. Till exempel att man måste ha en beslutad miljöpolicy i företaget för att kvalificera sig för att få lämna anbud, eller att man ska vara miljöcertifierad enligt ISO 14000. Missförstå mig inte, detta är nog så viktiga krav att ställa, men de kommer inte att flytta gränserna för hållbarhetsarbetet, som är så viktigt för vårt samhälle idag, särskilt mycket.

Det som behövs är att själva målet med affären redan innan första raden i förfrågningsunderlaget skrivits också uttrycks i termer av minskad miljöpåverkan, och att man är villig att betala för det. Den typen av krav kommer att kosta pengar, eller kommer att ta längre tid att leverera på, eller så kanske en helt annan vara eller tjänst behöver upphandlas än den man kanske tänkt sig från början. Det är nog få upphandlingsenheter som själva har mandatet att ansvara för att miljökrav ställs på det sättet, och miljökrav är bara ett exempel. Samma resonemang gäller för innovation, social hållbarhet, effektivisering och andra värden som är attraktiva för våra kommuner, regioner och statliga myndigheter.

En inköpsmogen organisation har enligt min uppfattning en förmåga att i större utsträckning lyckas omsätta organisationens övergripande mål till effektiva nedbrutna mål och krav i de avtal som man upphandlar. I samma stund som idén om att köpa något från marknaden föds, så finns det i en inköpsmogen organisation naturliga kanaler för att börja diskutera hur en affär kan byggas för att nå målen. I allra bästa fall finns det redan strategiska kategoriplaner på plats, som lagt de övergripande riktlinjerna för hur organisationens mål ska mötas. Det leder till affärer som gör mer skillnad, och det skapar ett större intresse hos de företag som i övrigt tvingas ligga på framkant på många områden för att vara relevanta mot andra kunder utanför den offentliga sfären.

Det finns naturligtvis olika modeller för att mäta, eller självskatta, sin egen organisations inköpsmognad, idéerna är bara en googling bort... Sannolikt är det ett bra första steg för att så fröet till en utveckling på området. För vi behöver alltid utvecklas, oavsett var vi står idag.

Hälsningar,
Martin Kruse
Vice Ordförande SOI