Att ställa jämställdhetskrav i upphandling var ett av de ämnen som avhandlades då JÄMI höll konferens kring Jämställdhetsintegrering i staten och om vilka verktyg som kan användas i arbetet.

Hela samhället ska genomsyras av strävandena att nå de jämställdhetspolitiska målen. Det har Sveriges riksdag beslutat i samklang med beslut i EU och FN. Under 2008-2010 har Program Jämi, placerat vid Göteborgs universitet, regeringens uppdrag att skapa förutsättningar för ett långsiktigt stöd för statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering.

I JÄMI’s perspektiv handlar jämställdhetsintegrering om demokratiska rättigheter, verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring. Det gäller att stärka demokratin genom att säkra demokratiska rättigheter och motverka diskriminering. Rent konkret innebär det att statliga verksamheter ska möta både kvinnors och mäns behov.

Genom att ta fasta på alla medborgares behov och kompetenser ökar också kvalitén i de statliga verksamheternas arbete och service. Dessutom ger det myndigheterna förbättrad legitimitet bland medborgarna, som finansierar all offentlig verksamhet.

Sedan mitten av 1990-talet är jämställdhetsintegrering (Gender Mainstreaming) en globalt accepterad och använd strategi för att skapa jämställda och långsiktigt, hållbara samhällen. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande.

Ragnar Lindholm från Primona talade kring frågan Hur kan man ställa jämställdhetskrav vid offentlig upphandling? Vid offentlig upphandling kan man ställa krav på kvalitet genom att exempelvis inte bara fråga leverantörer om de har en jämställdhetspolicy, utan be om en utförligare redogörelse. Ytterligare redogörelser kan gälla hur företaget lever upp till jämställdhetslagstiftning. Man kan även be företaget redovisa sina erfarenheter inom jämställdhetsområdet.

Därefter levererade Ragnar Lindholm den traditionella metoden för att jämföra olika anbud, genom att kvantifiera kriterierna. Exempelvis 10 poäng om företaget är mycket väl anpassat till kravet och 2 poäng om det är så i begränsad omfattning. Vid offentlig upphandling finns både ”skall-krav” och ”bör-krav”. De första har större tyngd, men Ragnar Lindholm anser att man borde lägga stor vikt även de senare.

– Det är dessutom viktigt att inte se alltför mycket till hur upphandlingar har gått till historiskt, eftersom det händer mycket inom detta område.

Däremot debatterades inte i någon större omfattning i vilka sammanhang eller på vilken grund jämställdhet skall inkluderas i den offentliga upphandlingen utan man konstaterade att upphandling är ett av de verktyg som kan och bör användas för att nå en ökad jämställdhet.

I den avslutande paneldebatten deltog bland annat forskaren Eva Wittbom, som förde in begreppet makt i debatten. Hon har studerat hur styrningen mot jämställdhetsmål fungerar inom Banverket och Vägverket. Avhandlingen, ”Att spränga normer – om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering” visar att utvecklingen av jämställdhet lätt styrs in i en återvändsgränd när man försöker mäta målen i siffror. Ur ett genusperspektiv är jämn könsfördelning inte tillräckligt för att veta om makten är jämnt fördelad, eftersom antalet kvinnor respektive män inte säger något om vilka behov och erfarenheter som får tolkningsföreträde.