Förstasida Nyhetsarkiv

Årskonferens 2015

SOI:s årskonferens 2015 kommer att vara i Helsingborg den 20-22 april 2015. Läs mer.

Ansökan till certifiering

Hög kompetens leder till stora möjligheter för den offentliga upphandlingen att ständigt utvecklas avseende metoder och effektivitet.
Läs mer om SOI:s certifiering ...

Ansök om certifiering här ...

Nyheter
Mathias Sylwan om domstolarnas roll PDF Skriv ut E-postadress

alt




















Mathias Sylwan är förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och har bland annat varit ombud för Sigtuna och Rättvik i de omtalade livsmedelsmål där man upphandlat utifrån Miljöstyrningsrådets kriterier. Trots fyra olika domstolsutslag i just dessa mål, i Förvaltningsdomstolar/Kammarrätter (det finns fler domstolsutslag som rör djurskyddskrav), har som bekant inga mål förts till EU-domstolen för förhandsavgörande. Oklarheterna avser dels huruvida man får ställa högre krav på djurskydd än EU:s minimikrav, dels hur uppföljningen av kraven skall gå till. När det gäller uppföljningen av kraven begärdes prövning i Högsta Förvaltningsdomstolen samt förhandsavgörande i EU-domstolen. Högsta Förvaltningsdomstolen gav dock inget prövningstillstånd.

– Mathias, ser du en förändring över tid när det gäller EU:s och EU-domstolens syn på sådana parametrar i upphandlingar som miljökrav, etiska krav, djurskyddskrav etc.


– EU-fördragen har genomgått viktiga förändringar sedan Romfördraget där miljömål och sociala mål fått ett allt större utrymme. Denna förändring har fått avtryck i EU:s upphandlingsdirektiv. När det gäller EU-domstolens praxis så har den successivt tydliggjort utrymmet för att ta miljöhänsyn och social hänsyn i offentlig upphandling. Det senaste exemplet rör FairTrade. EU-domstolen har visat på en mycket tillåtande inställning, vilken inte fått genomslag i Sverige.

– Var står de svenska förvaltningsdomstolarna i förhållande till praxis och domar inom EU?

– Enligt min mening övertolkar svenska domstolar konkurrensaspekten i LOU. Det finns flera exempel på detta: djurskyddsdomar, Sysavdomen, Stenungsunds skolskjuts och Region Skånes köp av hörapparater. Jag är övertygad om att utgången hade blivit en annan i dessa mål om EU-domstolen tillfrågats. I skolskjutsmålet frågade kammarrätten Konkurrensverket i stället för EU-domstolen. I Sysavdomen ansåg regeringsrätten att Teckalundantaget inte var implementerat i svensk lag, men Teckalundantaget är ju ingen ny lag utan EU-domstolens tolkning av ett direktiv, nämligen direktivet från 1993 om upphandling av varor som vi redan hade implementerat. Vårljusmålet är ett nytt exempel på samma synsätt som i Sysavdomen.  

– Det är också en märklig uppfattning att tredje man skall bli lidande av en felaktig upphandling, vilket är helt emot EU-rätten. Enligt kammarrätten gick procedurreglerna i LOU före barns rätt att komma till skolan. Stenungsund fick därför inte tillfälligt köpa skolskjuts medan man gjorde om en tidigare annonserad upphandling.

Djurskyddsdomarna, med undantag för Sigtunadomen, innebär att man inte får ställa produktkrav som går längre än EU:s minimiregler. Inte bara djurskyddskrav utan alla slags drivande produktkrav skulle vara otillåtna. Med den inställningen blir upphandling som huvudregel en prisfråga. Det allmänna skulle inte få använda sig av sin köpkraft för att ställa drivande krav. Det demokratiska handlingsutrymmet krymper och det blir svårt för Upphandlingsutredningen att lägga några förslag.

- Upphandlingsutredningen har tagit in kommentarer från utländska professorer. Dessa visar att det är möjligt att ställa drivande krav. Deras utlåtanden är indirekt en bekräftelse av SKL:s hållning och indirekt också en skarp kritik av förvaltningsdomstolarnas tolkning.  

– Anser du att förvaltningsdomstolarna kan utvecklas vad gäller upphandlingsfrågor eller att vissa av dem kan specialisera sig på upphandlingsmål?

– Jag är pessimistisk vad gäller förvaltningsdomstolarnas vilja till förändring. SKL anser att det bör inrättas en specialdomstol för upphandlingsmål med ledamöter som har särskild sakkunskap inom upphandling. Det finns flera fördelar, bland annat;

En central domstol med sakkunniga ledamöter möjliggör ökad specialisering även hos domarna.
En större enhetlighet ökar möjligheten att utveckla en praxis som stämmer överens med EU:s regler.
Specialister kan lättare avgöra när det är läge att lyfta rättsfrågor till EU-domstolen.
Ökad effektivitet gör tillämpningen mindre tidskrävande.

– Hur påverkas upphandlarna av domstolarnas övertolkningar?

– Om förvaltningsdomstolarnas tolkning ska råda så förlorar upphandlaryrket mycket av sin tjusning. Då handlar upphandling om pris och en stor del av det strategiska perspektivet försvinner. Men jag hoppas på ett tydligt ställningstagande från Upphandlingsutredningen.

 
Höjd gräns för direktupphandling – vår syn PDF Skriv ut E-postadress

alt











På sistone har två debattartiklar publicerats som behandlat direktupphandlingsgränsen. Den ena, skriven av företrädare från Almega och ett antal upphandlande myndigheter, förespråkar en bibehållen gräns för direktupphandlingar (ca 284 000). Den andra, skriven av Magnus Josephson, anser att en höjning i linje med vad Upphandlingsutredningen aviserat vore bättre för de mindre affärerna. Det finns goda argument för båda uppfattningarna och det är bra att frågan kommer upp till diskussion, eftersom alla då har bättre möjlighet att värdera de olika aspekterna av frågan!

Finns det en uppfattning som kan sägas vara rätt? Nej, det gör inte det. Tyvärr. Det vore en intressant forskningsuppgift att närmare studera effektivitetsvinster i upphandlingar vid olika nivåer för direktupphandling. Det vore även intressant att i ett sådant sammanhang studera effekterna i de fall den upphandlande myndigheten söker verklig konkurrens och de fall då man, av olika anledningar, köper en vara/tjänst genom en direktkontakt med endast en leverantör. En utredning som hade dessa frågor som fokus skulle kunna tillföra mycket för att ta ett viktigt steg bort från tyckandet och närma sig något som mer liknar en objektiv sanning.
Den uppfattning SOI fört fram i remissyttrandet till Upphandlingsutredningen är att vi står bakom en höjning av direktupphandlingsgränsen. Föreningens grundidé baseras på att vi försöker agera för det något slitna uttrycket ”den goda affären”. Med det menar vi en affär där den upphandlande myndigheten analyserat och konkretiserat sina mål och sitt behov, omsatt detta i ett skriftligt underlag, som sedan skickats ut till marknaden för att utnyttja konkurrensen. Under förutsättning att underlaget är anpassat till, inte enbart myndighetens behov, utan även marknadens förutsättningar, finns utmärkta möjligheter att få en situation där både säljare och köpare blir nöjda. En ”god affär” har då förmodligen uppnåtts. Nu är det inte alltid så enkelt som det låter, såklart, men det är ändå dessa grundförutsättningar vi måste ha med oss i det fortsatta resonemanget.

Om varje myndighets behov varierar, kommer även marknadens förutsättningar för att lämna bra anbud variera. Varje affär bygger på sina unika förutsättningar, där variationer i volym, tid, målsättningar m.m. skiljer sig åt. I detta perspektiv får varje affär sägas vara unik och det är svårt att säga att ett enda tillvägagångssätt passar alla enskilda affärer. Vi är därför av uppfattningen att den upphandlande myndigheten bör ges ökade förutsättningar att göra dessa anpassningar. Sådana möjligheter finns i viss mån idag, men när det gäller mindre upphandlingar är man alltid styrd att annonsera även dem. En förändring av direktupphandlingsgränsen kommer i vissa fall att leda till att direktupphandlingen annonseras, i andra fall till att man gör en mindre konkurrensutsättning i form av utskick till en handfull leverantörer, i ytterligare andra fall till att man vänder sig direkt till endast en leverantör.

Grundantagandet inför en affär är att rätt användande av konkurrensen på marknaden alltid skapar bättre förutsättningar för en god affär. Frågan är dock om vi behöver ett regelverk som säger att annonsering alltid är det bästa sättet att uppnå detta? Vi är av uppfattningen att det finns andra, bättre, vägar. Man ska vara helt klar över att förändringar i regelverket alltid kommer att leda till förändrade beteenden. Det kommer också att kunna skapa risker. Fel hanterat finns t.ex. risken att upphandlande myndigheter inte agerar enligt lagens intentioner. En sådan risk måste tas på allvar! Det är i detta sammanhang intressant att jämföra med det privata näringslivet. Där finns inga regler för hur konkurrensutsättning sker, men det är nog få som påstår att deras verksamhet inte fungerar för det, eller att korruptionen är särskilt stor. Det finns naturligtvis en viktig fråga som skiljer offentlig och privat verksamhet. I den privata verksamheten har de ett tydligt vinstsyfte, vilket ger ett tydligt incitament att göra bra affärer, eftersom företagets resultat annars blir sämre. I det offentliga har vi andra typer av mål, som inte alltid har en tydlig koppling till ekonomi på det sättet. En tydligare styrning med avseende på ekonomi/resultat vid sidan om övriga mål vore därför en god hjälp för att synliggöra effekten av goda affärer. Slutsatsen av detta resonemang blir för vår del att en nyckel vid en höjning av beloppet är att respektive myndighets uppdragsgivare sätter press på myndigheten att agera affärsmässigt!

Man skulle även kunna se en risk i att inköpsorganisationerna inte har resurser för att ta om hand en förändring. Man ska vara ödmjuk inför det faktum att det ser olika ut och att olika förutsättningar råder. Vi som upphandlare behöver dock i ökad utsträckning flytta oss utanför det formbundna området och bli bättre på att agera affärsmässigt trots att det inte finns ett regelverk att hålla sig i. Det finns en stor mängd upphandlare som är mycket kompetenta och som redan agerar på ett sådant sätt idag. Det måste dock finnas ett tydligt mandat från deras uppdragsgivare på så sätt att deras uppgift inte enbart är att göra rätt, utan att även göra bra!

För att skapa en ökad flexibilitet och möjligheter att göra goda affärer vill vi därför föreslå följande.
- Höj direktupphandlingsgränsen till 600 000 och ge den upphandlande myndigheten frihet att välja sätt för hur konkurrensutsättningen ska gå till och att det är de grundläggande principerna som ska tillämpas.
- Var tydlig (i lag eller förarbeten) med att huvudregeln är att konkurrensen ska utnyttjas. Det är såklart viktigt att huvudregeln inte ses som en absolut regel, utan något som ska nyttjas i syfte att göra affärerna bättre.
- Skriv in en regel som innebär att den upphandlande myndigheten ska redovisa vilka avtal man ingått med ett kontraktsvärde över 100 000. Detta kan naturligtvis kännas betungande för vissa, men vi tror att det skulle ha ett stort värde för att säkerställa transparens!
- Ge ett uppdrag till t.ex. Upphandlingsstödet att driva ett projekt som syftar till att stödja upphandlande myndigheter för att göra professionella direktupphandlingar även om beloppen är större. Detta kan t.ex. ske genom att man tar fram exempel på hur man kan vara transparent även om man inte anger sin utvärderingsmodell i detalj.
- Öka uppföljningen av den offentliga upphandlingen. Med detta avses inte den regeltillsyn Konkurrensverket har, utan den uppföljning Regeringen gör av myndigheterna och den uppföljning kommunerna gör av sig själva. Om huvudregeln är att konkurrensen ska utnyttjas vore det intressant att de upphandlande myndigheterna får återrapportera alla fall där konkurrensen inte utnyttjats och motivera varför. Här finns såklart en gränsdragning mellan effekten och den börda man lägger på den upphandlande myndigheten.
- Undersök vilken gräns för direktupphandling som är optimal sett ur alla parters perspektiv genom t.ex. uppdragsforskning.

Inget regelverk är perfekt, men med de steg som beskrivs ovan tror vi att förutsättningarna även för små offentliga upphandlingar förbättras, utan att de risker som finns realiseras. Att det kräver ett annat synsätt på den offentliga upphandlingen än vad som är fallet på många håll idag är givet. Fokus flyttas från regelefterlevnad till affärsmässighet. Att detta skulle göra att upphandlingsfunktionens status i organisationen skulle minska, tror vi inte. Det skulle inte heller leda till sämre affärer för mindre företag. Tvärtom skulle det bidra till en ökad affärsmässighet vilket, rätt hanterat, ökar statusen för upphandlaren. Vi tror att det är dags att ta det steget på allvar och motivera vår existens utifrån andra utgångspunkter än regelverket. Med en tydlig inriktning från lagstiftaren, ett praktiskt stöd från t.ex. Upphandlingsstödet och en god uppföljning finns goda förutsättningar för att det ska blir bra!


Lisbeth Johnson, Björn Bergström

 
Lyckad nätverksträff för SOI Väst PDF Skriv ut E-postadress

alt

















Till SOI:s nätverksträff för upphandlare i västsverige den 25 oktober hade inte mindre än ca 110 personer sökt sig! Initiativet till träffen togs av upphandlingscheferna Magnus Bernhardsson, Alingsås, Björn Isaksson, Ulricehamn och Madelene Winbo, Varberg. Tanken är att denna träff skall bli en årligen återkommande dag, där offentliga upphandlare kan träffas, lyssna på föredrag, diskutera och bygga kontakter. Denna gång träffades man på Ullevis konferensanläggning i Göteborg. SOI delfinansierade träffen. 

alt



















Förmiddagen bestod, förutom av inledande fika, av tre intressanta föredrag. Först ut var Fredrik Rogö från Upphandlingsbolaget i Göteborg som delade med sig av ett stort antal tips och råd kring praktisk upphandlingsjuridik och kring hur man skriver bra förfrågningsunderlag.

Nästa talare var Thomas Rohdén från Jönköpings kommun, som beskrev arbetet med att på ett bra sätt ställa miljökrav i upphandlingar, både på principiell grund, men också utifrån en rad praktiska exempel.

Lite spännande blev det inför Kerstin Wiss-Holmdals föredrag, eftersom hennes tåg av outgrundlig anledning var kraftigt försenat. Med andan i halsen kunde dock Kerstin, som arbetar på Sveriges Kommuner och Landsting med att utveckla elektronisk upphandling i offentlig upphandling, äntra scenen. Hon gav ett EU-perspektiv på den tänkta framtiden för e-upphandling, i ljuset av de kommande direktiven.

Efter lunchen var det dags för gruppvisa diskussioner där man valde ett av fyra teman, nämligen Att upphandla livsmedel, Att införa E-handel, Att upphandla Tekniska konsulter och Att upphandla Verksamhetsentreprenader. Efter en fikapaus sammanfattades så dagens diskussioner och berättades att nästa års mötesplats blir Borås.

Madelene Winbo, arrangör och medlem i SOI:s styrelse var mycket nöjd med dagen. – Detta kommer jag att leva på länge, sade hon och menade också att den stora uppslutningen tydligt visar det stora behovet av att träffas och diskutera.

– Både föredragen och de följande diskussionerna var väldigt givande eftersom de var så inriktade på praktisk problemlösning. Diskussionerna blev intensiva och mycket konstruktiva. Det handlade inte om teoretiska eller juridiska hårklyverieri löste gemensamma problem tillsammans!

 
Hans-Inge Johansson rapporterar från MSR-projekt PDF Skriv ut E-postadress




alt













Miljöstyrningsrådet bjöd, inom ramen för Sverige – det nya matlandet, in till ett annorlunda projekt som syftar till en framtida bättre livsmedelsupphandling.

Syftet med projektet var att utifrån en systemsyn kartlägga upphandlingsprocessen för livsmedel genom att låta berörda parter komma till tals och dela erfarenheter samt ge inspel utifrån sin egen upplevda verklighet. Projektet byggde på en gruppmodellering för att utveckla en gemensam bild av upphandlingsprocessen ur flera synvinklar, ekonomiskt och miljömässigt.

Hans-Inge Johansson var SOI:s representant i projektet. Många känner honom som upphandlare i Varbergs kommun, men han har nyligen börjat arbeta på Region Halland. Här följer hans rapport från ett mycket intressant projekt.


Här kommer min avrapportering av arbetet med Miljöstyrningsrådet (såsom adjungerad/representant för SOI:s styrelse).

Miljöstyrningsrådet bedrev detta arbete som ett projekt för att analysera praktiska och ekonomiska förutsättningar och övriga ramar som en del av Miljöstyrningsrådets uppdrag för den offentliga maten i ”Sverige – det nya matlandet”

Syfte:
Syftet med projektet var att utifrån en systemsyn kartlägga upphandlingsprocessen för livsmedel genom att låta beröra parter komma till tals och dela erfarenheter samt ge inspel utifrån sin egen upplevda verklighet.

Projektet byggde på en gruppmodullering för att utveckla en gemensam bild av upphandlingsprocessen ur flera synvinklar, ekonomiskt och miljömässigt.

Målet:
Målet var att tillsammans med aktörerna få en bättre bild av upphandlingsprocessen och de möjligheter och hinder som finns för att lägga miljöaspekter på livsmedelsupphandling.
Som en avslutning på projektet avsåg MSR att publicera en kortare rapport av projektets resultat.

Arbetsmodell:
Gruppmodullering, ledd av erfarna facilatorer som stödjer deltagarna att identifiera förutsättningar, ramar och motverkar låsningar när processbilden växer fram. Alla deltagare förväntades att delta aktivt och grundläggande var att allas erfarenheter och synsätt skall kunna komma till tals, det vill säga att alla skulle bidra med sin verklighet för att klarlägga ansvarsområden och roller inom upphandlingsprocesen.

Facilatorer:
- Peter Schlyter, Institutionen för geovetenskap, Stockholms Universitet
- Ingrid Stjernquist, Stockholms Universitet
- Harald Sverdrup, Stockholms Universitet

Deltagare:
- Kostchefer (Från kommuner samt ordförande för kostcheferna i Sverige)
- Anbudsgivare/Leverantörer (Servera/Menigo/Svensk Cater/Dafgård)
- Upphandlare (från kommuner) samt SOI
- Förbundsjurist SKL – Mathias Sylvan
- Producenter (Grisuppfödare/LRF/Procordia/Dafgård)
- Andra intressenter (Svenskt sigill/Kammarkollegiet/Naturvårdsverket/Transportbranschen/Livsmedelsverket/Jordbruksverket)

Arbetet genomfördes via 4 träffar i Stockholm samt visst arbete/reflektion mellan träffarna enligt nedan:

Träff 1 - 2011-09-20 – Stockholms Universitet
Genomgång av det analytiska verktyget samt inledning

MSR:s och det nya matlandets mål för den offentliga maten utvecklades enligt nedan:
- Offentlig mat skall genomsyras av kvalitet och matglädje
- Små och medelstora företag skall uppmuntras att lägga anbud
- Mat skall serveras i en bra miljö

MSR skall belysa livsmedels klimatpåverkan.

Gruppen identifierade ganska så snart att:
- En egentlig kundfunktion saknas vad gäller livsmedel. Slutkunden kan inte välja utan är ”fånge” och måste leva med andras val.
Men skulle slutkunden i skolan välja så blir det bara pizza, kebab och hamburgare
Och skulle slutkunden i äldreomsorgen välja så blir det bara ”husmanskost”
- Den svenska maten är missgynnad i upphandling av livsmedel – majoritetens åsikt
- Ekologisk mat är enkel att upphandla samt enkel att kommunicera och följa upp
- Sverige är inte självförsörjande på kött – vi producerar 50 % av vårt behov i Sverige, 50 % av behovet importeras
- Skollagen har sedan 2011-07-01 ökat kravet på den offentliga maten i skolan – Skolmaten skall vara såväl kostandsfri (för slutkund) samt näringsriktig.

Träff 2 – 2011-10-24 – Naturvårdsverket  
Modullering samt genomgång av föregående träffs resultat

Träff 3 – 2011-11-24 – Naturvårdsverket
Modullering samt genomgång av föregående träffs resultat

Träff 4 – 2011-12-05 samt 2011-12-06 – Naturvårdsverket
Slutjustering av rapporten

Samtliga deltagare hade en möjlighet att lämna synpunkter på ”Slutrapporten” och mina synpunkter var bland annat följande:
- Rapporten pekade på att problemet med att få till en miljöanpassad upphandling samt tillit mellan parterna hänger på en bristande uppföljning.
Jag pekade på att det självklart görs en kontroll av leveranser (såväl kvalitet och kvantitet) samt även en mer systematisk uppföljning.
Att en upphandlare skall kunna agera mot utbyten kräver ju också att verksamheten har full kunskap om vilket sortiment som är upphandlat och verkligen köper detta
Samt att man kommunicerar internt när det blivit fel (det är kanske inte fel).
Det jag kom att tänka på nu är att vi kanske är dåliga på att kommunicera brister i leverans direkt till leverantör (måste ju göras av den som tar emot varan)
Då man kanske mer noterar att det är fel och är arg och besviken men inte tar tag i själva problemet/bristen och kommunicerar detta till leverantör med såväl ord som bild (finns oftast en digitalkamera i verksamheten/eller mobil så varför inte fota det som upplevs som fel) så att leverantören får en chans att bemöta detta.
- Rapporten pekade också på att det är problem med leverantörerna.
Jag pekade på att för många leverantörer fungerar det perfekt och för andra (grossisterna) kan det vara svårare då de har en komplex verksamhet att dra runt (många artiklar/många stopp/många underleverantörer)
- Rapproten pekade på en bristande tillit mellan parterna.
Jag pekade på att det nog finns en tillit mellan parterna då upphandlare och anbudsgivare har mer gemensamt än vad man kan tro.

Alla hade givetvis rätt att föra fram sina tankar och åsikter under modulleringsträffarna men det var ju självklart inte så att alla hade rätt att få dessa tankar och åsikter publicerade i rapprotern då det är ett kollektivt arbete.

Mina tankar & reflektioner i övrigt:
- Kom snart fram till att köpare och säljare i viss mån har samma problemställningar
- Kostcheferna är arga på leverantörerna (Menigo och Servera) – är trötta på ständiga byten av artiklar, uteblivna leveranser, utbyten av beställda varor, ständiga prisjusteringar uppåt
- Det har blivit någon form av sanning att det är så krångligt att lämna anbud samt att man tror att en kommun endast tecknar avtal med en leverantör
(något jag gjorde mitt bästa för att bemöta – det är enkelt att lämna anbud – kommun och landsting kan ha/har många leverantörer på livsmedel – kan dela på varugrupp/del a varugrupp/geografiska områden…)
- Många verkar tro att en kommun upphandlar livsmedel från en leverantör för leverans till ett kök och en typ av verksamhet – när verkligheten handlar om kanske 10-tals leverantörer, ett hundratal stopp och ett flertal väsensskilda verksamheter (Skolmatsal, gruppboenden för äldre, gruppboende för funktionshindrade, restauranger och caféer…)
- Många verkar tro att det inte ställs några miljökrav i upphandling av livsmedel vilket självklart görs eller?
- Systematisk avtalsuppföljning saknas i stort, självklart sker detta till viss del, dels i samband med varans leverans/fakturakontroll och dels via kvartalsvisa uppföljningsmöten med huvudleverantör. Jag pekade på behovet av ”uppföljningskompetens” samt att detta är något som kommer/måste utvecklas
- Slutkunden måste lyftas fram mycket bättre, som upphandlare måste man se ”10-årige Kent” eller ”82-åriga Agda” framför sig när man upphandlar livsmedel.
Självklart är bara livsmedelsköpet en den av en komplex tjänst som hänger på utrustningen i köket (bra kylar/frysar/kombiugnar…), personalens kunnande och intresse, tillgängliga resurser för inköp, eventuell transport av tillagad mat, miljön i matsalen, hur matsalen är inredd, hur matrasten är schemalagd samt brukarnas attityd till mat och intresse för mat
- Självklart så är det den politiska prioriteringen (budgetanslag) som i mångt och mycket sätter ramarna för vad som är möjligt – pengar för inköp av livsmedel, avsatt tid för personal.
- Upphandling av livsmedel har oförtjänt dåligt rykte, SOI kan säkert via olika aktiviteter lyfta fram ”goda exempel” man måste dock vara medveten om att vissa intressenter inte kommer att tycka att det är ”goda exempel” då de har helt andra mål på sin agenda (svenskt kött/importrestriktioner/högre kvalitet än vad pengarna räcker till…).
- Servera och Menigo kan då prata
- Det vi upphandlare tycker är ”bang for the buck” tycker andra är ”pain in the ass”

Rapporten är ännu inte klar (Miljöstyrningsrådets rapport 2011:8 ”En gruppmodelleringsbaserad analys av miljöanpassad upphandling av livsmedel: Hinder, problem och möjligheter”) men jag har mailat Monica Sihlén och bett henne att skicka den till dig Madelene så fort som den är klar.

Rapporten är mycket omfattande och tar upp mycket av ovanstående mer detaljerat.

Förstod det även som så att den färdiga rapporten skulle lämnas till Anders Wijkman och hans upphandlingsutredning.

Hans-Inge Johansson

 
Nytt analysverktyg för upphandling PDF Skriv ut E-postadress

Att effektivisera, kontroller och följa upp offentliga inköp är lika svårt som viktigt. Att konsekvent uppföljning är lika viktigt som upphandlingarna har börjat upptäckas först under de sista åren i Sverige. Helsingborg är först ut i Sverige med att använda ett verktyg som i Danmark används av mer än 50 procent av kommunerna och där man ser en effektiviseringspotential på minst 1,2 miljarder kronor årligen.

Med denna nya typ av verktyg kan man se vad som köpts in relaterat på varugrupper, vilket annars är ett stort problem i förhållande till anbudstyrning och optimering av inköp. Den lösning som Helsingborg använder kategoriserar automatiskt efter kodsystemet UNSPSC, något som med omkring 22 000 koder är omöjligt att analysera manuellt.

Ett gott exempel på överraskande besparingar som kan göras med denna typ av analys hämtar vi från Danmark. Skanderborgs kommun fann att man köpte mattor för 544.000 kronor per år. Då man upptäckte detta gjordes i stället en upphandling, som sänkte årskostnaden till 220.000 kronor.

Så här beskrivs kodsystemet. UNSPSC är ett internationellt erkänt klassificeringssystem och samma koder används i alla länder. UNSPSC är branschöverskridande och strukturen täcker alla branscher och produktområden.

Detta är en stor fördel för de verksamheter som arbetar i flera branscher, såsom exempelvis offentlig sektor, dagligvaruhandeln och byggbranschen. UNSPSC är en global, öppen och licensfri standard. Den är gratis att använda. Det krävs inget medlemsskap för att använda klassificeringen. UNSPSC är en internationellt erkänd klassifikation. Samma koder används i alla länder. Enbart språkdräkten skiljer. De flesta av de större inköpssystemen och portalerna har valt UNSPSC som klassificeringssystem. Exempel på detta är Ariba och Commerce One. Nordiska exempel är IBX och Proceedo.

I Upphandling 24 (nr 6-2012) berättar upphandlingschef Henrik Karlsson om de helt nya möjligheter att överblicka inköpen som han ser. liksom om hur man nu arbetar med att integrera systemet med verksamheten. Enligt flera andra upphandlingschefer är systemet mycket intressant. Dock gäller det att få politikerna att se vinsten med att investera i systemet.

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

Som vanligt har vi glädjen att hälsa ett antal nya medlemmar välkomna till SOI.

Marianne Bengtsson, Halmstads Energi och Miljö AB
Katrina Forsström, Pajala kommun
Anna-Maria Norström, Kammarkollegiet
Roy Karlsson, Uddevalla kommun
Lars Rosén, Katrineholms kommun
Pia Salmela, Strängnäs kommun

 
Några röster – är det svårt att bli SOI-certifierad? PDF Skriv ut E-postadress

Många funderar naturligtvis över hur svårt det är att bli certifierad enligt den nya SOI-modellen. Här presenterar vi synpunkter och funderingar från några av de pionjärer som certifierats enligt den nya modellen.

Här ser vi de fem först certifierade enligt den nya modellen

alt

















Anders Berg, upphandlingssamordnare i Västra Götaland. Sven Bohlin, upphandlare i Umeå, Jonas Lundin, upphandlare och projektledare på SVT, Martin Magnusson, upphandlingskonsult inom Landstinget Värmland och Pia Sundell, upphandlare i Borlänge kommun.



Pia Sundell, upphandlare i Borlänge

Hej Pia, den nya certifieringen håller ju en hög nivå. Hur länge har du arbetat som upphandlare?
– Faktiskt bara i tre år. Men min erfarenhet av upphandlingsfrågor är längre än så. Jag har arbetat länge med kvalitetskrav på kostområdet och innan dess som kostchef i tio år.

– Berätta om certifieringen, var den lättare eller svårare än du trodde.
– Ja, det var ju en ganska tuff dag, men rolig och spännande också! Vissa saker var svårare, andra lättare än jag trodde. Jag har ju gått SOI:s tidigare utbildning till diplomerad upphandlare också. Nu fick vi information en månad innan om vad som förväntades och krävdes av oss, med frågan ”Tror du att du klarar detta?”. Det kändes ganska oövervinneligt först, men jag pluggade, både tidigare utbildningsmaterial, tidningar och annat. Det ingick både skriftliga och muntliga prov, med problemlösning av två olika case, inför examinatorerna. Ett tredje case arbetade vi med i grupp. Som sagt, tufft, roligt och det gick ju vägen för oss.

– Var det mödan värt?
– Absolut, det var en mycket bra dag och det känns väldigt bra nu också!


Anders Berg, upphandlingssamordnare i Västra Götaland

Anders arbetar på Länsstyrelsen i Västra Götaland som upphandlingssamordnare sedan fyra och ett halvt år. Tidigare har han arbetat som upphandlare i Trollhättan, men har också lång erfarenhet från den privata sektorn, där han gick en hel del utbildningar kring inköp. Den offentliga upphandlingen var på den tiden ett helt okänt kapitel för honom. Som offentlig upphandlare har han även genomgått de två första stegen i SOI:s tidigare certifieringsprogram.

– Vad fick dig att ta steget till att gå igenom den nya certifieringen?
– Björn Bergström i SOI: styrelse arbetade ju tidigare på Länsstyrelsen i Stockholm. Vi hade tät kontakt i arbetet och att han sporrade mig betydde nog mycket.

Hur upplevde du certifieringsdagen?
– Det var en väldigt omfattande dag. Jag hade kollat igenom en del tidigare kurslitteratur, men man vet ju inte alls innan vad certifieringen skall handla om. Det är ett väldigt brett upplägg och jag tror att det viktigaste är att ha en bred arbetslivserfarenhet. Kanske kände man en viss onödig osäkerhet innan...

Och hur ser du på det så här i efterhand?
– Det var definitivt mödan värt! Väldigt spännande och intressant. Och till andra medlemmar i SOI vill jag säga att ni bör testa. Det är bra för din arbetsgivare att veta att man har kompetent personal och det ger dig också ett större självförtroende i arbetet.


Martin Magnusson, upphandlingskonsult Landstinget Värmland

Hej Martin, den nya certifieringen håller ju en hög nivå. Hur länge har du arbetat som upphandlare?
- När jag genomförde testet för certifieringen hade jag jobbat som upphandlare i 4½ år. I ryggen har jag dessutom en juristutbildning och en hel del kurser (upphandling, förhandling etc) som jag genomfört under min anställning på landstinget.

Berätta om certifieringen, var den lättare eller svårare än du trodde?
- Det jag upplevde som svårast var egentligen inte själva testet utan det var att jag inte riktigt visste vad jag kunde förvänta mig av testet. Min inställning till det hela var emellertid att det inte rörde sig om ett test av detaljkunskaper och fakta utan att det var ett test av kompetens. Jag valde därför att inte ägna allt för mycket energi och tid åt att plugga innan och nöjde mig med att läsa en övergripande bok om inköp för att testa mig själv om jag kände att det fanns några uppenbara luckor som behövde fyllas.

Väl på plats kände jag mig ganska snabbt bekväm i situationen och kände att jag kunde dra nytta av att ha skrivit en stor mängd tentor under mina år på universitetet. Testet i sig var ju ganska omfattande så det gällde att vara strategisk i sitt sätt att disponera tiden.

Jag är dessutom av åsikten att jag vet vad jag gör på jobbet och tänkte att om min chef inte trott att jag skulle klara testet hade hon aldrig skickat mig. Min inställning var därför hela tiden att ”Det här kommer att gå bra” och så kände jag även när dagen var slut. Men man kan ju aldrig veta…

Var det mödan värt?
- Självklart! Jag känner mig nu ännu tryggare i mitt jobb och att jag är duktig på det.


Sven Bohlin, upphandlare i Umeå

Sven valde att skriva följande kring certifieringen;


Upphandlare är en lokal kunskapsresurs som genom bra arbete ger många gånger pengarna tillbaka för gjorda insatser. Därav följer att organisationen genom kompetenshöjning kan ytterligare förbättra detta. Eller åtminstone hålla jämna steg med hur leverantörerna utvecklas med sina kreativa anbud och ensidiga avtalstolkningar. Kunskap är en förutsättning att göra rätt och kunskap ger makt. Det senare kan ju låta osvenskt att sträva efter, men jag kan omformulera detta till att skapa maktbalans mellan köpare och säljare.

Genom att bredda innehållet i certifieringen till de fem områdena flyttas fokus från att tidigare bara göra rätt till att nu också effektivisera upphandlingsarbetet samt tillse att det görs goda affärer. Certifieringsorganet inom SOI frikopplat från utbildaren är ju också en självklar utveckling liksom att certifieringen omfattar alla fem delarna samtidigt. Det kan kännas tungt och osäkert att förbereda sig rätt inför denna tentamen men det är ju också en del av den strategiska upphandlarens dagliga arbete och rätt förhålla sig till ibland höga krav och förväntningar.

Jag själv har varit upphandlare sedan 2005, är diplomerad och certifierad SOI steg 1-3 förutom att jag har en gedigen högskoleutbildning i grunden med ett flertal terminspåbyggnadskurser och andra kortutbildningar. En viss (kanske inte så liten) begränsning är att jag med tidigare arbeten som grund idag fokuserat in på IT-relaterade upphandlingar. Detta gör att den upphandlarbredd som ska finnas och godkännas av referensgruppen i certifieringssituationen kan vara svår att uppfylla – men jag klarade mig.

Förfarandet med en inledande ansökan att få genomgå certifieringstest tycker jag också är en bra del av det nya systemet. Genom att ansöka så behöver upphandlaren samla sig egenbild om sig själv vilket kan vara mycket nyttigt (om man inte sökt jobba den senaste tiden). Med en snabb och fungerande förprövning klarläggs eventuella luckor i kompetens och erfarenhet. Därmed har upphandlaren med sin chef fått synliggjort vad som kan vara brister. Brister som sannolikt också innebär att upphandlaren behöver utvecklas eller kompetenshöjas.

Något vi upphandlare behöver ta till oss är att samverka och nätverka på ett helt annat sätt än idag. Det är konstigt att det är så cementerat trots att vi har ett stort tillflöde av yngre människor som kommunicerar på andra sätt (bara privat?). Vi behöver bilda kunskapsnätverk, skapa plattformar för meningsutbyte och ta till oss moderna arbetssätt. Vi har också många små kommuner där det är en förutsättning att samverka för att få en vardag att fungera.

Den nya SOI-certifieringen hoppas jag kan bli en katalysator för att utveckla Upphandlare i Sverige.

Senast uppdaterad 2012-10-24 14:44
 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress

alt










Budgetproposition med mera


Jag vet inte om ni tagit del av årets budgetproposition. För min del, som bevakare om området offentlig upphandling, tyckte jag inte den var så intressant. Den reflektion jag gjorde var att det var tunt med text om offentlig upphandling. Därmed inte sagt att det är stiltje från regeringens sida när det gäller upphandlingsfrågor. Den 13 september tog regeringen beslut om kommittédirektiv för ”Framtida valfrihetssystem inom socialtjänsten” och två veckor senare tog man beslut om kommittédirektiv för ”Genomförande av EU:s direktiv om offentlig upphandling, upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster samt tilldelning av koncessioner”.

Jag skall inte påstå att jag hunnit ta del av kommittédirektiven, jag har bara skummat dem men det verkar vara en intressant läsning – lite kunskap om vad regeringen tycker är viktigt.

Jag är vän av gedigna beslutsunderlag, man skall ha på fötterna när man tar beslut. Det gäller såväl för regeringsbeslut som för tilldelningsbeslut. Jag vill ha förändringar i lagstiftningen samtidigt som det vore skönt med lite arbetsro. Det gläder mig att regeringen tagit tag i frågan om implementeringen av de kommande nya EU-direktiven innan de är färdigförhandlade och fastställda. Förhoppningsvis går tiden fort tills vi har ett mer modernt, mindre detaljstyrt regelverk där den goda affären sätts i fokus. Ja, drömma är fortfarande tillåtet.

Läs mer...
 
Möt Eva-Lotta Löwstedt Lundell i SOI:s styrelse PDF Skriv ut E-postadress

alt


















– Hej Eva-Lotta, hur ser din vardag ut på arbetet som upphandlingschef på SVT?


– Förutom att jag skall sluta på SVT om en dryg vecka, återkommer till det, så är jag väldigt operativ som upphandlingschef. Jag håller själv i en hel del upphandlingar, har just avslutat public servicebolagens upphandling av resebyråtjänster. Den hade stora inslag av dialog både före, under och efter processen - här försöker vi investera tid för att säkerställa ett bra slutresultat för verksamheten. Vi bjöd t ex initialt in alla leverantörer, fick återkoppling på gamla förfrågningsunderlag, affärsmodeller, prissättning, SLA och kvalitetsmätningar etc. Vi förhandlade också med samtliga med ett mycket bra resultat. Vid våra återkopplingsmöten fick vi positiv feedback från samtliga anbudsgivare - och ingen överprövade.

Förutom egna upphandlingar, så sitter jag med i många styrgrupper, då det ofta lyfts upphandlingsstrategiska frågor. Jag deltar i den initiala verksamhetsutvecklingsprocessen och där vi bl a diskuterar framtida investeringar. Man måste vara med från början, så att inköps- och upphandlingsperspektivet finns med i planer och beslutsunderlag.

Jag har blivit inriktad på kvalificerade tjänster. När det gäller mjuka tjänster så är dialogen A och O. Det är lika viktigt att leverantören förstår vad det är vi vill ha, som att vi förstår vad de erbjuder. Det gäller att tänka och att utgå från affären.

Men, som sagt, nu skall jag sluta på SVT. Den 15 oktober tillträder jag som VD för ett av dotterbolagen inom Public Service-koncernen: Sveriges Radios Förvaltning AB - SRF. Det är vårt fastighets- och ”shared service”bolag med cirka 200 anställda. Jag kommer att fortsätta vara engagerad i upphandlings- och inköpsfrågor eftersom SRF gör många gemensamma upphandlingar och jag sitter kvar i SOI:s styrelse. Och gissa vem som tar över mitt jobb på SVT! Jonas Lundin, nyligen certifierad i SOI:s nya certifieringsprogram.

– Hur kom du in i offentlig upphandling?

– Jag blev faktiskt headhuntad till jobbet som chef för den statliga IT- och telekomupphandlingen på Statskontoret. Innan dess arbetade jag som managementkonsult och hade lämnat många anbud på offentliga upphandlingar. Så småningom blev jag också ansvarig för den statliga inköpssamordningen. Jag var chef för en stor avdelning och gjorde inga egna upphandlingar på Statskontoret. Men här lärde jag mig lagen den hårda vägen - genom överprövningar. Det var stora och betydelsefulla affärer för den svenska IT-industrin då som nu, antar jag.

– Vad har du för utbildning?

– I botten har jag en civilekonomexamen från Linköpings universitet. Mitt yrkesliv har haft två olika spår. Innan jag kom in på upphandling så handlade det om entreprenörskap. Affärsutveckling, starta eget, entreprenörskap i skolan, småföretagsutveckling osv. Jag har deltagit i forskning, varit konsult, arbetat med främjande, utveckling och utbildning, både privat och statligt. Sedan blev inköp och upphandling min professionella fokus. Och från Statskontoret gick jag alltså vidare till SVT. Det har varit ett spännande uppdrag att lära SVT att upphandla och det finns fler roliga utmaningar att ta tag i för min efterträdare...

– Hur ser du på utvecklingen av den offentliga upphandlingen?


Här ser jag två helt olika spår, eller utvecklingstendenser, en bra och en dålig.

När det gäller själva yrket så syns en tydlig professionalisering. Fokus flyttas allt mer mot affären och verksamhetsnyttan och det gäller även hos leverantörerna. Anders Wijkmans utredning visar många kloka insikter kring detta. Även det som skrivs kring upphandling är mera initierat och klokt i dag. Vi sätter affären, slutresultatet och nyttan mer i fokus, vilket i sig ställer krav på en stark yrkeskår. Det känns oerhört stimulerande!

Det dåliga gäller rättsutvecklingen kring offentlig upphandling. Det är ofta snuttifierat och matematiserat och fastnar i de enskilda detaljerna. Man tar inte hänsyn till omständigheter och vad som är rimligt. Detta skapar obalans, otrygghet och rädsla att göra fel.

Jag tycker att den rättsliga prövningen sker i fel instans. Det behövs affärskunniga personer och domar som leder framåt, utvecklar upphandlingen i en positiv riktning som alla parter vill se. Jag tycker att rättsutvecklingen drar oss åt fel håll och detta tycker jag är en generell tendens i samhället. Tjänstemän med hög kompetens tillåts inte fatta beslut som tar hänsyn till omständigheter och verkligheten där man också bedömer rimligheten. Vi ges inget ansvar utan ska bara följa en tydlig rutin och mall. Det gör oss passiva och får konsekvensen att vi inte heller vill ta något ansvar. Blir det fel så rättar man till det genom att reglera mer, inte mindre. Detta är i grunden ett inbyggt misstroende som man försöker åtgärda genom tuffare reglering. Detta är en samhällsutveckling som jag tycker är oroväckande där vi sett andra exempel i  bl a migrationsärenden eller försäkringsärenden. De blir så uppåt väggarna ibland och helt omänskligt. Nej, vi måste byta misstroende mot förtroende genom mer dialog och större flexibilitet.

Här ser jag också en oroväckande tendens i upphandling, om allt blir elektroniskt – att man tappar kontrollen över innehållet. Alla svarar på samma sätt - hur är vi säkra på att vi får det vi behöver? Det är inte fel med teknik men den måste kombineras med dialog och möten.

– Och vad gjorde att du engagerade dig i SOI?

– För att jag är engagerad i det jag arbetar med. Jag vill bidra till en positiv utveckling för offentlig upphandling. Dessutom blev jag ju tillfrågad! Men man får inte glömma att det är väldigt roligt med SOI också!
Jag vill att vi medlemmar stärker vårt självförtroende, blir allt mer professionella och en ännu vassare partners i olika affärer. SOI kan bidra till att stärka medlemskåren, men också vara en röst mot beslutsfattare. Vi kan sprida kunskap och se till att affärerna blir rätt ur verksamhetssynpunkt. Mångas identitet finns bara i upphandlingsprocessen, men vi måste våga kliva in på fler arenor. Samtidigt får vi komma ihåg att vi arbetar ideellt, med begränsade resurser och medel. Inom SOI har vi precis hur mycket som helst att göra!

– Har du verkligen tid för någon fritid? Och vad gör du i så fall?

– Jodå. Dels skriver jag förstås på den bok jag skall ge ut tillsammans med Björn Bergström i styrelsen, som han berättade om nyligen på hemsidan. Och jag hinner medverka i lite upphandlingsutbildningar. Och så är jag nyförälskad i tennis, visste inte att det var så kul! Jag är verkligen den entusiastiska nybörjaren.
Jag målar lite och är ganska konstintresserad. Framför allt är jag mamma till tre söner, varav en nyss utflugen. Alla håller på med sport, men min man är rena atomkraftverket när det gäller att skjutsa och dylikt. Så det är klart, väldigt mycket handlar om skola och idrott.

 
Ronny Svensson - glesbygdsutvecklare PDF Skriv ut E-postadress

alt
















Ronny Svensson har forskat om glesbygden i många år. 1981 var han delaktig i uppstarten av Bergslagsgruppen, som startades med anledning av den snabba strukturomvandling, eller tydligare uttryckt, de industrinedläggelser som kom att prägla Bergslagen efter oljekrisen 1974 och den starkt minskade efterfrågan på stål och andra metaller som under många år följde i dess spår. Han har också under mer än 20 år varit sekreterare i de små kommunernas organisation, SmåKom.

Drygt hundra av de till befolkningen mindre kommunerna i Sverige har sedan 1989 samverkat i det nationella nätverket SmåKom, för att bättre hävda sina intressen, dels i relation till de största kommunerna och framförallt mot statens olika maktcentra som ämbetsverk, regering och riksdag. SmåKoms medlemmar utgörs av bruksortskommuner, kommuner dominerade av eller med stor andel landsbygdsnäringar samt kommuner med flera små handelsorter.

Ronny berättar att just frågan om offentlig upphandling länge varit prioriterad i SmåKom och han sitter därför också med i Upphandlingsutredningens referensgrupp.
– När det gäller SmåKom upptäckte vi ganska tidigt att de små kommunerna hade svårt att skapa bra förfrågningsunderlag och driva en upphandlingsprocess från a till ö. De små företagen, som ju är mycket vanliga på landsbygden, kunde sällan vara med i upphandlingarna. På senare år har intresset för offentlig upphandling ökat starkt i denna kommungrupp. Tidigare kände sig politikerna sidsteppade som aktörer, inte minst på grund av den nya och komplexa lagstiftning som infördes med EU-inträdet.

Man hade ofta inte förstått att det gick att ställa höga och konkreta kvalitetskrav i upphandlingar utan trodde att det var lägsta pris som gällde. Det var naturligtvis också bekvämt, om man exempelvis kunde få en större kommun att göra upphandlingen och åka med på den, att låta grossisterna sköta logistiken och kanske blev det billigare också. Man slapp hålla med egen kvalificerad personal. Det man missade helt var upphandlingens roll för den lokala utvecklingen, de små företagen var redan utdefinierade och när det gällde livsmedel var det ofta endast kökspersonal som dikterade processen.

En av de viktiga vändpunkterna i den kommunala processen var den livsmedelsupphandling som genomfördes i Arvika med start 2003. Den innebar att man delade upp upphandlingen i så små delar att även den lokala lanthandeln kunde vara med och leverera till skolor och förskolor i närområdet. Tidigare trodde eller antog man att denna metod i princip var otillåten. Nu tändes engagemanget och man började förstå att det gick att upphandla på olika sätt. Bara de stora företagen också fick vara med på samma premisser var det juridiskt OK och det blev inte för mycket bråk.

– I dag ser det helt annorlunda ut. Politikerna har en viktig roll i upphandlingsprocessen. Livskvalitet, mat- och måltidskvalitet upptäcks av allt fler. Externa organisationer som LRF engagerar sig i frågorna. Och när man upptäcker den strategiska i inköpen av livsmedel upptäcker man även andra upphandlingsområden.

Upphandlingsutredningen
– Jag vet inte varför jag fick frågan. Kanske kände Anders Wijkman till det arbete vi hade gjort som forskare i Bergslagsgruppen och politiskt i SmåKom. I SmåKom hade vi formulerat problembilderna och Bergslagsgruppen fungerade som administratör åt SmåKom. Våra olika forskningsinitiativ i Bergslagsgruppen, som inte bara handlade om livsmedel utan mest om nya metoder för lokal och regional utveckling, upptäcktes också av lokala politiker i bl.a. Dalarna. Vi fick många uppdrag och vi upptäckte snabbt att vi kunde arbeta på hemmaplan. Så det blev många projekt och processer om strukturomvandling i Bergslagen!

RSP – Dalarnas regionala serviceprogram
– Vi ingår också som en aktiv part i Dalarnas partnerskapsarbete där Länsstyrelsen är den sammanhållande kraften. En av de arbetsgrupper där vi är med arbetar enbart med upphandlingsfrågorna. Bland annat driver vi en utbildningsverksamhet riktad till både ledande förtroendevalda i kommunerna, kommunernas inköpspersonal och regionens små leverantörer. I arbetsgruppen ingår även företrädare för bl.a. LRF, Företagarna och Kooperativt Utvecklingscentrum i Dalarna.

Dalarna satsade hårt på partnerskapsarbetet i strukturfondsarbetet och gör det fortfarande. Det var naturligt att alla involverade drogs med i arbetet. RSP har funnits sedan den nya programperiodens start 2007 och arbetar med en bredd som förmodligen är unik i Sverige. SmåKom/Bergslagsgruppen upptäckte tidigt risken att missa utvecklingen i det lokala näringslivet. SmåKoms styrelse förstod också nyttan med arbetet i serviceprogrammet, vilket gjorde att jag kunde använda ”SmåKom-tid” i arbetet. Det är väldigt viktigt att offentlig upphandling har en aktiv roll i den lokala och regionala utvecklingen av näringslivet. Och vill jag tillägga, offentlig upphandling har trimmat många små företag när det gäller leveranssäkerhet, logistik och kvalitet.

 
Högsta förvaltningsdomstolen och den offentliga upphandlingen PDF Skriv ut E-postadress

alt










Eskil Nord är ett av de 16 justitieråd som dömer i Högsta Förvaltningsdomstolen. Han har sedan gammalt ett särskilt intresse för den offentliga upphandlingen och har även själv gjort enstaka upphandlingar en gång i tiden och inser hur komplicerat det kan vara. Under sin tid som rättssakkunnig och kansliråd i Finansdepartementet, 1984-1996, deltog Eskil Nord i utredningsarbetet av det som blev 1992 års lag om offentlig upphandling, vilken sedermera ersattes av de två upphandlingslagarna från år 2007. SOI är välkänt för honom och han är troligen också välbekant för många av SOI:s medlemmar.

– En fråga som förbryllar många av SOI:s medlemmar är att ett svenskt upphandlingsmål aldrig har gått till EU-domstolen. Det finns ju också hel del kritik mot detta faktum. Vad ligger bakom?

– Det  finns en skyldighet för oss att vända oss till EU-domstolen om vi är osäkra t.ex. om tolkningen av upphandlingsdirektiven och behöver ett förhandsavgörande. och har behov av ett tolkningsbesked i en EU-fråga. Men i väldigt många fall hittar vi svar i den praxis som EU-domstolen har skapat genom åren. Det finns rätt många domar att utgå från och få hjälp av. Men även om det inte finns något visst fall att läsa så kan den EU-rättsliga frågan vara sådan att svaret är givet redan genom reglernas lydelse. I ett på sin tid känt rättsfall fann Regeringsrätten, utan att först begära tolkningsbesked från EU-domstolen, att den svenska lagen skar av rätten till överprövning tidigare än vad som avsågs i direktiven. Domstolen rättade till denna felaktighet.

– Att vi inte ger prövningstillstånd kan ha många anledningar. Vår verksamhet syftar ju framför allt till att skapa vägledande prejudikat. En anledning till att prövningstillstånd inte beviljas kan då vara att det finns omständigheter i målet som är oklara, där ord står mot ord. Det kan också vara fråga om rena bedömningsfrågor med föga vägledande värde. Den omständigheten att en lagändring på gång kan också minska behovet av vägledning beträffande lagtext som snart ska upphävas. Men det finns många andra anledningar som kan spela in. Lite förenklat uttryckt kan man säga att det inte går att dra någon annan säker slutsats av ett vägrat prövningstillstånd än att det överklagade avgörandet vunnit laga kraft.

– Sigtuna- och Rättviksmålen är ju förmodligen de enskilda fall som diskuteras allra mest.

– Ja, det är ju framför allt djurskyddskrav som diskuteras. Sigtuna-målet överklagades inte och kom alltså inte till oss. I Rättviksmålet, som överklagades, hade kommunen väckt frågan om vad som är en rimlig administrativ arbetsinsats för att säkerställa uppföljningen av de djurskyddskrav som ställts i upphandlingen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att en sådan fråga var av sådan karaktär som avsåg tillämpning av proportionalitetsprincipen i det enskilda fallet och fann därför ingen anledning att begära förhandsavgörande, eftersom det enligt EU-domstolens praxis i första hand ankommer på de nationella domstolarna att ta ställning till sådana frågor.

Jag har naturligtvis egna funderingar kring frågor som skulle vara intressanta eller viktiga att ta upp. Djurskyddskraven är en sådan fråga, där jag hoppas kunna hitta ett mål som ger oss möjlighet att skapa ett prejudikat, och kanske i så fall efter att ha begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen.  

– Offentlig upphandling märks mera i samhällsdebatten i dag, är detta något som märks hos Högsta förvaltningsdomstolen?

– Jag deltar i kurser i upphandlingsprocess. Det är tydligt att både studenter och domstolsjurister numera gärna söker sig till upphandlingsfrågorna. Man gillar  komplexiteten i frågorna. Men viktigt är framför allt att myndigheter och offentlig förvaltning har börjat förstå att man skall lyssna på upphandlarna och ta vara på deras kompetens och att man ser upphandling som en strategisk fråga i ledningen av en myndighet eller offentlig förvaltning. Jag vill gärna se det så att upphandlingsfrågorna fått en högre status.

 
Nytt om årskonferensen PDF Skriv ut E-postadress

alt















Årskonferensen går som du säkert vet av stapeln i Västerås 8-10 april 2013. Temat för konferensen på konferensen är: Professionella offentliga affärer - Kräver en stark yrkeskår!

Fokus ligger alltså på upphandlarens professionella yrkesroll – kopplat till kompetensmodellen* i vårt nya certifieringsprogram. Upplägget riktar sig både till nya och till erfarna medlemmar, både till den framåtlutade och den bakåtlutade. Du väljer alltså själv hur aktiv du vill vara i debatter och seminarier, vill du diskutera och prata eller hellre lyssna och reflektera, det avgör du själv

Syfte är att du skall skapa, underhålla och vidga dina nätverk och att du skall stärka dig inom ett eller flera kompetensområden

Vi har satt upp några mål: Alla ska ha knutit flera nya kontakter. Alla skall ha med sig minst en insikt/ett verktyg som är användbart i arbetsvardagen.

*I kompetensmodellen ingår:
Affärsmannaskap
Juridik
Organisationskunskap
Ekonomi/kalkyler
Utredning, analytisk och kommunikativ kompetens

Att särskilt tänka på:
Roller – Funktion – Mandat – Att driva arbetet framåt

Mycket välkommen till SOI:s årskonferens 2013!

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

Denna gång hälsar vi följande nya medlemmar välkomna till SOI;

Stefan Griwall, Vänersborgs kommun
Eva-Lotta Unnerfelt, Skövde kommun
Jenni Elfvén, Försäkringskassan
Anna-Lena Löfbom, Jokkmokks Kommun
Hans Classon, Jönköpings kommun
Martin Gomér, Kristianstads kommun

Stödjande medlem

Anna Gustafsson, Affärs Concept

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress

alt










Höstens arbete är i full gång!


Nu är det full fart igen efter en skön sommar.

Delar av styrelsen deltog i Almedalen. Det var ett antal debatter och aktiviteter som vi deltog i. Vi har lagt ut några aktiviteter på hemsidan så att även ni som inte var på plats skall kunna ta del av dem.

På KOMMEK i mitten av augusti deltog SOI med en monter. Det gav oss möjlighet att träffa en hel del deltagare. Bl.a. var det många revisorer som kom och pratade med oss. Det är intressant att diskutera upphandlingsfrågor med olika yrkesgrupper, nyfikenheten är stor. I montern hade vi en tipstävling. Vinsten var 1000 kr i rabatt på en SOI-certifiering till vinnarnas organisation. Vinnarna kom från Mullsjö, Bengtsfors och Mölndal. En fjärde vinnare har jag tyvärr inte uppgift om organisationen för. Jag återkommer i kommande ”ordförande har ordet” med vilken organisation den vinnaren kom ifrån. Ett stort GRATTIS till vinnarna!

Styrelsen har lämnat remissvar på ”Upphandlingsstödsutredningen”. Vi förordar en stark fristående myndighet, där praktiker finns med, för det framtida upphandlingsstödet. Det är ingen kritik mot dagens upphandlingsstöd men för framtiden ser vi helst en egen myndighet.

Läs mer...
 
Möt Björn Bergström i SOI:s styrelse PDF Skriv ut E-postadress

alt



















Björn Bergström är ledamot i SOI:s styrelse sedan tre år tillbaka. Efter senaste årskonferensen har han också valts till vice ordförande i SOI, då styrelsen konstituerade sig. En tung roll och ett stort ansvar alltså.

– Kan man säga att du satsar på SOI, Björn?

– Så skulle man kanske kunna uttrycka det. SOI är en viktig och nödvändig organisation och upphandling är ett område där det händer mycket! Offentlig upphandling är dessutom roligt, vi måste göra bra upphandlingar och upphandlarna måste vara duktiga! Där tror jag att det behövs en aktiv intresseorganisation som kan arbeta aktivt gentemot ledningsnivån i såväl stat, kommun och landsting för att synliggöra detta.

En bok är på gång!
– Eva-Lotta Löwstedt Lundell, som ju är inköpschef på SVT och med i SOI:s styrelse, och jag skriver just nu tillsammans på en bok som vänder sig till upphandlare. Vi gör det som ett privat projekt och man kan säga att den är en metodhandbok för upphandlare, kring ”den goda offentliga upphandlingen”. Den är tänkt som en hjälp för den som strävar efter att göra bra upphandlingar, en hjälp för kvalitetssäkring av arbetet.

– Upphandlarens roll har ju också förändrats. I dag är upphandlaren en projektledare, en expert och en affärsman, som arbetar mot både beställare, beslutsfattare och leverantörer. Det kräver kompetens, idérikedom och ett öppet sinne. SOI:s nya certifiering speglar detta och är också ett sätt att synliggöra upphandlarrollen.

– Du har nyss börjat som upphandlingsansvarig på Riksbanken.
– Ja, jag fick en uppmaning från dem att söka jobbet, som då låg ute på annons, och jag gör just nu min tredje vecka på det nya arbetet. Man kan beskriva uppgiften som att jag är funktionsansvarig för upphandlingar och vi har börjat direkt med att se över hur funktionen bör se ut, riktning och målsättningar.

– Riksbanken är en spännande och annorlunda myndighet. Stefan Ingves är riksbankschef men är inte GD i traditionell bemärkelse, utan avdelningarna är mer självstyrande än i en vanlig myndighet.

– Hur kom du in på upphandling från början?
– Jag är ju jurist, hade bland annat pluggat kommersiell avtalsrätt och hamnade i ett ettårigt traineeprogram på Försäkringskassan i Stockholm. I och med att det sträckte sig över ett helt år så lärde de känna mig rätt väl och jag fick en förfrågan om jobbet som upphandlingschef, ett jobb där jag blev kvar i tre år. När jag började kunde jag inget om upphandling, men det fanns medarbetare som var duktiga och som kunde LOU, vilket kompletterades bra med mina kunskaper kring avtalsrätt. Jag fick också börja med en 20-poängsutbildning kring upphandling, som drevs av SIPU och Högskolan i Dalarna.
Det var detta jobbet som fick mig att upptäcka hur roligt det faktiskt är med offentlig upphandling.

– Och sedan?
– Då gick jag vidare till VHS, Verket för Högskoleservice. Där arbetade jag fem och ett halvt år. Vi arbetade både som upphandlingskonsulter och med statliga ramavtal.

– Jag minns att ni använde er av en andra konkurrensutsättning, bland annat i trycksaksupphandlingar.

– Ja, vi var först i Sverige med detta, som på den tiden kanske låg lite i en gråzon. Resonemanget är inte enkelt att sammanfatta i ett par meningar, men min grundsyn är att det som inte är förbjudet måste anses vara tillåtet, så länge som det inte samtidigt bryter mot de grundläggande principerna. Det var vid tidpunkten tillåtet med ramavtal i svensk lagstiftning, som däremot inte reglerade hur det skulle gå till. Eftersom det fanns ett direktiv som pekade ut en förnyad konkurrens som tillåten och vår uppfattning var att det inte stred mot de grundläggande principerna förelåg inga hinder.

– Vi har ju ibland egendomligheter i lagstiftningen, till exempel kring hur man löser problem om man hamnar i ett avtalslöst tillstånd, men måste lösa de praktiska problem som då kan uppstå. Ser man till verkligheten så kan ju sjuka och gamla kan ju inte vara utan mat om överprövningar drar iväg. Jag menar självklart inte att man ska bryta mot lagen, men kan ibland se att man mer tolkar lagens bokstav än dess ändamål, eller syfte. Det här är en viktig fråga för SOI, eftersom vi tror att ”Goda affärer” kräver mer än en alltför snäv syn på lagstiftningen. LOU skall tillämpas, men med sans och vett.

– Jag tror man kan säga att upphandlarens strategiska roll har förtydligats och det är dags att gå ut ännu mer med detta, att vara tydliga med vår roll gentemot omvärlden. Tankar och visioner klarnar ju efterhand och detta skall återspeglas i vårt arbete, i vårt förhållningssätt mot omgivningen, på vår hemsida. Det finns fortfarande outnyttjad potential hos upphandlarna och hos SOI och framtiden är spännande!

– En sista fråga, vad gör du när du inte arbetar?
– Jag har ju två smågrabbar hemma, så mycket av min tid går till att vara med familjen och vänner. Vi älskar dock att resa och försöker prioritera det när det går! Sedan börjar ju höstsäsongen för svamp på allvar nu och det är alltid kul.


 
Eva Sveman om upphandlingens framtid PDF Skriv ut E-postadress

I fjol blev Eva Sveman vald till Årets opinionsbildare, på Erfarenhetsdagarna i oktober. Sedan många år arbetar hon som jurist på Sveriges Kommuner och Landsting (och tidigare på Landstingsförbundet) med frågor kring offentlig upphandling, konkurrensrätt, lagen om valfrihetssystem (LOV) och avtalsrätt. Hon sitter också med i Konkurrensverkets råd för upphandlingsfrågor och är expert i Anders Wijkmans upphandlingsutredning.

alt
















Eva Sveman talade tillsammans med Roger Hagman
på SOI:s årskonferens i Karlstad.


I arbetet ingår både rådgivning, föredrag och utbildningar av inte minst upphandlare men även andra befattningshavare och politiker. Många av SOI:s medlemmar har hört Eva redogöra för aktuella rättsfall och läget inom lagstiftning och utveckling av offentlig upphandling, ibland i underfundig dialog med advokat Roger Hagman.

När EU:s Grönbok kom inför nya eller förändrade direktiv gladdes hon. Nu utlovades förenkling av upphandlingen. Enligt Eva innebär dock de nya förslagen till direktiv snarare en utveckling till det sämre. Det är inte meningen att någon skall tänka själv utan upphandlingen skall detaljregleras.

– EU vill utveckla den inre marknaden och enklare regler skulle naturligtvis gynna handel över gränserna. Det är svårt att skapa en marknad om inte fokus ligger på den goda affären. Det enda positiva jag ser är att man vill underlätta för e-handel.

– Jag delar Christina Rambergs uppfattning, att direktiven andas misstro mot upphandlarna, som jag menar är en väldigt seriös och kompetent yrkesgrupp. Egentligen borde man sluta att lappa och laga och i stället börja från början igen, för att få en fungerande lagstiftning. Man pratade också om att öppna upp för förhandling i den klassiska sektorn, men det var tydligen bara prat. Man borde lyssna mer på praktikerna, EU-parlamentarikernas förslag om att ta bort begreppet lägsta pris tyder på att man inte ens har förstått att man kan ställa obligatoriska kvalitetskrav, och utifrån dem ta det anbud som har lägsta pris. Och det finns ju gott om produkter, som bensin, el, generiska läkemedel etc, där egentligen bara priset styr.

– Anders Wijkmans utredning är ett exempel på hur man bör göra. Utveckla dialogen, lyssna på alla involverade, ställ rätt frågor. EU:s Regionkommitté är också involverad i processen kring de nya upphandlingsdirektiven och Eva höll i pennan när utskottets kritiska yttrande utarbetades, som man i juni fick majoritet för i utskottet. Yttrandet ska behandlas i plenarförsamlingen i oktober.

– Upphandlaren har blivit allt mer av en projektledare, med en strategisk roll mot politiker och beställare, där önskemål och förväntningar skall matchas mot ett komplext regelverk. EU-reglerad upphandling blir allt svårare. När det gäller det nationella regelverket kan en höjd beloppsgräns för direktupphandling vara en möjlighet till en viss förenkling. Kanske skall man ha en ”mellannivå” över en viss beloppsgräns, med krav på flera leverantörer och dokumentation av upphandlingen. Ofta finns detta ju redan inskrivet i de interna regelverken för direktupphandling. Preklusionsfrist är däremot en komplicerad fråga, som behöver tittas närmare på. Det är inte givet att antalet överprövningar går ner för att man inför en sådan.

– Jag tror också att upphandlingsmål bör koncentreras till ett par förvaltningsdomstolar och en kammarrätt, där man samlar specifik kompetens. Och det är mycket underligt att inga svenska upphandlingsmål, som till exempel Sigtuna- och Rättviksmålen, gått vidare till EU-domstolen. Bedrövligt får man säga. Och varför, ja, det är vi många som undrar.

– Som det ser ut nu så kommer det i alla fall att finnas gott om jobb för oss upphandlingsjurister även i framtiden, avslutar Eva med ett skratt.

 
SOI Norr – konferens i Umeå PDF Skriv ut E-postadress

De traditionella höstträffarna i SOI Norr alternerar mellan olika orter. I år var det Umeås tur att bjuda in. Ett 80-tal upphandlare träffades för en tvådagars konferens 28-29 augusti på Folkets Hus, berättar Egil Nylén, upphandlingschef i Umeå. I fjol träffades man i Skellefteå och nästa gång är det Piteås tur.

– Vi har skickat en utvärderingsenkät till deltagarna, men redan nu vågar jag påstå att det var en lyckad träff, vi hade väldigt trevligt tillsammans, med ett bra program och många spontana positiva kommentarer, säger Egil. Dessutom är det roligt att vi ser en föryngring, med en hel del nya ansikten på träffen denna gången.

alt













– Vi hade lagt en hel del möda på att skapa ett bra och annorlunda program med duktiga föreläsare men hann också med att spela frisbeegolf och naturligtvis en trivsam middag med riktigt god mat.

Vi började programmet med att Christina Röckner och Björn Johansson från Förvaltningsrätten i Umeå berättade om överprövningsprocessen i förvaltningsdomstol, hur den genomförs och vilka rättsmedel som finns att tillgå. Talarna fick problem att hålla tidsschemat på grund av de många frågorna från en intresserad publik.

Därefter var det dags för Lisa Rönnblom och Hanna Selinder från Språkkonsulterna Bättre Text AB att lära ut hur man skriver klart, tydligt och lättbegripligt, något som naturligtvis är extremt viktigt när man formulerar något så komplext som förfrågningsunderlag.

Första dagens eftermiddag ägnades åt att Rosita von Filitzen från SILF, under rubriken Rätt vid köp, gjorde en grundlig genomgång kring begreppet Avtalsrätt.

alt














alt














alt













Tiden efter 16.00 ägnades åt varierade aktiviteter, som shopping eller vila, ett 30-tal deltagare aktiverade sig genom att spela freesbeegolf och vid 19-tiden var det så dags för den gemensamma middagen.

Den påföljande dagen inleddes vid halvnio med att Egil Nylén ”marknadsförde” SOI:s nya certifiering och gick igenom hur den fungerar och vilka mål SOI vill uppnå med den. Därefter var det dags för Matts Rehnström från Cleanstream för en uppskattad genomgång av ämnet ”Att leda projekt”, med inriktning på process och projekt inom upphandling och inköp.

År 2014 kommer Umeå att vara Sveriges kulturhuvudstad och Fredrik Lindegren, kulturchef i Umeå och tidigare skådespelare, gav en inblick i målen och arbetet med förberedelserna.

Per Hammarstedt, upphandlingsjurist men också musiker, gick igenom ämnet innovationsupphandling ur olika aspekter och jämförde med begreppen innovationsvänlig upphandling och innovativ upphandling. Han berättade dessutom om det pågående stora fyraåriga projektet Innovationsupphandling ”X”, med fokus på Måltidssituationen för äldre, som Inköp Gävleborg nu har påbörjat med stöd från Vinnova och där han själv är involverad i processen..

En innehållsrik konferens avslutades med en fikastund, innan deltagarna påbörjade de ofta nog så långa hemresorna.

 
Greger Bengtsson på SKL – ett stöd i valfrihetsprojekt PDF Skriv ut E-postadress

alt







Greger Bengtsson är projektledare på Sveriges Kommuner och Landsting, på Sektionen för demokrati och styrning. Som projektledare arbetar han med valfrihetsprojektet, (valfrihet inom vård och omsorg, Lag om valfrihet (LOV) och kundval).

SKL ger stöd till de kommuner som överväger eller beslutat införa valfrihetssystem inom äldre- och handikappomsorgen samt socialtjänst. Valfriheten innebär som bekant att den enskilde kan välja och välja om utförare samt att ersättningen till utföraren följer den enskildes val. Valfrihet införs i kommunerna på frivillig basis.

Greger har lång praktisk erfarenhet av arbete med valfrihetssystem, som har funnits i Sverige även innan LOV infördes. Han förklarar att bakgrunden är den kommunalisering av välfärdstjänster som genomfördes under 70- och 80-talet. Denna innebar att många kommuner började upphandla tjänster och bland annat i några kranskommuner till Stockholm började man titta på hur man kunde öka medborgarnas inflytande och valmöjligheter. Greger involverades i detta arbete i Nacka kommun, i början på 90-talet.

Införandet av LOU i Sverige några år senare innebar att valfrihetssystemen hamnade i en gråzon. I början av 2008 överlämnade den så kallade Frittvalutredningen sitt betänkande, som resulterade i att Sverige som enda EU-land har infört LOV – Lagen om valfrihetssystem. LOV är ett sätt att upphandla men i juridisk mening en tjänstekoncession. Flera europeiska länder har visat intresse för detta sätt att lösa problematiken.

I ett pressmeddelande från Socialdepartementet i februari 2008 skrevs bland annat; ”En väsentlig del i den politiska processen är att bestämma vilka krav som ska ställas på de utförare som ska tillhandahålla vård- och omsorgstjänster. Förutom det grundläggande kravet att verksamheten ska bedrivas i enlighet med gällande rätt, finns en rad andra krav som kommuner och landsting kan ställa, under förutsättning att dessa uppfyller de EG-rättsliga principerna. Kravlistan kan se olika ut beroende på vilken tjänst som ska köpas och vilka målsättningar myndigheten har. Samtliga krav som myndigheten ställer ska framgå av förfrågningsunderlaget, som ska finnas tillgänglig för utförarna i den nationella databasen. Av förfrågningsunderlaget ska även framgå den ekonomiska ersättning som utföraren får för utförd tjänst. Den föreslagna lagen bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan utförarna.

Alla utförare som ansökt om att få vara med i ett valfrihetssystem och som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget godkänns. Det är inte möjligt att begränsa antalet utförare. Såväl privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända.”

Greger berättar att när LOV kom så fanns ett 30-tal kommuner som vill komma igång med införandet. I dag är det ca 170 kommuner som befinner sig någonstans i utrednings/införandefasen (se karta). Men när en kommun kommit så långt så infinner sig naturligtvis en rad frågor. Några exempel är;
– Vilka kvalitetskrav skall vi ställa?
– Lever företagen upp till dom?
– Ställer vi samma krav på vår egen verksamhet?
– Vad kostar egentligen verksamheten?

Detta har ofta resulterat i ett utvecklingsarbete som har höjt kvaliteten även på de egna verksamheterna.

LOV har i dag breddats och testas nu bland annat inom hela socialtjänstområdet, exempelvis när det gäller boendestöd, familjebehandling, missbruksbehandling. etc. Arbetsförmedling är ett annat sådant område.

Många non profitverksamheter, sociala företag etc. hade stora förhoppningar på LOV, i verkligheten har lagen dock inte inneburit någon större förändring för dem. Ett annat frågetecken är meddelarskyddet, där det nu pågår en statlig utredning.

SKL har utvecklat en stödverksamhet för kommuner som överväger eller beslutat införa valfrihetssystem inom äldre- och handikappomsorgen samt socialtjänst. I stödet ingår

• rådgivning
• juridisk information
• processtöd, introduktionsseminarier
• deltagande i nätverk (tre nätverk för utveckling av valfrihetssystem inom socialtjänsten och ett erfarenhetsnätverk)
• nationella konferenser

För kommuner där man överväger att införa valfrihetssystem är det alltså en god idé att kontakta Greger Bengtsson på Sveriges Kommuner och Landsting. Kontaktuppgifterna finns på SKL:s hemsida, liksom omfattande information och dokument att ladda hem.

alt

 
En upphandlingsstrateg i världsklass? PDF Skriv ut E-postadress

alt











En platsannons i Upphandling 24 hade en formulering som fick läsaren att höja på ögonbrynen och som väckte lite extra uppmärksamhet och nyfikenhet; ”Vi söker en upphandlingsstrateg i världsklass!” Bakom annonsen fanns Stockholms stad och i vår nyfikenhet ringde vi Daniel Moius, chef på Enheten för upphandling och konkurrens på stadsledningskontoret.

– Hej Daniel, vad ligger bakom den intressanta formuleringen i annonsen?
– Rubriken alluderar till Stockholms stads övergripande vision, ”En stad i världsklass”. Men i linje med detta så har vi satt som eget mål ”Upphandling i världsklass” På  Enheten för upphandling och konkurrens arbetar vi i första hand med inriktningsmålet om att öka valfriheten, men ett effektivt upphandlingsarbete är även en viktig del i stadens mål för ökad ekonomisk hushållning och sänkt skatt. Långsiktigt är målsättningen att utveckla en upphandlingsverksamhet i världsklass, att bli den bästa upphandlings- och inköpsorganisationen i Sverige.

– Så det fanns alltså en bit allvar i formuleringen. Då undrar man, hittade ni en upphandlingsstrateg i världsklass?
– Ja, det gjorde vi faktiskt! Ted Ekman, som tidigare arbetade på Almega, och som är bekant för många av SOI:s medlemmar, börjar nu hos oss som upphandlingsstrateg!

Därmed konstaterar vi att Ted Ekman kommer att möta nya spännande arbetsuppgifter kopplade till offentlig upphandling och önskar framgång för både honom och för Enheten för upphandling och konkurrens i utvecklandet av upphandlingen i Stockholm.

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

Denna gång kan vi rapportera följande nya medlemmar.

Martina Everskog, Husbyggnadsvaror HBV Förening
Susanne Lantto, Bodens kommun
Johan Svanholm, Örebro läns landsting
Josko Lorger, Umeå kommun
Ulrika Grundén, Stockholms läns landsting, lsf
Emma Larsson, Eskilstuna Kommun
Anders Melkersson, Västra Mälardalens Kommunalförbund
Kristina Jönsson, Timrå kommun
Gun Gustafsson, Stockholms läns landsting NKS
Melinda Andersson, Sundsvalls kommun
Johanna Evegren, Aneby kommun
Jennie Höglund, Solna stad
Marcus Åkesson, Halmstads kommun
Berit Johansson, Sociala nämndernas stab, Västerås
Peter Gran, Trafikkontoret, Stockholms stad
Fredrika Tammaru, Hyresbostäder I Norrköping AB
Jan Troell, SRV återvinning AB, Huddinge
Louise Axling, LSF, SLL Upphandling

Mycket välkomna hälsar vi er till SOI!

 
Regional Nätverksträff PDF Skriv ut E-postadress


Nätverksträff i SOI Väst i Göteborg

Välkomna till Regional nätverksträff för upphandlare i Västra Sverige.

25 oktober 2012 träffas vi i Göteborg på Ullevi konferensanläggning.


För mer information och anmälan se här

 
SOI på KOMMEK PDF Skriv ut E-postadress

alt















Intresset är stort för den offentliga upphandlingen och det är viktigt att SOI visar att upphandlarna är en viktig och professionell yrkesgrupp för den offentliga ekonomin. Därför hade SOI en monter på KOMMEK, som är en mässa för tjänstemän och förtroendevalda inom kommunerna, landstingen och regionerna i Sverige, där tonvikten ligger på ekonomi och styrning. Arrangemanget ägde rum på Malmömässan, 22-23 augusti.

   Lill Sandberg från SOI:s styrelse berättar att man i montern framförallt haft besök av politiker, kommun- och ekonomidirektörer och revisorer. Ofta har besökarna haft väldigt konkreta och tydliga frågor, som exempelvis om och i så fall hur kommuner får köpa tjänster av varandra, eller hur man skall kunna upphandla revisionstjänster för offentlig sektor på ett bra sätt.

   De senaste årens samlade erfarenheter från arrangemang som Almedalen, Kvalitetsmässan och KOMMEK visar tydligt hur viktigt det är att SOI fortsätter att synas utåt och visar fram den professionella upphandlingens möjligheter och betydelse.

Senast uppdaterad 2012-10-24 07:11
 
Mycket SOI i Almedalen! PDF Skriv ut E-postadress

alt






























Att delta under Almedalsveckan håller snabbt på att bli en SOI-tradition. Varje år konstaterar vi att upphandling är allt mer i ropet och en allt viktigare del i samhällsdebatten. I år var SOI:s styrelse representerad av drygt hälften av sina ledamöter, nämligen Lisbeth Johnson, Lill Sandberg, Susanne Ekman, Birgitta Enzell, Pia-Britt Hildebrand, Gunnar Stålberg och Egil Nylén.

SOI medverkade i sammanlagt fem olika evenemang under veckan, där alla sju närvarande styrelserepresentanter deltog i minst ett av dem.

Det första seminariet arrangerades av Proffice och här deltog Ted Ekman från Almega, Minna Gillberg, fil.dr. i hållbarhetsfrågor, David Braic, upphandlingschef i Växjö kommun och Gunnar Stålberg, upphandlingschef i Dalarna och styrelseledamot i SOI. Ämnet var; Den bra affären – Upphandling idag och önskat läge i morgon.

Gunnar Stålberg inledde lite skämtsamt genom att fråga om det är bättre nu eller om det var sämre förr. Han berättade från sina många år inom offentlig upphandling och konstaterade att en gång i tiden var materialadministration, förbrukningsmaterial, logistik och lager de viktigaste frågorna. Logistik var i fokus under många år. Men med EU-inträdet har mycket förändrats, vi går allt mer mot tjänster i stället för varor och fokus flyttas allt mer till vilka resultat vi vill uppnå med upphandlingen. Gunnar menade också att det finns mer dialog med politiken i kommunerna än i landstingen och vill gärna se den utvecklas.

Ted Ekman menade att det ibland finns oproportionerliga krav i upphandlingar och att vissa skallkrav kan vara onödiga. Han konstaterade också att det blivit ett verkligt expertyrke att vara upphandlare.

David Braic menade att upphandling kan vara problematisk även i kommuner. Det måste finnas ett tydligt mandat att styra över upphandlingarna och att implementera verktyg som e-handel, annars behövs ingen upphandlingschef. En gång i tiden innebar 7000 anställda att det också fanns 7000 inköpare.

Minna Gillberg har varit rådgivare åt Gro Harlem Brundtland och Margot Wallström. Hon menade att vi befinner oss i ett stort paradigmskifte, för i globaliseringens tid har vi inte bara outsourcat våra klimatavtryck utan även den ekonomiska makten! Hon talade också om upphandling som ett demokratiskt verktyg för en hållbar politik.

David Braic vill se mer förhandlingsmöjligheter i upphandling medan Ted Ekman upplevde att Socialdepartementet verkar ha gett upp i förhandlingarna med EU, och att det finns mycket tveksamt i direktivförslagen, vilket inte känns bra. Man måste lyssna mer på praktikerna, menade Minna Gillberg, för i Bryssel vet man inte mycket.

Gunnar Stålberg menade att rekryteringen kommer att bli en ödesfråga för den framtida upphandlingen och Minna Gillberg avslutade med att konstatera att upphandling kommer att användas mycket mer för att uppnå olika politiska mål.

Upphandlingsutredningen – ökad förhandlingsmöjlighet och effektivare upphandlingar eller?

Så löd ämnet för Offentliga Affärers paneldebatt lite senare på måndagseftermiddagen, där vi bland annat hörde Anders Wijkman från Upphandlingsutredningen, Mathias Sylwan, förbundsjurist på SKL, Annika Strandhäll, förbundsordförande i Vision, Helena Rosén Andersson från Advokatfirman Lindahl och återigen Gunnar Stålberg, Landstinget Dalarna och SOI.

Det blev en frisk och livlig debatt, snabba replikskiften, åsikter som bröts mot varandra, men med gott humör och glimten i ögat.

En fråga där åsikterna bröts särskilt tydligt var huruvuda de nya direktiv som är på väg, är ett steg i rätt riktning eller tvärtom. Anders Wijkman menade, trots alla de problem som upphandling är förknippad med, att vi är på väg åt rätt håll. Helena Rosén Andersson menade däremot att det är svårare än tidigare att köpa det bästa på marknaden och att överprövningar är ett mycket stort problem. Och läsningen av de nya direktivförslagen har gjort henne mycket bekymrad. Det blir alldeles för komplicerade regelverk, det kommer att bli långa processer och dyrare anbud. Hela direktivarbetet borde göras om! Hon lovade också att Lindahls kommer med ett förslag på hur man bör skriva om reglerna i LOU:s och LUF:s 16 kapitel.

Även Mathias Sylwan från SKL var mycket kritisk till direktivförslaget. Alldeles för detaljerat och centralstyrt. Till skillnad från Helena Rosén Andersson vill han också se en specialdomstol för upphandlingsmål, som Marknadsdomstolen i Finland.

Gunnar Stålberg tryckte på vikten av att få med politiken i arbetet och menade att den bristande kompetens som det talas om framför allt gäller beställarna. Han vill också att ansvaret för uppföljning tydligt ligger hos beställarna. Gärna en höjd direktupphandlingsgräns men det kräver ett affärsmässigt sätt, de bör publiceras och finnas i ett system. Och att man får en preklusionsfrist i upphandlingen, vilket skulle få bort en stor del av överprövningarna, vill Gunnar gärna.

Många andra frågor togs upp i diskussionerna, de svenska förvaltningsdomstolarna hann att få sig en släng av sleven och Anders Wijkman vill gärna öppna upp för idéburna nonprofitorganisationer i upphandlingar.

Publiken på den mycket välbesökta debatten var tydligt nöjd och uppskattande.

alt



















Upphandlingsdagen

På tisdagen var det dags för Upphandling 24:s upphandlingsdag. Muséet är kanske Visbys allra bästa plats för seminarier, där man också kan sitta på den fina innergården och fika, men ändå tydligt följa med i seminarier och diskussioner i lokalerna.

SOI medverkade två gånger under dagen. Klockan tio hade SOI en helt egen programpunkt, där fyra av SOI:s styrelseledamöter presenterade sina respektive arbetsplatser och sitt arbete, under rubriken; Inköp och upphandling som en strategisk fråga? Lill Sandberg är upphandlingschef i Sollentuna och Egil Nylén i Umeå. Pia-Britt Hildebrand fyller den rollen i Landstinget i Värmland medan Birgitta Enzell är på Luftvartsverket/Sjöfartsverket, som numera har en gemensam organisation för bland annat upphandling.

Klockan två bjöd Företagarna på paneldebatt under ämnet: Små företag och offentlig upphandling – hur går det till? Från SOI:s sida medverkade vår ordförande Lisbeth Johnson.

Upphandling 24 är som bekant alltid pigga på att prova ny teknik. Därför direktsände man hela upphandlingsdagen i webb-TV. De bägge programpunkter där SOI medverkade kan du också se i efterhand i webb-TV, genom att klicka på denna länk.

alt










I skrivande stund skall snart det sista arrangemang där SOI deltar gå av stapeln. Ämnet är: Så leder strategisk upphandling till goda affärer. Arrangör är Socialdepartementet och SOI representeras av Susanne Ekman.

Senast uppdaterad 2012-07-05 13:10
 
Sommarhälsning från Almedalen PDF Skriv ut E-postadress



alt








Vi som har haft glädjen att få representera SOI i Almedalen skickar en extra sommarhälsning till alla våra medlemmar. Det känns som en ära och ett förtroende att få representera SOI och det gläder oss att det finns så många som är intresserade av den offentliga upphandlingen. Ha en härlig sommar och väl mött efter semestern, kanske ses vi på KOMMEK 22-23 augusti.

Lisbeth Johnson, Lill Sandberg, Susanne Ekman, Birgitta Enzell, Pia-britt Hildebrand, Gunnar Stålberg, Egil Nylén

Senast uppdaterad 2012-09-10 09:54
 
Se klipp med SOI från Almedalen PDF Skriv ut E-postadress

Det arrangerades en heldag om upphandling i Almedalen den 3 juli. SOI fanns representerade vid två av seminarierna, som går att se här:




 
SOI upphandlar kanslitjänst PDF Skriv ut E-postadress

  
Nuvarande avtal avseende SOI:s behov av kanslitjänster upphör att gälla under våren 2013. Att ha tillgång till ett bra och fungerande kansli är en viktig förutsättning för att arbetet inom föreningen skall fungera optimalt.

SOI:s styrelse har utarbetat ett förfrågningsunderlag för tjänsten. Ni som är intresserade av att lämna anbud ombeds kontakta SOI:s representant Gunnar Stålberg på e-post Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress

alt










Vill ni nätverka?


Ni har väl inte missat att föreningen i årets budget avsatt pengar för att kunna stödja lokala/regionala nätverksaktiviteter. Vi vill stimulera till att det bildas olika nätverk för våra medlemmar. Det är många medlemmar som efterlyser kontakter med kollegor som arbetar i närheten eller med likartade upphandlingar. Styrelsen klarar dock inte att få igång nätverken. Det är upp till er att ta tag i detta. Vi har nu fått in en ansökan från västra Sverige och en ansökan är på gång från SOI Norr. På styrelsemötet i mitten på augusti kommer styrelsen att ta beslut om stöd till aktiviteterna. Har ni bra idéer, sätt ihop en ansökan, skicka in den och ta vara på möjligheten att få ekonomiskt stöd till aktiviteten.

Ni som är nyfikna och intresserade av certifieringen kan nu hitta information på vår hemsida. I höst kommer fler möjligheter till certifiering. Läs på och känner du dig mogen att ta steget och vill ha få ett bevis på din kompetens, kolla upp finansieringsmöjligheterna med din arbetsgivare och om det blir klartecken sök. Jag hoppas på många ansökningar.

Senaste tidens snackis har varit KKV:s yttrande till Förvaltningsdomstolen över inköpscentralers arbetssätt. Jag har fått många mail och samtal om detta. Oavsett utgången i pågående rättsprocess så kan jag konstatera att många upphandlingschefer/upphandlingsansvariga i kommuner och landsting/regioner anser att hittillsvarande arbetssätt inte är lämpligt.

Thomas Karlsson Falun Borlänge-regionen AB, Johan Almesjö Inköp Gävleborg och jag själv har nu gemensamt tagit beslut att inte längre delta i SKI:s referensgruppsarbete. Vi hoppas att arbetssättet förändras i närtid, det behövs för att säkra förtroendet i framtiden. SKI fyller en viktig roll men det krävs lyhördhet från organisationen för ett bra samarbete med upphandlande myndigheter.

Läs mer...
 
SOI 3 juli i Almedalen PDF Skriv ut E-postadress

alt















Upphandlingsfrågorna fortsätter att ta alltmer plats i den offentliga debatten. Här följer dels en presentation av ”Upphandling Almedalen”, den 3 juli, där SOI är medarrangör, dels några andra arrangemang med koppling till offentlig upphandling


Den 3 juli bjuds det på Gotlands museum på en serie öppna seminarier med fokus på offentlig upphandling. Arrangör är Upphandling 24 tillsammans med ett antal partners, däribland SOI. Mellan klockan 10 och 11 på förmiddagen håller SOI i programmet.

Föredrag, debatter och utfrågningar finns på agendan. Missa inte denna kunskapsspäckade dag med utmärkta möjligheter till nätverkande. Varmt välkommen, hoppas att vi ses i Almedalen!

08.00 Colligio

09.00 Räkna med kvalitet i vård och omsorg - hur blir vi bättre på kravställning och uppföljning
På senare tid har kvalitén i upphandlad vård och omsorg varit i fokus.Ofta förknippas bristande kvalitet med upphandlingar där enbart priset utvärderas. Men hur ser sambandet mellan pris och kvalitet egentligen ut; borgar ett högre pris för bättre kvalitet? Eller handlar det mer om hur kraven formuleras och sedan följs upp?

Ställ dina frågor om kravställning och uppföljning i upphandlad vård och omsorg till Upphandlingsstödets experter och panelen.

Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet

10.00 Inköp och upphandling som en strategisk fråga
Vad innebär det att vara strategisk i sitt upphandlingsarbete?
Sveriges Offentliga Inköpare, SOI

11.00 Sveriges är bäst i Europa på upphandling
Utifrån flera perspektiv är Sverige framstående när det gäller offentlig upphandling i Europa. För att vidmakthålla och utveckla en väl fungerande offentlig marknad krävs dock åtgärder inom flera områden.

1. Konkurrensen påverkas negativt genom långa handläggningstider i domstolar, riggade förfrågningsunderlag och för få anbudsgivare
2. Kontrollen av genomförda upphandlingar brister p.g.a. låg förståelse och knappa resurser
3. Bristande politisk vilja leder till missriktade statliga initiativ, dålig lokal styrning och ineffektiv förvaltning

Hur ska Sverige ta sig an dessa utmaningar och leda utvecklingen av offentlig upphandling i Europa?

Daniel de Sousa, Fredrik Tamm, Dan Frödén

Föreningen Sveriges Offentliga Leverantörer (FSOL)

12.00 Kan offentliga inköp bidra till hållbar IT och motverka sociala problem i IT-industrin?
IT-utrustning är en av de ekonomiskt största produktgrupperna inom offentlig upphandling och ett område där mänskliga rättigheter kränks och miljöregler nonchaleras i leverantörskedjan.

Upphandlare, miljöchefer och IT-chefer behöver samverka och ställa krav på både miljö och socialt ansvarstagande över produkternas hela livscykel. Hållbarhetskraven börjar redan vid tillverkningen utomlands,fortsätter under användningsfasen och bör också väga in återanvändningspotentialen i produkterna när de fasas ut. I dag skrotas stora volymer IT-utrustning som skulle kunna användas i ytterligare många år. Det handlar om ett omfattande resursslöseri som påverkar miljön negativt. Ytterligare en viktig fråga är på vilket sätt produkterna till slut återvinns och skrotas. Men hur ska hållbarhetsaspekterna vägas in rent konkret vid inköp? Hur följs CSR-kraven upp och hur säkras en ansvarsfull hantering av utrustningen när den fasas ut? Det är några frågor som kommer att belysas under seminariet.

TCO Development

13.00 Förbättra affärerna genom dialog
Målet med en offentlig upphandling är att uppfylla de krav och önskemål som beställande myndighet har samt att ge tänkbara leverantörer bästa möjlighet att lägga anbud som uppfyller dessa krav och önskemål till ett konkurrenskraftigt pris. För att en upphandlande myndighet ska kunna genomföra en lyckad upphandling, är det helt avgörande att myndigheten känner till vad marknaden har att erbjuda. Ett sätt att få del av marknadens kunskap är att föra en dialog med leverantörerna vilket också minskar risken för överprövningar.

Leverantörssamverkan inför upphandling – 15 min.
Ted Ekman, Almega
Hinder och möjligheter ur det offentligas perspektiv - 15 min
Praktiska goda exempel ur ett leverantörsperspektiv- 15 min
Ingvar Andersson, Sodexo

Almega

14.00 Företagarna
Det är mycket fokus på att få fler små företag att delta i offentlig upphandling. Vid seminariet kommer det föras en diskussion kring hur situationen ser ut för de små företagen och även kring olika initiativ som tagits för att skapa förutsättningar för att fler små företag ska delta. Hur går det? Och hur kommer vi vidare?

Medverkande:
Anders Josephsson, politiskt sakkunnig Socialdepartementet
Lisbeth Johnson, ordförande Sveriges Offentliga Inköpare (SOI)
Claes Ljungh, generaldirektör Kammarkollegiet
Ulrica Dyrke, upphandlingsexpert Företagarna
Livsmedelsverket anordnar debatt om matglädje för äldre den 2 juli. Miljöstyrningsrådet är den 4 juli värd för en debatt kring hållbar livsmedelsupphandling. Panelen är inte klar, men räkna med ledande politiker och representanter från organisationer..

***

Den 2 juli presenterar Offentliga Affärer tillsammans med Advokatfirman Lindahl och fackförbundet Vision en eftermiddag med många intressanta talare på programmet. Gunnar Stålberg från SOI deltar i den avslutande debatten.

Kl. 15.30 arrangeras ett samtal kring hur vi ställer krav på miljö och sociala hänsyn i offentlig upphandling. Vilka svårigheter och möjligheter finns med att ställa miljökrav och sociala krav och samtidigt ta hänsyn till den fria handeln, utan att villkoren blir oproportionella och diskriminerande mot leverantörer från exempelvis andra länder?

Medverkar gör
Carola Gunnarsson, 3:e vice ordförande SKL och oppositionsledare i Sala kommun
Monica Sihlén, projektledare Miljöstyrningsrådet
Lena Johansson, Generaldirektör Kommerskollegium
Eva-Maj Mühlenbock och Olof Hallberg, Advokatfirman Lindahl

Affärsmässig upphandling
En timme senare får vi lyssna till Agneeta Anderson, avdelningschef på Kammarkollegiets Upphandlingsstöd, Eva Wegsjö-Sande, inköpschef Renova samt advokat Nathalie Svensson från Advokatfirman Lindahl som kommer att berätta hur vi säkerställer affärsmässigheten i offentliga upphandlingar.

Vad är en affärsmässig upphandling? Vilket är det grundläggande målet med upphandlingen och kan en helhetssyn bidra till bättre upphandlingsresultat? Påverkar kraven som ställs det som levereras? Har upphandlarens status också betydelse för resultatet?

Debatt avslutar eftermiddagen
Vi avslutar med en debatt kring det pågående arbetet med att förbättra upphandlingsreglerna.

Hur väl kommer EU:s direktivförslag till rätta med de problem inom offentlig upphandling som har påtalats från upphandlare och företag?
Vilken kritik har framförts? Vilka är de eventuella sidoeffekterna av de nya reglerna? Leder reglerna till ökade kostnader i enskilda upphandlingar? Vad kommer reglerna för de små och medelstora företagen att innebära för de stora etablerade företagen? Med mera…

Medverkande:
Anders Wijkman, Upphandlingsutredningen
Mathias Sylwan, förbundsjurist SKL
Christina Möll , jurist Europakontoret
Gunnar Stålberg, upphandlingschef Landstinget Dalarna
Annika Strandhäll , förbundsordförande Vision
Helena Rosén Andersson och Anders Nilsson, Advokatfirman Lindahl

Platsen är Wisby Strand Congress & Event, Strandgatan 4, i lokalen Viklau på plan 2.

Miljömärkning Sverige (Svanen) frågar sig den 4 juli om politiken hamnat i baksätet vad gäller hållbart byggande och grön upphandling.
Idag är det byggbranschen som leder utvecklingen mot energieffektiva bostäder med en sund inomhusmiljö. Regeringen kritiseras för att vara passiv. Bostadsminister Stefan Attefall - har politiken hamnat i baksätet? Hur ställer vi om till ett hållbart byggande? Vad krävs - piska eller morot?
4 juli klockan 10:50–11:30
Plats: Sessionssalen, Science Park, Strandgatan 1, Visby

Onsdag 4 juli kl 10-11
Skolmatens pris – hur billigt får det bli?
Det ställs stora krav på skolmaten att vara nyttig, vällagad, ekologisk, varierad, säker och inte minst god. Räcker dagens låga kostnadsnivå?
Medverkar gör Annika Unt Widell, projektledare Skolmatens Vänner och Axel Hansson, expert på offentlig upphandling LRF.

6 juli. Offentlig sektor är en storkonsument av livsmedel och har därför stor makt att påverka. Livsmedelsprodukter med liten miljöpåverkan och gott djurskydd kan efterfrågas genom upphandling. Välkommen till en debatt med ledande politiker och experter som vill hitta nya lösningar. Moderator: Peter Wenster, SKL. Debattdeltagare: Matilda Ernkrans (S), Staffan Danielsson (C), Anders Wijkman, upphandlingsutredningen, Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningen. Plats: Gotlands museum, Strandgatan 14, kl 13.

 
Om SOI Certifiering PDF Skriv ut E-postadress

alt

















Nu finns fyllig och utförlig information om SOI:s certifieringsprogram, tillsammans med aktuella datum, anmälningsblankett etc. Kanske är det dags för just dig att fundera över att bli certifierad?
Ovan syns de fem första certifierade, från i våras.

Läs mer

 
Så arbetar SOI:s nya styrelse PDF Skriv ut E-postadress

Har du missat hur SOI:s styrelse har konstituerat sig, hur de kommande arbetsuppgifterna har organiserats och hur ansvaret har fördelats?

Läs då vår ordförande. Lisbeth Johnsons, presentation av det nya arbetssättet, som publicerats i ett tidigare ordförandebrev.

Läs mer

 
Extra nyhetsbrev från Almedalen och KOMMEK PDF Skriv ut E-postadress

alt














SOI kommer att hålla sina medlemmar informerade om Upphandlingsdagen 3 juli i Almedalen liksom om KOMMEK 22-23 augusti i Malmö, där vi också medverkar. Bägge gångerna kommer vi med aktuella reportage direkt efter arrangemangen, och dessa annonserar vi genom särskilda nyhetsbrev.

 
Hjälp oss på KOMMEK 22-23 augusti PDF Skriv ut E-postadress

alt











SOI:s styrelse efterlyser medlemmar som har möjlighet att hjälpa till då vi medverkar på KOMMEK i Malmö 22-23 augusti. Vi kommer att ha en monter som vi hoppas kommer att få många besökare som vill diskutera upphandlingsfrågor med oss.

Vid de här tillfällena kommer vi också att ha en tävling där deltagarna får svara på frågor om upphandling. Det är ett bra sätt att få kontakt med besökarna, som testades och föll mycket väl ut på Kvalitetsmässan i Göteborg. Har du möjlighet att hjälpa oss så kontakta Lill Sandberg i styrelsen.

Lill Sandberg
Sollentuna kommun
191 86 Sollentuna
Tel: 08-579 215 96
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress

alt










Styrelsen får ett nytt arbetssätt

Den 29 maj hade styrelsen ett planeringsstyrelsemöte. Jag tar därför tillfället i akt att delge er vad vi diskuterat och kommit fram till.

Arbetsuppgifterna har fördelats med ett tydligt ansvar för var och en av styrelseledamöterna. Det var många i styrelsen som öppnade upp för att få förändrade roller i det fortsatta styrelsearbetet. Styrelsen beslutade att konstituera sig/fördela arbetet enligt följande:

Vice ordförande Björn Bergström
Kassör Gunnar Stålberg
Sekreterare Lill Sandberg
Kansliansvarig Gunnar Stålberg
Stipendieutskott: Gunnar Stålberg, Lisbeth Johnson och Björn Bergström.

Externt kommunikationsansvarig: Eva-Lotta Löwstedt Lundell
Uppdraget kommer att innebära ansvar för centrala budskap för föreningen, debattartiklar, pressinformation, kommunikationsplan, OH-presentation om SOI

Internt kommunikationsansvarig: Madelene Winbo
Uppdraget innebär ansvar för nyhetsbrev, hålla kontakt med nätverk, kommunikation till medlemmar, underlag till medlemssidor för Upphandling 24.

Därutöver har vi fördelat ansvar för de aktiviteter som årsmötet tog beslut om i Karlstad:

Läs mer...
 
Möt Pia-Britt Hildebrand i SOI:s styrelse PDF Skriv ut E-postadress

alt



















Pia-Britt Hildebrand tillhör veteranerna i SOI:s styrelse, är dessutom sammankallande och drivande i Konferens- och aktivitetsutskottet (KAU), som har ansvaret för SOI:s årskonferenser. Hon tror själv att hon suttit i styrelsen sedan 2004, men är inte riktigt säker. Hon är också upphandlingschef på Landstinget i Värmland, avdelningen heter egentligen Upphandling och avtal.

På den tiden var 2004 års direktiv, som reglerar den offentliga upphandlingen, helt färska, diskussionerna kring den goda affären fanns knappast utan det var lagar och paragrafer som var i centrum i debatten. Upphandlarna var pressade.

Nu är läget ett annat, upphandlarna har flyttat fram sina positioner, SOI har vuxit betydligt och tagit en helt annan plats i samhällsdebatten, menar Pia-Britt.

Något som också är glädjande är det ändrade fokus som gör att man i dag tittar på hela anskaffningsprocessen. Upphandlingsuppdraget har vidgats, avtalscontrollers är nu en nytillkommen grupp, med uppdrag att vårda och följa upp avtal.

– Jag brinner för att vidga inköpstänket i hela organisationen, säger Pia-Britt. Det räcker inte med system och nyckeltal, det krävs människor med kunskap och engagemang också. Och det krävs en helhetssyn i organisationen, man kan inte vara strategisk bara inom vissa delar. Roligt också att man i Värnamo gjort en förvaltning av upphandlingsorganisationen, skall bli intressant att se resultatet av detta.

SOI:s nya certifiering visar ju också detta. De olika delarna i certifieringen, juridik, ekonomi, organisation, affärsmannaskap och analys/kommunikation, bör ju allihop finnas i en upphandlingsorganisation. Däremot måste inte varje enskild individ behärska alla delarna. Men certifieringen ger en bra bild av den kompetens som skall finnas i organisationen. Det har varit väldigt bra att ha med professor Björn Axelsson i arbetet, hans kunskaper har gjort att vi inte behövt uppfinna hela hjulet själva.

– Hur ser din vardag på jobbet ut? Hinner du ta hand om några upphandlingar själv?

– Jag hanterar en del av tjänsteavtalen. Allt behöver inte upphandlas, det kan vara regionavtal också. Läkemedelsförsörjning och köpt specialistvård är exempel på sådant jag hanterar. Men en hel del av arbetet går ut på att stötta våra upphandlare och avtalscontrollers, att vara med i problemlösningsarbetet, att se till så att alla får rätt stöd och rätt utbildningar. Vi måste vara tillåtande, låta medarbetarna prova nya saker och ta ut svängarna.

– Och ditt långvariga engagemang i SOI, vad ligger bakom det?

– Jag har varit intresserad av att driva hur upphandlarens roll och vardag kan förändras, av hur man skapar nätverk, mötesplatser och bra utbildningskoncept. Man skall veta att det finns kamrater därute, som man kan diskutera och ha trevligt med. Och så långt har det varit väldigt bra och läroroka år!

alt


























– Och när du inte arbetar, vad gör du då?

– Familjen är det viktiga. Vi har tre barn, flickan är yngst, 15 år gammal och bor hemma. Hon och jag har ett stort gemensamt hästintresse. Vi mår bra både fysiskt och psykiskt av ridandet och arbetet med hästarna. Dessutom trivs jag väldigt bra i skog och natur.

 
Niklas Tideklev om innovationsvänlig upphandling PDF Skriv ut E-postadress

alt

















Niklas Tideklev är ett bekant namn för en del av SOI:s medlemmar. Tidigare arbetade han på Tillväxtverket, på enheten för Regelförenkling med fokus på offentlig upphandling

Niklas har ett stort intresse för upphandlingsfrågor och inte minst för att öka leverantörers möjligheter att komma med i upphandling. Han menar att intresset för upphandlingsfrågorna har ökat kraftigt under senare år och att det är viktigare än någonsin att upphandlingen förs upp på en strategisk nivå. Han konstaterar att det finns många eldsjälar bland upphandlarna som driver dessa frågor. 2012 är något av ”Leverantörens år” hos Upphandlingsstödet på Kammarkollegiet, där Niklas arbetar sedan mitten av februari.

Regeringsuppdrag
Upphandlingsstödet har fått ett speciellt regeringsuppdrag, nämligen att ta fram en vägledning för innovationsvänlig upphandling, som skall vara klar senast första november 2012.

Nu arbetar Niklas tillsammans med tillsammans med Elisabeth Wallander intensivt med att ta fram ”de goda exemplen” genom undersökningar hos myndigheter, kommuner etc. Till stöd i arbetet finns också en referensgrupp, där bland annat Madelene Winbo från SOI:s styrelse finns med. Har du som läser detta goda exempel att lyfta fram, idéer eller frågor så kontakta gärna Niklas Tideklev eller Madelene Winbo!

I referensgruppen finns representanter för Almega, Energimyndigheten, Företagarna, Inköp Gävleborg, Konkurrensverket, Miljöstyrningsrådet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sveriges Offentliga Inköpare (SOI), Tillväxtverket samt Vinnova.

Innovationsvänlig upphandling kan exempelvis handla om att föra en dialog eller utforma förfrågningsunderlag på ett sådant sätt att innovativa lösningar inte utestängs eller missgynnas.

Så här beskrivs Upphandlingsstödet sitt uppdrag kring innovationsvänlig upphandling:
Upphandlingsstödet har i uppdrag att ta fram en vägledning om innovationsvänlig upphandling. Syftet med vägledningen är att ge stöd till upphandlande myndigheter och enheter för att uppmuntra och peka på fördelarna med innovationsvänliga upphandlingar.

Med vägledningen vill Upphandlingsstödet medverka till att fler inköp av upphandlande myndigheter och enheter genomförs på ett sådant sätt att hänsyn tas till alternativa och innovativa lösningar för varan eller tjänsten som upphandlas.

I vägledningen ska upphandlande myndigheter och enheter få information, kunskap och stöd i hur innovativa lösningar kan främjas vid offentliga upphandlingar.  Vår förhoppning är att även beslutsfattare, leverantörer till offentlig sektor eller övriga intressenter har nytta av vägledningen.

Vi genomför under våren intervjuer med praktiker från kommuner, landsting, regioner och myndigheter.  Vid intervjuerna fokuserar vi primärt på vilka möjligheter, utmaningar eller hinder som finns för att använda offentlig upphandling för att främja innovativa lösningar samt vilka förutsättningar som krävs för att övervinna de utmaningar eller hinder som finns?


Fler nyheter från Upphandlingsstödet
Upphandlingsstödet har nyligen tagit fram ett nytt omfattande informationspaket riktat till upphandlande myndigheter som vill arrangera informationsträffar för såväl potentiella som befintliga leverantörer. Informationspaketet består av filmer som beskriver hur upphandling går till och material för presentation och diskussion.

Paketet innehåller
• Två introduktionsfilmer till offentlig upphandling (3 + 3½ min speltid),
• En informationsfolder om offentlig upphandling.
• En färdig presentation samt stödmanus, anpassad just till leverantörer som åhörare.
• Ett diskussionsunderlag som gör det möjligt att ta upp lokala frågeställningar.
• En vägledning om upphandlingsprocessen för leverantörer (steg för steg).

Materialet kommer inom kort även att kompletteras med en särskild presentation, anpassad för leverantörer inom det s.k. valfrihetssystemet.

Hela paketet går att ladda ner från Upphandlingsstödets hemsida, www.upphandlingsstod.se. Det går även att kontakta Upphandlingsstödet för att beställa informationspaketet
( Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen )!

 
AffärsConcepts seminarium – Strategiskt upphandlingsarbete PDF Skriv ut E-postadress

Den 2:a maj genomfördes ett intressant seminarium i Regeringskansliets lokaler i Stockholm. Seminariet var en del i den studie om strategiskt upphandlingsarbete som AffärsConcept fått i uppdrag att genomföra för Upphandlingsutredningens räkning. Bland de drygt 40 deltagarna återfanns personer ur Upphandlingsutredningen, bland annat Anders Wijkman, samt ur dess expert- och referensgrupper. Här fanns representanter för upphandlande myndigheter och enheter, bland annat Björn Bergström och Eva-Lotta Löwstedt Lundell  från SOI:s styrelse. Ett flertal departement och universitet fanns också representerade.

alt















Målsättningen för seminariet var att tillvarata deltagarnas erfarenheter inom upphandlingsområdet, med särskilt fokus på frågeställningar kring strategiskt upphandlingsarbete.

Seminariet bestod till huvuddelen av workshops kring det material som AffärsConcept hade tagit fram och försett deltagarna med i förväg. Ett antal frågor hade tagits fram inför diskussionerna.

• Vad kännetecknar strategiskt upphandlingsarbete?
• Vilka är de aspekter som bidrar till att möjliggöra strategiskt upphandlingsarbete?
• Hur kan upphandlingsorganisationer utformas för att på bästa sätt möjliggöra strategiskt upphandlingsarbete?
• Vilka nyckelfaktorer bidrar till att upphandlingsfrågor lyfts till en strategisk nivå i en organisation?
• Vilket stöd anser ni behövs för upphandlande myndigheter och enheter för att öka fokus på, och bidra till medvetande avseende, upphandlingens strategiska vikt?
• Vilka mål ska gälla gemensamt för den offentliga upphandlingen i Sverige?

alt















I dokumenten konstaterades att upphandling måste vara förankrad i hela organisationen och att upphandlingsfunktionen medverkar i hela anskaffningsprocessen och inte enbart i den regelstyrda delen av processen. Man pekade på följande viktiga punkter för att en upphandlingsorganisation skall kunna sägas fungera strategiskt.

• Organisationen har en tydlig målbild avseende vad som ska uppnås genom upphandlingsarbetet och har definierat upphandlingsorganisationens roll och ansvar.
• Organisationen arbetar löpande med ställningstaganden avseende vilka upphandlingar som ska genomföras, inkluderat avväganden gällande om viss verksamhet ska upphandlas eller bedrivas i egen regi.
• Organisationen bedriver och arbetar fortlöpande med att identifiera för organisationen strategiskt viktiga upphandlingar.
• Störst fokus, och mest resurser, läggs på de upphandlingar som identifierats som strategiskt viktiga för organisationen ur ett ekonomiskt och verksamhetsstrategiskt perspektiv.
• Upphandlingsorganisationens utformning är anpassad till organisationen uppdrag, verksamhet och övriga förutsättningar
• Det finns en utpekad person i organisationens ledning, exempelvis upphandlingschef eller annan, som är ansvarig för organisationens totala upphandlingsverksamhet.
• Denna person har ett systematiskt sätt att löpande följa upp och rapportera upphandlingsverksamheten i organisationens ledning.
• Det finns en upphandlingsansvarig/chef eller motsvarande som har upphandling som huvudsyssla.

alt














Man pekade också på nödvändigheten av styrdokument, av uppföljning och resultatverifiering och på hur anskaffningsprocessen bör se ut.

Diskussionerna skedde i tre grupper och som kunde förväntas blev det synnerligen livliga och intressanta diskussioner, inte minst för att det fanns så olika kompetenser och olika bakgrunder bland deltagarna. Utifrån de synpunkter som framfördes kommer AffärsConcept att genomföra vissa förändringar i de dokument som var utgångspunkt för dagens workshop. Både sammanfattning och efterföljande diskussioner visade att deltagarna hade haft stort utbyte av dagen.

 
Björn Bergström om SOI Certifiering PDF Skriv ut E-postadress

alt



















Nu finns betydligt mer att läsa om SOI:s nya certifieringssystem på hemsidan. Gå in under rubriken Utbildningar i vänsterspalten på sidan. (Rubriken kommer snarast att ändras till SOI Certifiering.) Läs om syftet med certifieringen, vad som förväntas av dig, de först certifierade, examinatorerna med mera. En anmälningstalong för dig som vill bli certifierad kommer också snarast att läggas upp.

 
SOI i Almedlaen PDF Skriv ut E-postadress

Vad kan vara roligare att göra på semestern än att träffa kamrater ur upphandlarleden i Almedalsvimlet? Här kommer inom de närmaste dagarna detaljerad information om SOI:s medverkan under årets Almedalsvecka att läggas upp.

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

Vi passar som vanligt på att hälsa ett antal nya medlemmar mycket välkomna till SOI!

Erika Wallin, Bostads AB Poseidon
Johans Arvidsson, Västerås stad
Benny Engström, Husbyggnadsvaror HBV förening
Anton Sjöberg, Stockholms stads exploateringskontor
Helén Delivassilis, Värmdö kommun
Eva Lindström, Örnsköldsviks kommun
Malin Nyman, Örnsköldsviks kommun
Elisabeth Fröiseth, Upphandlingsbolaget Göteborg
Carl Andersson, Borås stad
Nina Myhrman, Länsstyrelsen i Skåne län
Thomas Schlott, Södersjukhuset AB
Annelie Elouali, Södersjukhuset AB
Anita Bengtson, Södersjukhuset AB
Johanna Sollengren, Landstinget Gävleborg
Mikael Lundin, Umeå Energi AB

Stödjande medlemmar
Magnus Nilsson, Peak procurement i Stockholm AB
John Gunnarsson, Nordic Business Institute

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress

alt










”Lysande utsikter” - Offentlig upphandling i rampljuset

Ja, det har redan gått en månad sedan vi sågs i Karlstad, tiden rinner iväg snabbt. Det jag som ordförande tyckte var extra intressant att ta del av var alla de synpunkter som kom upp under workshopen ” SOI i framtiden? Vilka utmaningar står SOI och våra medlemmar inför?” Det var mycket matnyttigt som styrelsen nu fått i uppdrag att ta hand om. Jag återkommer i kommande ”ordförande har ordet” om hur vi i styrelsen arbetar vidare med materialet.

Jag tyckte också det var härligt att se engagemanget hos alla. Glädjen och stoltheten över det arbete som vi gör. Jämfört med för några år sedan har vi verkligen rätat på ryggen.

Läs mer...
 
Möt Harrieth Forsberg – Årets inköpare berättar PDF Skriv ut E-postadress

alt


































Under klang och jubel utsågs Harrieth Forsberg till Årets Inköpare på SOI’s årskonferens 2012, skrev vi tidigare. Hon fick priset för att hon ”har lyckats föra upphandling till en strategisk nivå”, enligt juryns motivering.

I en insändare på Värnamo.nu läser vi:
Bra Val. Grattis Harrieth!!
Så mycket pengar som du har sparat åt skattebetalarna i Värnamo Kommun och den koll du har på det som går genom förvaltningen du ansvarar för. Dessutom koll på hur upphandlingshanteringen kan bli ännu bättre.

- Vi är förstås väldigt glada och stolta över att Harrieth fått denna utmärkelse, säger Mats Hoppe, kommunchef i Värnamo.

– Visste du att du var nominerad som Årets inköpare?
– Jag hade inte minsta aning! Men nu har jag kanske en aning om vem som låg bakom. När man började prata om en förvaltningschef vid prisutdelningen så tänkte jag ”jaså det finns fler upphandlingsförvaltningar”. Någon började knuffa på mig och säga att ”det är ju dig dom menar”, skrattar Harrieth.

Vi ber Harrieth att berätta om sig själv och om upphandlingsarbetet i Värnamo.
– Jag har arbetat på kommunen ända sedan 1974. Vi skapade en central inköpsenhet redan 1979 och då började jag arbeta där. Men jag hade ingen specifik utbildning förutom att jag är gymnasieekonom, utan man får nog säga att jag är självlärd. Vidareutbildningar har det förstås blivit, förr var SILF helt ensamma om att driva dessa.

Det fanns ett stort motstånd mot en central inköpsenhet på den tiden, alla ville handla själva och det fanns också en del duktiga inköpare ute i verksamheterna. I dag inser alla att man behöver hjälp med inköpen och det har gått från mest varuupphandlingar till allt mer tjänsteupphandling. Nu är även de ”mjuka tjänsterna” inom omsorgen på väg in i upphandlingen.

I Värnamo kommun ligger upphandlingssfunktionen som en egen förvaltning med tillhörande politisk nämnd.

– Hur kom det sig att det blev så?
– Det började med att vi på upphandling tyckte att vi hade för lite kontakt med politikerna. Vi tog upp frågan och det resulterade i bildandet av ett upphandlingsråd, där vi då och då fick möjlighet till diskussioner med politikerna.

Någon politiker i rådet drev att upphandling skulle bli ett utskott men diskussionen slutade med att alliansen föreslog att vi skulle bli en förvaltning. Och sedan gick det undan. På två veckor gick vi från att vara en avdelning till att vara en förvaltning! Det blev mycket jobb under 2011 med att göra reglementen, delegationer, budgetarbete etc.

Man är van att driva frågor själv, nu skall de tas upp i en nämnd, vilket innebär att vi får möjlighet att lära politikerna mer om LOU och upphandling. Men eftersom jag inte visste vad det innebar att sitta som förvaltningschef så tog jag jobbet som ett vikariat under 2011, men sedan sökte jag tjänsten och är nu ordinarie förvaltningschef. Det innebär också att sitta med i ledningen med de andra förvaltningscheferna plus ekonomichef och personalchef. Och det är bra både för oss och för politikerna att vi arbetar tillsammans. Men beställarrollen är komplicerad, vi kommer fortfarande in för sent i inköpsprocessen ibland.

– Hinner du göra några upphandlingar numera?

– Det blir ju mindre men jag gör allt fortfarande en del upphandlingar.

– Ge några exempel på hur ni arbetar med upphandling.
– En stor sak var när vi införde distributionscentralen 2010. Vi har valt en egen modell, som går ut på att alla leveranser till kommunen går via centralen, inte bara livsmedel. Tidigare kunde ett kök ha 5-10 leveranser per dag och mer än hälften av personalens arbetstid gick åt till att hantera alla dessa leveranser. Nu kommer en bil, till de allra flesta en gång i veckan, förutom till några större kök, där det blir lite oftare. Vi har haft rätt många studiebesök. Och det betyder ju mycket, både för miljö, för säkerhet och för ett effektivare arbete. Rent ekonomiskt är det däremot rätt svårt att mäta.

– Alla kommunens fordon ligger också under vår förvaltning numera. Vi tar hand om skötsel, administration, besiktning, försäkring och så vidare. Men vi har också sett till att få ett effektivare utnyttjande av fordonen, en del förvaltningsbilar nyttjades dåligt. Genom att leasa bilarna så har bilparken blivit modernare, samtidigt som tillfällig hyra av bilar minskat kraftigt.

– Just nu håller vi på att gå igenom vaktmästeri, tryck och kopiering inom kommunen, för att få till en rationell och kostnadseffektiv organisation. Vad detta kommer att landa i vet vi inte än.

Vi har ju utökat upphandlingsverksamheten, vi är totalt 12 personer beroende på att vi även handhar central fakturahantering (med optisk tolkning sedan 2011), totalt 65.000 fakturor per år. Central fakturahantering har Värnamo haft ända sedan början på 80-talet. Vi har haft en viss genomströmning av folk, bland annat från KY-utbildningar. Några går vidare till privat näringsliv, andra tycker att upphandling är roligare och stannar kvar. Vi arbetar också med elektronisk handel, även beställning och faktura. Och vi utbildar beställarna. I dag har vi ca 40 % elektroniska fakturor och det ökar hela tiden.

Det som jag själv tycker är så roligt med upphandling är att det är omväxlande, att det alltid händer något nytt och att man får lära sig nya saker hela tiden!

– Det händer mycket inom upphandling i Småland, är det en tillfällighet?
– Vi är nog ganska jordnära och praktiska av oss och det kanske bidrar.

– Vad gör du när du inte arbetar?
– Vi har ett hus med trädgård, som jag tycker om att jobba i och dessutom ett fritidshus vid Bolmen. Och sedan lägger jag mycket tid på mitt barnbarn, det är härligt!

– Än en gång grattis till priset!

 
Ellen Hausel Heldahl – nu på Konkurrensverket PDF Skriv ut E-postadress

alt

























För de allra flesta medlemmarna i SOI är Ellen Hausel Heldahl sedan länge ett känt namn. I sina olika yrkesroller har hon genom åren i varierande grad sysslat med frågor kopplade till den offentliga upphandlingen. Nu är hon chef för ”avdelningen för tillsyn över offentlig upphandling” på Konkurrensverket, med andra ord en mycket viktig funktion för alla som arbetar med upphandling. Dessutom för alla dem som inte upphandlar, men som borde göra det.

Konkurrensverket har i uppdrag av regeringen att aktivt verka för en effektiv offentlig upphandling, man har tillsyn över lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Här ingår att
• prioritera tillsynsverksamheten och särskilt uppmärksamma regelöverträdelser som är av större betydelse eller av principiellt intresse
• redovisa om det finns lagstiftning och praxis som motverkar en effektiv offentlig upphandling och hur det i så fall tar sig uttryck
• följa och redovisa den rättsliga utvecklingen inom den offentliga upphandlingen både nationellt och internationellt.
• informera om offentlig upphandling för att förebygga regelöverträdelser och arbeta för en enhetlig tillämpning av de nationella upphandlingsreglerna.

Det krävs med andra ord kunskap, erfarenhet och kanske en del mod för att ta på sig rollen att leda ett sådant arbete.
– Jag har begränsade befogenheter eftersom Konkurrensverket är en enrådighetsmyndighet, skrattar Ellen.  Men skämt åsido, jag har väldigt kompetenta medarbetare, vilket också gjorde det mycket lättare att komma in i det nya arbetet. Här får man se upphandlingsfrågorna ur en annan synvinkel och jag hoppas kunna tillföra något med mina kunskaper och erfarenheter.

Ellen Hausel Heldahl är jurist och har en gång i tiden suttit ting, som det heter. Under tio års tid, fram till 2006, var Ellen förbundsjurist på det som nu heter Sveriges Kommuner och Landsting, alltså det tidigare Svenska Kommunförbundet. Arbetsuppgifterna var varierande, det kunde handla om exempelvis civilrätt, fastighetsfrågor, avtal, entreprenader och upphandlingsfrågor.

Från SKL gick Ellen till regeringskansliet, där hon först arbetade med statsstödsfrågor. Hon blev sedan huvudsekreterare i LOV-utredningen. LOV, lagen om valfrihetssystem, är avsedd att fungera som ett verktyg för de kommuner och landsting som inför valfrihet och öppnar för privata alternativ. – Jag hade också arbetat en hel del på SKL med vård- och sociala omsorgsfrågor, berättar Ellen.

– Vi såg LOV som ett regelförenklingsarbete, och lagen är väldigt medvetet skriven så. Juridiken går att använda konstruktivt. Hittills är vi ensamma i Europa om en sådan lag, Finland har en enklare variant och Danmark sneglar också på LOV. Jag har haft en del kontakt med både Finland och Danmark och även pratat LOV i Bryssel, vilket bara gett positiv feedback.

– Efter utredningen gick jag tillbaka till regeringskansliet och skrev LOV-propositionen. I backspegeln får jag nog också säga att jag är rätt så nöjd med resultatet av lagen. Därefter arbetade jag med speljuridik som är mycket EU-rätt. Efter Sveriges EU-ordförandeskap blev det dags för innovationsutredningen, där jag var sekreterare. Utredningen skrev ett lagförslag om förkommersiell upphandling. Det pågår en prövning i Högsta förvaltningsdomstolen om det finns rättsmedel för upphandlingar utanför upphandlingslagstiftningen, dvs. om en sådan lag är nödvändig (tjänstekoncessioner) Nu har ju Vinnova fått en del pengar, så att processen med innovationsupphandling kan komma igång. IVA har ju också bidragit till att sätta större press i frågan och många vill se en statlig riskkapitalfond.

Vad gäller innovationsupphandling så har Region Skåne för övrigt ett intressant arbetssätt och som region har man ju också större utvecklingsmöjligheter och resurser än kommuner och landsting.

Innovationsvänlig upphandling kan alla däremot göra utan problem, vilket kan bidra till att utveckla exempelvis gröna lösningar och ny miljöteknik.

– Sedan blev det dags att arbeta med Hemsjukvårdsutredningen, som handlar om att kommunalisera hemsjukvården.

– När du var på SKL så hade du ju en del med NOU, Nämnden för Offentlig Upphandling, att göra. Och nu är du chef över tillsynen över offentlig upphandling på Konkurrensverket, som tog över NOU:s uppgifter.
– När det gäller Konkurrensverkets arbetsuppgifter så skiljer de sig en del från gamla NOU, eftersom den rådgivande delen nu finns på Kammarkollegiet. Men vi får ändå mycket frågor på vår tipstelefon, vanligtvis mellan 10 och 30 samtal per dag. Frågan om vem som ska tillhandhålla rådgivning i är ju kontroversiell. Konkurrensverket kan inte ge råd i enskilda ärenden, men vi kan förmedla generella erfarenheter, exempelvis från tidigare rättsfall.

– Lagändringen 2010 innebar att vi fick muskler i arbetet och det har förändrat mycket i vårt arbete. I regeringens regleringsbrev framgår att vi ska prioritera tillsynsverksamheten och det jag hör pekar också på att medvetenheten om regelverket ökar. För oss är inte det långsiktigt viktiga att dra många ärenden till domstol utan att skapa de tydliga signaler som gör att regelverket följs. Därför arbetar vi utifrån en genomtänkt prioriteringsordning, där prioriteten kan baseras exempelvis på om det handlar om stora pengar, långa avtalstider, stor marknadspåverkan, eller om man uppfattar sig som ej LOU-pliktiga.

Konkurrensverket har till uppgift att driva både fakultativa och obligatoriska mål om upphandlingsskadeavgift. Om en domstol beslutat om att avtal har fått bestå i mål om överprövning trots brott mot avtalsspärr eller förlängd avtalsspärr eller om avtal har fått bestå på grund av tvingande hänsyn till ett allmänintresse i mål om överprövning, måste vi ansöka om upphandlingsskadeavgift.
Och en fråga där det fortfarande inte skapats en tydligt praxis, är innebörden av att en prestation ska återgå om det skett en olaglig direktupphandling.

– En sista fråga som jag vill lyfta är e-upphandling, som äntligen tar fart i EU genom  Peppolprojektet. Kommissonen lyfter också frågan i de utkast till direktiv som nu förhandlas. Den kommer att få stor betydelse, både för en effektivare och enklare upphandling, men också för en fungerande uppföljning och avtalstrohet! Den offentliga sektorn skall ju vara en seriös kund till leverantörerna.

SOI önskar Ellen Hausel Heldahl lycka till i det fortsatta arbetet på Konkurrensverket!

 
Lill Sandberg – ny i styrelsen PDF Skriv ut E-postadress

alt























För ett år sedan valdes Lill Sandberg till Årets Inköpare. Hon är upphandlingschef i Sollentuna och nu har hon också valts in i SOI:s styrelse.

Förra året fick Lill en grundlig presentation på hemsidan och eftersom vi har rätt så många nya medlemmar så lägger vi in den här på nytt.

Men först en fråga till Lill, vad har du för ambitioner eller tankar nu när du blivit medlem i styrelsen?

– Jag hoppas att jag får nytta av mitt engagemang i NOFI, nätverket för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling inom 16 kommuner på Stockholms norrsida, som ju även har gett mig själv ett bra nätverk bland upphandlare. Jag har förstått att bra nätverk och kontakter är viktigt för många av våra nya medlemmar och kanske kan mina erfarenheter från detta arbete även vara till nytta för att utveckla SOI:s arbete med lokala och regionala arrangemang.

– Kanske fick jag också nytta i mitt arbete av förra årets pris. Man har lyssnat på mig i kommunen och gett mer resurser till upphandling, så från augusti är vi fem upphandlare och en upphandlingsassistent hos Konsult- och serviceavdelningen, som ligger under Kommunledningskontoret. Vi arbetar just nu med att ta fram regler för miljökrav vid upphandling

– Jag vill också nämna att jag trivs väldigt bra med Sollentuna, där vi har bra kontakt och dialog med vår omgivning. Två av våra medarbetare har arbetat här i över trettio år!

Välkommen till SOI:s styrelse, Lill!

Här följer artikeln från i fjol:

Lill Sandberg – Årets Inköpare            

alt



















Det var en stolt och glad Lill Sandberg som fick ta emot priset som Årets Inköpare på SOI´s årskonferens i Tylösand i början på april. Som engagerad upphandlingschef i Sollentuna och tillika engagerad ordförande sedan 2003 i NOFI fyller upphandlingsfrågorna hennes yrkesverksamma liv. NOFI är som bekant en underförening till SOI, som arbetar som ett nätverk för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling inom 16 kommuner på Stockholms norrsida och som numera har ett drygt femtiotal medlemmar.

NOFI arrangerar fyra träffar per år för medlemmarna, med inbjudna föredragshållare och med erfarenhetsutbyte och nätverkande på programmet och det är till detta som medlemsavgifterna går. Bland annat hör Eva Sveman och Ulf Palm, upphandlingsjurister på SKL, till de återkommande föreläsarna. En gång per år sker träffen i konferensform och inkluderar en övernattning. På medlemmars önskemål kommer nästa ”konferensträff” i höst att inkludera ett föredrag kring nollanbud.

Lill berättar att hon kom till Vallentuna 1995. Från 1997 arbetade hon som upphandlingssamordnare och kommunjurist(!), NOFI fanns redan då, och har hela tiden varit en förening enbart för nätverkande, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Från början representerades varje kommun av upphandlingschefen plus en medarbetare, nu är däremot nätverket öppet för alla upphandlare att vara medlem i. På frågan om man inte har någon upphandlingssamverkan mellan kommunerna får jag veta att det finns ett sådant samarbete bland ”nordostkommunerna” och ett motsvarande bland de nordvästliga, men detta har ingen direkt koppling till NOFI, annat än att tid ibland ägnas till att diskutera gemensamma upphandlingar och att det visat sig att många vill att vi lägger mer tid på detta.

Som man kan gissa så har alltså Lill en juristutbildning i botten och hon är även tingsmeriterad. Men minst lika meriterande är väl att hon har varit medlem i SOI ända sedan 1997 ungefär. I Vallentuna blev Lill kvar som upphandlingssamordnare fram till 2006, då hon gick över till tjänsten som upphandlingschef i Sollentuna.

På upphandlingsavdelningen i Sollentuna är man fyra medarbetare som genomför en stor mängd upphandlingar, utifrån en tydlig kommunal policy med tillhörande regler för upphandling och tillämpningsanvisningar, dessutom genomför fastighetskontoret och plankontoret egna entreprenadupphandlingar. Lill brinner för att man skall arbeta så att förvaltningarna verkligen får den vara eller tjänst som de behöver. På frågan om man har en tillräckligt tidig dialog med förvaltningarna, så att man kan vara med i hela processen, menar Lill att det kan ju alltid bli bättre. Men upphandlingsenheten träffar en gång per år samtliga förvaltningschefer eller motsvarande och går igenom kommande upphandlingar. Detta är ett bra sätt för att få reda på vad som är på gång under året och vi gör även en översiktlig avtalsuppföljning av aktuella upphandlingskontrakt. Vid konkurrensutsättningarna jobbar vi för att få komma med så tidigt som möjligt i processen vilket oftast sker. Viss upphandlingssamverkan sker med främst nordvästkommunerna, men kommer att behöva utvecklas i takt med att volymerna minska på en del områden, som till exempel livsmedel. Den införda utmaningsrätten har ännu inte gett särskilt mycket, gemensam löneadministration för flera kommuner är dock exempel på ett område som just nu övervägs av politikerna.

Att utveckla samarbetet med leverantörerna är ett annat viktigt område, där frukostmöten med lokala leverantörer är ett sätt att presentera upphandlingsverksamheten och möjligheterna till goda affärer. De har varit positiva och givande för bägge parter och det är näringslivssekreteraren på kommunkontoret som bjuder in till dessa möten. Enligt Svenskt Näringsliv ligger Sollentuna bland de fyra bästa kommunerna i Sverige, när det gäller att informera om offentliga upphandlingar. Kommunen har också haft träffar med olika företag inför utvecklandet av ett valfrihetssystem i handikappomsorgen, som skall ge brukarna möjlighet att själva välja utförare.

Lill bor med familjen i Uppsala. Fritid är ett ganska relativt begrepp, att ha tre barn i åldrarna 5, 10 och 13 innebär att det är ett ständigt pyssel för att få allt att funka, säger Lill skrattande och låter inte allt för uppstressad av detta, men att motionera är ett bra sätt att koppla av och samtidigt hålla sig i form menar hon.

Grattis till priset och lycka till i den fortsatta verksamheten önskar SOI!

 
SOI-certifiering igång PDF Skriv ut E-postadress

alt










Nu börjar den öppna SOI-certifieringen av strategiska upphandlare för 2012. Som vi tidigare informerat om på hemsidan och i våra medlemsbrev, har styrelsen arbetat med att färdigställa konceptet för certifieringen tillsammans med professor Björn Axelsson. Under mars genomfördes den sista kvalitetssäkringen av konceptet och det finns nu en fungerande certifiering. Fem personer certifierades i den första omgången och nu påbörjas de öppna certifieringarna med start den 11/6.

Certifieringen består, till skillnad från tidigare, av ett skriftligt och muntligt test utifrån de perspektiv som identifierats. Den märkning SOI tidigare hade av enskilda utbildningar har därmed försvunnit till förmån för ett koncept där vi identifierat relevant kunskap och kompetens för rollen som strategisk upphandlare. Hur man har tillgodogjort sig sin kunskap/kompetens är därmed ointressant. Det viktiga är vad man kan omsätta i praktisk handling, inte vilka kurser man tagit. Vår tanke är att detta bättre ska spegla varje individs olika förutsättningar och behov av att förkovra sig inom området.

Certifieringen sker under en dag där både skriftliga och muntliga tester ingår. Certifieringen ska hålla en hög nivå och vara uppnåelig för den som har ett antal års erfarenhet och som dessutom är relativt komplett inom de områden certifieringen omfattar (juridik, ekonomi, organisation, affärsmannaskap och analys/kommunikation).

Förutom den kommande certifieringsdagen (11/6) kommer arbetet med att skapa en referensgrupp för certifieringen att slutföras inom kort. Är du intresserad av att veta mer om certifieringen kan du kontakta någon av personerna i utbildningsutskottet.

Björn Bergström


De fem första certifierade

alt

















Anders Berg, upphandlingssamordnare i Västra Götaland.
Sven Bohlin, upphandlare i Umeå
Jonas Lundin, upphandlare och projektledare på SVT
Martin Magnusson, upphandlingskonsult inom Landstinget Värmland
Pia Sundell, upphandlare i Borlänge kommun


alt






















Vi fick en lite pratstund med Pia Sundell från Borlänge.

– Hej Pia, den nya certifieringen håller ju en hög nivå. Hur länge har du arbetat som upphandlare?
– Faktiskt bara i tre år. Men min erfarenhet av upphandlingsfrågor är längre än så. Jag har arbetat länge med kvalitetskrav på kostområdet och innan dess som kostchef i tio år.

– Berätta om certifieringen, var den lättare eller svårare än du trodde.
– Ja, det var ju en ganska tuff dag, men rolig och spännande också! Vissa saker var svårare, andra lättare än jag trodde. Jag har ju gått SOI:s tidigare utbildning till diplomerad upphandlare också. Nu fick vi information en månad innan om vad som förväntades och krävdes av oss, med frågan ”Tror du att du klarar detta?”. Det kändes ganska oövervinneligt först, men jag pluggade, både tidigare utbildningsmaterial, tidningar och annat. Det ingick både skriftliga och muntliga prov, med problemlösning av två olika case, inför examinatorerna. Ett tredje case arbetade vi med i grupp. Som sagt, tufft, roligt och det gick ju vägen för oss.

– Var det mödan värt?
– Absolut, det var en mycket bra dag och det känns väldigt bra nu också!

 
Min upplevelse av årskonferensen PDF Skriv ut E-postadress

alt


















Sigrid Pettersén är nybliven medlem i SOI och har kommit in i upphandlarvärlden på ett lite ovanligt sätt. Hon har 23 års erfarenhet som särskolelärare för barn och ungdomar med funktionssvårigheter. Utbildade sig 1994-96 till specialpedagog med inriktning mot synskadade barn. Med tiden har engagemanget alltmer glidit över på tillgänglighetsfrågor i vid mening, hon är numera doktorand vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Ämnet för hennes forskning är ”Möjligheter att ställa tillgänglighetskrav i samband med offentlig upphandling i Sverige” och en av de frågor som avhandlingen tar upp är ”Mat för äldre”.

Detta medförde bland annat att hon fick kontakt med Inköp Gävleborg. För att göra en lång historia kort så är hon numera anställd på Inköp Gävleborg, som forskningsledare i deras stora Vinnovastödda projektet Innovationsupphandling X, som vi tidigare berättat om på SOI´s hemsida.

– Konferensen är ju imponerande, till storlek och som arrangemang. Själv skulle jag kanske önska att där fanns fler människor som inte är upphandlare, så att SOI:s och upphandlarnas tankar och idéer skulle få möta lite motstånd och så att man får vässa sina argument. Bland annat skulle det gärna få finnas fler leverantörer än bara utställarna, de har ju rätt så fullt upp med att lyfta sina produkter och tjänster.

Men det är intressant att höra att SOI vill bli mer utåtriktade, att man skall delta i Almedalen och på Kommek. Upphandlarna sitter ju på både kompetens och de stora pengarna och det är bra om man vill ”ta matchen” och lyfta den offentliga upphandlingen och framför allt dess möjligheter.

Den nya certifieringen och dess bredare och mer affärsmannamässiga inriktning tror jag också är ett bra initiativ. Professor Björn Axelsson sitter ju också med i vår referensgrupp i Gävleborg och är ett stort stöd i vårt arbete. Han har en förmåga att se på frågor på nya sätt, att vända och vrida på problemen och att kunna titta ”på tvären”.

– Men jag inser ju också att årskonferensen är väldigt viktig på andra sätt. Sitter man som ensam upphandlare i en liten kommun så är det kanske ett av få tillfällen till nätverksbyggande och att få kontakter på andra håll. Jag har ju hört att SOI vill utveckla arbetet med lokala och regionala träffar och det tror jag är väldigt viktigt. Jag funderar ibland över hur den optimala upphandlingsorganisationen ser ut. Något svar har jag inte, men det måste vara jobbigt att sitta helt ensam i alla fall.

De avslutande gruppdiskussionerna var också ett väldigt bra initiativ. Kanske man skall ha fler sådana aktiviteter under konferenserna.

 
Svara på utvärderingsenkäten PDF Skriv ut E-postadress

Om du ännu inte har svarat på utvärderingen av årskonferensen så får du en länk till sidan här. Länk

 
Efterlysning innovationsvänlig upphandling PDF Skriv ut E-postadress




alt










Madelene Winbo i SOI:s styrelse efterlyser goda exempel och skriver;

Jag sitter med i Kammarkollegiets referensgrupp för framtagning av vägledning för innovationsvänliga upphandlingar och gruppen efterlyser exempel från gjorda upphandlingar, gärna från kommun och landsting där man har tänkt i nya banor eller på annat sätt tagit till sig nya lösningar.  Tipsen kan mailas till mig.
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

SOI kan som vanligt hälsa ett antal nya medlemmar välkomna och de är denna gång;

Birgitta Hagdahl, Vårdförbundet Sörmland
Tommy Klingström, Finansinspektionen
Magnus Asplund, Kriminalvården
Helena Sköld Lövgren, Kristinehamns kommun
Anette Eriksson, Stockholms stad
Niklas Rosberg, Halmstads kommun
Malin Andersson, Kungsbacka kommun
Björn Möller, Familjebostäder i Göteborg AB
Ann-Louise Vikman, Luleå kommun
Robert Aradszky, Svedala kommun
Fredrik Johansson, Landskrona stad
Anders Albertsson, Karlstads kommun
Minna Forsling, Mälarenergi
Martina Weische, SKL Kommentus Inköpscentral AB
Malin Andersson, Kungsbacka kommun
Helena Sköld Lövgren, Kristinehamns kommun
Lisa Stanley, Kungsbacka kommun
Håkan Bergström, Sandviken Energi AB
Thomas Axelsson, Säffle Kommun
Tobias Jamtehov, Arbetsförmedlingen
Björn Friberg, Falu Kommun
Klas Asp, Bostads AB Poseidon
Rebecka Granström, Piteå Kommun
Charlotte Lövblom, Landstinget Gävleborg

Stödjande medlemmar        
Lars Stenberg, Stenbergs Resurs AB
Maria Holmberg, Colligio AB

 
Mera från årskonferensen – Västerås nästa! PDF Skriv ut E-postadress

Under tisdag eftermiddag genomfördes tre parallella seminarier

alt








1. Eva Sveman, förbundsjurist på SKL och Roger Hagman, Advokat på Hagmans advokatbyrå skulle prata om ”Senaste nytt inom LOU”. I brist på direkta nyheter i LOU gjorde man i stället en genomgång av historiska och aktuella rättsfall inom livsmedelsupphandling och dessutom en genomgång av hittillsvarande erfarenheter av olagliga direktupphandlingar som dragits inför domstol av Konkurrensverket.
2. Retorikens mysterier fick en genomlysning av Marie Rödemark, lärare och författare
3. Agneeta Andersson, chef på Kammarkollegiets upphandlingsstöd höll en presentation om andra konkurrensutsättning.

Efter en stunds vila på eftermiddagen tog kvällspasset vid, med middag, dans, underhållning och prisutdelning. Alla vet att det är inte lätt för ett restaurangkök att hålla hög klass på en middag för 600 personer men Karlstad CCC hade verkligen lyckats få till en riktigt välsmakande middag, som blev en fin start på kvällen.

Vår moderator, Lasse Karlsson, var iförd intensivgröna byxor och roade oss med sina lagom tokiga observationer, hämtade direkt ur verkligheten.

alt















Lisbeth Johnson och Gunnar Stålberg passade på att presentera det hårt arbetande konferens- och aktivitetsutskottet, som består av Pia-Britt Hildebrand, Susanne Ekman, Birgitta Enzell och Madelene Winbo.

Till populäraste gäst på årskonferensen utnämndes Eva Sveman, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, vars föredrag tillsammans med advokat Roger Hagman alltid är lika uppskattade, fyllda med underfundig humor och vassa kommentarer, samt en festlig dialog mellan föredragshållarna.

Onsdagen
Hårdast var kraven på SOI’s medlemmar, som trots en härlig och festlig helkväll påbörjade SOI’ årsmöte halvnio på morgonen. Övriga konferensdeltagare fick vila en stund längre och starta dagen med de workshops som startade vid tiotiden med workshops kring ”SOI och framtiden” som genomfördes med professionell hjälp och avancerad teknik.

alt



















Kravprocesser för miljö och etik vid upphandling
 
Detta är specialområdet för Maria Losman från Göteborg och konsultföretaget Ecoplan. Maria har tidigare bland annat arbetat på Svenska Naturskyddsföreningen, med miljömärkning och miljöanpassning av kontor.

Maria konstaterade att upphandlaren har mycket att tänka på. Miljö är mycket mer än klimat. Mycket mer tid behöver läggas på behovs- och marknadsanalys och sedan även på uppföljning och avtalsvård och krav på åtgärdsplan.

Etik i upphandling handlar om
Förbättringa av arbetsvillkor, minskad risk för skador
Social integration
Tillgänglighet
Bort med mutor
Drägliga förhållanden för djur   ... mm

Miljökrav kan vara
Bättre skydd mot lokala miljöhot
Minska klimatpåverkan
Minska på gifter
Förbättra för djur och natur

Riksrevisor Claes Norgren menar att fokus i upphandling är på att ställa miljökrav, inte på effekten av dem.

Maria gav ett förslag att göra under april
1. Välj ut ett uppföljningskrav
2. Ring leverantörerna, be dem berätta. Reflektera över kravet med tillsammans med din chef och kollegor.

alt




























Som avslutning på konferensen tog oss Stefan Holm, med värmländs envishet, till högre höjder än någonsin tidigare!

Och allra sist annonserades att nästa årskonferens går av stapeln på Aros Congress Center i Västerås!

 
Harrieth Forsberg – Årets Inköpare PDF Skriv ut E-postadress

alt















Under klang och jubel utsågs Harrieth Forsberg till Årets Inköpare på SOI's årskonferens 2012. Hon får priset för att hon "har lyckats föra upphandling till en strategisk nivå", enligt juryns motivering.

Harrieth Forsberg är förvaltningschef på Upphandlingsförvaltningen i Värnamo kommun.

- Utmärkelsen ges till en inköpare/upphandlare som gjort en uppmärksammad insats inom sitt arbete eller på annat sätt genom sitt engagemang utvecklat den offentliga upphandlingen och vi är förstås väldigt glada och stolta över att Harrieth fått denna utmärkelse, säger Mats Hoppe, som är kommunchef i Värnamo.

Vi återkommer inom kort med en fyllig intervju med årets pristagare.

 
Årskonferensen tisdag PDF Skriv ut E-postadress

Tisdag förmiddag i Karlstad

Vår ordförande Lisbeth Johnson inledde med att berätta om hur SOI har utvecklat det mer utåtrikade arbetet och dialogen med omvärlden. Hon pekade på SOI’s nya roll ups, med texterna ”Vi slår hål på myterna om offentlig upphandling” ”Diskutera offentlig upphandling med oss”, Bra offentliga affärer” och berättade att de togs fram till Kvalitetsmässan i Göteborg, där ett frågesportformulär hjälpte till att få igång diskussioner med politiker och beslutsfattare. Vi vill synas mer och i år satsar vi åter i Almedalen, där vi även vill få med de lokala upphandlarna). På KOMEK, Kommunalekonomiska mässan, nämndes i fjol nästan inte ordet upphandling, det skall vi ändra på i år. Vi har skaffat tröjor där det står ”Diskutera offentlig upphandling med oss”. Och, alla medlemmar, hjälp oss gärna i Almedalen och på KOMEK avslutade Lisbeth.

alt

























Vår moderator Lasse Karlsson började med att konstatera att FOI är en mer diskret inköpsorganisation än SOI, innan han presenterade professor Björn Axelsson, som skulle ge oss lite input kring de tankar och teorier som finns bakom SOI’s nya certifieringssystem. Björn har forskat på organisationsfrågor och strukturella inköpsfrågor
och resonerade kring den goda affären/det goda inköpsarbetet. En omfattande dokumentation kring SOI’s utbildnings/certifieringskoncept kommer inom kort upp på hemsidan.

alt
























Glädjande nog kunde Björn avsluta sitt anförande med att, tillsammans med Lisbeth och utbildningsutskottet presentera de fem första certifierade upphandlarna enligt det nya konceptet. De är;
Anders Berg, upphandlingssamordnare i Västra Götaland.
Sven Bohlin, upphandlare i Umeå
Jonas Lundin, upphandlare och projektledare på SVT
Martin Magnusson, upphandlingskonsult inom Landstinget Värmland
Pia Sundell, upphandlare i Borlänge kommun

alt

















Dessa fem har klarat testet och erhåller”SOI-certifikatet – Strategisk upphandlare 2012”.

Omvärldsbevakning

alt




























Trender och omvärldsbevakning presenterades av omvärldsanalytiker Bengt Wahlström.

Grön teknik är lättare att skapa än en ny livsstil, konstaterade Bengt. Han citerade krönikören Rolf Gustavsson som skrev i SvD; Återstår bara att ställa om till en långsammare livsstil. Det blir alltmer brådskande att sänka tempot.

Ett citat kring utbildning; Vi behöver förbereda studenter för arbeten som ännu inte finns, som använder teknik som inte är uppfunnen, för att lösa problem som vi ännu inte uppmärksammat.

Digitala infödingar är födda efter 1980, digitala invandrare, född 1979 eller tidigare i det analoga samhället, föredrar text, en sak i taget och linjär information.

De nya kompetenserna
Digital kompetens
Lära att lära
Social och medborgerlig kompetens
Initiativförmåga och företagaranda

Vi fick också en rad exempel på både problem, möjligheter och utmaningar, i dag och i morgon, i den offentliga upphandlingen. Det kommer att handla om att upphandla resultat snarare än produkter och tjänster.

”Det är inte svårt att få in de innovativa tankarna. Det svåra är däremot att få ut de gamla tankarna.”

alt



















Efter en bensträckare och ett festligt och fräckt uppträdande av ”Dans i Värmland blev det dags för Catharina Lind, expert inom inköp, att tala om strategiska inköp. Vad är strategiska inköp? Ett sätt att nå långsiktiga mål i samverkan med våra leverantörer. Vilka är era kunder? För mig är strategiska inköp ett sätt att hålla kunden nöjd, ett sätt att öka sina marknadsandelar i en konkurrensutsatt värld.

För mig är kunden den som i slutänden använder det som köps. Vi måste hålla isär intressenter (t ex skattebetalare, politiker) och kunden. Varje inköpsorganisation är unik, strategiarbetet kan man inte lämna till någon annan.

Catharina problematiserade också hur olika personlighetstyper fungerar i förhållande till olika arbetsuppgifter som finns i en inköps-, produktions- eller försäljningsorganisation och hur detta påverkar hur de olika delarna i organisationen kommer att fungera i den dagliga verksamheten.

Mera information kommer senare i dag.

 
Årskonferensen har startat! PDF Skriv ut E-postadress

alt
















Välkomna till konferensen!


SOI’s ordförande Lisbeth Johnson kunde hälsa nästan 600 personer välkomna till SOI’s största årskonferens någonsin. Hon presenterade det kommande programmet under årskonferensen och konstaterade också att problematiken kring upphandling av vaccin mot livmoderhalscancer återigen satte fingret på det absurda i den nuvarande lagstiftningen.

Att vara värmlänning är inte att vara på en plats, det är ett sinnestillstånd, konstaterade landstingsdirektör Hans Karlsson. Den inställningen präglade invigningskvällen, som blandade gemyt och underfundig humor med skönsång, föredrag, mat och mingel.

Läs mer...
 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress

alt










”Lysande utsikter” - Offentlig upphandling i rampljuset

Nu är det dags för årskonferens igen, i år under rubriken ”Lysande utsikter”. Jag ser fram emot en givande konferens med många intressanta föreläsare men det allra viktigaste för mig är samtalen och diskussionerna med deltagarna. Även detta år sätter vi rekord i antalet deltagare och vi kan konstatera att offentlig upphandling kommit i rampljuset – vi har onekligen lysande utsikter att göra skillnad.

En årskonferens innebär också att göra bokslut av föregående år och staka ut färdriktningen för kommande år. Jag räknar med spännande diskussioner och kreativa inlägg till stöd för styrelsens fortsatta arbete.

Läs mer...
 
SOI’s styrelse – möt Gunnar Stålberg PDF Skriv ut E-postadress

alt

















Gunnar Stålberg räknas till de tunga namnen i upphandlingssverige. Förutom att vara upphandlingschef i Dalarna, vilket han varit i tjugo år, så är han vice ordförande i SOI, där han dessutom är kassör och sitter med i redaktionsutskottet och stipendieutskottet. Gunnar sitter också med i Konkurrensverkets expertråd för upphandlingsfrågor och i SKL’s referensgrupp för upphandlingsfrågor.

Dessutom är Gunnar en efterfrågad föredragshållare, debattör, intervjuoffer och moderator och på fritiden musiker, i första hand sångare och basist men han trakterar även ett flertal andra musikinstrument.

När jakten på en chef för den nya samlade statliga ramavtalsupphandlingen på Kammarkollegiet var i full gång för ett par år sedan var Gunnar Stålberg ett hett förslag för många. Då Upphandling 24 frågade om han skickat in sin ansökan än svarade han dock;

– Nej, det kommer jag inte heller att göra. Det är för stort. Jag är fullt nöjd med det jobb jag har nu.

I landstingens upphandlingsnätverk, LfU, har Gunnar i perioder också varit mycket engagerad. Här är bland annat framtagande av nationella mallar och utvärderingsmodeller för upphandling av dyrbar medicinteknisk utrustning en viktig fråga. I en intervju för SAMTIT, nätverket Svensk Användarförening för Medicinsk Teknik och IT, sade Gunnar att målet med upphandling är den goda affären, vilket för oss innebär att ”välja rätt i stället för att gissa fel”.

Gunnar har också en förmåga att uttrycka sig så att åhöraren minns poängen i det sagda. Om livsmedelsupphandling sade han härom året i Almedalen; ”Upphandla en mätt mormor – inte matleveranser!” Och om funktionsupphandling; ”Det är hålet i väggen vi behöver, inte borrmaskinen”.

I Dalarna är Gunnar just nu också mycket engagerad i Dalarnas Regionala Serviceprogram, närmare bestämt den del som arbetar med att söka nya vägar för att utveckla den offentliga upphandlingen så att den även gagnar regional och lokal samhällsutveckling.

– Hur ser din vardag ut?

– För mig är det viktigt att även fortsätta med att göra upphandlingar, inte bara vara chef. Man måste vara praktiker också. Det kan vara medicintekniska upphandlingar, hälso- och sjukvårdstjänster etc, i princip alla sorters upphandlingar som hör till landstingets verksamheter.

Och för att förbättra avtalen tycker Gunnar att det behövs flera aktörer på marknaden.
– Grunden för att få bra villkor i en bra affär, det är ju att det finns konkurrens, det är viktigt att få marknaden att slåss om att vinna våra affärer. Det som är viktigt är dialogen och kommunikationen med vårdens företrädare så att man får fram vilka deras krav är. För det handlar ju om funktionen på preparaten vi handlar, det är absolut inte bara en prisfråga, säger Gunnar Stålberg.

– Varför har du engagerat dig i SOI?

– Målet med SOI’s verksamhet tilltalar mig oerhört och här finns en stor potential för att skapa utveckling. Och det är ju så roligt dessutom. jag tycker om att tala med folk och att föra en dialog. Det gäller även med politiken, det är en dialog som växer allt mer.

– Och hur ser livet utanför arbetet ut?

alt





















– Jag älskar ju musiken, spelar med bandet Pop Nix, men spelar också för mig själv, ibland både morgon och kväll. Antingen spelar jag bas till något inspelat eller så blir det en låt på mitt keyboard. Och det finns ju roligare musik än den i Melodifestivalen.

Tidigare var jag också engagerad i Caravan Club och utvecklingen av campinglivet. Mängden familjer i Caravan Club är idag 30.000, mer än en tredubbling från när jag kom med. Även om jag inte är med i arbetet längre så följer jag med i det som händer.

– Jag kombinerade intressena härom året, genom att göra en återresa med husvagnen och återse många av dom dansbanor där jag spelade i min ungdom. Det var en härlig upplevelse.

 
Årskonferensen slår nytt rekord PDF Skriv ut E-postadress


alt









Totalt är nu 585 personer anmälda till årskonferensen i Karlstad. Och våren har redan gjort sitt intågande. Karlstads nybyggda konferensanläggning, Karlstad CCC, har kapacitet att ta emot oss och vi hoppas nu på några strålande dagar 26-28 mars under temat "Lysande utsikter". Offentlig upphandling i rampljuset. Sola står beredd att ta emot oss!

alt

















Så såg Sola ut, den berömda servitrisen från Karlstad.

 
Årsmöteshandlingar PDF Skriv ut E-postadress

Årsmöteshandlingarna finns att ladda ner från medlemssidorna här på SOI’s hemsida, så att du hinner studera dem innan årskonferensen.

 
Nya lagböcker på gång PDF Skriv ut E-postadress

alt


















De reviderade och uppdaterade lagböckerna trycks nu upp och delas ut på årskonferensen. De medlemmar som inte har möjlighet att delta på konferensen kommer att få lagböckerna per post.

 
Dalarna satsar på upphandling! PDF Skriv ut E-postadress

alt












I Dalarna gör man nu en kraftfull satsning på att utveckla den offentliga upphandlingen. Inom ramen för Dalarnas Regionala Serviceprogram och med Länsstyrelsen och en engagerad arbetsgrupp som primus motor söker man vägar för att göra den offentliga upphandlingen till ett verktyg för regional och lokal utveckling inom lagens råmärken.

Den 16 mars bjöd man, som en del i arbetet, in till ett välbesökt dialogseminarium i Rättvik med fokus på möjligheter och utmaningar i livsmedelsupphandlingar. 50 deltagare fick lyssna på tre intressanta föredrag och både press och Radio Dalarna uppmärksammade evenemanget.

Först ut var Gunnar Lyckhage som presenterade resultatet av en omfattande intervjuundersökning, gjord bland politiker, kostchefer, leverantörer/producenter, branschorganisationer, upphandlare och arbetsgruppens medlemmar, som representerade Borlänge kommun, Coompanion, Falun Borlänge-regionen, Företagarna, Landstinget Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna, LRF och Småkom.

Inget ”vi och dom-perspektiv”
Undersökningens viktigaste och möjligen överraskande resultat var att den motsättning som brukar målas upp mellan små leverantörer och upphandlarna, eller den offentliga sektorn, inte existerar. Visst finns ibland ett missnöje, med dåliga upphandlingar eller leverantörer som inte förstår hur de skall göra, men detta är väldigt underordnat. Inom alla grupper finns en självkritik och en stark vilja och tro på att det skall gå att göra bättre i framtiden.

De många förslagen från alla grupper syftar till tydligare politisk styrning, metodutveckling i upphandling, dialog och samverkan, bättre redskap och planering, ökad samverkan och förväntas i alla grupperna på sikt innebära att fler små och medelstora företag, i möjligaste mån lokala företag, i framtiden kommer att delta i offentlig upphandling.

Fördelarna med att små och lokala företag deltar anses av de allra flesta gå långt utöver den enskilda upphandlingen. De skapar nytta för lokalsamhället, för regionen, för medborgare och service, för kvalitet på produkter och tjänster, lokalt engagemang, regional hållbar utveckling, kultur, turism, en levande landsbygd och öppna landskap.

Innovationsupphandling X

alt


















Nästa talare var Sigrid Pettersén, forskningsledare i Inköp Gävleborgs stora innovationsupphandlingsprojekt som nyligen fick 13,8 miljoner kronor i stöd från Vinnova. Sigrid berättade om hur forskning kan lyftas in i upphandling när man ”utifrån ett verkligt behov skall upphandla det som inte finns, med metoder som ännu inte är testade”.

Målet är att hitta nya former för upphandling av måltidslösningar för äldre. Inköp Gävleborg är ägare av projektet som ska genomföras i samarbete med fyra kommuner i länet, Region Gävleborg samt Region Skåne.

Ett gott exempel på hur ganska enkla åtgärder kan ge goda och kanske inte förväntade resultat är när man testade att ta bort den rutinmässiga nattmedicineringen på ett äldreboende i Ockelbo. Att i stället för lugnande medicin kunna få en kopp välling eller en macka, och ett vänligt ord fick både patienterna att må bättre, men minskade också antalet fallskador drastiskt, med andra ord både ett minskat lidande och ekonomiska besparingar.

– Man kan ju inte vara säker på vad man uppnår för resultat. Men vi är otroligt glada att Inköp Gävleborg vågar sticka ut hakan och ta sig an ett så här stort projekt, som är både komplext och oförutsägbart. Och att dessutom få ett sådant stöd, både från Vinnova och från Region Gävleborg, som även de ställer upp, både ekonomiskt och med moraliskt understöd, är fantastiskt.

– Vi kommer att vara väldigt transparenta i projektet, resultaten skall vara tillgängliga för alla och man kommer att kunna följa utvecklingen på Inköp Gävleborgs hemsida, www.inkopgavleborg.se under fliken Projekt.

Djurskyddskrav i offentlig upphandling

alt














Vad händer med den överprövade livsmedelsupphandlingen i Rättvik? Mathias Sylwan, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting gav en engagerad exposé över de många märkliga och spretiga domarna i svenska förvaltningsdomstolar, jämförde med andra branscher, mål i  EU-domstolen och generaladvokatens yttranden i pågående likartade mål. Han representerar ju både Rättvik och Sigtuna i de aktuella mål som har som gemensam faktor att upphandlarna använt Miljöstyrningsrådets kriterier för livsmedelsupphandling.

I överklagandet av den senaste Rättviksdomen till Högsta Förvaltningsdomstolen begär Mathias Sylwan dessutom att domstolen begär ett förhandsavgörande i EU-domstolen. Han påpekar att det inte bara är en rättighet för en domstol utan också en skyldighet att begära ett sådant förhandsavgörande, när oklarheter råder kring domar. Han finner det därför mycket märkligt att ingen sådan begäran hittills har gått från en svensk domstol till EU-domstolen i ett upphandlingsmål, trots det uppenbarligen mycket oklara rättsläget.

Att Mathias ändå hyser hopp inför framtiden beror dock inte i första hand på de juridiska förhoppningarna, utan framför allt på att Rättvik och Sigtuna varit så envisa, att målen därmed väckt väldigt mycket uppmärksamhet och skapat mycket negativ publicitet för den överprövande grossisten Servera, numera med det nya namnet Martin och Servera.

Att grossisten nu byter strategi antyds både av att man meddelat att man inte kommer att gå vidare med Sigtunamålet, som kommunen vann. Nyligen har man också ingått ett samarbetsavtal med LRF om ett gemensamt arbete för att stödja nyttjandet av livsmedel som produceras i Sverige.

Ett spännande möte i Rättvik avslutades med en fikastund, där Hotell Lerdalshöjdens fantastiska utsikt över Siljan blev extra njutbar i den strålande vårsolen. 

 
Cecilia Bogg om e-handel och e-upphandling i Mora PDF Skriv ut E-postadress

alt













Ett litet ”e-” kan betyda väldigt mycket, i rätt sammanhang. I Mora pågår arbetet för fullt med att implementera e-beställning, e-faktura och e-upphandling och det gör stor skillnad. Cecilia Bogg arbetar som upphandlare i Mora sedan många år, efter att, som hon uttrycker det, ”ha halkat in på ett bananskal” i upphandlarbranschen, 1999. Efter detta har hon också byggt på sina kunskaper med olika vidareutbildningar. Hon är mycket engagerad i projektet och har också varit med i referensgruppen för e-handelsprojektet  och är i dag en av de ”Super-user” i det nya systemet som hanterar e-handeln, från upphandling till faktura.

Just nu är Cecilia tjänstledig, för att hjälpa grannkommunen Malung-Sälen att utreda förutsättningarna för införandet av e-handel, med elektroniska beställningar och elektroniska fakturor samt förutsättningarna för inrättandet av ett internt servicekontor i en ny serviceorganisation.

Som en del i förstudien av projektet för e-handel bjöd Cecilia in Kerstin Wiss Holmdahl som jobbar som jurist och expert inom e-handel, e-faktura samt e-upphandling, på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Med temat ”Spara pengar på inköpsprocessen?” anordnades 21/2 2012  en halvdag i Malung med e-perspektiv, detta för att ge Malung-Sälens kommun en bild utifrån ett omvärldsperspektiv hur man jobbar med e-handel och frågor kring detta i övriga Sverige och från SKL’s sida. Till denna halvdag var också Per Carlsson från Sigtuna kommun inbjuden för att dela med sig av sina och Sigtunas erfarenheter av att jobba med e-handel. Han gav konkreta exempel på hur man jobbat med frågan i kommunen, vid förstudien, införandet etc.

– Mora kommuns upphandlingsverksamhet är organiserad som en inköpscentral, berättar Cecilia. Den används bland annat av grannkommunerna Orsa och Älvdalen. Även vissa andra verksamheter sker samarbete med kommunerna och tillsammans med Orsa planeras nu en distributionscentral för distribution av kommunernas upphandlade varor och då bland annat livsmedel. På inköpscentralen i Mora arbetar tre upphandlare och en upphandlingschef.

Inköpscentralen har nyligen infört VISMA TendSigns upphandlingsstöd, vilket innebär att upphandlingar nu kommer att genomföras helt elektroniskt i de upphandlingar där det är möjligt i dagsläget. Alltifrån upprättande av förfrågningsunderlag, utvärdering och så det allra bästa: leverantörens möjligheter i att lämna anbud elektroniskt. Bättre styrning, effektivare hantering och säkrare uppföljning blir följden när inköpsrutinerna nu stramas upp. Detta sker efter en omfattande processkartläggning där dagens inköp och fakturahantering analyserats av en särskild arbetsgrupp. Hela processen från behov till genomförd betalning har noggrant gåtts igenom och alla moment i kedjan satts under lupp.

- Hela vår inköpskultur skall förbättras. Vi genomför nu i kommunen ett väldigt genomtänkt arbete kring upphandling och inköp. Skall man uppfattas som en seriös kund så är avtalstroheten väldigt viktig, säger Cecilia.

– Genom att vi implementerar både e-beställning, e-faktura och e-upphandling så får vi en helt annan kontroll på våra inköp och likaså en helt annan möjlighet till konsekvent uppföljning och statistik, vilket är väldigt positivt för de leverantörer som vi har avtal med men även inför kommande upphandlingar och nya avtalsparter.

För att detta skall fungera så krävs att vi gör rätt hela vägen. Därför har vi nu ett antal inköpssamordnare med rätt att göra direktupphandlingar upp till 15% av tröskelvärdet och cirka 100 beställare med avropsrätt (att i systemet göra beställningar). Både inköpssamordnarna och beställarna har utbildats för sina uppgifter och rekvisitionsblocket är nu bara ett minne. Alla inköp  är godkända och beslutsattesterade innan själva inköpet genomförs, detta moment är framflyttat och via beställningssystemet blir det rätt i från början. Och även direktupphandlingar kan göras på ett kontrollerat och väl dokumenterat sätt i systemet.

– Detta nya sätt att arbeta med inköp innebär också att vi som är upphandlare kan fokusera mera uppföljning och att vårda avtalen samt på innehållet i våra upphandlingar, säger Cecilia. Både vi och leverantörerna sparar en hel del tid. Samtidigt innebär de nödvändiga utbildningarna för kommunens personal att vi skapar en större förståelse för vad man kan och får och även en större politisk förståelse för vad en bra inköpskultur innebär.

För leverantörerna innebär det också att det blir lättare att känna igen sig. Underlagen blir enhetliga och med en bra struktur. Samtidigt stoppas felaktiga och ofullständiga anbud av systemet, innan det är försent. Det nya sättet att upphandla på passar både stora och små leverantörsföretag. Mora kommun har i utskick till ramavtalsleverantörer informerat om kommunens ambitioner avseende e-handel och det nya arbetssättet kommunen inför. På kommunens hemsida och på intranätet finns information om e-handelsprojektet, vad det innebär, hur man lämnar e-anbud och vart man vänder sig om man har frågor och vill veta mer. Kommunen har en internt utsedd projektledare som bla jobbar med leverantörsanslutningarna i systemet.

Övergången innebär inte några kostnader för kommunens avtalsleverantörer för att läggas upp i systemet, då detta är kopplat till kommunens avtalsdatabas. Att lämna e-anbud i upphandlingar och att lämna e-faktura är inte förenat med några kostnader för leverantören oavsett storlek, då kommunen bla kan erbjuda en portal på webben att knappa in sin faktura och systemet för att lämna e-anbud kräver ett inlogg med en e-postadress, så kontentan är, tillgång till dator med internetuppkoppling är det som leverantören behöver.

alt















Företagarträff i Mora

Parallellt med arbetet med elektroniska anbud lägger man också ner ett stort arbete på att bryta ned upphandlingar för att möjliggöra för mindre företag att delta i upphandlingarna, det kan handla om att möjliggöra för leverantören att lämna anbud på delar i ett förfrågningsunderlag  tex. lämna anbud på geografiskt område/kommun, ort, objekt eller enhet. Olika utbildningar för leverantörer genomförs. Exempelvis lockade en utbildningskväll 2010 ca 60 deltagare från närmare 40 företag och där medverkade förutom Cecilia Bogg även Birgitta Pettersson, f d näringslivschef i Mora kommun, Karin Torneklint, mycket engagerad chef för Företagarna Dalarna och Christer Ståhlkloo, Moraföretagare med mångårig erfarenhet av offentlig upphandling.

alt













Karin Torneklint från Företagarna är engagerad i upphandlingsfrågor

Det skall bli spännande att följa hur inköps- och upphandlingsarbetet i Mora kommer att utvecklas när medarbetarna och leverantörerna hunnit bli varma i kläderna och systemet har satt sig ordentligt.

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

SOI har som vanlig valt in ett antal nya medlemmar. Alla ansökningar har dock ännu inte hunnit registreras. Här följer de som redan är klara.

Gunilla Ekström, Jönköpings kommun
Jennifer Johansson, Kungsbacka kommun
Monica Hagelin, Inköp Gävleborg
Dan Tågmark, Karlstads kommun
Heike Philipsson, Älmhults kommun

Stödjande medlemmar        
Bengt Nyberg, Tradelink AB
Hans-Gunnar Gustavsson, Hagust AB
Helen Könberg, AdviceU AB

Mycket välkomna till SOI och förhoppningsvis även till årskonferensen.

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress


alt










Nu har SOI lämnat ytterligare ett remissvar till regeringen. Denna gång handlade det om EU:s förslag till direktiv för tjänstekoncessioner. Vi anser att förslaget inte innebär så stora förändringar i förhållande till den praxis som vi uppfattat blivit etablerad. Man följer i stort sett samma process som vid en vanlig upphandling frånsett möjligheten till överprövning. Vi tycker dock att även tjänstekoncessioner skall ske transparant och är därför positiva till förslaget. Det finns istället en del annat som vi kan ägna vår energi åt. EU:s förslag till nya direktiv för klassiska sektorn lämnar en del övrigt att önska. Här blir det om möjligt mer detaljstyrning än tidigare. De förenklingar som var aviserade har jag inte upptäckt. Jag har dock inte hunnit läsa hela förslaget än.

Samtliga våra remissvar publiceras på hemsidan så fort vi bara hinner med.

Läs mer...
 
SOI’s styrelse – möt Madelene Winbo PDF Skriv ut E-postadress

alt

























Madelene Winbo har varit upphandlingschef i Varberg sedan 1999. Hon är också ledamot i SOI’s styrelse, där hon arbetar både i Konferens- och aktivitetsutskottet och i Redaktionsutskottet.

När hon började arbeta i Varberg var man totalt två som upphandlade, nu är man fyra plus ett administrativt stöd på ytterligare två personer.

I grunden är Madelene upphandlingsjurist, läste affärsjuridik och blev jur.kand. på Handelshögskolan i Göteborg efter att på gymnasiet ha läst till vägingenjör. Hon gjorde en relativt kort sejour hos Vägverket där hon kom i kontakt med upphandlingsfrågorna och var bland annat med och tog fram ett utbildningspaket i upphandling, tillsammans med inte helt okände Roger Hagman, som höll i utbildningarna. Hos Vägverket var hon också med och planerade för upphandlingen av Öresundsförbindelsen.

– Hur ser din vardag ut?

– Upphandlingen har förändrats mycket sedan 1999. Då handlade det mer om varuförsörjning, man fick ständigt försvara regelverket och vi hade bara mandat att upphandla ramavtal. Nu är man en samarbetspartner och ett stöd och vi är aktivt med och utvecklar koncernens upphandling och inköp, alltså även bolagens och förvaltningarnas.

– Idag vill man något med upphandlingarna och avtalen! Man vill att våra inköp skall stå för något. Det är väldigt stimulerande och det känns nästan som att ha bytt jobb flera gånger. Man har inte fastnat, så att säga.

– Och detta speglar ju ganska väl vad SOI vill åstadkomma. Kommunen har antagit en vision om att ”vara Väskustens kreativa centrum, att förenkla människors vardag och inspirera dem att uppfylla sina drömmar.

För oss betyder det bland annat att våra upphandlingar skall genomsyras av ett kundperspektiv. Ett bra exempel just nu är att hamnen skall upphandla två kranar till. Och då är det en självklarhet för dem att ta kontakt med oss, för att hitta bästa sättet att genomföra upphandlingen.

– Varför har du engagerat dig i SOI?

– Jag känner ett stort engagemang i upphandling, dn har gett mig mycket och jag vill gärna ge något tillbaka. Men för mig är det ju dessutom en form av kompetensutveckling. Jag får se hur andra gör, vi bygger nätverk och vi gör något tillsammans!

– Jag har varit med i styrelsen i fyra år men har inte tröttnat. Skulle jag få mandat så fortsätter jag gärna ett par år till.

– Och hur ser livet utanför arbetet ut?

– Vi har två pojkar, 11 och 14 år. Jag tycker väldigt mycket om sport, spelar tennis och åker skidor, både på längden och utför. Just nu är vi på väg till Hundfjället i Sälen, när barnen var mindre blev det oftast Branäs, eftersom det är närmare dit.

 
Hjälp oss att slå rekordet! PDF Skriv ut E-postadress

alt



















Pia-Britt Hildebrand, rutinerad ledamot i Konferens- och aktivitetsutskottet, berättar att det redan är över 500 anmälda till årskonferensen i Karlstad. Det innebär att vi redan närmar oss förra årets deltagarrekord. Men nybyggda konferensanläggningen, Karlstad CCC, klarar att ta emot fler deltagare.

Nyblivna medlemmen Camilla Stiller berättar att hon kom med på konferensen i fjol av en slump, som ersättare för en kollega som fått förhinder.

– Det var väldigt trevligt, jag fick god kontakt med såväl upphandlare som utställare. Jag kände att detta var rätt folk att träffa, jag upplevde en gemenskap och även som ny i sammanhanget fanns det väldigt mycket jag kunde ta till mig.

– Efter förra årets lyckade tur till Tylösand kändes SOI som ett bra nätverk. Jag valde därför att bli medlem och ser fram emot årets konferens i Karlstad.

Vår viktigaste workshop!

SOI vill involvera alla sina befintliga och potentiella medlemmar i samtalen och diskussionerna kring SOI's framtid och utveckling. Upphandlings- och inköpsfrågor är allt mer i fokus. Kommunikation – dialog – kompetensutveckling blir allt viktigare. På årskonferensens avslutande dag kommer styrelsen att presentera sin idé inför nästa års verksamhetsplan och därefter håller Eva-Lotta Löwstedt Lundell och Björn Bergström i en helt ny typ av workshop. Frågor som kommer upp är exempelvis;

• Vad skall SOI stå för i framtiden?
• Vilka är våra framtida utmaningar?
• Medlemsnytta
• Prioriteringar

Det lilla företaget Identex har tagit fram ett verktyg för worskshops och med hjälp av datorer på varje bord skapas ett interaktivt insamlande och presenterande av idéerna "i realtid" och kan presenteras direkt på storbild.

Sista anmälningsdag till årskonferensen är 12 mars. Missa inte chansen!

 
Inköp Gävleborg utvecklar måltidsupphandling PDF Skriv ut E-postadress


Hur kan måltidssituationen för äldre förbättras? Vinnova beviljar 13,8 miljoner kr till fyraårigt forsknings- och utvecklingsprojekt i Gävleborgs län, berättar ett pressmeddelande från Region Gävleborg. Och samtidigt bjöds in till ett seminarium kring projektet.

alt














Johan Almesjö, VD på Inköp Gävleborg, Sigrid Pettersén, forskningsledare i projektet och nybliven SOI-medlem och Anette Jonsäll, doktor i sensorik, gläds åt projektet!

Vinnova har beviljat 13,8 miljoner kronor till ett fyraårigt forsknings- och utvecklingsprojekt där målet är att hitta nya former för upphandling av måltidslösningar för äldre. Kommunalförbundet Inköp Gävleborg är ägare av projektet som ska genomföras i samarbete med fyra kommuner i länet, Region Gävleborg samt Region Skåne. Både regionala som nationella organisationer kommer att knytas till projektet.

-  Maten och måltiden är en fråga om livskvalitet. Många äldre äter för dåligt och frågan är hur man kan ändra på det. För att hitta nya lösningar på hur äldre ska få sina måltider måste vi upphandla på andra sätt, säger Johan Almesjö, förbundsdirektör på Inköp Gävleborg. Med projektet vill vi skapa en plattform för test och genomförande av innovativa lösningar.

Upphandling av en måltidssituation är en komplex process med många inblandade: offentliga beställare, upphandlare, offentliga utförare, företag som är verksamma inom livsmedelsbranschen, men även företag inom logistikområdet och transportsektorn.

Eftersom området är komplext och behoven samtidigt stora så är målsättningen att innovativa upphandlingar, såväl katalytiska som förkommersiella, ska genomföras.

- Valet av upphandlingsform kan komma att prövas under projektet, säger Johan Almesjö.

Pilotprojekt i fyra kommuner

Fyra av Inköp Gävleborgs medlemskommuner har valts ut för pilotstudier: Gävle, Ljusdal, Ockelbo och Hudiksvall. Att valet föll på just dessa kommuner beror på att de har en bra geografisk spridning och storlek. Innehållet i pilotprojekten kommer att se olika ut:

• Gävle - Köpa och utveckla dagens entreprenadlösningar
• Ljusdal - Distribution, leveranser och logistik
• Ockelbo - Ny helhetslösning för mat på ett särskilt boende för äldre
• Hudiksvall - Närproducerade leveranser, andra aktörer och miljöaspekter.

Region Gävleborg är en av projektets medfinansiärer och ser mycket positivt på att forskning och utveckling av det här slaget bedrivs i länet:

-  Det här projektet stärker vår regions attraktionskraft, säger Sven-Åke Thoresen, ordförande i Region Gävleborg.

Projektet handlar i slutänden om ökad livskvalitet för de äldre, samhällsnytta och utveckling av offentliga köp i Gävleborgs län. De slutsatser som dras kommer också att vara användbara för andra delar av landet och även inom EU.

Sigrid Pettersén är forskningsledare i projektet och doktorand kring ämnet ”Möjligheter att ställa tillgänglighetskrav i samband med offentlig upphandling i Sverige”. Tillsammans med redan disputerade sensorikern Anette Jonsäll arbetar man nu med Inköp Gävleborg i projektet, utifrån ett brukarperspektiv.

– När man skall köpa det som inte finns, med hjälp av metoder som ännu inte är testade, så kan man ju inte vara säker på vad man uppnår för resultat. Men vi är otroligt glada att Inköp Gävleborg vågar sticka ut hakan och ta sig an ett så här stort projekt, som är både komplext och oförutsägbart. Och att dessutom få ett sådant stöd, både från Vinnova och från Region Gävleborg, som även de ställer upp, både ekonomiskt och med moraliskt understöd, är fantastiskt.

– Vi kommer att vara väldigt transparenta i projektet, resultaten skall vara tillgängliga för alla och man kommer att kunna följa utvecklingen på Inköp Gävleborgs hemsida, www.inkopgavleborg.se under fliken Projekt.

Välbesökt seminarium
– När vi började planera seminariet, som arrangerades tillsammans med Reglab, nätverket för innovationsupphandling, trodde vi på ett tjugotal deltagare. Nu blev vi mellan 50 och 60 personer och många hade åkt långt för att vara med, exempelvis från Skåne, Stockholm och Göteborg. liksom upphandlare och upphandlingschefer från Umeå, Skellefteå och Luleå.

Och det blev ett lyckat seminarium, många korta föredrag i ganska så högt tempo, där bland annat Nina Widmark från Vinnova berättade om satsningen på innovationsupphandling som nu görs i Sverige. Vi fick under dagen lära oss om satsningen på innovation lokalt, både i projektet och i ett regionalt perspektiv och fick även ta del av lyckade satsningar som genomförts.

Och moderator Per Hammarstedt hade nästan svårt att få stopp på de livliga diskussioner som utbröt i den följande workshopen, där det diskuterades kring;
• Vinst och värde på mikro- och makronivå
• Vinst och värde för brukare
• Finns det förlorare, finns det risker

alt















Vernissaget visade resultaten av dagens workshops.

Resultaten sammanställdes, i mer eller mindre konstnärliga former, på stora blad som nålades upp till vernissage på en tom vägg, under ytterligare livliga diskussioner.

Sammantaget blir projektet oerhört intressant, både ur ett innovationsupphandlingsperspektiv liksom när det gäller offentlig upphandling av livsmedel och måltidstjänster.

 
Högkonjunkturen tillbaka för upphandling, inköp och logistik. PDF Skriv ut E-postadress

alt
















Fokus på upphandling, inköp och logistik är minst lika viktigt som satsningar på marknadsföring och försäljning, säger Hans-Gunnar Gustavsson, VD för Hagust AB som arbetar med inköp och logistik i Sverige och Italien. Han var tidigare ordförande för SILF.


När konjunkturen för något år sedan förbyttes i en djup lågkonjunktur skrev jag ett flertal krönikor med mycket starkt fokus på inköp och logistik. Nationalekonomer och prognosmakare var samstämmiga i sin uppfattning att nu närmar sig en mycket kärv tid för Sverige och dess företag.

De fick rätt, det blev en dyster tid med uppsägningar, konkurser och allt blev så mycket kallare. En av mina krönikor fokuserade på möjligheterna som en lågkonjunktur skapade, jag citerar:

”Är det någon gång inköpare och logistiker kan göra skillnad så är det nu i den djupa finanskrisen.  En yrkeskår som sällan får sola si g i glansen när det är högkonjunktur har nu möjlighet att visa vad kvalificerad kunskap inom inköp och logistik kan innebära för företagen, inte bara för dess framgång, utan för dess överlevnad.”

När konjunkturen blomstrar finns oftast inte tid att tänka på effektiva inköp, affärs och logistikprocesser, samverkan och effektivisering av verksamheten, nu fanns helt plötsligt en möjlighet för en hel yrkeskår att kliva fram och ta ansvar och visa vilka potentialer det finns inom inköp och logistik.

Hur har inköpare och logistiker förvaltat detta? Ser jag mig runt i Svenskt privat och offentligt näringsliv så kan jag konstatera att det har skett en radikal förändring av fokus inom dessa områden. Upphandlare, inköpare och logistiker åtnjuter mer och mer respekt från chefer och ledning,  nu lyssnar man mer på vad de har att säga. Jag kan även konstatera att fler och fler inköps- och logistikchefer tar plats i företagens ledningsgrupper. Även inom den offentliga sektorn kan man se ett helt annat fokus, man inser att här finns massor av pengar och effektivitet att ta tillvara, och de som kan göra detta är upphandlarna

Det senaste halvåret har jag fått ett antal förfrågningar kring rekrytering av upphandlare, inköpare och logistiker, vilket kanske inte är så konstigt, när kunderna vet att jag är engagerad och arbetar med utveckling av inköp och logistik på olika nivåer. Företagen känner att konkurrensen om medarbetarna ökar och söker därför nya vägar.

Det innebär att vi nu kommit in i en ny fas. Upphandlare, Inköpare och logistiker har blivit hårdvaluta på arbetsmarknaden. Därför krävs det mer arbete och mer branschkännedom för att hitta dem och för att attrahera dem till nya ansvarsuppgifter. Att det sker en rörlighet inom upphandling, inköp och logistik är bra för hela branschen och yrkeskåren, det innebär att det blir intressantare att arbeta med detta, vilket i sin tur attraherar ungdomar att söka sig till detta område.

Sverige behöver en mycket professionell yrkeskår inom upphandling, inköp och logistik både på den privata och den offentliga sidan, långsiktigt handlar det om Sveriges förmåga att konkurrera på den internationella marknaden och om din och min framtid.

Om vi står inför en ny lågkonjunktur låter jag andra bedöma, men en sak vill jag stå fast vid, det är alltid högkonjunktur för upphandling, inköp och logistik.

 
Vad säger fördragen? PDF Skriv ut E-postadress

De senaste årens problem kring livsmedelsupphandlingar har fått flera involverade att börja fundera över vad EU egentligen vill med den offentliga upphandlingen. Hur förhåller sig det nationella självbestämmandet till vad fördrag, direktiv och förordningar säger?

Det började våren 2011. I ett oberoende och till stor del kritiskt rättsutlåtande, som beställts av Miljöstyrningsrådet, skriver Niklas Bruun, professor i juridik vid Helsingfors universitet, bland annat;
”Det finns ett klart utrymme för djurskyddskrav vid offentlig upphandling inom EU. Den rättsosäkerhet som uppstått som en följd av de olika domsluten vid lägre instanser i Sverige visar dock att det föreligger vägande skäl för att försöka få till stånd klara riktlinjer och etablerade förfaranden i frågan. Det vore också viktigt att eventuella processer som går till högsta instanser bedrivs på ett professionellt och skickligt sätt så att alla rättsligt relevanta argument beaktas. Jag menar att det finns rättsliga förutsättningar för att här agera i syfte att påvisa och genomdriva möjligheterna att beakta det ostridiga konsumentintresset/upphandlingsintresset för hållbart producerade produkter och djurskyddsaspekter på bl.a. livsmedelsområdet.”

alt














Några månader senare levererade Christina Möll, jurist med specialitet inom EG- rätt, entreprenadjuridik och offentlig upphandling sin utredning kring djurskyddskrav i offentlig upphandling, som beställts av LRF.

– Det är viktigt att ha ett EU-rättsligt perspektiv, säger Christina. Det finns en hierarki i EU-rätten, där fördragen finns överst och därefter kommer sekundära rättsakter, som direktiv och förordningar. Varken MSR eller de svenska förvaltningsdomstolarna har tydligt utgått från EU’s rättsordning. I mitt uppdrag låg därför att synliggöra grunderna i EG-rätten och visa på djurskydd som ett EU-gemensamt mål.

Detta perspektiv finns även i Niklas Bruuns kritiska rättsutlåtande avseende domslut i svenska förvaltningsdomstolar, påpekar Christina.

– En viktig princip inom EU-samarbetet är subsidiaritetsprincipen. Syftet med den är att fördela befogenheter på flera maktnivåer. Inom EU-samarbetet innebär subsidiaritetsprincipen att medlemsstaterna behåller de befogenheter som de själva kan administrera mest effektivt, och gemenskapen ges de befogenheter som medlemsstaterna inte kan utöva på tillfredsställande sätt.

”Gemenskapen skall inte vidta någon åtgärd som går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i detta fördrag.”

Inom områden där fördraget ger gemenskapen befogenheter, som delas med medlemsstaterna, anger principen en norm för utnyttjandet av denna rättighet. Den innebär också omvänt att medlemsstaterna kan vidta åtgärder så länge dessa åtgärder inte äventyrar EU:s mål.

Att EU:s medlemsstater således bör kunna reglera vad som köps för offentliga medel och vilka hänsyn som skall omgärda dessa köp, torde ligga inom medlemsstatens befogenhet så länge utnyttjandet av rättigheten inte uttryckligen bryter mot EU:s regler och principer, säger Christina i utredningen.

Rättvik
Kammarrätten i Sundsvall godtog högre djurskyddskrav men ställde krav på tredjepartscerifierad kontroll av det som levereras. Mathias Sylwan, förbundsjurist vid Sveriges Kommuner och Landsting, hjälper nu Rättviks kommun i den vidare juridiska processen. Kommunen yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd, avslår motparten Serveras talan och att man begär ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

I yrkandet ges en rad exempel på tidigare svenska domar, där det bland annat sägs att det är direkt fel att i anbudsförfrågan ställa krav på en tredjepartscerifiering eftersom man då inte godtagit andra bevis på likvärdiga kvalitetssäkringsåtgärder, t. ex. leverantörens eget intyg om överensstämmelse med standarden ISO 9001:2000”. Enligt denna dom (Kammarrätten i Göteborg, mål 7680-11) har den upphandlande organisationen brutit mot såväl 11 kap. 14 § LOU som proportionalitetsprincipen i 1 kap. 9 § LOU.

I yrkandet sägs också att Kammarrättens dom i Rättviksmålet inte står i samklang med EU-domstolens praxis så som den tolkat av generaladvokaten Juliane Kokott i förslag till avgörande i ett pågående mål i EU-domstolen, mål C-368/10, vilket rör upphandling av rättvisemärkt och ekologiskt kaffe, socker, mjölkpulver och kakao. Enligt generaladvokaten ska upphandlande myndigheter ha stor frihet att välja vad de vill köpa:

”Det skall i detta avseende påpekas att det står en upphandlande myndighet fritt
att själv fastställa vilka produkter den vill förvärva.”


Enligt generaladvokaten är det vidare domstolens uppgift att ”hitta en jämvikt” mellan den upphandlande myndighetens behov av att få ta miljö- och socialpolitisk hänsyn och marknadens behov av rättvisa och ickediskriminerande konkurrensvillkor. Det senare får inte hindra upphandlande myndigheter från ”att med en rimlig administrativ arbetsinsats förvärva miljövänliga och rättvisemärkta produkter”.

Grönboken
Från 1 juli har Sverige tagit över ordförandeskapet i PPN, Public Procurement Network. Med anledning av ordförandeskapet anordnades en internationell konferens i Konkurrensverkets regi i höstas. Den var inte helt utan motsättningar.
– Jag grät när jag såg utkastet till Grönboken, den går i rakt motsatt riktning än vad Mario Monte angav i sin rapport år 2010, sa Sue Arrowsmith, europeisk auktoritet på upphandlingsområdet och knuten till universitetet i Nottingham i Storbritannien.
Erik Sandin, lärare och doktorand på Handelshögskolan, en av initiativtagarna till Upphandlingsrättsliga föreningen och tillika pristagare i KKV’s uppsatstävling för några år sedan förklarade så här i Anbudsjournalen;

– Motsättningen handlar inte så mycket om vad som skall uppnås utan hur det skall gå till och vem som gör vad. Sue Arrowsmith står för en traditionell syn på förhållandet mellan EU’s regler och de nationella reglerna. EU’s regler har haft en tydlig avgränsning, de har varit till för att bryta ned handelshinder och för att bygga den inre marknaden. Alltså ingen komplett uppsättning regler för offentlig upphandling utan ett ramverk som kompletteras med nationella regler, med möjlighet att ta hänsyn till ländernas särart och behov så länge man håller sig inom ramverket.

Denna traditionella syn håller dock på att förändras. Nu kommer regler på de flesta aspekter av offentlig upphandling och en gemensam upphandlingskod för hela EU är på väg att skapas. Sue Arrowsmith menar dock att EU saknar kompetens för detta. Här finns en paradox inbyggd, införandet av till synes bra regler, till exempel kring miljö, etik och sociala krav, flyttar samtidigt inflytandet över regelverket längre ifrån oss. Och i Sverige är många i dag skeptiska till EU’s regler. Transparens kostar pengar – behövs det in i minsta detalj eller skall vi tillåta en risk för en begränsad mängd korruption.

I Sverige har vi koncentrerat oss enbart på EU’s regler och helt saknat fokus på de nationella möjligheterna. Storbritannien har på ett helt annat sätt använt dessa möjligheter, vilket också beskrivits av Sue Arrowsmith. I princip har man inte några regler utan varit tydliga med att de upphandlande myndigheterna är fria inom ramverket. Man är mycket mer medveten om distinktionen mellan EU-nivå och nationell nivå.

Någon har apropå direktiven och EU sagt att ”varje gång man förenklar blir det fler regler”. Detta påtalas för övrigt även av SOI’s ordförande Lisbeth Johnson i hennes senaste ordförandebrev. Läget är inte glasklart kan vi konstatera.

 
Camilla Stiller – ny medlem PDF Skriv ut E-postadress

alt







Camilla Stiller arbetar sedan ett år tillbaka som upphandlare på Göteborgs universitet. Vägen dit har dock inte varit spikrak. Hon utbildade sig först till kock och några år senare omskolade hon sig till molekylärbiolog och har länge arbetat med forskning på GU.

Eftersom Camilla alltid tyckt att inköp är intressant tog hon chansen när hon utifrån sitt tidigare yrke hamnade i en referensgrupp för e-handelssystem och fick kontakt med dem som upphandlar på universitetet. Det slutade med att hon hamnade på GU´s upphandlingsenhet där hon dels arbetar med att introducera e-handelssystemet, dels upphandlar allt mellan himmel och jord. Ramavtal och köpeavtal, varor och tjänster. Och upphandlingsverksamheten är bred på GU, allt från böcker till ubåtar. Men lite extra fokus har Camilla ändå på laboratoriematerial och utrustning.

GU har ett omfattande upphandlingssamarbete inom ramen för VUS – Västsvenska Universitetssamarbetet. Man samverkar med Högskolan Väst i Trollhättan, med högskolorna i Borås, Skövde, Karlstad, Jönköping och Halmstad samt med NHV, Nordiska Högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg. Dessutom har man av tradition ett gott samarbete med Chalmers, trots att de har en egen upphandlingsavdelning med fyra upphandlare.

– Varför har du blivit medlem i SOI?

– Det var lite av en slump. Kollegan Staffan skulle åka till SOI’s årskonferens i Tylösand förra året, när jag var ganska ny upphandlare. I sista stund fick han förhinder och jag fick hoppa in som ersättare. Det var väldigt trevligt, jag fick god kontakt med såväl upphandlare som utställare. Jag kände att detta var rätt folk att träffa, jag upplevde en gemenskap och även som ny i sammanhanget fanns det väldigt mycket jag kunde ta till mig.

– Efter förra årets lyckade tur till Tylösand kändes SOI som ett bra nätverk. Jag valde därför att bli medlem och ser fram emot årets konferens i Karlstad.

– Jag har alltid brukat söka efter den optimala vägen till kunskap och det betyder att jag verkligen ser fram emot SOI’s certifieringspaket. SOI har ett högt förtroende och certifieringen förväntas hålla en hög nivå. Det kommer i sin tur att höja upphandlarnas status och kunskap. Personligen tror jag att det finns mycket att hämta i en sådan certifiering, så jag hoppas verkligen att den är på gång

– Vad gör du på fritiden?

– Jag reser mycket och jag dyker, det är fantastiskt att viktlös kunna röra sig i alla tre dimensioner och i tysthet utforska världen under ytan. Utöver det gillar jag att laga mat, läsa och lyssna på musik.

– Välkommen som medlem, det skall bli kul att träffas i Karlstad!

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

Denna gång hälsar vi mer än 50 nya medlemmar samt stödjande medlemmar välkomna till SOI!

Pär Nyström, Göteborgs Stad
Ulrica Wallström, Göteborgs Stad
Anna Brandt, Göteborgs Stad
Sanna Hofverberg, Skellefteå kommun
Henric Björkholm, Lidköpings kommun, Servicekontoret
Maria Lilja, SKL Kommentus Inköpscentral AB
Cecilia Wollard, SKL Kommentus Inköpscentral AB
Tina Helmke Hallberg    , Jönköpings kommun
Ellen Bringevik, Alvesta kommun
Tamara Modric, Vaggeryds kommun
Kerstin Hiviebäck, Kriminalvården
Kim Christiernin, Karolinska Institutet
Ulrika Krigholm, Strängnäs Kommun
Johan Grönkvist, Domstolsverket
Maria Näslund    , Myndigheten för samhällskydd och beredskap
Håkan Anderberg, Ängelholms kommun
Gunilla Sjölén. Åstorps kommun
Kurt Grönsund, Åstorps Kommun
Catarina Svensson, Kristianstads kommun
Charlotte Rafsten, Landskrona Stad
Charlotta Frenander, Uppsala kommun
Carolina Tjärnqvist, Umeå Energi AB
Marie Skrba, Statistiska centralbyrån
Isabell Gustafsson, Myndigheten för yrkeshögskolan
Nassira El Kadaoui, Regeringskansliet
Patrik Ek, Botkyrka kommun
Sara von Ehrenheim, Uppsala Vatten och Avfall AB
Rebecka Lindberg, MSB
Carin Waltré, Tullverket
Carina Kilander, Familjebostäder i Göteborg AB
Peter Eklund, Familjebostäder i Göteborg
Stefan Oscarsson, Leksands kommun
Christian Acevedo-R, Sida
Anders Sahlsten, Landstinget Jönköpings län
Carl Adam Bånga, Lantmäteriet
Johan Spjut, Härnösands kommun
Christine Sprinzl, Härnösands Kommun
Jeanna Linton Wahlgren, Lunds kommun
Sofie Gavatin, SLU
Karin Martini, Vara kommun
Johanna Pettersson, Kalmar kommun
Therese Gustafson, Transportstyrelsen
Camilla Stiller, Göteborgs universitet
Magnus Eriksson, Kriminalvården
Peter Eriksson, SIDA
Maria Larsson, Inköp Gävleborg
Fredrik Bäckström, Inköp Gävleborg
Magnus Häggström, Inköp Gävleborg
Daniel Czitrom, Kriminalvården
Sigrid Pettersén, Inköp Gävleborg

Som stödjande medlemmar har valts in    
Amar Al-Djaber, AffärsConcept
Nina Bökman, AffärsConcept
Petter Ulander, AdviceU

Förhoppningsvis träffas vi på årskonferensen i Karlstad!

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress

alt










God fortsättning på det nya året!


Jag ser fram mot ett spännande upphandlingsår. Jag räknar med att upphandlingsfrågorna kommer att fortsätta att diskuteras i grupper utanför vår krets, sannolikt i än högre grad än hittills. Om det är bra eller dåligt återstår givetvis att se, men jag noterar att det fortfarande finns en otrolig mängd förutfattade meningar om offentlig upphandling. Här har vi tillsammans ett ansvar för att rätta till vanföreställningar som t ex att lägsta pris inte är liktydigt med låg kvalitet. Lägsta pris av de anbud som uppfyller samtliga skall-krav kan vara mycket hög kvalitet. Och som vi alla vet, så finns det fler myter som behöver rättas till. Och ingen gör det bättre än vi. Låt oss ta oss an den uppgiften på riktigt allvar under det kommande året.

SOI har lämnat in ett yttrande över Upphandlingsutredningens delbetänkande. Yttrandet finns på hemsidan. Nästa steg för utredningen är att sammanställa svaren. Jag ser fram emot att få ta del av övrigas synpunkter. Utredningen har begärt förlängd tid för att få en tidsmässig samordning med EU-kommissionens översyn av EU-regelverket så det blir troligen ingen lektyr för hängmattan utan vi får vänta till senhösten på slutbetänkandet.

Strax innan jul presenterade Europeiska kommissionen förslag till tre nya direktiv inom upphandlingsområdet; offentlig upphandling, upphandling inom försörjningssektorerna samt koncessioner. Nu startar ett förhandlingsarbete (under det danska ordförandeskapet) och regeringen har bjudit in till en referensgrupp för att diskutera förslaget. SOI har inbjudits att medverka och vi kommer att representeras av Eva-Lotta Löwstedt Lundell.

Att vi inbjudits får väl ses som ännu ett tecken på att SOI nu tagit plats på den nationella arenan. Det har blivit naturligt att bjuda in oss, vilket känns otroligt bra.

Ha en fortsatt god upphandlingsvinter! Vi hörs och ses inom kort igen.

Lisbeth Johnson

 
Se våra talare på årskonferensen PDF Skriv ut E-postadress

Kom ihåg att anmäla dig före 3 februari för att få bästa pris!

Här följer en bildpresentation av talarna på årskonferensen.

alt

 
Vem är du, Lasse Karlsson? PDF Skriv ut E-postadress

alt

























– Hej Lasse, du skall ju vara moderator på vår årskonferens. Hur långt är steget från Stand-up Comedy till offentlig upphandling?


– Kortare än man kan tro. Många av oss som arbetar med Stand-up har ju ett samhällsengagemang i grunden. Jag ser faktiskt fram mot årskonferensen, har en del koll på LOU och vet att offentlig upphandling är en komplicerad del av vår offentliga verksamhet. Och det är ju våra gemensamma tillgångar som ni hanterar. Man är utsatt som upphandlare och man har ett komplicerat regelverk att följa. Men jag har dessutom ganska många moderatorsuppdrag och tycker det är väldigt roligt att lära känna olika delar av allt det som utspelar sig i samhället och på företagen.

– Så det är inte för att du gick på Handelshögskolan som du kommer till oss?

– Nej, den var egentligen utfyllnad, eller ett sätt att skaffa sig ett alternativ, eftersom jag missade att komma in på Scenskolan. Däremot var det faktiskt jätteroligt att gå på Handels och jag fick vänner för livet.

– Vad gör du just nu?

– Nu arbetar jag med Täljerevyn, det har jag gjort ända sedan 1990, alltså redan innan jag kunde börja arbeta som komiker på heltid. Vi har varit Svenska Mästare i revy flera gånger, även om vi inte är titelhållare just nu.

– Och när du inte jobbar?

– Jag har en sambo och en son på nio år. Behöver egentligen inga fler intressen, eftersom mitt största intresse kom att bli mitt yrke!

Avslutningsvis, så här läsvärt skriver Lasse om sig själv och sitt yrke på sin hemsida

Stand-up Comedy - flugan som vägrade flyga förbi

Plötsligt finns det ett gäng människor som ägnar sig åt Stand-up Comedy som jag inte känner. Det kan man ju tycka är tråkigt för det är ju kul att känna människor, men det visar på en styrka och bredd hos genren.

När jag började med stand-up 91 så var den återkommande frågan hos journalisterna om inte det här med Stand-up Comedy bara var en fluga som skulle gå över. Idag snart 15 år senare vill jag hävda att intresset är större än någonsin. Man måste säga att det var en envis fluga…

Med de många nya komikerna har det även kommit en konstnärlig debatt som jag välkomnar. Många efterlyser en tuffare komik som går utanför det etablerade och som vågar ta större risker. Det är ute att vara mainstream och vara ett säkert kort på firmafester.

Jag anser att en komikers roll är att våga kliva ur det etablerade och se på världen ur en ny synvinkel. Problemet för den som söker en fara och en risk i sin komik är att han förmodligen får leta ett bra tag eftersom vi lever i en demokrati med yttrandefrihet. Iranska, kinesiska och nordkoreanska komiker har det enklare på den punkten.

För mig och min komik ligger utmaningen i att få publiken att se på sig själv på ett nytt sätt. Det hoppas jag kunna åstadkomma genom att titta noga på mig själv och mitt liv. Det som berör mig berör förmodligen också min publik. Den kan förhoppningsvis känna igen sig själv i mig eftersom jag ändå trots allt är ganska… mainstream.

 
Maria Losman – om miljö och etik PDF Skriv ut E-postadress

alt



















En av talarna på årskonferensen är Maria Losman från det göteborgsbaserade företaget Ecoplan. Hon skall ge oss nya idéer utifrån sitt specialområde, kravprocesser för miljö och etik vid upphandling. Hon har dessutom arbetat mycket med trafiksäkerhets- och arbetsmiljöfrågor. Arbetet bedrivs framför allt utifrån rådgivning, kommunikations- och förankringsprocesser.

Maria sitter med i Upphandlingsutredningens referensgrupp och har tidigare bland annat arbetat sju år på Svenska Naturskyddsföreningen, med miljömärkning och miljöanpassning av kontor. Sedan 1998 arbetar hon på Ecoplan och är en av delägarna i företaget.

Ett exempel på hur etik och sociala krav kommer in i upphandling var när kinesiska stenarbetares arbetsmiljöförhållanden hamnade i hetluften under våren 2006. Svenska företag och offentlig sektor köpte produkter som producerats under oacceptabla förhållanden.

Ecoplans uppgift har därför varit att på uppdrag av Trafikkontoret i Göteborg stödja kommunens egen personal att utveckla upphandlingen. Det har man gjort genom fakta- och analysstöd, dialog med dem som levererar produkterna och tjänsterna där produkterna används och även dialog med andra upphandlare. Ecoplan har bidragit i ett liknande arbete kring drivmedel.

Ecoplan har specialistkompetens i kravställning inom inköp och upphandling. Särskilt miljö- och etikkrav, men även närliggande områden som trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Man arbetar med att ge inköpare och upphandlare stöd i upphandlingsprocessen från behovs- och marknadsanalys, till förfrågan, krav och avtalsuppföljning med hantering av avvikelser samt information till användare av avtal.

För Ecoplan är det viktigt att kunna lagstiftningen som styr den offentliga upphandlingen och att veta hur man kan ställa upphandlingskrav för att nå resultat. Förhållningssättet är att inte ställa för många och krångliga krav, samtidigt som de krav som ställs måste kommuniceras och förankras för att fungera. Ett krav som inte förstås och inte följs upp fungerar inte.

En särskild anledning till att Maria gärna kommer till årskonferensen är hennes uppfattning att SOI på ett utmärkt sätt företräder de offentliga upphandlarna, genom sin seriösa attityd och sitt långsiktiga sätt att arbeta med kompetensutveckling och med påverkan av politiker och beslutsfattare på olika nivåer. Att utveckla upphandlingens strategiska funktion och den goda affären är ett viktigt och nödvändigt arbete.

 
SOI’s styrelse – möt Birgitta Enzell PDF Skriv ut E-postadress

alt















– Hej Birgitta, hur ser din vardag i upphandlingsvärlden ut?


– Jag har ju arbetat länge på Sjöfartsverket med upphandling, men just nu pågår en stor omorganisation som innebär att vi skapat en servicefunktion för flera myndigheter, i första hand för LFV (Luftfartsverket) och Sjöfartsverket, men med förhoppningen att fler myndigheter skall vilja nyttja våra tjänster. Det innebär ju att vi måste vara duktiga i det vi gör och att vi bidrar till att skapa kvalitet och kostnadseffektivitet. Det är inte alls bara upphandling utan en rad olika tjänster som skall ingå i servicefunktionen, exempelvis dokumentadministration, ekonomi, HR/lön, tryckeri, reception/växel, resetjänst, kontorsservice, fastighetstjänst etc. Organisationen är inte klar men för mig innebär detta att jag numera är anställd av LFV, som i dag är ungefär lika stora som Sjöfartsverket, med ca 1350 anställda. LFV har varit större tidigare men handhavandet av flygplatserna har ju överlåtits på Svedavia.

Till stor del arbetar jag med tjänsteupphandlingar, alltifrån konsultupphandlingar, till väldigt specifika saker som sjömätningstjänster och räddningshelikoptrar, men det kan också vara lite mer vardagliga saker, som reseupphandlingar och olika typer av varuupphandlingar. Däremot upphandlar jag inte fartyg, annars har vi ju en hel del sådana, alltifrån isbrytare till arbetsfartyg och lotsbåtar.

I vårt uppdrag ingår ju att hålla farleder öppna och säkra. När vi underhåller Trollhätte kanal så stoppas all fartygstrafik och den töms på vatten. Då sätter vi in 400 man, så att det går undan och då är det viktigt att allt fungerar och att vi håller tiden. Muddringar utförs oftast i samverka mellan oss och den aktuella kommunen.

Vi svarar ju också för all räddningsverksamhet i luft och vatten, vilket bland annat inneburit att vi köpte upp Norrlandsflyg, för att säkra helikoptertillgången. Och vi svarar för sjömätningen och att våra sjökort är korrekta.

Vi har alltid mycket att göra i upphandlingsverksamheten och det kan så klart vara pressande men det är samtidigt ett jätteroligt jobb, med så många olika uppdrag och alltid mer att lära sig.  

– Hur ser din yrkesmässiga bakgrund ut?

– Tidigare arbetade jag många år på landstinget i Östergötland och trivdes jättebra, men i samband med en omorganisation kände jag att det var dags att testa något nytt. Bägge arbetsplatserna har gett möjligheter till vidareutbildning, jag var gymnasieekonom från början men har byggt på med SILF-kurser och avtalsjuridik på universitetet, har studerat offentlig upphandling och även påbyggnadsutbilning  i offentlig upphandling på fakultetsuniversitetet.

För affärsmannaskapet är det bra att titta på vad man kan göra med lagen, man utgår från affärsnyttan, inte från lagtexten. Vi har haft flera praktikanter hos oss, som gått sista delen på sin KY-utbildning och några har faktiskt fått anställning hos oss sedan. Att satsa på offentlig upphandling är att satsa på en bra och spännande karriär (vilket inte alla tror).

– Varför har du engagerat dig i SOI?

– Vi arbetar med viktiga frågor i SOI. Vi är med och påverkar utredningar och beslut samt verkar aktivt för utvecklingen av offentlig upphandling, vi sprider information om yrket. Genom SOI får vi ta del av hur andra upphandlare har det, deras erfarenheter, problem och problemlösningar. Det är ett fantastiskt nätverk. SOI möter respekt och det känns som att medlemmarna tycker att SOI blir alltmer viktigt.

Jag skulle önska mig ännu fler regionala aktiviteter. Men det är svårt att klara ideellt arbete när man alltid är i tidsbrist. Det krävs entusiaster som orkar puffa på och dra lasset. Men upphandlarjobbet blir allt tuffare, det behövs nätverk, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Rent egoistiskt uttryckt så får jag ju också möjlighet att utveckla mig, genom mitt engagemang i SOI.

– Och slutligen, vad gör du på din fritid?

– Ja, den tycker jag om! Jag är glad och positiv till min läggning och tycker om att vara aktiv. På vintern åker jag så mycket slalom jag hinner och är också engagerad i handikappidrott, bland annat för synskadade. Arbetar med lägerverksamhet och tävlingar, till exempel i Östergötlands Handikappidrottsförbund och har också suttit med i Alpina kommittén. Jobbar just nu med att förbereda ett läger i Idre för synskadade. Man är deras ögon så att säga. Det är ingen ”tycka-synd-om” verksamhet, men den ger väldigt mycket tillbaka.

Men vi är också husvagnsentusiaster, ligger i skärgården på sommaren, vi har ju fin skärgård här utanför Norrköping, och i fjällen på vintern. Och som så många andra så gillar vi naturligtvis att umgås med vänner, barn och barnbarn.

 
Daniel Moius – ny medlem PDF Skriv ut E-postadress

alt























Daniel Moius är känd för många av SOI’s medlemmar. både från tiden som jurist på Konkurrensverket och från arbetet med Upphandlingsstödet på Kammarkollegiet. Sedan några månader arbetar han som chef på Enheten för upphandling och konkurrens, på Stockholms stads stadsledningskontor. Stadshuset är en fantastisk arbetsmiljö, där Daniel sitter med utsikt över Klara sjö.

På Enheten för upphandling och konkurrens arbetar man i första hand med inriktningsmålet om att öka valfriheten, men ett effektivt upphandlingsarbete är även en viktig del i stadens mål för ökad ekonomisk hushållning och sänkt skatt. Långsiktigt är målsättningen är att utveckla en upphandlingsverksamhet i världsklass, att bli den bästa upphandlings- och inköpsorganisationen i Sverige.  

– Berätta lite mer om verksamheten.


– För det första skall vi utifrån stadens policys ansvara för att upphandlingsarbetet gynnar en långsiktigt hållbar utveckling, att det ger utvecklingsmöjligheter för de små och medelstora företagen, vi skall värna god konkurrens och utveckla innovationsupphandling.

Stadens konkurrenspolicy innebär att alla verksamheter som inte innebär myndighetsutövning eller strategisk ledning skall kunna konkurrensutsättas och i dag har man nått upp till att ha externa utförare i 36 % av de möjliga verksamheterna, en mycket stor förändring under det senaste decenniet och i pengar motsvarar det 14 miljarder kronor per år. Den avknoppningsverksamhet som påbörjades efter det senaste regimskiftet i Stockholm har legat nere de senaste åren, framför allt på grund av värderingsproblematiken, men Daniel tror att den kommer att ta fart igen.

– Den andra viktiga uppgiften är att ge stöd till stadens nämnder och bolag i arbetet med att utveckla den decentraliserade upphandlingsverksamheten. Inte minst gäller det beställarrollen. Bland stadens drygt 40.000 medarbetare finns kanske runt 1.700 chefer och det är ju egentligen beställarna som är projektägare och att de ges möjlighet att utveckla sin kompetens är därmed mycket viktigt.

Daniel nämner också att fokus, utifrån den ökade konkurrensutsättningen, flyttas allt mer från verksamhetsstyrning till kontraktsstyrning. Man måste se till att kärnåtagandena fungerar och staden har också satt fingret på problematiken kring uppföljning, inte minst utifrån uppmärksammade skandaler på senare tid. Och det är en utmaning att genomföra strukturförändringar i en stor organisation, där man inte har personlig kontakt med alla olika verksamheter.

– Den tredje viktiga uppgiften för enheten är att initiera och driva utvecklingsprojekt och här pågår stora saker just nu. Ett intensivt arbete har påbörjats för att hela upphandlings- och inköpsprocessen skall vara elektronisk och därmed ge en kraftig effektivisering i verksamheten. Här ingår också att hela upphandlingsdatabasen byts ut. Detta är en avgörande del om man skall nå målen att vara ledande inom inköp och upphandling.

– Och varför har du nu blivit medlem i SOI?

– För mig känns det viktigt att SOI finns, som en samlad röst som kan möta upphandlingens alla utmaningar. Att vara upphandlare i dag innebär att måste besitta multikompetens. Upphandlarens status måste höjas och upphandlaren skall vara involverad i hela inköpsprocessen. Så utifrån mina nya arbetsuppgifter så känns det rätt och naturligt för mig att vara medlem. Och vi är också ett antal medarbetare som åker till årskonferensen i Karlstad.

– Och i den mån du har fritid, vad gör du då?

– Att ha två små barn innebär att familjen fyller en stor del av ens tid. Men vi tycker om att resa och vi gillar bergsklättring och är dessutom aktiva i flera olika föreningar.

– Mycket välkommen till SOI, vi ses på årskonferensen i Karlstad!

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

SOI fortsätter att utöka sin medlemsskara och denna gång ber vi att få hälsa följande nya medlemmar välkomna.

Karin Ekendahl, Eskilstuna kommun
Niklas Andersson, Nässjö kommun
Anneli Sundqvist, ÖrebroBostäder AB
Lisa Pettersson, Örebro kommun
Catarina Heilborn, Haninge kommun
Ulf Petersson, Haninge kommun
Lena Niskakoski, Haninge kommun
Henrik Larsson, Alingsås kommun
Mats Lange, Strängnäs kommun
Linnea Antonsson, Värnamo Kommun
Kent  Fält, Nora kommun
Daniel Moius, Stockholms stad
Jonas Fredriksson Ceasar, Trollhättans Stad
Irina Geibrink, Avesta kommun
Ulrika Andersson, Helsingborgs stad
Helene Dahlberg, Helsingborgs stad
Andreas Tärnqvist, Örebro Kommun
Anna Folkesson Nordström, Helsingborgs stad
Anders Vedin, Helsingborgs stad
Åsa Dahlström, Landstinget i Värmland
Emma Pettersson, Helsingborg stad
Sune Boss, Landstinget i Värmland

Och dessutom återigen några stödjande medlemmar    

Claes Aldurén, Colligio AB
Stefan Elg, Colligio AB
Pia Ivarsson, EFFSO AB

Varmt välkomna till SOI!

 
Att upphandla arkitekt- och teknikkonsulttjänster PDF Skriv ut E-postadress


Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Byggandets Kontraktskommitté (BKK), Svenska Teknik & Designföretagen och Sveriges Arkitekter inbjuder gemensamt till ett seminarium om offentlig upphandling av arkitekt- och teknikkonsulttjänster.

Seminariet vänder sig till offentliga upphandlare och till leverantörer i form av arkitekt- och teknikkonsultföretag. Seminariet utgår från det som är specifikt vid upphandling av arkitekt- och teknikkonsulttjänster. Hur upphandlar man på ett effektivt sätt och resultatgivande sätt kreativa tjänster, svåra att i förväg specificera och kvantifiera? Hur planerar man upphandlingen för att få den kvalitet man vill ha?

DAG: Onsdag 15 februari 2012 kl 10.00 – 16.30

PLATS: Parken Event, Rosenlundsgatan 34-36, Stockholm

KOSTNAD: 2 500 kr, exkl moms

Läs mer...>>

 
Tre vinnare korade i SOI:s frågesport på Kvalitetsmässan PDF Skriv ut E-postadress


SOI har nu rättat samtliga svar i den frågesport vi hade i montern på Kvalitetsmässan. Av totalt 82 inlämnade svar fick vi in 5 svar med samtliga rätt!

Av dessa har vi lottat ut tre vinnare som får biljetter till Årskonferensen 2012 i Karlstad.

Och vinnarna är:

- Inger Bergsten, Göteborgs stad
- Jill Börjesson, Göteborgs stad
- Jörgen Gotthardsson, Quicksearch

Stort grattis och varmt välkomna till Karlstad i mars!

Om du är nyfiken på vilka frågor vi ställde och svaren på dessa så kan du klicka här.

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress

alt











Sedan förra ordförandebrevet har det inte hänt så mycket nytt. Jag tar mig därför friheten att göra denna ordförandehälsning lite kortare än normalt. Styrelsen arbetar för fullt med remissvaret på Upphandlingsutredningen. Också många av er medlemmar ägnar väl en och annan timme åt den mellan förfrågningsunderlag, utvärderingar, avtalsuppföljningar och kanske yttranden över överprövningar. Att det är en viktig utredning, som väl tål att noggrant läsas, vet ni redan att jag tycker. Jag är säker på att vi är överens på den punkten. Vi i styrelsen ser mycket gärna att ni sänder oss synpunkter som vi kan ta med i vårt SOI-yttrande. Kanske har ni synpunkter som av en eller annan anledning inte kan tas med i kommunens, landstingets eller myndighetens yttrande. Låt oss få ta del av dem! Kanske passar de bättre i SOI:s yttrande.

Om årskonferensen och om nomineringar till de val som ska förrättas där och till Årets inköpare har jag skrivit i tidigare ordförandebrev. Jag har också försökt stimulera er till att skriva motioner om spännande åsikter om vår verksamhet. Ta de kommande helgerna mellan skinkan och lutfisken på er att fundera över dessa frågor.

Offentlig upphandling har verkligen blivit hett under hösten. I grunden finns säkert någonting positivt med det. Samtidigt är det ju dessvärre oftast i samband med allehanda tråkigheter som strålkastarna zoomar in vår verksamhet. Men låt oss så här i slutet av året konstatera att det är intressanta uppgifter vi har. Och inte minst Upphandlingsutredningen har uppmärksammat det. Det blir nog ett spännande 2012 också.

Nu skall det bli skönt med lite ledighet. Jag hoppas att ni alla får möjlighet till avkoppling från det vanliga. Så ses och hörs vi på det nya året.

God Jul och ett Gott Nytt År

Lisbeth Johnson

 
Lasse Karlsson – moderator på årskonferensen PDF Skriv ut E-postadress

alt



















Lasse Karlsson är en av Sveriges mest etablerade komiker och anlitas både till stora företag och mindre tillställningar. Nu blir han också moderator på SOI’s årskonferens i Karlstad. Efter att ha nekats plats på scenskolan en gång i tiden sökte sig Lasse till en annan karriär på Handelshögskolan i Stockholm. Scenens sug blev emellertid för stort och sedan 1994 har Lasse kunnat skriva professionell komiker på visitkortet.

Han föddes och växte upp i Södertälje 1968. Därefter blev det Linköping samt ett år i en av världens största städer, Mexiko City. Började tidigt med teater i Södertälje Teateramatörer. Vidare till Sommarteatern och Musikteatergruppen Oktober. Småroller i film- och TV-produktioner som ”Ha ett underbart liv” och ”Den vite riddaren”.

I början av 2012 kommer en utförlig intervju med Lasse på hemsidan, där han får presentera sig närmare och berätta om sina planer inför årskonferensen.

 
Peter Lindblom om upphandlarens värld PDF Skriv ut E-postadress

alt




















Med ett 20-tal år bakom sig i upphandlarvärlden har Peter Lindblom gott om erfarenheter att ösa ur då han nu går i pension från tjänsten som chef över Konkurrensverkets avdelning för offentlig upphandling. Närmast därförinnan var han upphandlingschef på Stockholm Vatten AB. Bland tidigare uppdrag kan nämnas att han suttit som chef för statliga betalningar på Riksgäldskontoret, där han också varit upphandlingskoordinator. Han har varit avdelningsdirektör på Riksrevisionsverket, har suttit med i Kammarkollegiets råd för statlig inköpssamordning och har även arbetat som bankdirektör.

– Hur ser du på den offentliga upphandlingens utveckling under senare år?

– Det har skett mycket, den offentliga upphandlingen har mognat och växt till sig. Kunskapen har ökat väsentligt. Man är mera medveten om olika problem, förfrågningsunderlagen har förfinats, även om det ofta innebär att de blivit  mycket mer omfattande. Upphandlarnas nätverk och möjligheter att diskutera lösningen på olika problem har utvecklats. Det vore bra om man hade  modet att gallra  lite mer i underlagen, så att man inte, på grund av omfånget, stöter bort leverantörer i onödan.

– Många upphandlare verkade pressade och osäkra efter att 2004 års direktiv kom. Hur är det nu?

– Egentligen är upphandlarna  lika pressade i dag, men då framför allt beroende på att man på myndighetsnivå inte har insett upphandlingens möjligheter. Man får inte de resurser som behövs för att optimera upphandlingarna.
De strängare regler som kommit under 2010 slår egentligen inte mot upphandlarna utan mot de organisationer som inte tillämpar regelverket utan på olika sätt försöker ta sig runt det.  Sättet att kringgå lagstiftningen har nog kommit till vägs ände, nu måste man lägga mer resurser på upphandlingen.

– På den västsvenska upphandlingskonferensen nyligen så talade Göteborgs ekonomidirektör om att av de 20 miljarder man gör inköp för så ligger i dag 3 miljarder på ramavtal, i framtiden vill man att det blir 17 miljarder som ligger på ramavtal. Hur ser du på det?


– För små upphandlande organisationer är naturligtvis ramavtal viktiga, då man saknar kompetens eller resurser eller inte har behov av att sticka ut med unika avtal. Men de stora ramavtalen, inte minst de nationella, riskerar att stöta bort många mindre leverantörer, speciellt eftersom man inte får kvitto på hur mycket man som leverantör kommer att få leverera. Då upplevs det som alltför riskabelt att lämna anbud .

– Du var ju tidigare medlem i SOI. Hur ser du på SOI’s verksamhet?

– SOI har varit och är en mycket viktig aktör inom upphandlingsområdet . Man har hela tiden lyft upphandlingsfrågorna, man har drivit den goda affären och varit en påle i köttet på de ansvariga myndigheterna och departement. Årskonferensen och kompetensutvecklingsarbetet är mycket viktiga delar. Man sprider information och skapar nya möjligheter. Egentligen är det märkligt att inte varenda upphandlare är med i SOI.

– Det ideella arbete som styrelsen lägger ner är beundransvärt, det är bara att lyfta på hatten! SOI’s möjligheter att påverka har hela tiden blivit större, man är en naturlig part i alla diskussioner kring offentlig upphandling och som organisation är man mycket respekterad .

– Nu har du just lämnat Konkurrensverket . Kommer du ändå att följa utvecklingen i den offentliga upphandlingen?

– Det känns skönt att ha dragit sig tillbaka, men jag är väldigt tacksam för de tjugo år som jag har fått agera inom olika funktioner i den offentliga upphandlingen. Och jag kommer fortsatt att följa vad som händer och vill inte tappa kontakten med utvecklingen!



 
Möt Fredric Kilander – upphandlingschef i Östersund PDF Skriv ut E-postadress

alt


























Fredric Kilander arbetar som nybliven upphandlingschef i Östersund – ett arbete med den goda affären i fokus. Med sig har han en magisterexamen i affärsjuridik och erfarenheter bland annat från arbetet som chef för körkortsverksamheten på Länsstyrelsen i Jönköping och som upphandlingschef i Landstinget Jämtland.

Upphandling är intressant och ett av de områden som utvecklas snabbast inom juridiken, menar Fredric. Han uppskattar att arbeta med ledarskap och gärna med verksamheter där vinst inte är huvudsyftet och för snart tre år sedan dök plötsligt möjligheten att söka arbetet som upphandlingschef hos Jämtlands läns landsting upp. Med viss bävan antog han utmaningen att lämna Jönköping och flyttade till Östersund, en plats han inte ens hade besökt tidigare. Beslutet blev helt rätt. Man blir väl mottagen, alla är trevliga och det är lätt att finna sig tillrätta.

Väl på plats i Jämtland lärde Fredric snart känna Thomas Karlsson, upphandlingschef i Östersund och även ledamot i SOI’s styrelse. Vänskapen utvecklades och då Thomas drog vidare för att utveckla upphandlingen i Falun-Borlängeregionen kändes det naturligt och lockande att ta vid där Thomas slutade.

– Thomas hade lagt ett väldigt stort arbete på att utveckla upphandlingsarbetet i Östersund och med bakgrund i alla de diskussioner och samtal vi hade haft kändes det väldigt lockande att få arbeta vidare utifrån de fortsatta utmaningar och möjligheter som vi sett, berättar Fredric.

Upphandlingskontoret i Östersund fungerar dessutom som samverkanskontor för länets alla kommuner, ett unikt samarbete som Fredric vill fortsätta att utveckla, och vi som var med på SOI’s årskonferens i Östersund minns att man också initierat ett samarbete över gränsen till Norge, vilket Trondheims inköpschef kunde berätta om på SOI-konferensen.

Fredric har bara hunnit arbetat i kommunen knappt tre månader men man har redan hunnit dra igång ett nytt elektroniskt upphandlingssystem, som betyder mycket för att underlätta för både upphandlare och leverantörer.

– Det innebär också att vi kvalitetssäkrar, genom att arbeta utifrån mallar och genom att systemet säger ifrån om något missas.

– För mig känns det viktigt att se inköpsprocessen som en helhet. Man måste se till alla delar, alltifrån behovsanalysen och dialogen med företagen till att följa upp att leverantörerna håller vad de lovar i fråga om pris, tidsplanering, miljömässiga krav och så vidare. Vi skall skapa mesta möjliga nytta för skattebetalarnas pengar, genom att göra bra upphandlingar baserade på dialogen med beslutsfattare, beställare och leverantörer, men vi skall också följa upp, vårda och utveckla våra avtal. Fokus måste vara på att räta ut alla frågetecken i hela inköpsprocessen, inte bara upphandlingsdelen.

– Du har ju varit medlem i SOI tidigare, vart tog du vägen under några år?


– Under min tid som upphandlingschef i Landstinget Jämtland engagerade jag mig i stället i LfU, landstingsnätverket för upphandling. Där är man väldigt duktiga på vissa sakfrågor, exempelvis att skapa upphandlingsmallar med koppling till medicinteknik. Men LfU och SOI har ju i grunden gemensamma intressen, så jag hoppas att samarbetet dem emellan kommer att utvecklas. Det skall i alla fall bli väldigt roligt att vara med i SOI igen och jag hoppas att jag hinner engagera mig mer i SOI’s utveckling.

– Jag vet att du är en duktig långdistanslöpare, blir det lika mycket springa i Jämtland som i Jönköping?

– Motion är definitivt en del av mitt liv, med möjlighet till refelektion och eftertanke, men med en liten fem månaders pojke hemma så förskjuts ju perspektiven. Det är så fantastiskt roligt, förhoppningsvis kan det ändå bli möjlighet att springa en mara nästa år.

– Det skall bli mycket spännande att följa den fortsatta utvecklingen i Östersund och Jämtland, mycket välkommen tillbaka i SOI!

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

För sista gången under 2011 hälsar vi ett antal nya medlemmar mycket välkomna till SOI

Jeanette Hall, Båstads kommun
Cecilia Nilsen, Enköpings kommun
Susanne Afzelius, FOI
Magdalena Kindberg, Försvarmakten
Malin Ekberg, Halmstads kommun
Mathias Torpadie, Kammarkollegiet
Marcus Phersson, Landstinget i Uppsala län
Lars Lidström, Landstinget i Uppsala län
Paula Collijn, Malmö högskola
Anders Nilsson, Region Gotland
Folke Lingmo, Stockholms Stad
Andreas Holmer, Värnamo kommun
Emma Wegrell, Västerås Stad
Fredric Kilander, Östersunds kommun

Dessutom har vi valt in följande stödjande medlemmar

Emma Göransson, AffärsConcept i Stockholm AB
Maria de la Motte, AffärsConcept i Stockholm AB
Sten Lövrup, AffärsConcept i Stockholm AB
Jessica Albrektson, AffärsConcept i Stockholm AB

God Jul, Gott Nytt År och ett spännande 2012 med SOI!

 
SOI’s styrelse – möt Susanne Ekman PDF Skriv ut E-postadress

alt































– Hej Susanne, hur ser din vardag i upphandlingsvärlden ut?


– Jag arbetar ju som inköpschef och bolagsjurist på TioHundra, som brukar beskrivas som ett samverkansprojekt som syftar till att utveckla hälsa, sjukvård och omsorg utifrån den enskilda människans behov och önskemål. Det betyder att vi utvecklar nya samverkansformer så att människor inte skall kunna hamna mellan stolarna när det gäller landstingets respektive den kommunala verksamheten.
Vissa delar av verksamheten är konkurrensutsatt, men det viktigaste målet är att vården skall fungera för de enskilda individerna. God omsorg, god hälsa för medborgarna och att använda skattepengarna på ett sunt sätt är vårt fokus. En patient kanske inte behöver ligga på sjukhus om det finns bra vård på hemmaplan, eller omvänt, kanske behöver komma tidigare till sjukhus innan en sjukdom har utvecklats för långt.

Vardagen består rent praktiskt av en massa möten, interna och externa, med beställare, medarbetare, leverantörer, ofta baseras de på att någonting inte fungerar, att det finns problem som behöver lösas. Som direkta medarbetare har jag fyra duktiga inköpare. De behöver i allmänhet inte något direkt stöd men mer övergripande skall jag fungera som bollplank, kvalitetssäkrare och mentor. Två av mina medarbetare arbetar specifikt med upphandlingar, en har ansvar för avtalsdatabasen och en för beställningssystemet.

Men vi arbetar inte bara med egna avtal utan använder även SLL’s ramavtal och ibland även Norrtälje kommuns. Rent geografiskt är det en väldigt stor kommun, den täcker en tredjedel avlänets yta.

Jag sitter också med i styrgruppen för vissa av SLL’s ramavtal. Där fattas övergripande principiella beslut om vilka vägar vi skall gå och här finns SLL upphandling, de olika sjukhusen, folktandvård, primärvård etc. representerade.

– Hur ser din yrkesmässiga bakgrund ut?

– Jag har en jur.kand. från Stockholms universitet, skrev min uppsats om civilrätt, noga räknat om handelstullar. Sedan fick jag jobb med ett kvalitetsprojekt på Karolinska sjukhuset och i samband med dettafick jag i uppdrag att gå igenom leveransen av en upphandling som strulade och lyckades lösa situationen så att det fungerade både för leverantören och beställaren.

Detta fick mig att söka jobb på SLL Upphandling, med Christer Gripstedt som chef, där jag arbetade i fyra år som upphandlare, och lärde mig fantastiskt mycket. Efter ett antal år ville jag bredda min erfarenhet. Jag sökte mig först till  Huddinge kommun. Jag hade tänkt att därefter söka mig vidare till någon statlig myndighet, men det blev inte riktigt så. 2007 dök tjänsten som Inköpschef vid TioHundra AB upp och det verkade så intressant att jag och familjen flyttade till Norrtälje, där merparten av det dagliga arbetet utförs.

– Varför har du engagerat dig i SOI?

– Jag tycker att SOI är ett fantastiskt nätverk. Det är otroligt roligt att vara med och påverka utvecklingen. Det är viktigt att praktikernas synpunkter och vardag tas till vara. Tänk dig att arbeta i en liten kommun eller på en liten myndighet och aldrig ha kollegor att dryfta erfarenheter och problem med. Man behöver ett nätverk, man behöver utveckla sin kompetens.

Visst kan man bli frustrerad ibland, när man står inför problem som är svåra att lösa, men jag tycker att jag har världens bästa jobb. Det funkar, det är roligt!

– Och slutligen, vad gör du på din fritid?

– Jag gillar att snickra! Vi har ett året-runt-hus och ett fritidshus att ta hand om så sysselsättningen är i alla fall inga problem. Och jag har ett stort trädgårdsintresse. I år finns det fortfarande blommor i trädgården. Dessutom tränar jag på Friskis och Svettis. Och sedan har jag naturligtvis familjen, som den ständiga energipåfyllningen.

 
Rapport från Kvalitetsmässan PDF Skriv ut E-postadress

alt














Thomas Karlsson övervakar när tävlingsfrågorna besvaras

Som bekant hade SOI en monter på Kvalitetsmässan i Göteborg. Vi hade förberett ett litet frågeformulär med ganska så kluriga frågor kring offentlig upphandling och med möjlighet att vinna ett deltagande på SOI’s årskonferens. (Tack, Eva-Lotta Löwstedt Lundell, för denna utmärkta idé.)

alt










Vi ställer frågan till Madelene Winbo, upphandlingschef i Varberg och ledamot i SOI’s styrelse

– Hur känns det så här i backspegeln, var det bra att vara med på Kvalitetsmässan?

– Ja, det tycker jag. Vi fick kontakt med helt andra människor än vi brukar ha, till exempel politiker och beslutsfattare av olika slag. Det hjälpte oss att få höra helt andra perspektiv på offentlig upphandling. Det blev till exempel tydligt att för de flesta är inte de olika rollerna så viktiga, upphandlare, beställare och så vidare, utan för dem står helheten i fokus.

Det blev också väldigt tydligt att kvalitet och uppföljning står i fokus, inte minst efter den senaste tidens vårdskandaler. Och här fick vi nya perspektiv och idéer när det gäller hur man kan arbeta.

alt
















Många blev förvånade när de hörde vad SOI är, att våra arbetsgivare inte finns med utan att det är en ideell och offensiv organisation, bara för de offentliga upphandlarna.

Vår lilla frågesport blev en bra anledning till diskussioner och en möjlighet att föra ut vårt budskap. Därför blev Kvalitetsmässan väldigt lyckad utifrån vad vi ville uppnå. Det vi inte hade räknat med var att vi skulle få lära så mycket nytt själva. Det kommer säkert att påverka vårt framtida arbete i SOI, avslutar Madelene. 

 
Anders Wijkman och Upphandlingsutredningen PDF Skriv ut E-postadress

alt















Anders Wijkman i diskussionstagen utanför SOI's monter på Kvalitetsmässan


Anders Wijkman far för tillfället land och rike runt och berättar om Upphandlingsutredningens delbetänkande. Intresset är otroligt stort.

Anders betonar att det delbetänkande som nyss avgetts inte ställer konkreta förslag utan är till för att ge en bred överblick över utredningsområdet och att visa på vilka frågor som kommer i fokus i utredningen. Anders berättade att man haft både ett samhällsekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv. Samhällspolitiska mål har som bekant ofta i efterhand hängts på regelverket.

Men det riktigt svåra är frågan hur man får en bra nationell upphandlingsstatistik. Vi har arbetat med stor öppenhet i utredningen berättar Anders, jag har träffat hundratals personer och organisationer det senaste året. Kommissionens förslag till nytt regelverk kommer om några veckor och förmodligen vill de köra så snabbt som möjligt. Med lite tur kanske vi har ett nytt regelverk inom 12 månader.

Vårt eget förslag är beroende av EU, det blir svårt för regeringen att lägga en proposition innan EU’s regelverk är klart. I dag har vi drygt 5 anbud per upphandling i snitt. Transaktionskostnaderna beräknas till 3-4 miljarder per år. Kvalitetsvinsterna är dock svåra att uppskatta. Kommissionen säger att upphandling ger lägre priser med 3,8 procent, vilket jag tycker låter lite. Andra länder har för övrigt också dålig upphandlingsstatistik. Vi vet att cirka fem procent av de svenska upphandlingarna överprövas och går till domstol.

– Det fanns en omfattande kritik då vi startade utredningen. Vi har ett stelbent regelverk som missgynnar små aktörer, leverantörerna men också de upphandlande organisationerna. Ett strategiskt synsätt saknas till stor del. Det finns stora brister då det gäller dialog och förhandlingsmöjligheter, liksom brist på uppföljning och utvärdering. Likaså finns kompetensbrister, oklarheter kring miljö- och sociala hänsyn och överprövningar som skapar osäkerhet.

Resursbristen skapar alltså problem, liksom de spretiga domarna. Ibland är det omöjligt för det offentliga att inte bryta mot någon lag, eftersom olika lagar kolliderar.

Den goda affären
Den utgångspunkt vi tar i utredningen är den goda affären. Att tillgodose verksamheternas behov, inklusive kvalitativa aspekter, till lägsta möjliga totalkostnader. Medborgarperspektivet, små företag och myndigheter, EU-direktiven och att öka gränsöverskridande handel.

Det finns en del knäckfrågor. Hur göra upphandlingen till en strategisk fråga? Förbättrad statistik. Kvalitetsfrågorna. Förbättra uppföljning och utvärdering samt mer förhandling och dialog

Bland de frågor som utredningen prioriterar hittar vi följande. För många överprövningar? Större valfrihet för medborgarna. Är gränserna för direktupphandling optimalt satta? Vi överväger en höjning samt en mellanvariant, med flera anbud men utan det formaliserade förfarandet. Ramavtal, är de bra i alla lägen? Upphandling för ett mer hållbart samhälle – transformativa lösningar. (Här försöker Kommissionen ta ett bredare grepp, med systemperspektiv och livscykelkostnader.) Små och medelstora företags medverkan.

– Vi vill se bättre upphandling av infrastruktur, som upphandlas för 30 miljarder om året, vilket har en kraftfull påverkan på marknaden. Upphandlingarna måste möta även framtidens krav. Ofta finns teknologin redan, men många upphandlare känner sig begränsade av regelverket. Det skulle behövas mer dialog och mer upphandling av funktion. Det behövs nollutsläpp kring 2050, då måste vi upphandla bättre.

Anders avslutade med att efterlysa snabba och många remissvar och lovade att utredningen kommer med vassa förslag, att överlämnas till regeringen i början av sommaren.

 
SOI certifiering PDF Skriv ut E-postadress

Här följer en fortsatt rapport från Björn Bergström kring arbetet med att utveckla SOI’s nya certifieringssystem för de offentliga upphandlarna.

alt



















Björn Bergström är ledamot i SOI’s styrelse, Upphandlingschef på Länsstyrelsen i Stockholms län och just nu även utsedd till expert i Upphandlingsstödsutredningen som leds av Hans Jeppson.

– Arbetet med att utveckla ett system för certifiering går vidare enligt plan. Vi har genomfört och fortsätter att genomföra möten med olika personer för att kvalitetssäkra vårt underlag. Den form som vi tidigare pratat om, d.v.s. att utgå från områdena Juridik, Ekonomi, Organisation, Affärsmannaskap och Kommunikation/Analys, kommer fortfarande att vara aktuell och certifieringen kommer att innehålla en stor bredd. De synpunkter vi fått in såhär långt handlar om att det är viktigt att vår certifiering får ett praktiskt, verksamhetsnära  fokus. Synpunkterna kommer att leda till att vi något reviderar och förtydligar underlaget, så att det tydligt framgår att det är praktikern som står i fokus för organisationen. Den nuvarande texten har förmedlat ett icke avsett intryck av en större tyngdpunkt på akademiskt orienterad teori än vad som varit avsett.

Vi har även fört diskussioner om svårighetsgraden på certifieringen och har då dragit slutsatsen att nivån på certifieringen ska vara hög så att det blir utmanande och attraktivt att ha blivit certifierad. Samtidigt ska det finnas ett stort antal upphandlare som har potential att klara av det, även om det  många gånger sker först efter en  kort, väl avvägd, komplettering inom något område.

 
Patrik Bjerninge – ny medlem i SOI PDF Skriv ut E-postadress

alt
















Partille kommunhus. Foto: Louise Bång

Bland våra senast invalda medlemmar hittar vi Patrik Bjerninge, som arbetar som upphandlare i Partille strax utanför Göteborg. Partille har cirka 35.000 invånare och är kanske mest känt för sina handbollslag i Sävehof liksom för Partille Cup, som är världens största och mest internationella ungdomsturnering i handboll, med cirka 20.000 deltagare.

Som bakgrund för yrkesvalet har Patrik sina studier i företagsekonomi på Handelshögskolan i Göteborg, från början med inriktning mot marknadsföring men verkligheten pekade allt tydligare mot upphandlaryrket.

Efter studierna arbetade han två år i Bollebygds kommun, en kombinerad tjänst där han framför allt var ekonom men även till en del upphandlare och länken mellan lilla Bollebygd och betydligt större Borås, som man samarbetade med i upphandlingsfrågor.

Sedan april i år arbetar han i hemkommunen Partille. Man är två upphandlare plus en controller ( som arbetar 50 procent åt ekonomiavdelningen och 50 procent med att följa upp avtalstrohet, något man i kommunen ser som väldigt viktigt). Förutom det egna upphandlingsarbetet så hänger man på väldigt många av Göteborgs Upphandlingsbolags avtal, där som mest 13 kommuner deltar.

– Varför blev du upphandlare?

– Jag upptäckte att upphandlarjobbet är mycket roligare än det renodlade ekonomiarbetet. I en liten kommun arbetar man ju brett, med både entreprenader, varor och tjänster. Som ganska ny i den offentliga upphandlingen är det otroligt lärorikt. Och man får väldigt mycket kontakter, både i de egna verksamheterna och hos leverantörerna.

Jag trivs väldigt bra, både på min arbetsplats och med upphandlaryrket. Och jag inser att jag satsat på en framtidsbransch som blir allt viktigare.

– Vad gör du på fritiden?

– Jag gillar att umgås med vänner och med min flickvän och jag försöker träna en del. Jag växte upp med handboll i Sävehof och har spelat i division 3 med Partille IF. Tyvärr har en nackskada stoppat handbollsspelet, åtminstone för tillfället.

– Då skall du vara mycket välkommen som medlem i SOI!




 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

Några nya medlemmar har valts in i SOI

Jonas Löfgren, Järfälla kommun
Maria Persson, Järfälla kommun
Ulrika Simmons, Landskrona stad
Diana Wigren, Locum AB
Patrik Bjerninge, Partille kommun
Linda Josefsson, Vänersborgs kommun

Mycket välkomna som medlemmar!

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress




Nu börjar allt fler diskutera upphandlingsfrågor, i och för sig ofta från ett negativt perspektiv men ändå. Den senaste tiden har den överprövade vaccinupphandlingen gjort att problem med överprövningar och det stillestånd som inträder under rättsprocessen blivit en fråga för allt fler. Det kan möjligen komma något positivt ur detta – kanske kan vi hoppas på att få göra en ”förhandlad upphandling utan annonsering” för att lösa akuta behov under den tid som rättsprocessen pågår.

Att ingen upphandling kan bli bra utan en genomarbetad affärsstrategi eller förstudie har vi länge känt till. Att följa upp en verksamhet och ett kontrakt är lika självklart. Problemet är många gånger att resurser och organisation för detta arbete saknas. Jag har svårt att förstå att man kan gå ut i en upphandling utan att ha klart för sig hur uppföljningen skall gå till och att man säkerställt att det finns resurser för detta nog så viktiga arbete. En bra affär är inte endast den del som är mellan upphandlingsannons och avtalstecknande. Vi måste visa på att hela anskaffningsprocessen måste fungera. Dessutom måste vi troligen bli bättre på att följa upp den egna verksamheten också men det ligger lite utanför vårt uppdrag – att säkerställa en bra affär.

I veckan som gick var SOI representerat med en monter på kvalitetsmässan i Göteborg. Vi hade tagit fram roll-ups, visitkort och profilkläder. På våra skjortor stod ”Fråga mig om offentlig upphandling”. Styrelsen och några medlemmar representerade oss i montern. Vi kom i kontakt med många som vi vanligtvis inte pratar offentlig upphandling med, förvaltningschefer, ekonomer och personalchefer bland annat. Vi pratade upphandlingens plats i organisationen, kompetenskrav, svårigheter vid rekrytering och vad föreningen står för. Det var många som lämnade visitkort till oss för att de ville prenumerera på vårt nyhetsbrev. Vi hade en tävling med frågor som skulle besvaras med ”ja” eller ”nej”. Vi försökte på det viset ta död på en del myter om offentlig upphandling. Priset i tävlingen är en plats på årskonferensen i Karlstad. Det var riktigt stimulerande att diskutera upphandlingsfrågor på det här sättet och jag, och jag tror övriga från styrelsen instämmer, kände att vi hade fått ett bra genomslag för våra frågor.

Läs mer...
 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress












SOI tar plats. Ja, det är kul att kunna berätta att SOI kommer att representeras av Björn Bergström i upphandlingsstödsutredningen. Björn är upphandlingschef vid Länsstyrelsen Stockholms län och ledamot av SOI:s styrelse. Torsdagen den 13 oktober utsågs han av regeringen till expert i utredningen. Regeringen har tillsatt en särskild utredare, Hans Jeppson, med uppdraget att utreda hur upphandlingsstödet bör samordnas i syfte att öka kompetens, tillgänglighet, enhetlighet och synlighet gentemot upphandlingsmarknadens aktörer (dir. 2011:78). Utredaren ska bl.a. se över vilka verksamheter som bör samordnas och redovisa såväl de ekonomiska som personella konsekvenserna av samordningen av berörda myndigheters och Miljöstyrningsrådets verksamhet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2012.

I förra brevet skrev jag att jag var på väg till Upphandlingsutredningens expertmöte. Det blev en genomgång av texter till delbetänkandet som är planerat att lämnas till regeringen den 18 november. Tanken är att betänkandet ska ut på remiss och att svaren ska vara inne senast den 31 januari 2012. Jag vill uppmana er att ta del av betänkandet, komma med synpunkter till oss i styrelsen så att vi kan ta med dem i våra diskussioner inför vårt svar. Vi ska försöka bli klara med vårt svar så tidigt som möjligt för att ni, om ni så önskar, ska kunna använda det i diskussionerna på era respektive hemmaplaner.

Läs mer...
 
SOI’s styrelse – möt Thomas Karlsson PDF Skriv ut E-postadress





















Hej Thomas, hur ser din vardag i Borlänge ut?

– Sedan den 1 september nu i år arbetar jag för Falun Borlänge-regionen AB i Borlänge. Det är ett kommunalt utvecklingsbolag som ägs av kommunerna Falun, Borlänge, Gagnef, Ludvika, Säter och Smedjebacken, och mitt uppdrag är att utreda förutsättningarna för en fördjupad samverkan mellan kommunerna inom upphandlingsområdet och att komma med förslag på hur en framtida organisation kan se ut. Upphandlarna i kommunerna har visserligen samverkat med varandra tidigare under många år, men nu finns en stark önskan att utveckla samarbetet.

Jag har ju just påbörjat mitt arbete här i Borlänge, och det känns verkligen spännande att få vara med från början av den här resan. Just nu försöker jag träffa så många berörda som möjligt. Det är upphandlare, kommunchefer, ekonomichefer osv som alla har värdefulla synpunkter att bidra med.

Vad har du för yrkesmässig bakgrund?


– Min yrkesbana inom offentlig upphandling är lång, den började redan 1968 med arbete inom Älvsborgs läns landsting (numera en del av Västra Götalandsregionen). Med början 1974 inleddes en lång karriär i Mora kommun. Jag anställdes först som enda medarbetare inom en central inköpsfunktion och när jag slutade vid årsskiftet 2004/2004 var vi fem anställda och hade en inköpsorganisation som hade samverkan med ytterligare fyra kommuner.

I januari 2005 lockades jag till Jämtland, där kommunerna Östersund, Åre, Krokom och Härjedalen hade fattat beslut om att upphandlingssamverka genom en gemensam nämnd. Besluten var som sagt fattade och nu skulle det bara genomföras. Det var en tuff resa, men vi lyckades. Det gick till och med så bra så att även resten av länets kommuner succesivt anslöt sig till vår samverkan, och det får ses som ett gott betyg.

Den sista augusti var min sista arbetsdag i Östersund, och nu är det alltså Dalarna som gäller igen.

Varför har du engagerat dig inom SOI?

– När man som jag sedan många år arbetar med offentlig upphandling, har det alltid känts självklart att vara medlem i SOI. Jag var förresten med redan på den tiden då det hette KIF, Kommunala Inköpares Förening. För några år sedan fick jag en förfrågan från valberedning om att ta plats i styrelsen, och det kunde jag inte motstå, och det jag har arbetat mest med inom SOI har varit utbildningsfrågorna, vilka alltid har legat mig varmt om hjärtat.

Det känns också väldigt bra att konstatera vilken stark roll som SOI numera har i debatten. SOI är  t ex alltid remissinstans i frågor som rör offentlig upphandling och det är många olika aktörer som vill höra vad vi har att säga.

Vad gör du på din fritid?

– Vi reser gärna, och det kan vara både solsemestrar och upplevelser. Förra veckan var vi i Italien på en mat- och vinresa, vi besökte vingårdar och vintillverkare i framförallt Toscana. Det var förstås ett mycket trevligt avbrott mitt i den svenska hösten.

 
SOI laddar för Kvalitetsmässan PDF Skriv ut E-postadress





























15:e till 17:e november är det dags för Kvalitetsmässan i Göteborg. Eftersom SOI både har en monter på mässan och är engagerade i de programavsnitt som handlar om offentlig upphandling så krävs vissa uppladdningsåtgärder.

Helt nya roll ups kommer att pryda montern och uppmana till frågor och samtal. Och en helt ny folder, som presenterar SOI’s verksamhet, inriktning och mål, har tagits fram. Den skall ju inte bara användas på Kvalitetsmässan utan i alla sammanhang där SOI på olika sätt visar upp sig offentligt.

Väl mött på Kvalitetsmässan!

 
Anders Wijkman till årskonferensen PDF Skriv ut E-postadress


























Lysande Utsikter - offentlig upphandling i rampljuset är som bekant temat för den kommande årskonferensen i Karlstad. Och Anders Wijkmans sätt att leda Upphandlingsutredningen har ju också bidragit till sätta den offentliga upphandlingen i rampljuset och det gläder oss att han skall prata på konferensen.











För säkerhets skull berättar vi åter att Sola i Karlstad kommer att sätta sin tydliga prägel på årskonferensen våren 2012.

Konferensen går av stapeln i Karlstads splitter nya konferensanläggning Karlstad CCC, (Congress Culture Center). Där får vi gott om utrymme och möjlighet att bli ännu fler lyssnare, minglare och nätverkare.
Markera redan nu i almanackan; SOI årskonferens – Karlstad – 26-27-28 mars 2012.

Vi ses i Karlstad!


 
Fredrik Rogö – ny medlem i SOI PDF Skriv ut E-postadress












Bland våra nyinvalda medlemmar hittar vi Fredrik Rogö, 34 år gammal, upphandlingsjurist och nu alltså även medlem i SOI.

Fredrik arbetar på Upphandlingsbolaget i Göteborg, vilket innebär att bolaget har tillfört en ny funktion i verksamheten, då han specifikt skall arbeta med utvecklingsarbete, att vara ett internt stöd i upphandlingsprocessen, arbeta med överprövningar och med kvalitetsarbete i upphandlingsprocessen.

– Det är inte så att man tillfört ny kompetens, det finns många med juridisk kompetens hos oss, till exempel är ju vår VD Inger Ek jurist. Men i organisationen har jag fått en specifik uppgift på ett sätt som inte fanns tidigare. Lite av en stabsfunktion åt Inger. Och förhoppningsvis behöver man inte anlita extern juridisk kompetens i samma omfattning som tidigare.

– Jag har bara arbetat här sedan första juni men trivs fantastiskt bra. Det är en spännande arbetsplats och det händer mycket. Jag har förstått att mängden upphandlingsuppdrag och mängden överprövningar har ökat ordentligt för Upphandlingsbolaget, bland annat på grund av de nya rättsmedlen.

– SOI är helt nytt för mig, men alla andra är ju med och jag har hört att årskonferenserna är väldigt uppskattade. Och inriktningen med fokus på affärerna men kompetens när det gäller regelverket tilltalar mig.

– Hur ser din bakgrund ut innan du började på Upphandlingsbolaget?


– Innan jag började läsa juridik, vilket jag gjorde här i Göteborg, så arbetade jag på leverantörssidan, bland annat med att lämna anbud till offentlig sektor. Tyvärr hade man inte startat fördjupningskursen i offentlig upphandling då jag läste juridik.

Sedan har jag haft en notarietjänst på förvaltningsrätten i Göteborg. Därefter var jag några år föredragande i skatte- och upphandlingsmål.

– Vad gör du utanför arbetet?

– Jag bor med fru och två barn i ett nyinköpt radhus i Göteborgs utkanter. Är väldigt intresserad av friluftsliv, tycker till exempel mycket om att paddla havskajak, till exempel i Göteborgs södra skärgård, men har också testat längre turer utefter Bohuskusten. Är också friidrottstränare för ungdomar.

– Då önskar jag dig välkomment till SOI. Vi ses kanske då Anders Wijkman kommer till Upphandlingsrättsliga föreningen?


– Det gör vi helt säkert!

 
Upphandling 24 gratis för SOI’s medlemmar PDF Skriv ut E-postadress









Du vet väl att tidningen Upphandling 24 är en medlemsförmån för SOI’s medlemmar. som föreningen står för.

Eftersom det inte finns någon direkt matchning mellan SOI's medlemsregister och tidningens prenumerantregister kan fel någon gång inträffa, så att en prenumerationsfaktura av misstag kan hamna hos dig. Om så skulle ske, kontakta Upphandling 24 och be dem att korrigera detta.

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

Vi hälsar som vanligt ett antal nya medlemmar välkomna till SOI.

Louise Johansson, Försvarsmaktens logistik
Fredrik Rogö, Göteborgs Stads Upphandlingsbolag
Anne-Christine Ehn, Husbyggnadsvaror HBV Förening
Bo Cederberg, Karolinska Institutet
Linda Thilander, Kungsbacka kommun
Henrietta Florén, Kungälvs kommun
Erland Ljunggren, Linköpings universitet
Ola Andersson, Migrationsverket
Karin Englander, Region Halland
Pierre Brönner, SMHI
Åsa Backholm, Stockholms stad
Job Paulsson, Tullverket
Anette Arvidsson, Vetlanda kommun

Som stödjande medlem välkomnas dessutom;
Catarina Klingström, Upphandlingsföretaget Klingström AB


Mycket välkomna, förhoppningsvis ses vi på årskonferensen i Karlstad!

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress













Har ni det lika intensivt som jag på jobbet? Dum fråga kanske för jag är säker på svaret. För egen del verkar jag vara lika dålig på att planera som beställarna i min organisation ofta är. Varför blir de fortfarande lika förvånade, när jag säger att en upphandling tar tid att genomföra. Det är svårt att nu i höst hinna köpa in snöröjning och få utrustningen på plats till det första snöfallet, t.o.m. för oss i södra Sverige.

För min del har det kört ihop sig genom att jag ska skriva detta brev, läsa handlingarna till upphandlingsutredningens delbetänkande, planera ett styrelsemöte som skall handla om mål och aktiviteter för SOI och dessutom sköta mitt ordinarie jobb. Det är tur att det mesta är roligt och att jag dessutom känner att SOI gör nytta. Jag ser också fram emot att få delta på upphandlingsutredningens expertgruppsmöte som äger rum på torsdag den 29 september. Vi har ett delbetänkande att vänta senare i höst.

Läs mer...
 
SOI’s styrelse – möt Egil Nylén PDF Skriv ut E-postadress






















Vad gör SOI´styrelsemedlemmar i sitt dagliga värv? Vi kommer löpande att presentera styrelsens medlemmar och först ut är Egil Nylén, upphandlingschef i Umeå som tidigare i år valdes till adjungerad ledamot i styrelsen.

– Hej Egil, hur ser din vardag i Umeå ut?

– Vi är sammanlagt 11 personer som arbetar på Upphandlingsbyrån i Umeå. Umeå är ju numera Norrlands i särklass största stad, med 115.000 invånare och en ökning på 1000 innevånare per år. Av våra 36.000 studenter är ca hälften skrivna här och därmed inräknade i invånarantalet. Vi upphandlar varor och tjänster för ca 1,5 miljarder per år och till det kommer entreprenader för ytterligare en halv till en miljard. Just nu är det ett oherrans byggande, eftersom Umeå skall vara kulturhuvudstad 2014 och därför ser bilköerna i rusningstrafiken ut precis som i Stockholm!

Vi har också ett organiserat samarbete med kommunerna i Umeåregionen, alltså Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs. I mån av behov är de med i våra ramavtalsupphandlingar och i teknisk mening fungerar vi då som inköpscentral åt dem. Då skall de också följa vår avtalspolicy. Dessutom kan vi hjälpa dem med konsulttjänster i deras egna upphandlingar.

– Vad har du för yrkesmässig bakgrund?

– Jag jobbade i det privata näringslivet, bland annat som inköpschef, fram till 1996 och har hunnit lämna in många anbud till offentlig sektor. Från 1996 till 2001 arbetade jag som upphandlare hos Gästrike Inköp. Där upphandlade jag allt från personalsystem till flyglar och var bland annat med de allra första att upphandla komkurrensutsättning av egna verksamheter.

Jag fick en förfrågan om att arbeta på Anbudsjournalen, med att bygga direktupphandlingssystem och upphandlingsstöd samt som utbildare. 2005 blev jag headhuntad till jobbet som upphandlingschef hos Region Siljan, men återvände efter ett och ett halvt år till Allego, där jag dels arbetade som utbildare och dels med utvecklingen av Allego Documents. Sommaren 2008 började jag så jobbet som upphandlingschef i Umeå och trivs väldigt bra här, trots den mörka vintern.

– Jag hittade en powerpoint-presentation om upphandling på Umeå kommuns hemsida, där det bland annat stod om kommande leverantörsutbildningar under 2011. Har det blivit så?


– Vi har nyligen blivit klara med kommunens nya upphandlingspolicy och detta blir startskott för diverse aktiviteter,inklusive dialog och kommunikation med leverantörer. Vi skall ha en egen monter på Norrlands expo, vi skall ha leverantörsutbildningar i mitten av november (eftermiddag + förmiddag) och även informationsmöten på kvällstid. Vi är med på många samarrangemang runt offentlig upphandling tillsammans med exempelvis Handelskammaren och andra intresseorganisationer.

– Vad innebär en ny upphandlingspolicy?

– Det ligger mycket jobb bakom den och för att få den riktigt förankrad, men  vi är glada och stolta över resultatet. Det viktiga för oss i upphandlingsarbetet är ju inte att ha acceptans i domstolar utan i verksamheterna och hos leverantörerna.

– Gör du fortfarande upphandlingar själv?

– Nej, jag är inte operativ i upphandlingarna utan mitt jobb är att se till att personalen får bra förutsättningar för att göra sitt jobb, att vi arbetar konsekvent med kompetenshöjning, att utveckla samverkan med alla i kommunens verksamheter, att utveckla arbetet med uppföljning och att höja vår status och utveckla en förståelse för vår verksamhet, Det hindrar ju inte att jag är med i diskussionerna kring enskilda upphandlingar när det är motiverat.

Vi tackar Egil för denna hälsning från norr och avslutar med att visa hur kommunen berättar om upphandlingspolicyn på hemsidan;

Umeå kommun har tagit fram nya regler för inköp och upphandling.
Dokumentet behövs för att det ska bli tydligt för kommunens verksamheter vad som gäller, även om det är lagen om offentlig upphandling som reglerar det mesta om hur Sveriges kommuner ska göra.

— Det har tagit lite tid, men nu tycker jag att vi har fått fram ett bra dokument som reglerar hur vi köper in varor och tjänster i framtiden, säger Lennart Holmlund (S), kommunstyrelsens ordförande.

En av anledningarna till att policyn har setts över och att reglerna har skärpts är att myndigheternas möjligheter att kontrollera och använda sanktioner har ökat. Grundregeln är att alla företag som uppfyller lagstiftningens krav kan också delta i kommunala upphandlingar.

Hårda krav på etik och miljö
Den nya upphandlingspolicyn innehåller skärpta och tydligare formuleringar på en rad olika områden. Bland de krav som kommunen ställer finns bland annat:
• Kollektivantal eller motsvarande ska finnas.
• FN:s barnkonvention är styrande, bland annat för att undvika barnarbete.
• Meddelarfrihet ska gälla för anställda i de privata företag som utför uppdrag åt kommunen
• Valet mellan direktupphandling eller offentlig upphandling ska föregås av en analys. Om den visar att kommunen har långsiktiga behov av en vara eller tjänst ska en offentlig upphandling genomföras och ramavtal ska tecknas.
• Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet även i den upphandlade äldreomsorgen. I kommunens egna verksamheter finns detta med som ett personalpolitiskt mål sedan flera år.

Sociala och etiska hänsyn
En viktig utgångspunkt för kommunens agerande i framtiden är Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling. Miljöstyrningsrådet är regeringens expertorgan för miljöanpassad och annan hållbar upphandling.

Policyn möjliggör också delad upphandling, en metod som kan användas för att undvika att en marknad blir
alltför monopolistisk.

Nästa steg blir att utveckla rutiner för uppföljning, ett arbete som flera av fullmäktiges politiker gärna ser att Umeå gör i samarbete med andra kommuner.

Policydokumentet har flera bilagor, till exempel riktlinjer för direktupphandling och dokument som reglerar ansvar och rollfördelning inom kommunen.

 
SOI med i unikt matprojekt PDF Skriv ut E-postadress















Miljöstyrningsrådet har, inom ramen för Sverige – det nya matlandet, bjudit in till ett annorlunda projekt som syftar till en framtida bättre livsmedelsupphandling.

Syftet med projektet är att utifrån en systemsyn kartlägga upphandlingsprocessen för livsmedel genom att låta berörda parter komma till tals och dela erfarenheter samt ge inspel utifrån sin egen upplevda verklighet. Projektet kommer att bygga på en gruppmodellering för att utveckla en gemensam bild av upphandlingsprocessen ur flera synvinklar, ekonomiskt och miljömässigt.

Målet är att tillsammans med de olika aktörerna få en bättre bild av upphandlingsprocessen och de möjligheter och hinder som finns att lägga miljöaspekter på livsmedelsupphandling. Som en avslutning på projektet avser man att publicera en kortare rapport av projektets resultat.

SOI representeras i projektet av Hans-Inge Johansson, till vardags upphandlare av bland annat livsmedel i Varbergs kommun, som ju arbetat aktivt med förändringar i sättet att upphandla livsmedel. Han har nyss varit med på det första heldagsmötet i Stockholm och berättar att det kommer att bli ytterligare fyra sådana möten. I förutsättningarna för deltagande ingår bland annat att man skall kunna delta i samtliga möten, att man skall ha god känndom om de aktuella processerna, i detta fall alltså livsmedelsupphandling, utifrån det perspektiv som gäller för den organisation som man representerar, att man förväntar sig ett aktivt deltagande och att ingen rapportering utåt sker under arbetets gång.

Vad gäller deltagarna så hoppas man att dessa skall bidra med följande;
• Kunskap om sin organisations arbete med offentlig livsmedelsupphandling.
• Kännedom om sin organisations strategiska och taktiska arbete på området.
• Vilka hinder och möjligheter finns på din nivå och inom den del du representerar i upphandlingen?
• Hur kan upphandlingen fungera bättre för dig?
• Vad anser du om de övriga förutsättningarna för offentlig upphandling?
• Vad kan du och din organisation göra för att förbättra situationen så att upphandlande organisationer kan ställa krav i enlighet med sin ambition och leverantörer kan sälja den del av sortimentet som uppfyller kraven?
• Intresse för livsmedel och upphandling samt med god analytisk förmåga.

Arbetsmodellen kallas gruppmodulering eller konceptuell modellering och är ett sätt att tydliggöra komplexa samhällsfrågor. Arbetet leds av erfarna så kallade facilitatorer som stödjer deltagarna att identifiera förutsättningar, ramar och motverka låsningar när processbilden växer fram. Dessa är Peter Schlyter, FD, Stockholms universitet, Ingrid Stjernquist, FD, Stockholms universitet, Harald Sverdrup, prof., Stockholms universitet.

I inbjudan beskrivs att arbetet går ut på att kartlägga aktörer och intressegruppers erfarenheter inom området den offentliga maten och dess upphandling. Genom att identifiera eventuella brister, missförstånd eller andra problem som uppkommit mellan parter kan den praktiska processen utvärderas och förbättras. Vidare är avsikten att ta reda på huruvida aktörers särintressen och interaktioner dem emellan (exempelvis upphandlande myndighet och anbudsgivare) bidrar till att på bästa sätt uppfylla uppsatta miljö- och övriga mål inom livsmedelsområdet. Om ett mål är t.ex. att upphandla livsmedel till en kommun med så högt ställda miljö- och djurskyddskrav som möjligt, och processen haltar, är denna arbetsgång tänkt som ett verktyg för att utreda vari hindren ligger, och hur man kan finna- och uppnå lösningar.

Den konceptuella modelleringen är således en slags workshop, med ett tydligt uppsatt mål, som löper över tre modelleringsmöten fördelade på fem dagar. Därefter är förhoppningen att deltagarna tillsammans har sammanställt ett resultat som direkt återspeglar verkligheten, vars slutsatser kring hinder och lösningar är till nytta för framtida livsmedelsprocesser, såsom t.ex. upphandlingsprocesser och den praktiska tillämpningen av existerande regelverk.

Med berörda aktörers deltagande i modelleringen kan analysen utmynna i det mest konkreta, realistiska och bäst underbyggda resultatet, som i sin tur kan förenkla framtida samverkanstrukturer.

Identifierade orsak- och verkansamband är därtill tänkta att appliceras på prognosverksamhet och analyser kring framtida scenarier. Även detta kan potentiellt underlätta samsynen mellan aktörer och gynna respektive aktiviteter och uppdrag.

Någon gång i december skall resultaten av arbetet publiceras. Vi önskar Hans-Inge lycka till i detta annorlunda uppdrag!



 
Mer om Kvalitetsmässan PDF Skriv ut E-postadress











Kvalitetsmässan satsar på upphandling och SOI satsar på Kvalitetsmässan. Den är viktig för oss, många vill veta mer om offentlig upphandling och därför pågår nu också ett arbete med en ny folder som skall presentera SOI och vårt arbete kring offentlig upphandling.

SOI’s styrelse är involverad i planeringen av innehållet i de seminarier som skall fylla heldagen om upphandlingsfrågor, torsdagen den 17 november.

Vi tar fortfarande tacksamt emot hjälp från dig som är medlem och kan tänka dig att stå i vår monter delar av tiden. För SOI är det viktigt att vi finns på plats och att den offentliga upphandlingen blir synlig även här. Kontakta vårt kansli om du har möjlighet att hjälpa till under kortare eller längre tid.

 
Fler artiklar...
«FörstaFöregående123NästaSista»

Sida 2 av 3
 

Just nu:

Vi har 11 besökare online