Förstasida Nyhetsarkiv

SOI i Almedalen 2014

I år kan du följa det som händer under de tre dagarna av Upphandling i Almedalen. Upphandling24 direktsänder alla seminarierna.

Här hittar du direktsändningarna från Upphandling i Almedalen.

Ansökan till certifiering

Hög kompetens leder till stora möjligheter för den offentliga upphandlingen att ständigt utvecklas avseende metoder och effektivitet.
Läs mer om SOI:s certifiering ...

Ansök om certifiering här ...

Nyheter
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

Vi passar som vanligt på att hälsa ett antal nya medlemmar mycket välkomna till SOI!

Erika Wallin, Bostads AB Poseidon
Johans Arvidsson, Västerås stad
Benny Engström, Husbyggnadsvaror HBV förening
Anton Sjöberg, Stockholms stads exploateringskontor
Helén Delivassilis, Värmdö kommun
Eva Lindström, Örnsköldsviks kommun
Malin Nyman, Örnsköldsviks kommun
Elisabeth Fröiseth, Upphandlingsbolaget Göteborg
Carl Andersson, Borås stad
Nina Myhrman, Länsstyrelsen i Skåne län
Thomas Schlott, Södersjukhuset AB
Annelie Elouali, Södersjukhuset AB
Anita Bengtson, Södersjukhuset AB
Johanna Sollengren, Landstinget Gävleborg
Mikael Lundin, Umeå Energi AB

Stödjande medlemmar
Magnus Nilsson, Peak procurement i Stockholm AB
John Gunnarsson, Nordic Business Institute

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress

alt










”Lysande utsikter” - Offentlig upphandling i rampljuset

Ja, det har redan gått en månad sedan vi sågs i Karlstad, tiden rinner iväg snabbt. Det jag som ordförande tyckte var extra intressant att ta del av var alla de synpunkter som kom upp under workshopen ” SOI i framtiden? Vilka utmaningar står SOI och våra medlemmar inför?” Det var mycket matnyttigt som styrelsen nu fått i uppdrag att ta hand om. Jag återkommer i kommande ”ordförande har ordet” om hur vi i styrelsen arbetar vidare med materialet.

Jag tyckte också det var härligt att se engagemanget hos alla. Glädjen och stoltheten över det arbete som vi gör. Jämfört med för några år sedan har vi verkligen rätat på ryggen.

Läs mer...
 
Möt Harrieth Forsberg – Årets inköpare berättar PDF Skriv ut E-postadress

alt


































Under klang och jubel utsågs Harrieth Forsberg till Årets Inköpare på SOI’s årskonferens 2012, skrev vi tidigare. Hon fick priset för att hon ”har lyckats föra upphandling till en strategisk nivå”, enligt juryns motivering.

I en insändare på Värnamo.nu läser vi:
Bra Val. Grattis Harrieth!!
Så mycket pengar som du har sparat åt skattebetalarna i Värnamo Kommun och den koll du har på det som går genom förvaltningen du ansvarar för. Dessutom koll på hur upphandlingshanteringen kan bli ännu bättre.

- Vi är förstås väldigt glada och stolta över att Harrieth fått denna utmärkelse, säger Mats Hoppe, kommunchef i Värnamo.

– Visste du att du var nominerad som Årets inköpare?
– Jag hade inte minsta aning! Men nu har jag kanske en aning om vem som låg bakom. När man började prata om en förvaltningschef vid prisutdelningen så tänkte jag ”jaså det finns fler upphandlingsförvaltningar”. Någon började knuffa på mig och säga att ”det är ju dig dom menar”, skrattar Harrieth.

Vi ber Harrieth att berätta om sig själv och om upphandlingsarbetet i Värnamo.
– Jag har arbetat på kommunen ända sedan 1974. Vi skapade en central inköpsenhet redan 1979 och då började jag arbeta där. Men jag hade ingen specifik utbildning förutom att jag är gymnasieekonom, utan man får nog säga att jag är självlärd. Vidareutbildningar har det förstås blivit, förr var SILF helt ensamma om att driva dessa.

Det fanns ett stort motstånd mot en central inköpsenhet på den tiden, alla ville handla själva och det fanns också en del duktiga inköpare ute i verksamheterna. I dag inser alla att man behöver hjälp med inköpen och det har gått från mest varuupphandlingar till allt mer tjänsteupphandling. Nu är även de ”mjuka tjänsterna” inom omsorgen på väg in i upphandlingen.

I Värnamo kommun ligger upphandlingssfunktionen som en egen förvaltning med tillhörande politisk nämnd.

– Hur kom det sig att det blev så?
– Det började med att vi på upphandling tyckte att vi hade för lite kontakt med politikerna. Vi tog upp frågan och det resulterade i bildandet av ett upphandlingsråd, där vi då och då fick möjlighet till diskussioner med politikerna.

Någon politiker i rådet drev att upphandling skulle bli ett utskott men diskussionen slutade med att alliansen föreslog att vi skulle bli en förvaltning. Och sedan gick det undan. På två veckor gick vi från att vara en avdelning till att vara en förvaltning! Det blev mycket jobb under 2011 med att göra reglementen, delegationer, budgetarbete etc.

Man är van att driva frågor själv, nu skall de tas upp i en nämnd, vilket innebär att vi får möjlighet att lära politikerna mer om LOU och upphandling. Men eftersom jag inte visste vad det innebar att sitta som förvaltningschef så tog jag jobbet som ett vikariat under 2011, men sedan sökte jag tjänsten och är nu ordinarie förvaltningschef. Det innebär också att sitta med i ledningen med de andra förvaltningscheferna plus ekonomichef och personalchef. Och det är bra både för oss och för politikerna att vi arbetar tillsammans. Men beställarrollen är komplicerad, vi kommer fortfarande in för sent i inköpsprocessen ibland.

– Hinner du göra några upphandlingar numera?

– Det blir ju mindre men jag gör allt fortfarande en del upphandlingar.

– Ge några exempel på hur ni arbetar med upphandling.
– En stor sak var när vi införde distributionscentralen 2010. Vi har valt en egen modell, som går ut på att alla leveranser till kommunen går via centralen, inte bara livsmedel. Tidigare kunde ett kök ha 5-10 leveranser per dag och mer än hälften av personalens arbetstid gick åt till att hantera alla dessa leveranser. Nu kommer en bil, till de allra flesta en gång i veckan, förutom till några större kök, där det blir lite oftare. Vi har haft rätt många studiebesök. Och det betyder ju mycket, både för miljö, för säkerhet och för ett effektivare arbete. Rent ekonomiskt är det däremot rätt svårt att mäta.

– Alla kommunens fordon ligger också under vår förvaltning numera. Vi tar hand om skötsel, administration, besiktning, försäkring och så vidare. Men vi har också sett till att få ett effektivare utnyttjande av fordonen, en del förvaltningsbilar nyttjades dåligt. Genom att leasa bilarna så har bilparken blivit modernare, samtidigt som tillfällig hyra av bilar minskat kraftigt.

– Just nu håller vi på att gå igenom vaktmästeri, tryck och kopiering inom kommunen, för att få till en rationell och kostnadseffektiv organisation. Vad detta kommer att landa i vet vi inte än.

Vi har ju utökat upphandlingsverksamheten, vi är totalt 12 personer beroende på att vi även handhar central fakturahantering (med optisk tolkning sedan 2011), totalt 65.000 fakturor per år. Central fakturahantering har Värnamo haft ända sedan början på 80-talet. Vi har haft en viss genomströmning av folk, bland annat från KY-utbildningar. Några går vidare till privat näringsliv, andra tycker att upphandling är roligare och stannar kvar. Vi arbetar också med elektronisk handel, även beställning och faktura. Och vi utbildar beställarna. I dag har vi ca 40 % elektroniska fakturor och det ökar hela tiden.

Det som jag själv tycker är så roligt med upphandling är att det är omväxlande, att det alltid händer något nytt och att man får lära sig nya saker hela tiden!

– Det händer mycket inom upphandling i Småland, är det en tillfällighet?
– Vi är nog ganska jordnära och praktiska av oss och det kanske bidrar.

– Vad gör du när du inte arbetar?
– Vi har ett hus med trädgård, som jag tycker om att jobba i och dessutom ett fritidshus vid Bolmen. Och sedan lägger jag mycket tid på mitt barnbarn, det är härligt!

– Än en gång grattis till priset!

 
Ellen Hausel Heldahl – nu på Konkurrensverket PDF Skriv ut E-postadress

alt

























För de allra flesta medlemmarna i SOI är Ellen Hausel Heldahl sedan länge ett känt namn. I sina olika yrkesroller har hon genom åren i varierande grad sysslat med frågor kopplade till den offentliga upphandlingen. Nu är hon chef för ”avdelningen för tillsyn över offentlig upphandling” på Konkurrensverket, med andra ord en mycket viktig funktion för alla som arbetar med upphandling. Dessutom för alla dem som inte upphandlar, men som borde göra det.

Konkurrensverket har i uppdrag av regeringen att aktivt verka för en effektiv offentlig upphandling, man har tillsyn över lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Här ingår att
• prioritera tillsynsverksamheten och särskilt uppmärksamma regelöverträdelser som är av större betydelse eller av principiellt intresse
• redovisa om det finns lagstiftning och praxis som motverkar en effektiv offentlig upphandling och hur det i så fall tar sig uttryck
• följa och redovisa den rättsliga utvecklingen inom den offentliga upphandlingen både nationellt och internationellt.
• informera om offentlig upphandling för att förebygga regelöverträdelser och arbeta för en enhetlig tillämpning av de nationella upphandlingsreglerna.

Det krävs med andra ord kunskap, erfarenhet och kanske en del mod för att ta på sig rollen att leda ett sådant arbete.
– Jag har begränsade befogenheter eftersom Konkurrensverket är en enrådighetsmyndighet, skrattar Ellen.  Men skämt åsido, jag har väldigt kompetenta medarbetare, vilket också gjorde det mycket lättare att komma in i det nya arbetet. Här får man se upphandlingsfrågorna ur en annan synvinkel och jag hoppas kunna tillföra något med mina kunskaper och erfarenheter.

Ellen Hausel Heldahl är jurist och har en gång i tiden suttit ting, som det heter. Under tio års tid, fram till 2006, var Ellen förbundsjurist på det som nu heter Sveriges Kommuner och Landsting, alltså det tidigare Svenska Kommunförbundet. Arbetsuppgifterna var varierande, det kunde handla om exempelvis civilrätt, fastighetsfrågor, avtal, entreprenader och upphandlingsfrågor.

Från SKL gick Ellen till regeringskansliet, där hon först arbetade med statsstödsfrågor. Hon blev sedan huvudsekreterare i LOV-utredningen. LOV, lagen om valfrihetssystem, är avsedd att fungera som ett verktyg för de kommuner och landsting som inför valfrihet och öppnar för privata alternativ. – Jag hade också arbetat en hel del på SKL med vård- och sociala omsorgsfrågor, berättar Ellen.

– Vi såg LOV som ett regelförenklingsarbete, och lagen är väldigt medvetet skriven så. Juridiken går att använda konstruktivt. Hittills är vi ensamma i Europa om en sådan lag, Finland har en enklare variant och Danmark sneglar också på LOV. Jag har haft en del kontakt med både Finland och Danmark och även pratat LOV i Bryssel, vilket bara gett positiv feedback.

– Efter utredningen gick jag tillbaka till regeringskansliet och skrev LOV-propositionen. I backspegeln får jag nog också säga att jag är rätt så nöjd med resultatet av lagen. Därefter arbetade jag med speljuridik som är mycket EU-rätt. Efter Sveriges EU-ordförandeskap blev det dags för innovationsutredningen, där jag var sekreterare. Utredningen skrev ett lagförslag om förkommersiell upphandling. Det pågår en prövning i Högsta förvaltningsdomstolen om det finns rättsmedel för upphandlingar utanför upphandlingslagstiftningen, dvs. om en sådan lag är nödvändig (tjänstekoncessioner) Nu har ju Vinnova fått en del pengar, så att processen med innovationsupphandling kan komma igång. IVA har ju också bidragit till att sätta större press i frågan och många vill se en statlig riskkapitalfond.

Vad gäller innovationsupphandling så har Region Skåne för övrigt ett intressant arbetssätt och som region har man ju också större utvecklingsmöjligheter och resurser än kommuner och landsting.

Innovationsvänlig upphandling kan alla däremot göra utan problem, vilket kan bidra till att utveckla exempelvis gröna lösningar och ny miljöteknik.

– Sedan blev det dags att arbeta med Hemsjukvårdsutredningen, som handlar om att kommunalisera hemsjukvården.

– När du var på SKL så hade du ju en del med NOU, Nämnden för Offentlig Upphandling, att göra. Och nu är du chef över tillsynen över offentlig upphandling på Konkurrensverket, som tog över NOU:s uppgifter.
– När det gäller Konkurrensverkets arbetsuppgifter så skiljer de sig en del från gamla NOU, eftersom den rådgivande delen nu finns på Kammarkollegiet. Men vi får ändå mycket frågor på vår tipstelefon, vanligtvis mellan 10 och 30 samtal per dag. Frågan om vem som ska tillhandhålla rådgivning i är ju kontroversiell. Konkurrensverket kan inte ge råd i enskilda ärenden, men vi kan förmedla generella erfarenheter, exempelvis från tidigare rättsfall.

– Lagändringen 2010 innebar att vi fick muskler i arbetet och det har förändrat mycket i vårt arbete. I regeringens regleringsbrev framgår att vi ska prioritera tillsynsverksamheten och det jag hör pekar också på att medvetenheten om regelverket ökar. För oss är inte det långsiktigt viktiga att dra många ärenden till domstol utan att skapa de tydliga signaler som gör att regelverket följs. Därför arbetar vi utifrån en genomtänkt prioriteringsordning, där prioriteten kan baseras exempelvis på om det handlar om stora pengar, långa avtalstider, stor marknadspåverkan, eller om man uppfattar sig som ej LOU-pliktiga.

Konkurrensverket har till uppgift att driva både fakultativa och obligatoriska mål om upphandlingsskadeavgift. Om en domstol beslutat om att avtal har fått bestå i mål om överprövning trots brott mot avtalsspärr eller förlängd avtalsspärr eller om avtal har fått bestå på grund av tvingande hänsyn till ett allmänintresse i mål om överprövning, måste vi ansöka om upphandlingsskadeavgift.
Och en fråga där det fortfarande inte skapats en tydligt praxis, är innebörden av att en prestation ska återgå om det skett en olaglig direktupphandling.

– En sista fråga som jag vill lyfta är e-upphandling, som äntligen tar fart i EU genom  Peppolprojektet. Kommissonen lyfter också frågan i de utkast till direktiv som nu förhandlas. Den kommer att få stor betydelse, både för en effektivare och enklare upphandling, men också för en fungerande uppföljning och avtalstrohet! Den offentliga sektorn skall ju vara en seriös kund till leverantörerna.

SOI önskar Ellen Hausel Heldahl lycka till i det fortsatta arbetet på Konkurrensverket!

 
Lill Sandberg – ny i styrelsen PDF Skriv ut E-postadress

alt























För ett år sedan valdes Lill Sandberg till Årets Inköpare. Hon är upphandlingschef i Sollentuna och nu har hon också valts in i SOI:s styrelse.

Förra året fick Lill en grundlig presentation på hemsidan och eftersom vi har rätt så många nya medlemmar så lägger vi in den här på nytt.

Men först en fråga till Lill, vad har du för ambitioner eller tankar nu när du blivit medlem i styrelsen?

– Jag hoppas att jag får nytta av mitt engagemang i NOFI, nätverket för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling inom 16 kommuner på Stockholms norrsida, som ju även har gett mig själv ett bra nätverk bland upphandlare. Jag har förstått att bra nätverk och kontakter är viktigt för många av våra nya medlemmar och kanske kan mina erfarenheter från detta arbete även vara till nytta för att utveckla SOI:s arbete med lokala och regionala arrangemang.

– Kanske fick jag också nytta i mitt arbete av förra årets pris. Man har lyssnat på mig i kommunen och gett mer resurser till upphandling, så från augusti är vi fem upphandlare och en upphandlingsassistent hos Konsult- och serviceavdelningen, som ligger under Kommunledningskontoret. Vi arbetar just nu med att ta fram regler för miljökrav vid upphandling

– Jag vill också nämna att jag trivs väldigt bra med Sollentuna, där vi har bra kontakt och dialog med vår omgivning. Två av våra medarbetare har arbetat här i över trettio år!

Välkommen till SOI:s styrelse, Lill!

Här följer artikeln från i fjol:

Lill Sandberg – Årets Inköpare            

alt



















Det var en stolt och glad Lill Sandberg som fick ta emot priset som Årets Inköpare på SOI´s årskonferens i Tylösand i början på april. Som engagerad upphandlingschef i Sollentuna och tillika engagerad ordförande sedan 2003 i NOFI fyller upphandlingsfrågorna hennes yrkesverksamma liv. NOFI är som bekant en underförening till SOI, som arbetar som ett nätverk för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling inom 16 kommuner på Stockholms norrsida och som numera har ett drygt femtiotal medlemmar.

NOFI arrangerar fyra träffar per år för medlemmarna, med inbjudna föredragshållare och med erfarenhetsutbyte och nätverkande på programmet och det är till detta som medlemsavgifterna går. Bland annat hör Eva Sveman och Ulf Palm, upphandlingsjurister på SKL, till de återkommande föreläsarna. En gång per år sker träffen i konferensform och inkluderar en övernattning. På medlemmars önskemål kommer nästa ”konferensträff” i höst att inkludera ett föredrag kring nollanbud.

Lill berättar att hon kom till Vallentuna 1995. Från 1997 arbetade hon som upphandlingssamordnare och kommunjurist(!), NOFI fanns redan då, och har hela tiden varit en förening enbart för nätverkande, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Från början representerades varje kommun av upphandlingschefen plus en medarbetare, nu är däremot nätverket öppet för alla upphandlare att vara medlem i. På frågan om man inte har någon upphandlingssamverkan mellan kommunerna får jag veta att det finns ett sådant samarbete bland ”nordostkommunerna” och ett motsvarande bland de nordvästliga, men detta har ingen direkt koppling till NOFI, annat än att tid ibland ägnas till att diskutera gemensamma upphandlingar och att det visat sig att många vill att vi lägger mer tid på detta.

Som man kan gissa så har alltså Lill en juristutbildning i botten och hon är även tingsmeriterad. Men minst lika meriterande är väl att hon har varit medlem i SOI ända sedan 1997 ungefär. I Vallentuna blev Lill kvar som upphandlingssamordnare fram till 2006, då hon gick över till tjänsten som upphandlingschef i Sollentuna.

På upphandlingsavdelningen i Sollentuna är man fyra medarbetare som genomför en stor mängd upphandlingar, utifrån en tydlig kommunal policy med tillhörande regler för upphandling och tillämpningsanvisningar, dessutom genomför fastighetskontoret och plankontoret egna entreprenadupphandlingar. Lill brinner för att man skall arbeta så att förvaltningarna verkligen får den vara eller tjänst som de behöver. På frågan om man har en tillräckligt tidig dialog med förvaltningarna, så att man kan vara med i hela processen, menar Lill att det kan ju alltid bli bättre. Men upphandlingsenheten träffar en gång per år samtliga förvaltningschefer eller motsvarande och går igenom kommande upphandlingar. Detta är ett bra sätt för att få reda på vad som är på gång under året och vi gör även en översiktlig avtalsuppföljning av aktuella upphandlingskontrakt. Vid konkurrensutsättningarna jobbar vi för att få komma med så tidigt som möjligt i processen vilket oftast sker. Viss upphandlingssamverkan sker med främst nordvästkommunerna, men kommer att behöva utvecklas i takt med att volymerna minska på en del områden, som till exempel livsmedel. Den införda utmaningsrätten har ännu inte gett särskilt mycket, gemensam löneadministration för flera kommuner är dock exempel på ett område som just nu övervägs av politikerna.

Att utveckla samarbetet med leverantörerna är ett annat viktigt område, där frukostmöten med lokala leverantörer är ett sätt att presentera upphandlingsverksamheten och möjligheterna till goda affärer. De har varit positiva och givande för bägge parter och det är näringslivssekreteraren på kommunkontoret som bjuder in till dessa möten. Enligt Svenskt Näringsliv ligger Sollentuna bland de fyra bästa kommunerna i Sverige, när det gäller att informera om offentliga upphandlingar. Kommunen har också haft träffar med olika företag inför utvecklandet av ett valfrihetssystem i handikappomsorgen, som skall ge brukarna möjlighet att själva välja utförare.

Lill bor med familjen i Uppsala. Fritid är ett ganska relativt begrepp, att ha tre barn i åldrarna 5, 10 och 13 innebär att det är ett ständigt pyssel för att få allt att funka, säger Lill skrattande och låter inte allt för uppstressad av detta, men att motionera är ett bra sätt att koppla av och samtidigt hålla sig i form menar hon.

Grattis till priset och lycka till i den fortsatta verksamheten önskar SOI!

 
SOI-certifiering igång PDF Skriv ut E-postadress

alt










Nu börjar den öppna SOI-certifieringen av strategiska upphandlare för 2012. Som vi tidigare informerat om på hemsidan och i våra medlemsbrev, har styrelsen arbetat med att färdigställa konceptet för certifieringen tillsammans med professor Björn Axelsson. Under mars genomfördes den sista kvalitetssäkringen av konceptet och det finns nu en fungerande certifiering. Fem personer certifierades i den första omgången och nu påbörjas de öppna certifieringarna med start den 11/6.

Certifieringen består, till skillnad från tidigare, av ett skriftligt och muntligt test utifrån de perspektiv som identifierats. Den märkning SOI tidigare hade av enskilda utbildningar har därmed försvunnit till förmån för ett koncept där vi identifierat relevant kunskap och kompetens för rollen som strategisk upphandlare. Hur man har tillgodogjort sig sin kunskap/kompetens är därmed ointressant. Det viktiga är vad man kan omsätta i praktisk handling, inte vilka kurser man tagit. Vår tanke är att detta bättre ska spegla varje individs olika förutsättningar och behov av att förkovra sig inom området.

Certifieringen sker under en dag där både skriftliga och muntliga tester ingår. Certifieringen ska hålla en hög nivå och vara uppnåelig för den som har ett antal års erfarenhet och som dessutom är relativt komplett inom de områden certifieringen omfattar (juridik, ekonomi, organisation, affärsmannaskap och analys/kommunikation).

Förutom den kommande certifieringsdagen (11/6) kommer arbetet med att skapa en referensgrupp för certifieringen att slutföras inom kort. Är du intresserad av att veta mer om certifieringen kan du kontakta någon av personerna i utbildningsutskottet.

Björn Bergström


De fem första certifierade

alt

















Anders Berg, upphandlingssamordnare i Västra Götaland.
Sven Bohlin, upphandlare i Umeå
Jonas Lundin, upphandlare och projektledare på SVT
Martin Magnusson, upphandlingskonsult inom Landstinget Värmland
Pia Sundell, upphandlare i Borlänge kommun


alt






















Vi fick en lite pratstund med Pia Sundell från Borlänge.

– Hej Pia, den nya certifieringen håller ju en hög nivå. Hur länge har du arbetat som upphandlare?
– Faktiskt bara i tre år. Men min erfarenhet av upphandlingsfrågor är längre än så. Jag har arbetat länge med kvalitetskrav på kostområdet och innan dess som kostchef i tio år.

– Berätta om certifieringen, var den lättare eller svårare än du trodde.
– Ja, det var ju en ganska tuff dag, men rolig och spännande också! Vissa saker var svårare, andra lättare än jag trodde. Jag har ju gått SOI:s tidigare utbildning till diplomerad upphandlare också. Nu fick vi information en månad innan om vad som förväntades och krävdes av oss, med frågan ”Tror du att du klarar detta?”. Det kändes ganska oövervinneligt först, men jag pluggade, både tidigare utbildningsmaterial, tidningar och annat. Det ingick både skriftliga och muntliga prov, med problemlösning av två olika case, inför examinatorerna. Ett tredje case arbetade vi med i grupp. Som sagt, tufft, roligt och det gick ju vägen för oss.

– Var det mödan värt?
– Absolut, det var en mycket bra dag och det känns väldigt bra nu också!

 
Min upplevelse av årskonferensen PDF Skriv ut E-postadress

alt


















Sigrid Pettersén är nybliven medlem i SOI och har kommit in i upphandlarvärlden på ett lite ovanligt sätt. Hon har 23 års erfarenhet som särskolelärare för barn och ungdomar med funktionssvårigheter. Utbildade sig 1994-96 till specialpedagog med inriktning mot synskadade barn. Med tiden har engagemanget alltmer glidit över på tillgänglighetsfrågor i vid mening, hon är numera doktorand vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Ämnet för hennes forskning är ”Möjligheter att ställa tillgänglighetskrav i samband med offentlig upphandling i Sverige” och en av de frågor som avhandlingen tar upp är ”Mat för äldre”.

Detta medförde bland annat att hon fick kontakt med Inköp Gävleborg. För att göra en lång historia kort så är hon numera anställd på Inköp Gävleborg, som forskningsledare i deras stora Vinnovastödda projektet Innovationsupphandling X, som vi tidigare berättat om på SOI´s hemsida.

– Konferensen är ju imponerande, till storlek och som arrangemang. Själv skulle jag kanske önska att där fanns fler människor som inte är upphandlare, så att SOI:s och upphandlarnas tankar och idéer skulle få möta lite motstånd och så att man får vässa sina argument. Bland annat skulle det gärna få finnas fler leverantörer än bara utställarna, de har ju rätt så fullt upp med att lyfta sina produkter och tjänster.

Men det är intressant att höra att SOI vill bli mer utåtriktade, att man skall delta i Almedalen och på Kommek. Upphandlarna sitter ju på både kompetens och de stora pengarna och det är bra om man vill ”ta matchen” och lyfta den offentliga upphandlingen och framför allt dess möjligheter.

Den nya certifieringen och dess bredare och mer affärsmannamässiga inriktning tror jag också är ett bra initiativ. Professor Björn Axelsson sitter ju också med i vår referensgrupp i Gävleborg och är ett stort stöd i vårt arbete. Han har en förmåga att se på frågor på nya sätt, att vända och vrida på problemen och att kunna titta ”på tvären”.

– Men jag inser ju också att årskonferensen är väldigt viktig på andra sätt. Sitter man som ensam upphandlare i en liten kommun så är det kanske ett av få tillfällen till nätverksbyggande och att få kontakter på andra håll. Jag har ju hört att SOI vill utveckla arbetet med lokala och regionala träffar och det tror jag är väldigt viktigt. Jag funderar ibland över hur den optimala upphandlingsorganisationen ser ut. Något svar har jag inte, men det måste vara jobbigt att sitta helt ensam i alla fall.

De avslutande gruppdiskussionerna var också ett väldigt bra initiativ. Kanske man skall ha fler sådana aktiviteter under konferenserna.

 
Svara på utvärderingsenkäten PDF Skriv ut E-postadress

Om du ännu inte har svarat på utvärderingen av årskonferensen så får du en länk till sidan här. Länk

 
Efterlysning innovationsvänlig upphandling PDF Skriv ut E-postadress




alt










Madelene Winbo i SOI:s styrelse efterlyser goda exempel och skriver;

Jag sitter med i Kammarkollegiets referensgrupp för framtagning av vägledning för innovationsvänliga upphandlingar och gruppen efterlyser exempel från gjorda upphandlingar, gärna från kommun och landsting där man har tänkt i nya banor eller på annat sätt tagit till sig nya lösningar.  Tipsen kan mailas till mig.
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

SOI kan som vanligt hälsa ett antal nya medlemmar välkomna och de är denna gång;

Birgitta Hagdahl, Vårdförbundet Sörmland
Tommy Klingström, Finansinspektionen
Magnus Asplund, Kriminalvården
Helena Sköld Lövgren, Kristinehamns kommun
Anette Eriksson, Stockholms stad
Niklas Rosberg, Halmstads kommun
Malin Andersson, Kungsbacka kommun
Björn Möller, Familjebostäder i Göteborg AB
Ann-Louise Vikman, Luleå kommun
Robert Aradszky, Svedala kommun
Fredrik Johansson, Landskrona stad
Anders Albertsson, Karlstads kommun
Minna Forsling, Mälarenergi
Martina Weische, SKL Kommentus Inköpscentral AB
Malin Andersson, Kungsbacka kommun
Helena Sköld Lövgren, Kristinehamns kommun
Lisa Stanley, Kungsbacka kommun
Håkan Bergström, Sandviken Energi AB
Thomas Axelsson, Säffle Kommun
Tobias Jamtehov, Arbetsförmedlingen
Björn Friberg, Falu Kommun
Klas Asp, Bostads AB Poseidon
Rebecka Granström, Piteå Kommun
Charlotte Lövblom, Landstinget Gävleborg

Stödjande medlemmar        
Lars Stenberg, Stenbergs Resurs AB
Maria Holmberg, Colligio AB

 
Mera från årskonferensen – Västerås nästa! PDF Skriv ut E-postadress

Under tisdag eftermiddag genomfördes tre parallella seminarier

alt








1. Eva Sveman, förbundsjurist på SKL och Roger Hagman, Advokat på Hagmans advokatbyrå skulle prata om ”Senaste nytt inom LOU”. I brist på direkta nyheter i LOU gjorde man i stället en genomgång av historiska och aktuella rättsfall inom livsmedelsupphandling och dessutom en genomgång av hittillsvarande erfarenheter av olagliga direktupphandlingar som dragits inför domstol av Konkurrensverket.
2. Retorikens mysterier fick en genomlysning av Marie Rödemark, lärare och författare
3. Agneeta Andersson, chef på Kammarkollegiets upphandlingsstöd höll en presentation om andra konkurrensutsättning.

Efter en stunds vila på eftermiddagen tog kvällspasset vid, med middag, dans, underhållning och prisutdelning. Alla vet att det är inte lätt för ett restaurangkök att hålla hög klass på en middag för 600 personer men Karlstad CCC hade verkligen lyckats få till en riktigt välsmakande middag, som blev en fin start på kvällen.

Vår moderator, Lasse Karlsson, var iförd intensivgröna byxor och roade oss med sina lagom tokiga observationer, hämtade direkt ur verkligheten.

alt















Lisbeth Johnson och Gunnar Stålberg passade på att presentera det hårt arbetande konferens- och aktivitetsutskottet, som består av Pia-Britt Hildebrand, Susanne Ekman, Birgitta Enzell och Madelene Winbo.

Till populäraste gäst på årskonferensen utnämndes Eva Sveman, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, vars föredrag tillsammans med advokat Roger Hagman alltid är lika uppskattade, fyllda med underfundig humor och vassa kommentarer, samt en festlig dialog mellan föredragshållarna.

Onsdagen
Hårdast var kraven på SOI’s medlemmar, som trots en härlig och festlig helkväll påbörjade SOI’ årsmöte halvnio på morgonen. Övriga konferensdeltagare fick vila en stund längre och starta dagen med de workshops som startade vid tiotiden med workshops kring ”SOI och framtiden” som genomfördes med professionell hjälp och avancerad teknik.

alt



















Kravprocesser för miljö och etik vid upphandling
 
Detta är specialområdet för Maria Losman från Göteborg och konsultföretaget Ecoplan. Maria har tidigare bland annat arbetat på Svenska Naturskyddsföreningen, med miljömärkning och miljöanpassning av kontor.

Maria konstaterade att upphandlaren har mycket att tänka på. Miljö är mycket mer än klimat. Mycket mer tid behöver läggas på behovs- och marknadsanalys och sedan även på uppföljning och avtalsvård och krav på åtgärdsplan.

Etik i upphandling handlar om
Förbättringa av arbetsvillkor, minskad risk för skador
Social integration
Tillgänglighet
Bort med mutor
Drägliga förhållanden för djur   ... mm

Miljökrav kan vara
Bättre skydd mot lokala miljöhot
Minska klimatpåverkan
Minska på gifter
Förbättra för djur och natur

Riksrevisor Claes Norgren menar att fokus i upphandling är på att ställa miljökrav, inte på effekten av dem.

Maria gav ett förslag att göra under april
1. Välj ut ett uppföljningskrav
2. Ring leverantörerna, be dem berätta. Reflektera över kravet med tillsammans med din chef och kollegor.

alt




























Som avslutning på konferensen tog oss Stefan Holm, med värmländs envishet, till högre höjder än någonsin tidigare!

Och allra sist annonserades att nästa årskonferens går av stapeln på Aros Congress Center i Västerås!

 
Harrieth Forsberg – Årets Inköpare PDF Skriv ut E-postadress

alt















Under klang och jubel utsågs Harrieth Forsberg till Årets Inköpare på SOI's årskonferens 2012. Hon får priset för att hon "har lyckats föra upphandling till en strategisk nivå", enligt juryns motivering.

Harrieth Forsberg är förvaltningschef på Upphandlingsförvaltningen i Värnamo kommun.

- Utmärkelsen ges till en inköpare/upphandlare som gjort en uppmärksammad insats inom sitt arbete eller på annat sätt genom sitt engagemang utvecklat den offentliga upphandlingen och vi är förstås väldigt glada och stolta över att Harrieth fått denna utmärkelse, säger Mats Hoppe, som är kommunchef i Värnamo.

Vi återkommer inom kort med en fyllig intervju med årets pristagare.

 
Årskonferensen tisdag PDF Skriv ut E-postadress

Tisdag förmiddag i Karlstad

Vår ordförande Lisbeth Johnson inledde med att berätta om hur SOI har utvecklat det mer utåtrikade arbetet och dialogen med omvärlden. Hon pekade på SOI’s nya roll ups, med texterna ”Vi slår hål på myterna om offentlig upphandling” ”Diskutera offentlig upphandling med oss”, Bra offentliga affärer” och berättade att de togs fram till Kvalitetsmässan i Göteborg, där ett frågesportformulär hjälpte till att få igång diskussioner med politiker och beslutsfattare. Vi vill synas mer och i år satsar vi åter i Almedalen, där vi även vill få med de lokala upphandlarna). På KOMEK, Kommunalekonomiska mässan, nämndes i fjol nästan inte ordet upphandling, det skall vi ändra på i år. Vi har skaffat tröjor där det står ”Diskutera offentlig upphandling med oss”. Och, alla medlemmar, hjälp oss gärna i Almedalen och på KOMEK avslutade Lisbeth.

alt

























Vår moderator Lasse Karlsson började med att konstatera att FOI är en mer diskret inköpsorganisation än SOI, innan han presenterade professor Björn Axelsson, som skulle ge oss lite input kring de tankar och teorier som finns bakom SOI’s nya certifieringssystem. Björn har forskat på organisationsfrågor och strukturella inköpsfrågor
och resonerade kring den goda affären/det goda inköpsarbetet. En omfattande dokumentation kring SOI’s utbildnings/certifieringskoncept kommer inom kort upp på hemsidan.

alt
























Glädjande nog kunde Björn avsluta sitt anförande med att, tillsammans med Lisbeth och utbildningsutskottet presentera de fem första certifierade upphandlarna enligt det nya konceptet. De är;
Anders Berg, upphandlingssamordnare i Västra Götaland.
Sven Bohlin, upphandlare i Umeå
Jonas Lundin, upphandlare och projektledare på SVT
Martin Magnusson, upphandlingskonsult inom Landstinget Värmland
Pia Sundell, upphandlare i Borlänge kommun

alt

















Dessa fem har klarat testet och erhåller”SOI-certifikatet – Strategisk upphandlare 2012”.

Omvärldsbevakning

alt




























Trender och omvärldsbevakning presenterades av omvärldsanalytiker Bengt Wahlström.

Grön teknik är lättare att skapa än en ny livsstil, konstaterade Bengt. Han citerade krönikören Rolf Gustavsson som skrev i SvD; Återstår bara att ställa om till en långsammare livsstil. Det blir alltmer brådskande att sänka tempot.

Ett citat kring utbildning; Vi behöver förbereda studenter för arbeten som ännu inte finns, som använder teknik som inte är uppfunnen, för att lösa problem som vi ännu inte uppmärksammat.

Digitala infödingar är födda efter 1980, digitala invandrare, född 1979 eller tidigare i det analoga samhället, föredrar text, en sak i taget och linjär information.

De nya kompetenserna
Digital kompetens
Lära att lära
Social och medborgerlig kompetens
Initiativförmåga och företagaranda

Vi fick också en rad exempel på både problem, möjligheter och utmaningar, i dag och i morgon, i den offentliga upphandlingen. Det kommer att handla om att upphandla resultat snarare än produkter och tjänster.

”Det är inte svårt att få in de innovativa tankarna. Det svåra är däremot att få ut de gamla tankarna.”

alt



















Efter en bensträckare och ett festligt och fräckt uppträdande av ”Dans i Värmland blev det dags för Catharina Lind, expert inom inköp, att tala om strategiska inköp. Vad är strategiska inköp? Ett sätt att nå långsiktiga mål i samverkan med våra leverantörer. Vilka är era kunder? För mig är strategiska inköp ett sätt att hålla kunden nöjd, ett sätt att öka sina marknadsandelar i en konkurrensutsatt värld.

För mig är kunden den som i slutänden använder det som köps. Vi måste hålla isär intressenter (t ex skattebetalare, politiker) och kunden. Varje inköpsorganisation är unik, strategiarbetet kan man inte lämna till någon annan.

Catharina problematiserade också hur olika personlighetstyper fungerar i förhållande till olika arbetsuppgifter som finns i en inköps-, produktions- eller försäljningsorganisation och hur detta påverkar hur de olika delarna i organisationen kommer att fungera i den dagliga verksamheten.

Mera information kommer senare i dag.

 
Årskonferensen har startat! PDF Skriv ut E-postadress

alt
















Välkomna till konferensen!


SOI’s ordförande Lisbeth Johnson kunde hälsa nästan 600 personer välkomna till SOI’s största årskonferens någonsin. Hon presenterade det kommande programmet under årskonferensen och konstaterade också att problematiken kring upphandling av vaccin mot livmoderhalscancer återigen satte fingret på det absurda i den nuvarande lagstiftningen.

Att vara värmlänning är inte att vara på en plats, det är ett sinnestillstånd, konstaterade landstingsdirektör Hans Karlsson. Den inställningen präglade invigningskvällen, som blandade gemyt och underfundig humor med skönsång, föredrag, mat och mingel.

Läs mer...
 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress

alt










”Lysande utsikter” - Offentlig upphandling i rampljuset

Nu är det dags för årskonferens igen, i år under rubriken ”Lysande utsikter”. Jag ser fram emot en givande konferens med många intressanta föreläsare men det allra viktigaste för mig är samtalen och diskussionerna med deltagarna. Även detta år sätter vi rekord i antalet deltagare och vi kan konstatera att offentlig upphandling kommit i rampljuset – vi har onekligen lysande utsikter att göra skillnad.

En årskonferens innebär också att göra bokslut av föregående år och staka ut färdriktningen för kommande år. Jag räknar med spännande diskussioner och kreativa inlägg till stöd för styrelsens fortsatta arbete.

Läs mer...
 
SOI’s styrelse – möt Gunnar Stålberg PDF Skriv ut E-postadress

alt

















Gunnar Stålberg räknas till de tunga namnen i upphandlingssverige. Förutom att vara upphandlingschef i Dalarna, vilket han varit i tjugo år, så är han vice ordförande i SOI, där han dessutom är kassör och sitter med i redaktionsutskottet och stipendieutskottet. Gunnar sitter också med i Konkurrensverkets expertråd för upphandlingsfrågor och i SKL’s referensgrupp för upphandlingsfrågor.

Dessutom är Gunnar en efterfrågad föredragshållare, debattör, intervjuoffer och moderator och på fritiden musiker, i första hand sångare och basist men han trakterar även ett flertal andra musikinstrument.

När jakten på en chef för den nya samlade statliga ramavtalsupphandlingen på Kammarkollegiet var i full gång för ett par år sedan var Gunnar Stålberg ett hett förslag för många. Då Upphandling 24 frågade om han skickat in sin ansökan än svarade han dock;

– Nej, det kommer jag inte heller att göra. Det är för stort. Jag är fullt nöjd med det jobb jag har nu.

I landstingens upphandlingsnätverk, LfU, har Gunnar i perioder också varit mycket engagerad. Här är bland annat framtagande av nationella mallar och utvärderingsmodeller för upphandling av dyrbar medicinteknisk utrustning en viktig fråga. I en intervju för SAMTIT, nätverket Svensk Användarförening för Medicinsk Teknik och IT, sade Gunnar att målet med upphandling är den goda affären, vilket för oss innebär att ”välja rätt i stället för att gissa fel”.

Gunnar har också en förmåga att uttrycka sig så att åhöraren minns poängen i det sagda. Om livsmedelsupphandling sade han härom året i Almedalen; ”Upphandla en mätt mormor – inte matleveranser!” Och om funktionsupphandling; ”Det är hålet i väggen vi behöver, inte borrmaskinen”.

I Dalarna är Gunnar just nu också mycket engagerad i Dalarnas Regionala Serviceprogram, närmare bestämt den del som arbetar med att söka nya vägar för att utveckla den offentliga upphandlingen så att den även gagnar regional och lokal samhällsutveckling.

– Hur ser din vardag ut?

– För mig är det viktigt att även fortsätta med att göra upphandlingar, inte bara vara chef. Man måste vara praktiker också. Det kan vara medicintekniska upphandlingar, hälso- och sjukvårdstjänster etc, i princip alla sorters upphandlingar som hör till landstingets verksamheter.

Och för att förbättra avtalen tycker Gunnar att det behövs flera aktörer på marknaden.
– Grunden för att få bra villkor i en bra affär, det är ju att det finns konkurrens, det är viktigt att få marknaden att slåss om att vinna våra affärer. Det som är viktigt är dialogen och kommunikationen med vårdens företrädare så att man får fram vilka deras krav är. För det handlar ju om funktionen på preparaten vi handlar, det är absolut inte bara en prisfråga, säger Gunnar Stålberg.

– Varför har du engagerat dig i SOI?

– Målet med SOI’s verksamhet tilltalar mig oerhört och här finns en stor potential för att skapa utveckling. Och det är ju så roligt dessutom. jag tycker om att tala med folk och att föra en dialog. Det gäller även med politiken, det är en dialog som växer allt mer.

– Och hur ser livet utanför arbetet ut?

alt





















– Jag älskar ju musiken, spelar med bandet Pop Nix, men spelar också för mig själv, ibland både morgon och kväll. Antingen spelar jag bas till något inspelat eller så blir det en låt på mitt keyboard. Och det finns ju roligare musik än den i Melodifestivalen.

Tidigare var jag också engagerad i Caravan Club och utvecklingen av campinglivet. Mängden familjer i Caravan Club är idag 30.000, mer än en tredubbling från när jag kom med. Även om jag inte är med i arbetet längre så följer jag med i det som händer.

– Jag kombinerade intressena härom året, genom att göra en återresa med husvagnen och återse många av dom dansbanor där jag spelade i min ungdom. Det var en härlig upplevelse.

 
Årskonferensen slår nytt rekord PDF Skriv ut E-postadress


alt









Totalt är nu 585 personer anmälda till årskonferensen i Karlstad. Och våren har redan gjort sitt intågande. Karlstads nybyggda konferensanläggning, Karlstad CCC, har kapacitet att ta emot oss och vi hoppas nu på några strålande dagar 26-28 mars under temat "Lysande utsikter". Offentlig upphandling i rampljuset. Sola står beredd att ta emot oss!

alt

















Så såg Sola ut, den berömda servitrisen från Karlstad.

 
Årsmöteshandlingar PDF Skriv ut E-postadress

Årsmöteshandlingarna finns att ladda ner från medlemssidorna här på SOI’s hemsida, så att du hinner studera dem innan årskonferensen.

 
Nya lagböcker på gång PDF Skriv ut E-postadress

alt


















De reviderade och uppdaterade lagböckerna trycks nu upp och delas ut på årskonferensen. De medlemmar som inte har möjlighet att delta på konferensen kommer att få lagböckerna per post.

 
Dalarna satsar på upphandling! PDF Skriv ut E-postadress

alt












I Dalarna gör man nu en kraftfull satsning på att utveckla den offentliga upphandlingen. Inom ramen för Dalarnas Regionala Serviceprogram och med Länsstyrelsen och en engagerad arbetsgrupp som primus motor söker man vägar för att göra den offentliga upphandlingen till ett verktyg för regional och lokal utveckling inom lagens råmärken.

Den 16 mars bjöd man, som en del i arbetet, in till ett välbesökt dialogseminarium i Rättvik med fokus på möjligheter och utmaningar i livsmedelsupphandlingar. 50 deltagare fick lyssna på tre intressanta föredrag och både press och Radio Dalarna uppmärksammade evenemanget.

Först ut var Gunnar Lyckhage som presenterade resultatet av en omfattande intervjuundersökning, gjord bland politiker, kostchefer, leverantörer/producenter, branschorganisationer, upphandlare och arbetsgruppens medlemmar, som representerade Borlänge kommun, Coompanion, Falun Borlänge-regionen, Företagarna, Landstinget Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna, LRF och Småkom.

Inget ”vi och dom-perspektiv”
Undersökningens viktigaste och möjligen överraskande resultat var att den motsättning som brukar målas upp mellan små leverantörer och upphandlarna, eller den offentliga sektorn, inte existerar. Visst finns ibland ett missnöje, med dåliga upphandlingar eller leverantörer som inte förstår hur de skall göra, men detta är väldigt underordnat. Inom alla grupper finns en självkritik och en stark vilja och tro på att det skall gå att göra bättre i framtiden.

De många förslagen från alla grupper syftar till tydligare politisk styrning, metodutveckling i upphandling, dialog och samverkan, bättre redskap och planering, ökad samverkan och förväntas i alla grupperna på sikt innebära att fler små och medelstora företag, i möjligaste mån lokala företag, i framtiden kommer att delta i offentlig upphandling.

Fördelarna med att små och lokala företag deltar anses av de allra flesta gå långt utöver den enskilda upphandlingen. De skapar nytta för lokalsamhället, för regionen, för medborgare och service, för kvalitet på produkter och tjänster, lokalt engagemang, regional hållbar utveckling, kultur, turism, en levande landsbygd och öppna landskap.

Innovationsupphandling X

alt


















Nästa talare var Sigrid Pettersén, forskningsledare i Inköp Gävleborgs stora innovationsupphandlingsprojekt som nyligen fick 13,8 miljoner kronor i stöd från Vinnova. Sigrid berättade om hur forskning kan lyftas in i upphandling när man ”utifrån ett verkligt behov skall upphandla det som inte finns, med metoder som ännu inte är testade”.

Målet är att hitta nya former för upphandling av måltidslösningar för äldre. Inköp Gävleborg är ägare av projektet som ska genomföras i samarbete med fyra kommuner i länet, Region Gävleborg samt Region Skåne.

Ett gott exempel på hur ganska enkla åtgärder kan ge goda och kanske inte förväntade resultat är när man testade att ta bort den rutinmässiga nattmedicineringen på ett äldreboende i Ockelbo. Att i stället för lugnande medicin kunna få en kopp välling eller en macka, och ett vänligt ord fick både patienterna att må bättre, men minskade också antalet fallskador drastiskt, med andra ord både ett minskat lidande och ekonomiska besparingar.

– Man kan ju inte vara säker på vad man uppnår för resultat. Men vi är otroligt glada att Inköp Gävleborg vågar sticka ut hakan och ta sig an ett så här stort projekt, som är både komplext och oförutsägbart. Och att dessutom få ett sådant stöd, både från Vinnova och från Region Gävleborg, som även de ställer upp, både ekonomiskt och med moraliskt understöd, är fantastiskt.

– Vi kommer att vara väldigt transparenta i projektet, resultaten skall vara tillgängliga för alla och man kommer att kunna följa utvecklingen på Inköp Gävleborgs hemsida, www.inkopgavleborg.se under fliken Projekt.

Djurskyddskrav i offentlig upphandling

alt














Vad händer med den överprövade livsmedelsupphandlingen i Rättvik? Mathias Sylwan, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting gav en engagerad exposé över de många märkliga och spretiga domarna i svenska förvaltningsdomstolar, jämförde med andra branscher, mål i  EU-domstolen och generaladvokatens yttranden i pågående likartade mål. Han representerar ju både Rättvik och Sigtuna i de aktuella mål som har som gemensam faktor att upphandlarna använt Miljöstyrningsrådets kriterier för livsmedelsupphandling.

I överklagandet av den senaste Rättviksdomen till Högsta Förvaltningsdomstolen begär Mathias Sylwan dessutom att domstolen begär ett förhandsavgörande i EU-domstolen. Han påpekar att det inte bara är en rättighet för en domstol utan också en skyldighet att begära ett sådant förhandsavgörande, när oklarheter råder kring domar. Han finner det därför mycket märkligt att ingen sådan begäran hittills har gått från en svensk domstol till EU-domstolen i ett upphandlingsmål, trots det uppenbarligen mycket oklara rättsläget.

Att Mathias ändå hyser hopp inför framtiden beror dock inte i första hand på de juridiska förhoppningarna, utan framför allt på att Rättvik och Sigtuna varit så envisa, att målen därmed väckt väldigt mycket uppmärksamhet och skapat mycket negativ publicitet för den överprövande grossisten Servera, numera med det nya namnet Martin och Servera.

Att grossisten nu byter strategi antyds både av att man meddelat att man inte kommer att gå vidare med Sigtunamålet, som kommunen vann. Nyligen har man också ingått ett samarbetsavtal med LRF om ett gemensamt arbete för att stödja nyttjandet av livsmedel som produceras i Sverige.

Ett spännande möte i Rättvik avslutades med en fikastund, där Hotell Lerdalshöjdens fantastiska utsikt över Siljan blev extra njutbar i den strålande vårsolen. 

 
Cecilia Bogg om e-handel och e-upphandling i Mora PDF Skriv ut E-postadress

alt













Ett litet ”e-” kan betyda väldigt mycket, i rätt sammanhang. I Mora pågår arbetet för fullt med att implementera e-beställning, e-faktura och e-upphandling och det gör stor skillnad. Cecilia Bogg arbetar som upphandlare i Mora sedan många år, efter att, som hon uttrycker det, ”ha halkat in på ett bananskal” i upphandlarbranschen, 1999. Efter detta har hon också byggt på sina kunskaper med olika vidareutbildningar. Hon är mycket engagerad i projektet och har också varit med i referensgruppen för e-handelsprojektet  och är i dag en av de ”Super-user” i det nya systemet som hanterar e-handeln, från upphandling till faktura.

Just nu är Cecilia tjänstledig, för att hjälpa grannkommunen Malung-Sälen att utreda förutsättningarna för införandet av e-handel, med elektroniska beställningar och elektroniska fakturor samt förutsättningarna för inrättandet av ett internt servicekontor i en ny serviceorganisation.

Som en del i förstudien av projektet för e-handel bjöd Cecilia in Kerstin Wiss Holmdahl som jobbar som jurist och expert inom e-handel, e-faktura samt e-upphandling, på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Med temat ”Spara pengar på inköpsprocessen?” anordnades 21/2 2012  en halvdag i Malung med e-perspektiv, detta för att ge Malung-Sälens kommun en bild utifrån ett omvärldsperspektiv hur man jobbar med e-handel och frågor kring detta i övriga Sverige och från SKL’s sida. Till denna halvdag var också Per Carlsson från Sigtuna kommun inbjuden för att dela med sig av sina och Sigtunas erfarenheter av att jobba med e-handel. Han gav konkreta exempel på hur man jobbat med frågan i kommunen, vid förstudien, införandet etc.

– Mora kommuns upphandlingsverksamhet är organiserad som en inköpscentral, berättar Cecilia. Den används bland annat av grannkommunerna Orsa och Älvdalen. Även vissa andra verksamheter sker samarbete med kommunerna och tillsammans med Orsa planeras nu en distributionscentral för distribution av kommunernas upphandlade varor och då bland annat livsmedel. På inköpscentralen i Mora arbetar tre upphandlare och en upphandlingschef.

Inköpscentralen har nyligen infört VISMA TendSigns upphandlingsstöd, vilket innebär att upphandlingar nu kommer att genomföras helt elektroniskt i de upphandlingar där det är möjligt i dagsläget. Alltifrån upprättande av förfrågningsunderlag, utvärdering och så det allra bästa: leverantörens möjligheter i att lämna anbud elektroniskt. Bättre styrning, effektivare hantering och säkrare uppföljning blir följden när inköpsrutinerna nu stramas upp. Detta sker efter en omfattande processkartläggning där dagens inköp och fakturahantering analyserats av en särskild arbetsgrupp. Hela processen från behov till genomförd betalning har noggrant gåtts igenom och alla moment i kedjan satts under lupp.

- Hela vår inköpskultur skall förbättras. Vi genomför nu i kommunen ett väldigt genomtänkt arbete kring upphandling och inköp. Skall man uppfattas som en seriös kund så är avtalstroheten väldigt viktig, säger Cecilia.

– Genom att vi implementerar både e-beställning, e-faktura och e-upphandling så får vi en helt annan kontroll på våra inköp och likaså en helt annan möjlighet till konsekvent uppföljning och statistik, vilket är väldigt positivt för de leverantörer som vi har avtal med men även inför kommande upphandlingar och nya avtalsparter.

För att detta skall fungera så krävs att vi gör rätt hela vägen. Därför har vi nu ett antal inköpssamordnare med rätt att göra direktupphandlingar upp till 15% av tröskelvärdet och cirka 100 beställare med avropsrätt (att i systemet göra beställningar). Både inköpssamordnarna och beställarna har utbildats för sina uppgifter och rekvisitionsblocket är nu bara ett minne. Alla inköp  är godkända och beslutsattesterade innan själva inköpet genomförs, detta moment är framflyttat och via beställningssystemet blir det rätt i från början. Och även direktupphandlingar kan göras på ett kontrollerat och väl dokumenterat sätt i systemet.

– Detta nya sätt att arbeta med inköp innebär också att vi som är upphandlare kan fokusera mera uppföljning och att vårda avtalen samt på innehållet i våra upphandlingar, säger Cecilia. Både vi och leverantörerna sparar en hel del tid. Samtidigt innebär de nödvändiga utbildningarna för kommunens personal att vi skapar en större förståelse för vad man kan och får och även en större politisk förståelse för vad en bra inköpskultur innebär.

För leverantörerna innebär det också att det blir lättare att känna igen sig. Underlagen blir enhetliga och med en bra struktur. Samtidigt stoppas felaktiga och ofullständiga anbud av systemet, innan det är försent. Det nya sättet att upphandla på passar både stora och små leverantörsföretag. Mora kommun har i utskick till ramavtalsleverantörer informerat om kommunens ambitioner avseende e-handel och det nya arbetssättet kommunen inför. På kommunens hemsida och på intranätet finns information om e-handelsprojektet, vad det innebär, hur man lämnar e-anbud och vart man vänder sig om man har frågor och vill veta mer. Kommunen har en internt utsedd projektledare som bla jobbar med leverantörsanslutningarna i systemet.

Övergången innebär inte några kostnader för kommunens avtalsleverantörer för att läggas upp i systemet, då detta är kopplat till kommunens avtalsdatabas. Att lämna e-anbud i upphandlingar och att lämna e-faktura är inte förenat med några kostnader för leverantören oavsett storlek, då kommunen bla kan erbjuda en portal på webben att knappa in sin faktura och systemet för att lämna e-anbud kräver ett inlogg med en e-postadress, så kontentan är, tillgång till dator med internetuppkoppling är det som leverantören behöver.

alt















Företagarträff i Mora

Parallellt med arbetet med elektroniska anbud lägger man också ner ett stort arbete på att bryta ned upphandlingar för att möjliggöra för mindre företag att delta i upphandlingarna, det kan handla om att möjliggöra för leverantören att lämna anbud på delar i ett förfrågningsunderlag  tex. lämna anbud på geografiskt område/kommun, ort, objekt eller enhet. Olika utbildningar för leverantörer genomförs. Exempelvis lockade en utbildningskväll 2010 ca 60 deltagare från närmare 40 företag och där medverkade förutom Cecilia Bogg även Birgitta Pettersson, f d näringslivschef i Mora kommun, Karin Torneklint, mycket engagerad chef för Företagarna Dalarna och Christer Ståhlkloo, Moraföretagare med mångårig erfarenhet av offentlig upphandling.

alt













Karin Torneklint från Företagarna är engagerad i upphandlingsfrågor

Det skall bli spännande att följa hur inköps- och upphandlingsarbetet i Mora kommer att utvecklas när medarbetarna och leverantörerna hunnit bli varma i kläderna och systemet har satt sig ordentligt.

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

SOI har som vanlig valt in ett antal nya medlemmar. Alla ansökningar har dock ännu inte hunnit registreras. Här följer de som redan är klara.

Gunilla Ekström, Jönköpings kommun
Jennifer Johansson, Kungsbacka kommun
Monica Hagelin, Inköp Gävleborg
Dan Tågmark, Karlstads kommun
Heike Philipsson, Älmhults kommun

Stödjande medlemmar        
Bengt Nyberg, Tradelink AB
Hans-Gunnar Gustavsson, Hagust AB
Helen Könberg, AdviceU AB

Mycket välkomna till SOI och förhoppningsvis även till årskonferensen.

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress


alt










Nu har SOI lämnat ytterligare ett remissvar till regeringen. Denna gång handlade det om EU:s förslag till direktiv för tjänstekoncessioner. Vi anser att förslaget inte innebär så stora förändringar i förhållande till den praxis som vi uppfattat blivit etablerad. Man följer i stort sett samma process som vid en vanlig upphandling frånsett möjligheten till överprövning. Vi tycker dock att även tjänstekoncessioner skall ske transparant och är därför positiva till förslaget. Det finns istället en del annat som vi kan ägna vår energi åt. EU:s förslag till nya direktiv för klassiska sektorn lämnar en del övrigt att önska. Här blir det om möjligt mer detaljstyrning än tidigare. De förenklingar som var aviserade har jag inte upptäckt. Jag har dock inte hunnit läsa hela förslaget än.

Samtliga våra remissvar publiceras på hemsidan så fort vi bara hinner med.

Läs mer...
 
SOI’s styrelse – möt Madelene Winbo PDF Skriv ut E-postadress

alt

























Madelene Winbo har varit upphandlingschef i Varberg sedan 1999. Hon är också ledamot i SOI’s styrelse, där hon arbetar både i Konferens- och aktivitetsutskottet och i Redaktionsutskottet.

När hon började arbeta i Varberg var man totalt två som upphandlade, nu är man fyra plus ett administrativt stöd på ytterligare två personer.

I grunden är Madelene upphandlingsjurist, läste affärsjuridik och blev jur.kand. på Handelshögskolan i Göteborg efter att på gymnasiet ha läst till vägingenjör. Hon gjorde en relativt kort sejour hos Vägverket där hon kom i kontakt med upphandlingsfrågorna och var bland annat med och tog fram ett utbildningspaket i upphandling, tillsammans med inte helt okände Roger Hagman, som höll i utbildningarna. Hos Vägverket var hon också med och planerade för upphandlingen av Öresundsförbindelsen.

– Hur ser din vardag ut?

– Upphandlingen har förändrats mycket sedan 1999. Då handlade det mer om varuförsörjning, man fick ständigt försvara regelverket och vi hade bara mandat att upphandla ramavtal. Nu är man en samarbetspartner och ett stöd och vi är aktivt med och utvecklar koncernens upphandling och inköp, alltså även bolagens och förvaltningarnas.

– Idag vill man något med upphandlingarna och avtalen! Man vill att våra inköp skall stå för något. Det är väldigt stimulerande och det känns nästan som att ha bytt jobb flera gånger. Man har inte fastnat, så att säga.

– Och detta speglar ju ganska väl vad SOI vill åstadkomma. Kommunen har antagit en vision om att ”vara Väskustens kreativa centrum, att förenkla människors vardag och inspirera dem att uppfylla sina drömmar.

För oss betyder det bland annat att våra upphandlingar skall genomsyras av ett kundperspektiv. Ett bra exempel just nu är att hamnen skall upphandla två kranar till. Och då är det en självklarhet för dem att ta kontakt med oss, för att hitta bästa sättet att genomföra upphandlingen.

– Varför har du engagerat dig i SOI?

– Jag känner ett stort engagemang i upphandling, dn har gett mig mycket och jag vill gärna ge något tillbaka. Men för mig är det ju dessutom en form av kompetensutveckling. Jag får se hur andra gör, vi bygger nätverk och vi gör något tillsammans!

– Jag har varit med i styrelsen i fyra år men har inte tröttnat. Skulle jag få mandat så fortsätter jag gärna ett par år till.

– Och hur ser livet utanför arbetet ut?

– Vi har två pojkar, 11 och 14 år. Jag tycker väldigt mycket om sport, spelar tennis och åker skidor, både på längden och utför. Just nu är vi på väg till Hundfjället i Sälen, när barnen var mindre blev det oftast Branäs, eftersom det är närmare dit.

 
Hjälp oss att slå rekordet! PDF Skriv ut E-postadress

alt



















Pia-Britt Hildebrand, rutinerad ledamot i Konferens- och aktivitetsutskottet, berättar att det redan är över 500 anmälda till årskonferensen i Karlstad. Det innebär att vi redan närmar oss förra årets deltagarrekord. Men nybyggda konferensanläggningen, Karlstad CCC, klarar att ta emot fler deltagare.

Nyblivna medlemmen Camilla Stiller berättar att hon kom med på konferensen i fjol av en slump, som ersättare för en kollega som fått förhinder.

– Det var väldigt trevligt, jag fick god kontakt med såväl upphandlare som utställare. Jag kände att detta var rätt folk att träffa, jag upplevde en gemenskap och även som ny i sammanhanget fanns det väldigt mycket jag kunde ta till mig.

– Efter förra årets lyckade tur till Tylösand kändes SOI som ett bra nätverk. Jag valde därför att bli medlem och ser fram emot årets konferens i Karlstad.

Vår viktigaste workshop!

SOI vill involvera alla sina befintliga och potentiella medlemmar i samtalen och diskussionerna kring SOI's framtid och utveckling. Upphandlings- och inköpsfrågor är allt mer i fokus. Kommunikation – dialog – kompetensutveckling blir allt viktigare. På årskonferensens avslutande dag kommer styrelsen att presentera sin idé inför nästa års verksamhetsplan och därefter håller Eva-Lotta Löwstedt Lundell och Björn Bergström i en helt ny typ av workshop. Frågor som kommer upp är exempelvis;

• Vad skall SOI stå för i framtiden?
• Vilka är våra framtida utmaningar?
• Medlemsnytta
• Prioriteringar

Det lilla företaget Identex har tagit fram ett verktyg för worskshops och med hjälp av datorer på varje bord skapas ett interaktivt insamlande och presenterande av idéerna "i realtid" och kan presenteras direkt på storbild.

Sista anmälningsdag till årskonferensen är 12 mars. Missa inte chansen!

 
Inköp Gävleborg utvecklar måltidsupphandling PDF Skriv ut E-postadress


Hur kan måltidssituationen för äldre förbättras? Vinnova beviljar 13,8 miljoner kr till fyraårigt forsknings- och utvecklingsprojekt i Gävleborgs län, berättar ett pressmeddelande från Region Gävleborg. Och samtidigt bjöds in till ett seminarium kring projektet.

alt














Johan Almesjö, VD på Inköp Gävleborg, Sigrid Pettersén, forskningsledare i projektet och nybliven SOI-medlem och Anette Jonsäll, doktor i sensorik, gläds åt projektet!

Vinnova har beviljat 13,8 miljoner kronor till ett fyraårigt forsknings- och utvecklingsprojekt där målet är att hitta nya former för upphandling av måltidslösningar för äldre. Kommunalförbundet Inköp Gävleborg är ägare av projektet som ska genomföras i samarbete med fyra kommuner i länet, Region Gävleborg samt Region Skåne. Både regionala som nationella organisationer kommer att knytas till projektet.

-  Maten och måltiden är en fråga om livskvalitet. Många äldre äter för dåligt och frågan är hur man kan ändra på det. För att hitta nya lösningar på hur äldre ska få sina måltider måste vi upphandla på andra sätt, säger Johan Almesjö, förbundsdirektör på Inköp Gävleborg. Med projektet vill vi skapa en plattform för test och genomförande av innovativa lösningar.

Upphandling av en måltidssituation är en komplex process med många inblandade: offentliga beställare, upphandlare, offentliga utförare, företag som är verksamma inom livsmedelsbranschen, men även företag inom logistikområdet och transportsektorn.

Eftersom området är komplext och behoven samtidigt stora så är målsättningen att innovativa upphandlingar, såväl katalytiska som förkommersiella, ska genomföras.

- Valet av upphandlingsform kan komma att prövas under projektet, säger Johan Almesjö.

Pilotprojekt i fyra kommuner

Fyra av Inköp Gävleborgs medlemskommuner har valts ut för pilotstudier: Gävle, Ljusdal, Ockelbo och Hudiksvall. Att valet föll på just dessa kommuner beror på att de har en bra geografisk spridning och storlek. Innehållet i pilotprojekten kommer att se olika ut:

• Gävle - Köpa och utveckla dagens entreprenadlösningar
• Ljusdal - Distribution, leveranser och logistik
• Ockelbo - Ny helhetslösning för mat på ett särskilt boende för äldre
• Hudiksvall - Närproducerade leveranser, andra aktörer och miljöaspekter.

Region Gävleborg är en av projektets medfinansiärer och ser mycket positivt på att forskning och utveckling av det här slaget bedrivs i länet:

-  Det här projektet stärker vår regions attraktionskraft, säger Sven-Åke Thoresen, ordförande i Region Gävleborg.

Projektet handlar i slutänden om ökad livskvalitet för de äldre, samhällsnytta och utveckling av offentliga köp i Gävleborgs län. De slutsatser som dras kommer också att vara användbara för andra delar av landet och även inom EU.

Sigrid Pettersén är forskningsledare i projektet och doktorand kring ämnet ”Möjligheter att ställa tillgänglighetskrav i samband med offentlig upphandling i Sverige”. Tillsammans med redan disputerade sensorikern Anette Jonsäll arbetar man nu med Inköp Gävleborg i projektet, utifrån ett brukarperspektiv.

– När man skall köpa det som inte finns, med hjälp av metoder som ännu inte är testade, så kan man ju inte vara säker på vad man uppnår för resultat. Men vi är otroligt glada att Inköp Gävleborg vågar sticka ut hakan och ta sig an ett så här stort projekt, som är både komplext och oförutsägbart. Och att dessutom få ett sådant stöd, både från Vinnova och från Region Gävleborg, som även de ställer upp, både ekonomiskt och med moraliskt understöd, är fantastiskt.

– Vi kommer att vara väldigt transparenta i projektet, resultaten skall vara tillgängliga för alla och man kommer att kunna följa utvecklingen på Inköp Gävleborgs hemsida, www.inkopgavleborg.se under fliken Projekt.

Välbesökt seminarium
– När vi började planera seminariet, som arrangerades tillsammans med Reglab, nätverket för innovationsupphandling, trodde vi på ett tjugotal deltagare. Nu blev vi mellan 50 och 60 personer och många hade åkt långt för att vara med, exempelvis från Skåne, Stockholm och Göteborg. liksom upphandlare och upphandlingschefer från Umeå, Skellefteå och Luleå.

Och det blev ett lyckat seminarium, många korta föredrag i ganska så högt tempo, där bland annat Nina Widmark från Vinnova berättade om satsningen på innovationsupphandling som nu görs i Sverige. Vi fick under dagen lära oss om satsningen på innovation lokalt, både i projektet och i ett regionalt perspektiv och fick även ta del av lyckade satsningar som genomförts.

Och moderator Per Hammarstedt hade nästan svårt att få stopp på de livliga diskussioner som utbröt i den följande workshopen, där det diskuterades kring;
• Vinst och värde på mikro- och makronivå
• Vinst och värde för brukare
• Finns det förlorare, finns det risker

alt















Vernissaget visade resultaten av dagens workshops.

Resultaten sammanställdes, i mer eller mindre konstnärliga former, på stora blad som nålades upp till vernissage på en tom vägg, under ytterligare livliga diskussioner.

Sammantaget blir projektet oerhört intressant, både ur ett innovationsupphandlingsperspektiv liksom när det gäller offentlig upphandling av livsmedel och måltidstjänster.

 
Högkonjunkturen tillbaka för upphandling, inköp och logistik. PDF Skriv ut E-postadress

alt
















Fokus på upphandling, inköp och logistik är minst lika viktigt som satsningar på marknadsföring och försäljning, säger Hans-Gunnar Gustavsson, VD för Hagust AB som arbetar med inköp och logistik i Sverige och Italien. Han var tidigare ordförande för SILF.


När konjunkturen för något år sedan förbyttes i en djup lågkonjunktur skrev jag ett flertal krönikor med mycket starkt fokus på inköp och logistik. Nationalekonomer och prognosmakare var samstämmiga i sin uppfattning att nu närmar sig en mycket kärv tid för Sverige och dess företag.

De fick rätt, det blev en dyster tid med uppsägningar, konkurser och allt blev så mycket kallare. En av mina krönikor fokuserade på möjligheterna som en lågkonjunktur skapade, jag citerar:

”Är det någon gång inköpare och logistiker kan göra skillnad så är det nu i den djupa finanskrisen.  En yrkeskår som sällan får sola si g i glansen när det är högkonjunktur har nu möjlighet att visa vad kvalificerad kunskap inom inköp och logistik kan innebära för företagen, inte bara för dess framgång, utan för dess överlevnad.”

När konjunkturen blomstrar finns oftast inte tid att tänka på effektiva inköp, affärs och logistikprocesser, samverkan och effektivisering av verksamheten, nu fanns helt plötsligt en möjlighet för en hel yrkeskår att kliva fram och ta ansvar och visa vilka potentialer det finns inom inköp och logistik.

Hur har inköpare och logistiker förvaltat detta? Ser jag mig runt i Svenskt privat och offentligt näringsliv så kan jag konstatera att det har skett en radikal förändring av fokus inom dessa områden. Upphandlare, inköpare och logistiker åtnjuter mer och mer respekt från chefer och ledning,  nu lyssnar man mer på vad de har att säga. Jag kan även konstatera att fler och fler inköps- och logistikchefer tar plats i företagens ledningsgrupper. Även inom den offentliga sektorn kan man se ett helt annat fokus, man inser att här finns massor av pengar och effektivitet att ta tillvara, och de som kan göra detta är upphandlarna

Det senaste halvåret har jag fått ett antal förfrågningar kring rekrytering av upphandlare, inköpare och logistiker, vilket kanske inte är så konstigt, när kunderna vet att jag är engagerad och arbetar med utveckling av inköp och logistik på olika nivåer. Företagen känner att konkurrensen om medarbetarna ökar och söker därför nya vägar.

Det innebär att vi nu kommit in i en ny fas. Upphandlare, Inköpare och logistiker har blivit hårdvaluta på arbetsmarknaden. Därför krävs det mer arbete och mer branschkännedom för att hitta dem och för att attrahera dem till nya ansvarsuppgifter. Att det sker en rörlighet inom upphandling, inköp och logistik är bra för hela branschen och yrkeskåren, det innebär att det blir intressantare att arbeta med detta, vilket i sin tur attraherar ungdomar att söka sig till detta område.

Sverige behöver en mycket professionell yrkeskår inom upphandling, inköp och logistik både på den privata och den offentliga sidan, långsiktigt handlar det om Sveriges förmåga att konkurrera på den internationella marknaden och om din och min framtid.

Om vi står inför en ny lågkonjunktur låter jag andra bedöma, men en sak vill jag stå fast vid, det är alltid högkonjunktur för upphandling, inköp och logistik.

 
Vad säger fördragen? PDF Skriv ut E-postadress

De senaste årens problem kring livsmedelsupphandlingar har fått flera involverade att börja fundera över vad EU egentligen vill med den offentliga upphandlingen. Hur förhåller sig det nationella självbestämmandet till vad fördrag, direktiv och förordningar säger?

Det började våren 2011. I ett oberoende och till stor del kritiskt rättsutlåtande, som beställts av Miljöstyrningsrådet, skriver Niklas Bruun, professor i juridik vid Helsingfors universitet, bland annat;
”Det finns ett klart utrymme för djurskyddskrav vid offentlig upphandling inom EU. Den rättsosäkerhet som uppstått som en följd av de olika domsluten vid lägre instanser i Sverige visar dock att det föreligger vägande skäl för att försöka få till stånd klara riktlinjer och etablerade förfaranden i frågan. Det vore också viktigt att eventuella processer som går till högsta instanser bedrivs på ett professionellt och skickligt sätt så att alla rättsligt relevanta argument beaktas. Jag menar att det finns rättsliga förutsättningar för att här agera i syfte att påvisa och genomdriva möjligheterna att beakta det ostridiga konsumentintresset/upphandlingsintresset för hållbart producerade produkter och djurskyddsaspekter på bl.a. livsmedelsområdet.”

alt














Några månader senare levererade Christina Möll, jurist med specialitet inom EG- rätt, entreprenadjuridik och offentlig upphandling sin utredning kring djurskyddskrav i offentlig upphandling, som beställts av LRF.

– Det är viktigt att ha ett EU-rättsligt perspektiv, säger Christina. Det finns en hierarki i EU-rätten, där fördragen finns överst och därefter kommer sekundära rättsakter, som direktiv och förordningar. Varken MSR eller de svenska förvaltningsdomstolarna har tydligt utgått från EU’s rättsordning. I mitt uppdrag låg därför att synliggöra grunderna i EG-rätten och visa på djurskydd som ett EU-gemensamt mål.

Detta perspektiv finns även i Niklas Bruuns kritiska rättsutlåtande avseende domslut i svenska förvaltningsdomstolar, påpekar Christina.

– En viktig princip inom EU-samarbetet är subsidiaritetsprincipen. Syftet med den är att fördela befogenheter på flera maktnivåer. Inom EU-samarbetet innebär subsidiaritetsprincipen att medlemsstaterna behåller de befogenheter som de själva kan administrera mest effektivt, och gemenskapen ges de befogenheter som medlemsstaterna inte kan utöva på tillfredsställande sätt.

”Gemenskapen skall inte vidta någon åtgärd som går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i detta fördrag.”

Inom områden där fördraget ger gemenskapen befogenheter, som delas med medlemsstaterna, anger principen en norm för utnyttjandet av denna rättighet. Den innebär också omvänt att medlemsstaterna kan vidta åtgärder så länge dessa åtgärder inte äventyrar EU:s mål.

Att EU:s medlemsstater således bör kunna reglera vad som köps för offentliga medel och vilka hänsyn som skall omgärda dessa köp, torde ligga inom medlemsstatens befogenhet så länge utnyttjandet av rättigheten inte uttryckligen bryter mot EU:s regler och principer, säger Christina i utredningen.

Rättvik
Kammarrätten i Sundsvall godtog högre djurskyddskrav men ställde krav på tredjepartscerifierad kontroll av det som levereras. Mathias Sylwan, förbundsjurist vid Sveriges Kommuner och Landsting, hjälper nu Rättviks kommun i den vidare juridiska processen. Kommunen yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd, avslår motparten Serveras talan och att man begär ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

I yrkandet ges en rad exempel på tidigare svenska domar, där det bland annat sägs att det är direkt fel att i anbudsförfrågan ställa krav på en tredjepartscerifiering eftersom man då inte godtagit andra bevis på likvärdiga kvalitetssäkringsåtgärder, t. ex. leverantörens eget intyg om överensstämmelse med standarden ISO 9001:2000”. Enligt denna dom (Kammarrätten i Göteborg, mål 7680-11) har den upphandlande organisationen brutit mot såväl 11 kap. 14 § LOU som proportionalitetsprincipen i 1 kap. 9 § LOU.

I yrkandet sägs också att Kammarrättens dom i Rättviksmålet inte står i samklang med EU-domstolens praxis så som den tolkat av generaladvokaten Juliane Kokott i förslag till avgörande i ett pågående mål i EU-domstolen, mål C-368/10, vilket rör upphandling av rättvisemärkt och ekologiskt kaffe, socker, mjölkpulver och kakao. Enligt generaladvokaten ska upphandlande myndigheter ha stor frihet att välja vad de vill köpa:

”Det skall i detta avseende påpekas att det står en upphandlande myndighet fritt
att själv fastställa vilka produkter den vill förvärva.”


Enligt generaladvokaten är det vidare domstolens uppgift att ”hitta en jämvikt” mellan den upphandlande myndighetens behov av att få ta miljö- och socialpolitisk hänsyn och marknadens behov av rättvisa och ickediskriminerande konkurrensvillkor. Det senare får inte hindra upphandlande myndigheter från ”att med en rimlig administrativ arbetsinsats förvärva miljövänliga och rättvisemärkta produkter”.

Grönboken
Från 1 juli har Sverige tagit över ordförandeskapet i PPN, Public Procurement Network. Med anledning av ordförandeskapet anordnades en internationell konferens i Konkurrensverkets regi i höstas. Den var inte helt utan motsättningar.
– Jag grät när jag såg utkastet till Grönboken, den går i rakt motsatt riktning än vad Mario Monte angav i sin rapport år 2010, sa Sue Arrowsmith, europeisk auktoritet på upphandlingsområdet och knuten till universitetet i Nottingham i Storbritannien.
Erik Sandin, lärare och doktorand på Handelshögskolan, en av initiativtagarna till Upphandlingsrättsliga föreningen och tillika pristagare i KKV’s uppsatstävling för några år sedan förklarade så här i Anbudsjournalen;

– Motsättningen handlar inte så mycket om vad som skall uppnås utan hur det skall gå till och vem som gör vad. Sue Arrowsmith står för en traditionell syn på förhållandet mellan EU’s regler och de nationella reglerna. EU’s regler har haft en tydlig avgränsning, de har varit till för att bryta ned handelshinder och för att bygga den inre marknaden. Alltså ingen komplett uppsättning regler för offentlig upphandling utan ett ramverk som kompletteras med nationella regler, med möjlighet att ta hänsyn till ländernas särart och behov så länge man håller sig inom ramverket.

Denna traditionella syn håller dock på att förändras. Nu kommer regler på de flesta aspekter av offentlig upphandling och en gemensam upphandlingskod för hela EU är på väg att skapas. Sue Arrowsmith menar dock att EU saknar kompetens för detta. Här finns en paradox inbyggd, införandet av till synes bra regler, till exempel kring miljö, etik och sociala krav, flyttar samtidigt inflytandet över regelverket längre ifrån oss. Och i Sverige är många i dag skeptiska till EU’s regler. Transparens kostar pengar – behövs det in i minsta detalj eller skall vi tillåta en risk för en begränsad mängd korruption.

I Sverige har vi koncentrerat oss enbart på EU’s regler och helt saknat fokus på de nationella möjligheterna. Storbritannien har på ett helt annat sätt använt dessa möjligheter, vilket också beskrivits av Sue Arrowsmith. I princip har man inte några regler utan varit tydliga med att de upphandlande myndigheterna är fria inom ramverket. Man är mycket mer medveten om distinktionen mellan EU-nivå och nationell nivå.

Någon har apropå direktiven och EU sagt att ”varje gång man förenklar blir det fler regler”. Detta påtalas för övrigt även av SOI’s ordförande Lisbeth Johnson i hennes senaste ordförandebrev. Läget är inte glasklart kan vi konstatera.

 
Camilla Stiller – ny medlem PDF Skriv ut E-postadress

alt







Camilla Stiller arbetar sedan ett år tillbaka som upphandlare på Göteborgs universitet. Vägen dit har dock inte varit spikrak. Hon utbildade sig först till kock och några år senare omskolade hon sig till molekylärbiolog och har länge arbetat med forskning på GU.

Eftersom Camilla alltid tyckt att inköp är intressant tog hon chansen när hon utifrån sitt tidigare yrke hamnade i en referensgrupp för e-handelssystem och fick kontakt med dem som upphandlar på universitetet. Det slutade med att hon hamnade på GU´s upphandlingsenhet där hon dels arbetar med att introducera e-handelssystemet, dels upphandlar allt mellan himmel och jord. Ramavtal och köpeavtal, varor och tjänster. Och upphandlingsverksamheten är bred på GU, allt från böcker till ubåtar. Men lite extra fokus har Camilla ändå på laboratoriematerial och utrustning.

GU har ett omfattande upphandlingssamarbete inom ramen för VUS – Västsvenska Universitetssamarbetet. Man samverkar med Högskolan Väst i Trollhättan, med högskolorna i Borås, Skövde, Karlstad, Jönköping och Halmstad samt med NHV, Nordiska Högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg. Dessutom har man av tradition ett gott samarbete med Chalmers, trots att de har en egen upphandlingsavdelning med fyra upphandlare.

– Varför har du blivit medlem i SOI?

– Det var lite av en slump. Kollegan Staffan skulle åka till SOI’s årskonferens i Tylösand förra året, när jag var ganska ny upphandlare. I sista stund fick han förhinder och jag fick hoppa in som ersättare. Det var väldigt trevligt, jag fick god kontakt med såväl upphandlare som utställare. Jag kände att detta var rätt folk att träffa, jag upplevde en gemenskap och även som ny i sammanhanget fanns det väldigt mycket jag kunde ta till mig.

– Efter förra årets lyckade tur till Tylösand kändes SOI som ett bra nätverk. Jag valde därför att bli medlem och ser fram emot årets konferens i Karlstad.

– Jag har alltid brukat söka efter den optimala vägen till kunskap och det betyder att jag verkligen ser fram emot SOI’s certifieringspaket. SOI har ett högt förtroende och certifieringen förväntas hålla en hög nivå. Det kommer i sin tur att höja upphandlarnas status och kunskap. Personligen tror jag att det finns mycket att hämta i en sådan certifiering, så jag hoppas verkligen att den är på gång

– Vad gör du på fritiden?

– Jag reser mycket och jag dyker, det är fantastiskt att viktlös kunna röra sig i alla tre dimensioner och i tysthet utforska världen under ytan. Utöver det gillar jag att laga mat, läsa och lyssna på musik.

– Välkommen som medlem, det skall bli kul att träffas i Karlstad!

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

Denna gång hälsar vi mer än 50 nya medlemmar samt stödjande medlemmar välkomna till SOI!

Pär Nyström, Göteborgs Stad
Ulrica Wallström, Göteborgs Stad
Anna Brandt, Göteborgs Stad
Sanna Hofverberg, Skellefteå kommun
Henric Björkholm, Lidköpings kommun, Servicekontoret
Maria Lilja, SKL Kommentus Inköpscentral AB
Cecilia Wollard, SKL Kommentus Inköpscentral AB
Tina Helmke Hallberg    , Jönköpings kommun
Ellen Bringevik, Alvesta kommun
Tamara Modric, Vaggeryds kommun
Kerstin Hiviebäck, Kriminalvården
Kim Christiernin, Karolinska Institutet
Ulrika Krigholm, Strängnäs Kommun
Johan Grönkvist, Domstolsverket
Maria Näslund    , Myndigheten för samhällskydd och beredskap
Håkan Anderberg, Ängelholms kommun
Gunilla Sjölén. Åstorps kommun
Kurt Grönsund, Åstorps Kommun
Catarina Svensson, Kristianstads kommun
Charlotte Rafsten, Landskrona Stad
Charlotta Frenander, Uppsala kommun
Carolina Tjärnqvist, Umeå Energi AB
Marie Skrba, Statistiska centralbyrån
Isabell Gustafsson, Myndigheten för yrkeshögskolan
Nassira El Kadaoui, Regeringskansliet
Patrik Ek, Botkyrka kommun
Sara von Ehrenheim, Uppsala Vatten och Avfall AB
Rebecka Lindberg, MSB
Carin Waltré, Tullverket
Carina Kilander, Familjebostäder i Göteborg AB
Peter Eklund, Familjebostäder i Göteborg
Stefan Oscarsson, Leksands kommun
Christian Acevedo-R, Sida
Anders Sahlsten, Landstinget Jönköpings län
Carl Adam Bånga, Lantmäteriet
Johan Spjut, Härnösands kommun
Christine Sprinzl, Härnösands Kommun
Jeanna Linton Wahlgren, Lunds kommun
Sofie Gavatin, SLU
Karin Martini, Vara kommun
Johanna Pettersson, Kalmar kommun
Therese Gustafson, Transportstyrelsen
Camilla Stiller, Göteborgs universitet
Magnus Eriksson, Kriminalvården
Peter Eriksson, SIDA
Maria Larsson, Inköp Gävleborg
Fredrik Bäckström, Inköp Gävleborg
Magnus Häggström, Inköp Gävleborg
Daniel Czitrom, Kriminalvården
Sigrid Pettersén, Inköp Gävleborg

Som stödjande medlemmar har valts in    
Amar Al-Djaber, AffärsConcept
Nina Bökman, AffärsConcept
Petter Ulander, AdviceU

Förhoppningsvis träffas vi på årskonferensen i Karlstad!

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress

alt










God fortsättning på det nya året!


Jag ser fram mot ett spännande upphandlingsår. Jag räknar med att upphandlingsfrågorna kommer att fortsätta att diskuteras i grupper utanför vår krets, sannolikt i än högre grad än hittills. Om det är bra eller dåligt återstår givetvis att se, men jag noterar att det fortfarande finns en otrolig mängd förutfattade meningar om offentlig upphandling. Här har vi tillsammans ett ansvar för att rätta till vanföreställningar som t ex att lägsta pris inte är liktydigt med låg kvalitet. Lägsta pris av de anbud som uppfyller samtliga skall-krav kan vara mycket hög kvalitet. Och som vi alla vet, så finns det fler myter som behöver rättas till. Och ingen gör det bättre än vi. Låt oss ta oss an den uppgiften på riktigt allvar under det kommande året.

SOI har lämnat in ett yttrande över Upphandlingsutredningens delbetänkande. Yttrandet finns på hemsidan. Nästa steg för utredningen är att sammanställa svaren. Jag ser fram emot att få ta del av övrigas synpunkter. Utredningen har begärt förlängd tid för att få en tidsmässig samordning med EU-kommissionens översyn av EU-regelverket så det blir troligen ingen lektyr för hängmattan utan vi får vänta till senhösten på slutbetänkandet.

Strax innan jul presenterade Europeiska kommissionen förslag till tre nya direktiv inom upphandlingsområdet; offentlig upphandling, upphandling inom försörjningssektorerna samt koncessioner. Nu startar ett förhandlingsarbete (under det danska ordförandeskapet) och regeringen har bjudit in till en referensgrupp för att diskutera förslaget. SOI har inbjudits att medverka och vi kommer att representeras av Eva-Lotta Löwstedt Lundell.

Att vi inbjudits får väl ses som ännu ett tecken på att SOI nu tagit plats på den nationella arenan. Det har blivit naturligt att bjuda in oss, vilket känns otroligt bra.

Ha en fortsatt god upphandlingsvinter! Vi hörs och ses inom kort igen.

Lisbeth Johnson

 
Se våra talare på årskonferensen PDF Skriv ut E-postadress

Kom ihåg att anmäla dig före 3 februari för att få bästa pris!

Här följer en bildpresentation av talarna på årskonferensen.

alt

 
Vem är du, Lasse Karlsson? PDF Skriv ut E-postadress

alt

























– Hej Lasse, du skall ju vara moderator på vår årskonferens. Hur långt är steget från Stand-up Comedy till offentlig upphandling?


– Kortare än man kan tro. Många av oss som arbetar med Stand-up har ju ett samhällsengagemang i grunden. Jag ser faktiskt fram mot årskonferensen, har en del koll på LOU och vet att offentlig upphandling är en komplicerad del av vår offentliga verksamhet. Och det är ju våra gemensamma tillgångar som ni hanterar. Man är utsatt som upphandlare och man har ett komplicerat regelverk att följa. Men jag har dessutom ganska många moderatorsuppdrag och tycker det är väldigt roligt att lära känna olika delar av allt det som utspelar sig i samhället och på företagen.

– Så det är inte för att du gick på Handelshögskolan som du kommer till oss?

– Nej, den var egentligen utfyllnad, eller ett sätt att skaffa sig ett alternativ, eftersom jag missade att komma in på Scenskolan. Däremot var det faktiskt jätteroligt att gå på Handels och jag fick vänner för livet.

– Vad gör du just nu?

– Nu arbetar jag med Täljerevyn, det har jag gjort ända sedan 1990, alltså redan innan jag kunde börja arbeta som komiker på heltid. Vi har varit Svenska Mästare i revy flera gånger, även om vi inte är titelhållare just nu.

– Och när du inte jobbar?

– Jag har en sambo och en son på nio år. Behöver egentligen inga fler intressen, eftersom mitt största intresse kom att bli mitt yrke!

Avslutningsvis, så här läsvärt skriver Lasse om sig själv och sitt yrke på sin hemsida

Stand-up Comedy - flugan som vägrade flyga förbi

Plötsligt finns det ett gäng människor som ägnar sig åt Stand-up Comedy som jag inte känner. Det kan man ju tycka är tråkigt för det är ju kul att känna människor, men det visar på en styrka och bredd hos genren.

När jag började med stand-up 91 så var den återkommande frågan hos journalisterna om inte det här med Stand-up Comedy bara var en fluga som skulle gå över. Idag snart 15 år senare vill jag hävda att intresset är större än någonsin. Man måste säga att det var en envis fluga…

Med de många nya komikerna har det även kommit en konstnärlig debatt som jag välkomnar. Många efterlyser en tuffare komik som går utanför det etablerade och som vågar ta större risker. Det är ute att vara mainstream och vara ett säkert kort på firmafester.

Jag anser att en komikers roll är att våga kliva ur det etablerade och se på världen ur en ny synvinkel. Problemet för den som söker en fara och en risk i sin komik är att han förmodligen får leta ett bra tag eftersom vi lever i en demokrati med yttrandefrihet. Iranska, kinesiska och nordkoreanska komiker har det enklare på den punkten.

För mig och min komik ligger utmaningen i att få publiken att se på sig själv på ett nytt sätt. Det hoppas jag kunna åstadkomma genom att titta noga på mig själv och mitt liv. Det som berör mig berör förmodligen också min publik. Den kan förhoppningsvis känna igen sig själv i mig eftersom jag ändå trots allt är ganska… mainstream.

 
Maria Losman – om miljö och etik PDF Skriv ut E-postadress

alt



















En av talarna på årskonferensen är Maria Losman från det göteborgsbaserade företaget Ecoplan. Hon skall ge oss nya idéer utifrån sitt specialområde, kravprocesser för miljö och etik vid upphandling. Hon har dessutom arbetat mycket med trafiksäkerhets- och arbetsmiljöfrågor. Arbetet bedrivs framför allt utifrån rådgivning, kommunikations- och förankringsprocesser.

Maria sitter med i Upphandlingsutredningens referensgrupp och har tidigare bland annat arbetat sju år på Svenska Naturskyddsföreningen, med miljömärkning och miljöanpassning av kontor. Sedan 1998 arbetar hon på Ecoplan och är en av delägarna i företaget.

Ett exempel på hur etik och sociala krav kommer in i upphandling var när kinesiska stenarbetares arbetsmiljöförhållanden hamnade i hetluften under våren 2006. Svenska företag och offentlig sektor köpte produkter som producerats under oacceptabla förhållanden.

Ecoplans uppgift har därför varit att på uppdrag av Trafikkontoret i Göteborg stödja kommunens egen personal att utveckla upphandlingen. Det har man gjort genom fakta- och analysstöd, dialog med dem som levererar produkterna och tjänsterna där produkterna används och även dialog med andra upphandlare. Ecoplan har bidragit i ett liknande arbete kring drivmedel.

Ecoplan har specialistkompetens i kravställning inom inköp och upphandling. Särskilt miljö- och etikkrav, men även närliggande områden som trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Man arbetar med att ge inköpare och upphandlare stöd i upphandlingsprocessen från behovs- och marknadsanalys, till förfrågan, krav och avtalsuppföljning med hantering av avvikelser samt information till användare av avtal.

För Ecoplan är det viktigt att kunna lagstiftningen som styr den offentliga upphandlingen och att veta hur man kan ställa upphandlingskrav för att nå resultat. Förhållningssättet är att inte ställa för många och krångliga krav, samtidigt som de krav som ställs måste kommuniceras och förankras för att fungera. Ett krav som inte förstås och inte följs upp fungerar inte.

En särskild anledning till att Maria gärna kommer till årskonferensen är hennes uppfattning att SOI på ett utmärkt sätt företräder de offentliga upphandlarna, genom sin seriösa attityd och sitt långsiktiga sätt att arbeta med kompetensutveckling och med påverkan av politiker och beslutsfattare på olika nivåer. Att utveckla upphandlingens strategiska funktion och den goda affären är ett viktigt och nödvändigt arbete.

 
SOI’s styrelse – möt Birgitta Enzell PDF Skriv ut E-postadress

alt















– Hej Birgitta, hur ser din vardag i upphandlingsvärlden ut?


– Jag har ju arbetat länge på Sjöfartsverket med upphandling, men just nu pågår en stor omorganisation som innebär att vi skapat en servicefunktion för flera myndigheter, i första hand för LFV (Luftfartsverket) och Sjöfartsverket, men med förhoppningen att fler myndigheter skall vilja nyttja våra tjänster. Det innebär ju att vi måste vara duktiga i det vi gör och att vi bidrar till att skapa kvalitet och kostnadseffektivitet. Det är inte alls bara upphandling utan en rad olika tjänster som skall ingå i servicefunktionen, exempelvis dokumentadministration, ekonomi, HR/lön, tryckeri, reception/växel, resetjänst, kontorsservice, fastighetstjänst etc. Organisationen är inte klar men för mig innebär detta att jag numera är anställd av LFV, som i dag är ungefär lika stora som Sjöfartsverket, med ca 1350 anställda. LFV har varit större tidigare men handhavandet av flygplatserna har ju överlåtits på Svedavia.

Till stor del arbetar jag med tjänsteupphandlingar, alltifrån konsultupphandlingar, till väldigt specifika saker som sjömätningstjänster och räddningshelikoptrar, men det kan också vara lite mer vardagliga saker, som reseupphandlingar och olika typer av varuupphandlingar. Däremot upphandlar jag inte fartyg, annars har vi ju en hel del sådana, alltifrån isbrytare till arbetsfartyg och lotsbåtar.

I vårt uppdrag ingår ju att hålla farleder öppna och säkra. När vi underhåller Trollhätte kanal så stoppas all fartygstrafik och den töms på vatten. Då sätter vi in 400 man, så att det går undan och då är det viktigt att allt fungerar och att vi håller tiden. Muddringar utförs oftast i samverka mellan oss och den aktuella kommunen.

Vi svarar ju också för all räddningsverksamhet i luft och vatten, vilket bland annat inneburit att vi köpte upp Norrlandsflyg, för att säkra helikoptertillgången. Och vi svarar för sjömätningen och att våra sjökort är korrekta.

Vi har alltid mycket att göra i upphandlingsverksamheten och det kan så klart vara pressande men det är samtidigt ett jätteroligt jobb, med så många olika uppdrag och alltid mer att lära sig.  

– Hur ser din yrkesmässiga bakgrund ut?

– Tidigare arbetade jag många år på landstinget i Östergötland och trivdes jättebra, men i samband med en omorganisation kände jag att det var dags att testa något nytt. Bägge arbetsplatserna har gett möjligheter till vidareutbildning, jag var gymnasieekonom från början men har byggt på med SILF-kurser och avtalsjuridik på universitetet, har studerat offentlig upphandling och även påbyggnadsutbilning  i offentlig upphandling på fakultetsuniversitetet.

För affärsmannaskapet är det bra att titta på vad man kan göra med lagen, man utgår från affärsnyttan, inte från lagtexten. Vi har haft flera praktikanter hos oss, som gått sista delen på sin KY-utbildning och några har faktiskt fått anställning hos oss sedan. Att satsa på offentlig upphandling är att satsa på en bra och spännande karriär (vilket inte alla tror).

– Varför har du engagerat dig i SOI?

– Vi arbetar med viktiga frågor i SOI. Vi är med och påverkar utredningar och beslut samt verkar aktivt för utvecklingen av offentlig upphandling, vi sprider information om yrket. Genom SOI får vi ta del av hur andra upphandlare har det, deras erfarenheter, problem och problemlösningar. Det är ett fantastiskt nätverk. SOI möter respekt och det känns som att medlemmarna tycker att SOI blir alltmer viktigt.

Jag skulle önska mig ännu fler regionala aktiviteter. Men det är svårt att klara ideellt arbete när man alltid är i tidsbrist. Det krävs entusiaster som orkar puffa på och dra lasset. Men upphandlarjobbet blir allt tuffare, det behövs nätverk, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Rent egoistiskt uttryckt så får jag ju också möjlighet att utveckla mig, genom mitt engagemang i SOI.

– Och slutligen, vad gör du på din fritid?

– Ja, den tycker jag om! Jag är glad och positiv till min läggning och tycker om att vara aktiv. På vintern åker jag så mycket slalom jag hinner och är också engagerad i handikappidrott, bland annat för synskadade. Arbetar med lägerverksamhet och tävlingar, till exempel i Östergötlands Handikappidrottsförbund och har också suttit med i Alpina kommittén. Jobbar just nu med att förbereda ett läger i Idre för synskadade. Man är deras ögon så att säga. Det är ingen ”tycka-synd-om” verksamhet, men den ger väldigt mycket tillbaka.

Men vi är också husvagnsentusiaster, ligger i skärgården på sommaren, vi har ju fin skärgård här utanför Norrköping, och i fjällen på vintern. Och som så många andra så gillar vi naturligtvis att umgås med vänner, barn och barnbarn.

 
Daniel Moius – ny medlem PDF Skriv ut E-postadress

alt























Daniel Moius är känd för många av SOI’s medlemmar. både från tiden som jurist på Konkurrensverket och från arbetet med Upphandlingsstödet på Kammarkollegiet. Sedan några månader arbetar han som chef på Enheten för upphandling och konkurrens, på Stockholms stads stadsledningskontor. Stadshuset är en fantastisk arbetsmiljö, där Daniel sitter med utsikt över Klara sjö.

På Enheten för upphandling och konkurrens arbetar man i första hand med inriktningsmålet om att öka valfriheten, men ett effektivt upphandlingsarbete är även en viktig del i stadens mål för ökad ekonomisk hushållning och sänkt skatt. Långsiktigt är målsättningen är att utveckla en upphandlingsverksamhet i världsklass, att bli den bästa upphandlings- och inköpsorganisationen i Sverige.  

– Berätta lite mer om verksamheten.


– För det första skall vi utifrån stadens policys ansvara för att upphandlingsarbetet gynnar en långsiktigt hållbar utveckling, att det ger utvecklingsmöjligheter för de små och medelstora företagen, vi skall värna god konkurrens och utveckla innovationsupphandling.

Stadens konkurrenspolicy innebär att alla verksamheter som inte innebär myndighetsutövning eller strategisk ledning skall kunna konkurrensutsättas och i dag har man nått upp till att ha externa utförare i 36 % av de möjliga verksamheterna, en mycket stor förändring under det senaste decenniet och i pengar motsvarar det 14 miljarder kronor per år. Den avknoppningsverksamhet som påbörjades efter det senaste regimskiftet i Stockholm har legat nere de senaste åren, framför allt på grund av värderingsproblematiken, men Daniel tror att den kommer att ta fart igen.

– Den andra viktiga uppgiften är att ge stöd till stadens nämnder och bolag i arbetet med att utveckla den decentraliserade upphandlingsverksamheten. Inte minst gäller det beställarrollen. Bland stadens drygt 40.000 medarbetare finns kanske runt 1.700 chefer och det är ju egentligen beställarna som är projektägare och att de ges möjlighet att utveckla sin kompetens är därmed mycket viktigt.

Daniel nämner också att fokus, utifrån den ökade konkurrensutsättningen, flyttas allt mer från verksamhetsstyrning till kontraktsstyrning. Man måste se till att kärnåtagandena fungerar och staden har också satt fingret på problematiken kring uppföljning, inte minst utifrån uppmärksammade skandaler på senare tid. Och det är en utmaning att genomföra strukturförändringar i en stor organisation, där man inte har personlig kontakt med alla olika verksamheter.

– Den tredje viktiga uppgiften för enheten är att initiera och driva utvecklingsprojekt och här pågår stora saker just nu. Ett intensivt arbete har påbörjats för att hela upphandlings- och inköpsprocessen skall vara elektronisk och därmed ge en kraftig effektivisering i verksamheten. Här ingår också att hela upphandlingsdatabasen byts ut. Detta är en avgörande del om man skall nå målen att vara ledande inom inköp och upphandling.

– Och varför har du nu blivit medlem i SOI?

– För mig känns det viktigt att SOI finns, som en samlad röst som kan möta upphandlingens alla utmaningar. Att vara upphandlare i dag innebär att måste besitta multikompetens. Upphandlarens status måste höjas och upphandlaren skall vara involverad i hela inköpsprocessen. Så utifrån mina nya arbetsuppgifter så känns det rätt och naturligt för mig att vara medlem. Och vi är också ett antal medarbetare som åker till årskonferensen i Karlstad.

– Och i den mån du har fritid, vad gör du då?

– Att ha två små barn innebär att familjen fyller en stor del av ens tid. Men vi tycker om att resa och vi gillar bergsklättring och är dessutom aktiva i flera olika föreningar.

– Mycket välkommen till SOI, vi ses på årskonferensen i Karlstad!

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

SOI fortsätter att utöka sin medlemsskara och denna gång ber vi att få hälsa följande nya medlemmar välkomna.

Karin Ekendahl, Eskilstuna kommun
Niklas Andersson, Nässjö kommun
Anneli Sundqvist, ÖrebroBostäder AB
Lisa Pettersson, Örebro kommun
Catarina Heilborn, Haninge kommun
Ulf Petersson, Haninge kommun
Lena Niskakoski, Haninge kommun
Henrik Larsson, Alingsås kommun
Mats Lange, Strängnäs kommun
Linnea Antonsson, Värnamo Kommun
Kent  Fält, Nora kommun
Daniel Moius, Stockholms stad
Jonas Fredriksson Ceasar, Trollhättans Stad
Irina Geibrink, Avesta kommun
Ulrika Andersson, Helsingborgs stad
Helene Dahlberg, Helsingborgs stad
Andreas Tärnqvist, Örebro Kommun
Anna Folkesson Nordström, Helsingborgs stad
Anders Vedin, Helsingborgs stad
Åsa Dahlström, Landstinget i Värmland
Emma Pettersson, Helsingborg stad
Sune Boss, Landstinget i Värmland

Och dessutom återigen några stödjande medlemmar    

Claes Aldurén, Colligio AB
Stefan Elg, Colligio AB
Pia Ivarsson, EFFSO AB

Varmt välkomna till SOI!

 
Att upphandla arkitekt- och teknikkonsulttjänster PDF Skriv ut E-postadress


Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Byggandets Kontraktskommitté (BKK), Svenska Teknik & Designföretagen och Sveriges Arkitekter inbjuder gemensamt till ett seminarium om offentlig upphandling av arkitekt- och teknikkonsulttjänster.

Seminariet vänder sig till offentliga upphandlare och till leverantörer i form av arkitekt- och teknikkonsultföretag. Seminariet utgår från det som är specifikt vid upphandling av arkitekt- och teknikkonsulttjänster. Hur upphandlar man på ett effektivt sätt och resultatgivande sätt kreativa tjänster, svåra att i förväg specificera och kvantifiera? Hur planerar man upphandlingen för att få den kvalitet man vill ha?

DAG: Onsdag 15 februari 2012 kl 10.00 – 16.30

PLATS: Parken Event, Rosenlundsgatan 34-36, Stockholm

KOSTNAD: 2 500 kr, exkl moms

Läs mer...>>

 
Tre vinnare korade i SOI:s frågesport på Kvalitetsmässan PDF Skriv ut E-postadress


SOI har nu rättat samtliga svar i den frågesport vi hade i montern på Kvalitetsmässan. Av totalt 82 inlämnade svar fick vi in 5 svar med samtliga rätt!

Av dessa har vi lottat ut tre vinnare som får biljetter till Årskonferensen 2012 i Karlstad.

Och vinnarna är:

- Inger Bergsten, Göteborgs stad
- Jill Börjesson, Göteborgs stad
- Jörgen Gotthardsson, Quicksearch

Stort grattis och varmt välkomna till Karlstad i mars!

Om du är nyfiken på vilka frågor vi ställde och svaren på dessa så kan du klicka här.

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress

alt











Sedan förra ordförandebrevet har det inte hänt så mycket nytt. Jag tar mig därför friheten att göra denna ordförandehälsning lite kortare än normalt. Styrelsen arbetar för fullt med remissvaret på Upphandlingsutredningen. Också många av er medlemmar ägnar väl en och annan timme åt den mellan förfrågningsunderlag, utvärderingar, avtalsuppföljningar och kanske yttranden över överprövningar. Att det är en viktig utredning, som väl tål att noggrant läsas, vet ni redan att jag tycker. Jag är säker på att vi är överens på den punkten. Vi i styrelsen ser mycket gärna att ni sänder oss synpunkter som vi kan ta med i vårt SOI-yttrande. Kanske har ni synpunkter som av en eller annan anledning inte kan tas med i kommunens, landstingets eller myndighetens yttrande. Låt oss få ta del av dem! Kanske passar de bättre i SOI:s yttrande.

Om årskonferensen och om nomineringar till de val som ska förrättas där och till Årets inköpare har jag skrivit i tidigare ordförandebrev. Jag har också försökt stimulera er till att skriva motioner om spännande åsikter om vår verksamhet. Ta de kommande helgerna mellan skinkan och lutfisken på er att fundera över dessa frågor.

Offentlig upphandling har verkligen blivit hett under hösten. I grunden finns säkert någonting positivt med det. Samtidigt är det ju dessvärre oftast i samband med allehanda tråkigheter som strålkastarna zoomar in vår verksamhet. Men låt oss så här i slutet av året konstatera att det är intressanta uppgifter vi har. Och inte minst Upphandlingsutredningen har uppmärksammat det. Det blir nog ett spännande 2012 också.

Nu skall det bli skönt med lite ledighet. Jag hoppas att ni alla får möjlighet till avkoppling från det vanliga. Så ses och hörs vi på det nya året.

God Jul och ett Gott Nytt År

Lisbeth Johnson

 
Lasse Karlsson – moderator på årskonferensen PDF Skriv ut E-postadress

alt



















Lasse Karlsson är en av Sveriges mest etablerade komiker och anlitas både till stora företag och mindre tillställningar. Nu blir han också moderator på SOI’s årskonferens i Karlstad. Efter att ha nekats plats på scenskolan en gång i tiden sökte sig Lasse till en annan karriär på Handelshögskolan i Stockholm. Scenens sug blev emellertid för stort och sedan 1994 har Lasse kunnat skriva professionell komiker på visitkortet.

Han föddes och växte upp i Södertälje 1968. Därefter blev det Linköping samt ett år i en av världens största städer, Mexiko City. Började tidigt med teater i Södertälje Teateramatörer. Vidare till Sommarteatern och Musikteatergruppen Oktober. Småroller i film- och TV-produktioner som ”Ha ett underbart liv” och ”Den vite riddaren”.

I början av 2012 kommer en utförlig intervju med Lasse på hemsidan, där han får presentera sig närmare och berätta om sina planer inför årskonferensen.

 
Peter Lindblom om upphandlarens värld PDF Skriv ut E-postadress

alt




















Med ett 20-tal år bakom sig i upphandlarvärlden har Peter Lindblom gott om erfarenheter att ösa ur då han nu går i pension från tjänsten som chef över Konkurrensverkets avdelning för offentlig upphandling. Närmast därförinnan var han upphandlingschef på Stockholm Vatten AB. Bland tidigare uppdrag kan nämnas att han suttit som chef för statliga betalningar på Riksgäldskontoret, där han också varit upphandlingskoordinator. Han har varit avdelningsdirektör på Riksrevisionsverket, har suttit med i Kammarkollegiets råd för statlig inköpssamordning och har även arbetat som bankdirektör.

– Hur ser du på den offentliga upphandlingens utveckling under senare år?

– Det har skett mycket, den offentliga upphandlingen har mognat och växt till sig. Kunskapen har ökat väsentligt. Man är mera medveten om olika problem, förfrågningsunderlagen har förfinats, även om det ofta innebär att de blivit  mycket mer omfattande. Upphandlarnas nätverk och möjligheter att diskutera lösningen på olika problem har utvecklats. Det vore bra om man hade  modet att gallra  lite mer i underlagen, så att man inte, på grund av omfånget, stöter bort leverantörer i onödan.

– Många upphandlare verkade pressade och osäkra efter att 2004 års direktiv kom. Hur är det nu?

– Egentligen är upphandlarna  lika pressade i dag, men då framför allt beroende på att man på myndighetsnivå inte har insett upphandlingens möjligheter. Man får inte de resurser som behövs för att optimera upphandlingarna.
De strängare regler som kommit under 2010 slår egentligen inte mot upphandlarna utan mot de organisationer som inte tillämpar regelverket utan på olika sätt försöker ta sig runt det.  Sättet att kringgå lagstiftningen har nog kommit till vägs ände, nu måste man lägga mer resurser på upphandlingen.

– På den västsvenska upphandlingskonferensen nyligen så talade Göteborgs ekonomidirektör om att av de 20 miljarder man gör inköp för så ligger i dag 3 miljarder på ramavtal, i framtiden vill man att det blir 17 miljarder som ligger på ramavtal. Hur ser du på det?


– För små upphandlande organisationer är naturligtvis ramavtal viktiga, då man saknar kompetens eller resurser eller inte har behov av att sticka ut med unika avtal. Men de stora ramavtalen, inte minst de nationella, riskerar att stöta bort många mindre leverantörer, speciellt eftersom man inte får kvitto på hur mycket man som leverantör kommer att få leverera. Då upplevs det som alltför riskabelt att lämna anbud .

– Du var ju tidigare medlem i SOI. Hur ser du på SOI’s verksamhet?

– SOI har varit och är en mycket viktig aktör inom upphandlingsområdet . Man har hela tiden lyft upphandlingsfrågorna, man har drivit den goda affären och varit en påle i köttet på de ansvariga myndigheterna och departement. Årskonferensen och kompetensutvecklingsarbetet är mycket viktiga delar. Man sprider information och skapar nya möjligheter. Egentligen är det märkligt att inte varenda upphandlare är med i SOI.

– Det ideella arbete som styrelsen lägger ner är beundransvärt, det är bara att lyfta på hatten! SOI’s möjligheter att påverka har hela tiden blivit större, man är en naturlig part i alla diskussioner kring offentlig upphandling och som organisation är man mycket respekterad .

– Nu har du just lämnat Konkurrensverket . Kommer du ändå att följa utvecklingen i den offentliga upphandlingen?

– Det känns skönt att ha dragit sig tillbaka, men jag är väldigt tacksam för de tjugo år som jag har fått agera inom olika funktioner i den offentliga upphandlingen. Och jag kommer fortsatt att följa vad som händer och vill inte tappa kontakten med utvecklingen!



 
Möt Fredric Kilander – upphandlingschef i Östersund PDF Skriv ut E-postadress

alt


























Fredric Kilander arbetar som nybliven upphandlingschef i Östersund – ett arbete med den goda affären i fokus. Med sig har han en magisterexamen i affärsjuridik och erfarenheter bland annat från arbetet som chef för körkortsverksamheten på Länsstyrelsen i Jönköping och som upphandlingschef i Landstinget Jämtland.

Upphandling är intressant och ett av de områden som utvecklas snabbast inom juridiken, menar Fredric. Han uppskattar att arbeta med ledarskap och gärna med verksamheter där vinst inte är huvudsyftet och för snart tre år sedan dök plötsligt möjligheten att söka arbetet som upphandlingschef hos Jämtlands läns landsting upp. Med viss bävan antog han utmaningen att lämna Jönköping och flyttade till Östersund, en plats han inte ens hade besökt tidigare. Beslutet blev helt rätt. Man blir väl mottagen, alla är trevliga och det är lätt att finna sig tillrätta.

Väl på plats i Jämtland lärde Fredric snart känna Thomas Karlsson, upphandlingschef i Östersund och även ledamot i SOI’s styrelse. Vänskapen utvecklades och då Thomas drog vidare för att utveckla upphandlingen i Falun-Borlängeregionen kändes det naturligt och lockande att ta vid där Thomas slutade.

– Thomas hade lagt ett väldigt stort arbete på att utveckla upphandlingsarbetet i Östersund och med bakgrund i alla de diskussioner och samtal vi hade haft kändes det väldigt lockande att få arbeta vidare utifrån de fortsatta utmaningar och möjligheter som vi sett, berättar Fredric.

Upphandlingskontoret i Östersund fungerar dessutom som samverkanskontor för länets alla kommuner, ett unikt samarbete som Fredric vill fortsätta att utveckla, och vi som var med på SOI’s årskonferens i Östersund minns att man också initierat ett samarbete över gränsen till Norge, vilket Trondheims inköpschef kunde berätta om på SOI-konferensen.

Fredric har bara hunnit arbetat i kommunen knappt tre månader men man har redan hunnit dra igång ett nytt elektroniskt upphandlingssystem, som betyder mycket för att underlätta för både upphandlare och leverantörer.

– Det innebär också att vi kvalitetssäkrar, genom att arbeta utifrån mallar och genom att systemet säger ifrån om något missas.

– För mig känns det viktigt att se inköpsprocessen som en helhet. Man måste se till alla delar, alltifrån behovsanalysen och dialogen med företagen till att följa upp att leverantörerna håller vad de lovar i fråga om pris, tidsplanering, miljömässiga krav och så vidare. Vi skall skapa mesta möjliga nytta för skattebetalarnas pengar, genom att göra bra upphandlingar baserade på dialogen med beslutsfattare, beställare och leverantörer, men vi skall också följa upp, vårda och utveckla våra avtal. Fokus måste vara på att räta ut alla frågetecken i hela inköpsprocessen, inte bara upphandlingsdelen.

– Du har ju varit medlem i SOI tidigare, vart tog du vägen under några år?


– Under min tid som upphandlingschef i Landstinget Jämtland engagerade jag mig i stället i LfU, landstingsnätverket för upphandling. Där är man väldigt duktiga på vissa sakfrågor, exempelvis att skapa upphandlingsmallar med koppling till medicinteknik. Men LfU och SOI har ju i grunden gemensamma intressen, så jag hoppas att samarbetet dem emellan kommer att utvecklas. Det skall i alla fall bli väldigt roligt att vara med i SOI igen och jag hoppas att jag hinner engagera mig mer i SOI’s utveckling.

– Jag vet att du är en duktig långdistanslöpare, blir det lika mycket springa i Jämtland som i Jönköping?

– Motion är definitivt en del av mitt liv, med möjlighet till refelektion och eftertanke, men med en liten fem månaders pojke hemma så förskjuts ju perspektiven. Det är så fantastiskt roligt, förhoppningsvis kan det ändå bli möjlighet att springa en mara nästa år.

– Det skall bli mycket spännande att följa den fortsatta utvecklingen i Östersund och Jämtland, mycket välkommen tillbaka i SOI!

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

För sista gången under 2011 hälsar vi ett antal nya medlemmar mycket välkomna till SOI

Jeanette Hall, Båstads kommun
Cecilia Nilsen, Enköpings kommun
Susanne Afzelius, FOI
Magdalena Kindberg, Försvarmakten
Malin Ekberg, Halmstads kommun
Mathias Torpadie, Kammarkollegiet
Marcus Phersson, Landstinget i Uppsala län
Lars Lidström, Landstinget i Uppsala län
Paula Collijn, Malmö högskola
Anders Nilsson, Region Gotland
Folke Lingmo, Stockholms Stad
Andreas Holmer, Värnamo kommun
Emma Wegrell, Västerås Stad
Fredric Kilander, Östersunds kommun

Dessutom har vi valt in följande stödjande medlemmar

Emma Göransson, AffärsConcept i Stockholm AB
Maria de la Motte, AffärsConcept i Stockholm AB
Sten Lövrup, AffärsConcept i Stockholm AB
Jessica Albrektson, AffärsConcept i Stockholm AB

God Jul, Gott Nytt År och ett spännande 2012 med SOI!

 
SOI’s styrelse – möt Susanne Ekman PDF Skriv ut E-postadress

alt































– Hej Susanne, hur ser din vardag i upphandlingsvärlden ut?


– Jag arbetar ju som inköpschef och bolagsjurist på TioHundra, som brukar beskrivas som ett samverkansprojekt som syftar till att utveckla hälsa, sjukvård och omsorg utifrån den enskilda människans behov och önskemål. Det betyder att vi utvecklar nya samverkansformer så att människor inte skall kunna hamna mellan stolarna när det gäller landstingets respektive den kommunala verksamheten.
Vissa delar av verksamheten är konkurrensutsatt, men det viktigaste målet är att vården skall fungera för de enskilda individerna. God omsorg, god hälsa för medborgarna och att använda skattepengarna på ett sunt sätt är vårt fokus. En patient kanske inte behöver ligga på sjukhus om det finns bra vård på hemmaplan, eller omvänt, kanske behöver komma tidigare till sjukhus innan en sjukdom har utvecklats för långt.

Vardagen består rent praktiskt av en massa möten, interna och externa, med beställare, medarbetare, leverantörer, ofta baseras de på att någonting inte fungerar, att det finns problem som behöver lösas. Som direkta medarbetare har jag fyra duktiga inköpare. De behöver i allmänhet inte något direkt stöd men mer övergripande skall jag fungera som bollplank, kvalitetssäkrare och mentor. Två av mina medarbetare arbetar specifikt med upphandlingar, en har ansvar för avtalsdatabasen och en för beställningssystemet.

Men vi arbetar inte bara med egna avtal utan använder även SLL’s ramavtal och ibland även Norrtälje kommuns. Rent geografiskt är det en väldigt stor kommun, den täcker en tredjedel avlänets yta.

Jag sitter också med i styrgruppen för vissa av SLL’s ramavtal. Där fattas övergripande principiella beslut om vilka vägar vi skall gå och här finns SLL upphandling, de olika sjukhusen, folktandvård, primärvård etc. representerade.

– Hur ser din yrkesmässiga bakgrund ut?

– Jag har en jur.kand. från Stockholms universitet, skrev min uppsats om civilrätt, noga räknat om handelstullar. Sedan fick jag jobb med ett kvalitetsprojekt på Karolinska sjukhuset och i samband med dettafick jag i uppdrag att gå igenom leveransen av en upphandling som strulade och lyckades lösa situationen så att det fungerade både för leverantören och beställaren.

Detta fick mig att söka jobb på SLL Upphandling, med Christer Gripstedt som chef, där jag arbetade i fyra år som upphandlare, och lärde mig fantastiskt mycket. Efter ett antal år ville jag bredda min erfarenhet. Jag sökte mig först till  Huddinge kommun. Jag hade tänkt att därefter söka mig vidare till någon statlig myndighet, men det blev inte riktigt så. 2007 dök tjänsten som Inköpschef vid TioHundra AB upp och det verkade så intressant att jag och familjen flyttade till Norrtälje, där merparten av det dagliga arbetet utförs.

– Varför har du engagerat dig i SOI?

– Jag tycker att SOI är ett fantastiskt nätverk. Det är otroligt roligt att vara med och påverka utvecklingen. Det är viktigt att praktikernas synpunkter och vardag tas till vara. Tänk dig att arbeta i en liten kommun eller på en liten myndighet och aldrig ha kollegor att dryfta erfarenheter och problem med. Man behöver ett nätverk, man behöver utveckla sin kompetens.

Visst kan man bli frustrerad ibland, när man står inför problem som är svåra att lösa, men jag tycker att jag har världens bästa jobb. Det funkar, det är roligt!

– Och slutligen, vad gör du på din fritid?

– Jag gillar att snickra! Vi har ett året-runt-hus och ett fritidshus att ta hand om så sysselsättningen är i alla fall inga problem. Och jag har ett stort trädgårdsintresse. I år finns det fortfarande blommor i trädgården. Dessutom tränar jag på Friskis och Svettis. Och sedan har jag naturligtvis familjen, som den ständiga energipåfyllningen.

 
Rapport från Kvalitetsmässan PDF Skriv ut E-postadress

alt














Thomas Karlsson övervakar när tävlingsfrågorna besvaras

Som bekant hade SOI en monter på Kvalitetsmässan i Göteborg. Vi hade förberett ett litet frågeformulär med ganska så kluriga frågor kring offentlig upphandling och med möjlighet att vinna ett deltagande på SOI’s årskonferens. (Tack, Eva-Lotta Löwstedt Lundell, för denna utmärkta idé.)

alt










Vi ställer frågan till Madelene Winbo, upphandlingschef i Varberg och ledamot i SOI’s styrelse

– Hur känns det så här i backspegeln, var det bra att vara med på Kvalitetsmässan?

– Ja, det tycker jag. Vi fick kontakt med helt andra människor än vi brukar ha, till exempel politiker och beslutsfattare av olika slag. Det hjälpte oss att få höra helt andra perspektiv på offentlig upphandling. Det blev till exempel tydligt att för de flesta är inte de olika rollerna så viktiga, upphandlare, beställare och så vidare, utan för dem står helheten i fokus.

Det blev också väldigt tydligt att kvalitet och uppföljning står i fokus, inte minst efter den senaste tidens vårdskandaler. Och här fick vi nya perspektiv och idéer när det gäller hur man kan arbeta.

alt
















Många blev förvånade när de hörde vad SOI är, att våra arbetsgivare inte finns med utan att det är en ideell och offensiv organisation, bara för de offentliga upphandlarna.

Vår lilla frågesport blev en bra anledning till diskussioner och en möjlighet att föra ut vårt budskap. Därför blev Kvalitetsmässan väldigt lyckad utifrån vad vi ville uppnå. Det vi inte hade räknat med var att vi skulle få lära så mycket nytt själva. Det kommer säkert att påverka vårt framtida arbete i SOI, avslutar Madelene. 

 
Anders Wijkman och Upphandlingsutredningen PDF Skriv ut E-postadress

alt















Anders Wijkman i diskussionstagen utanför SOI's monter på Kvalitetsmässan


Anders Wijkman far för tillfället land och rike runt och berättar om Upphandlingsutredningens delbetänkande. Intresset är otroligt stort.

Anders betonar att det delbetänkande som nyss avgetts inte ställer konkreta förslag utan är till för att ge en bred överblick över utredningsområdet och att visa på vilka frågor som kommer i fokus i utredningen. Anders berättade att man haft både ett samhällsekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv. Samhällspolitiska mål har som bekant ofta i efterhand hängts på regelverket.

Men det riktigt svåra är frågan hur man får en bra nationell upphandlingsstatistik. Vi har arbetat med stor öppenhet i utredningen berättar Anders, jag har träffat hundratals personer och organisationer det senaste året. Kommissionens förslag till nytt regelverk kommer om några veckor och förmodligen vill de köra så snabbt som möjligt. Med lite tur kanske vi har ett nytt regelverk inom 12 månader.

Vårt eget förslag är beroende av EU, det blir svårt för regeringen att lägga en proposition innan EU’s regelverk är klart. I dag har vi drygt 5 anbud per upphandling i snitt. Transaktionskostnaderna beräknas till 3-4 miljarder per år. Kvalitetsvinsterna är dock svåra att uppskatta. Kommissionen säger att upphandling ger lägre priser med 3,8 procent, vilket jag tycker låter lite. Andra länder har för övrigt också dålig upphandlingsstatistik. Vi vet att cirka fem procent av de svenska upphandlingarna överprövas och går till domstol.

– Det fanns en omfattande kritik då vi startade utredningen. Vi har ett stelbent regelverk som missgynnar små aktörer, leverantörerna men också de upphandlande organisationerna. Ett strategiskt synsätt saknas till stor del. Det finns stora brister då det gäller dialog och förhandlingsmöjligheter, liksom brist på uppföljning och utvärdering. Likaså finns kompetensbrister, oklarheter kring miljö- och sociala hänsyn och överprövningar som skapar osäkerhet.

Resursbristen skapar alltså problem, liksom de spretiga domarna. Ibland är det omöjligt för det offentliga att inte bryta mot någon lag, eftersom olika lagar kolliderar.

Den goda affären
Den utgångspunkt vi tar i utredningen är den goda affären. Att tillgodose verksamheternas behov, inklusive kvalitativa aspekter, till lägsta möjliga totalkostnader. Medborgarperspektivet, små företag och myndigheter, EU-direktiven och att öka gränsöverskridande handel.

Det finns en del knäckfrågor. Hur göra upphandlingen till en strategisk fråga? Förbättrad statistik. Kvalitetsfrågorna. Förbättra uppföljning och utvärdering samt mer förhandling och dialog

Bland de frågor som utredningen prioriterar hittar vi följande. För många överprövningar? Större valfrihet för medborgarna. Är gränserna för direktupphandling optimalt satta? Vi överväger en höjning samt en mellanvariant, med flera anbud men utan det formaliserade förfarandet. Ramavtal, är de bra i alla lägen? Upphandling för ett mer hållbart samhälle – transformativa lösningar. (Här försöker Kommissionen ta ett bredare grepp, med systemperspektiv och livscykelkostnader.) Små och medelstora företags medverkan.

– Vi vill se bättre upphandling av infrastruktur, som upphandlas för 30 miljarder om året, vilket har en kraftfull påverkan på marknaden. Upphandlingarna måste möta även framtidens krav. Ofta finns teknologin redan, men många upphandlare känner sig begränsade av regelverket. Det skulle behövas mer dialog och mer upphandling av funktion. Det behövs nollutsläpp kring 2050, då måste vi upphandla bättre.

Anders avslutade med att efterlysa snabba och många remissvar och lovade att utredningen kommer med vassa förslag, att överlämnas till regeringen i början av sommaren.

 
SOI certifiering PDF Skriv ut E-postadress

Här följer en fortsatt rapport från Björn Bergström kring arbetet med att utveckla SOI’s nya certifieringssystem för de offentliga upphandlarna.

alt



















Björn Bergström är ledamot i SOI’s styrelse, Upphandlingschef på Länsstyrelsen i Stockholms län och just nu även utsedd till expert i Upphandlingsstödsutredningen som leds av Hans Jeppson.

– Arbetet med att utveckla ett system för certifiering går vidare enligt plan. Vi har genomfört och fortsätter att genomföra möten med olika personer för att kvalitetssäkra vårt underlag. Den form som vi tidigare pratat om, d.v.s. att utgå från områdena Juridik, Ekonomi, Organisation, Affärsmannaskap och Kommunikation/Analys, kommer fortfarande att vara aktuell och certifieringen kommer att innehålla en stor bredd. De synpunkter vi fått in såhär långt handlar om att det är viktigt att vår certifiering får ett praktiskt, verksamhetsnära  fokus. Synpunkterna kommer att leda till att vi något reviderar och förtydligar underlaget, så att det tydligt framgår att det är praktikern som står i fokus för organisationen. Den nuvarande texten har förmedlat ett icke avsett intryck av en större tyngdpunkt på akademiskt orienterad teori än vad som varit avsett.

Vi har även fört diskussioner om svårighetsgraden på certifieringen och har då dragit slutsatsen att nivån på certifieringen ska vara hög så att det blir utmanande och attraktivt att ha blivit certifierad. Samtidigt ska det finnas ett stort antal upphandlare som har potential att klara av det, även om det  många gånger sker först efter en  kort, väl avvägd, komplettering inom något område.

 
Patrik Bjerninge – ny medlem i SOI PDF Skriv ut E-postadress

alt
















Partille kommunhus. Foto: Louise Bång

Bland våra senast invalda medlemmar hittar vi Patrik Bjerninge, som arbetar som upphandlare i Partille strax utanför Göteborg. Partille har cirka 35.000 invånare och är kanske mest känt för sina handbollslag i Sävehof liksom för Partille Cup, som är världens största och mest internationella ungdomsturnering i handboll, med cirka 20.000 deltagare.

Som bakgrund för yrkesvalet har Patrik sina studier i företagsekonomi på Handelshögskolan i Göteborg, från början med inriktning mot marknadsföring men verkligheten pekade allt tydligare mot upphandlaryrket.

Efter studierna arbetade han två år i Bollebygds kommun, en kombinerad tjänst där han framför allt var ekonom men även till en del upphandlare och länken mellan lilla Bollebygd och betydligt större Borås, som man samarbetade med i upphandlingsfrågor.

Sedan april i år arbetar han i hemkommunen Partille. Man är två upphandlare plus en controller ( som arbetar 50 procent åt ekonomiavdelningen och 50 procent med att följa upp avtalstrohet, något man i kommunen ser som väldigt viktigt). Förutom det egna upphandlingsarbetet så hänger man på väldigt många av Göteborgs Upphandlingsbolags avtal, där som mest 13 kommuner deltar.

– Varför blev du upphandlare?

– Jag upptäckte att upphandlarjobbet är mycket roligare än det renodlade ekonomiarbetet. I en liten kommun arbetar man ju brett, med både entreprenader, varor och tjänster. Som ganska ny i den offentliga upphandlingen är det otroligt lärorikt. Och man får väldigt mycket kontakter, både i de egna verksamheterna och hos leverantörerna.

Jag trivs väldigt bra, både på min arbetsplats och med upphandlaryrket. Och jag inser att jag satsat på en framtidsbransch som blir allt viktigare.

– Vad gör du på fritiden?

– Jag gillar att umgås med vänner och med min flickvän och jag försöker träna en del. Jag växte upp med handboll i Sävehof och har spelat i division 3 med Partille IF. Tyvärr har en nackskada stoppat handbollsspelet, åtminstone för tillfället.

– Då skall du vara mycket välkommen som medlem i SOI!




 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

Några nya medlemmar har valts in i SOI

Jonas Löfgren, Järfälla kommun
Maria Persson, Järfälla kommun
Ulrika Simmons, Landskrona stad
Diana Wigren, Locum AB
Patrik Bjerninge, Partille kommun
Linda Josefsson, Vänersborgs kommun

Mycket välkomna som medlemmar!

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress




Nu börjar allt fler diskutera upphandlingsfrågor, i och för sig ofta från ett negativt perspektiv men ändå. Den senaste tiden har den överprövade vaccinupphandlingen gjort att problem med överprövningar och det stillestånd som inträder under rättsprocessen blivit en fråga för allt fler. Det kan möjligen komma något positivt ur detta – kanske kan vi hoppas på att få göra en ”förhandlad upphandling utan annonsering” för att lösa akuta behov under den tid som rättsprocessen pågår.

Att ingen upphandling kan bli bra utan en genomarbetad affärsstrategi eller förstudie har vi länge känt till. Att följa upp en verksamhet och ett kontrakt är lika självklart. Problemet är många gånger att resurser och organisation för detta arbete saknas. Jag har svårt att förstå att man kan gå ut i en upphandling utan att ha klart för sig hur uppföljningen skall gå till och att man säkerställt att det finns resurser för detta nog så viktiga arbete. En bra affär är inte endast den del som är mellan upphandlingsannons och avtalstecknande. Vi måste visa på att hela anskaffningsprocessen måste fungera. Dessutom måste vi troligen bli bättre på att följa upp den egna verksamheten också men det ligger lite utanför vårt uppdrag – att säkerställa en bra affär.

I veckan som gick var SOI representerat med en monter på kvalitetsmässan i Göteborg. Vi hade tagit fram roll-ups, visitkort och profilkläder. På våra skjortor stod ”Fråga mig om offentlig upphandling”. Styrelsen och några medlemmar representerade oss i montern. Vi kom i kontakt med många som vi vanligtvis inte pratar offentlig upphandling med, förvaltningschefer, ekonomer och personalchefer bland annat. Vi pratade upphandlingens plats i organisationen, kompetenskrav, svårigheter vid rekrytering och vad föreningen står för. Det var många som lämnade visitkort till oss för att de ville prenumerera på vårt nyhetsbrev. Vi hade en tävling med frågor som skulle besvaras med ”ja” eller ”nej”. Vi försökte på det viset ta död på en del myter om offentlig upphandling. Priset i tävlingen är en plats på årskonferensen i Karlstad. Det var riktigt stimulerande att diskutera upphandlingsfrågor på det här sättet och jag, och jag tror övriga från styrelsen instämmer, kände att vi hade fått ett bra genomslag för våra frågor.

Läs mer...
 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress












SOI tar plats. Ja, det är kul att kunna berätta att SOI kommer att representeras av Björn Bergström i upphandlingsstödsutredningen. Björn är upphandlingschef vid Länsstyrelsen Stockholms län och ledamot av SOI:s styrelse. Torsdagen den 13 oktober utsågs han av regeringen till expert i utredningen. Regeringen har tillsatt en särskild utredare, Hans Jeppson, med uppdraget att utreda hur upphandlingsstödet bör samordnas i syfte att öka kompetens, tillgänglighet, enhetlighet och synlighet gentemot upphandlingsmarknadens aktörer (dir. 2011:78). Utredaren ska bl.a. se över vilka verksamheter som bör samordnas och redovisa såväl de ekonomiska som personella konsekvenserna av samordningen av berörda myndigheters och Miljöstyrningsrådets verksamhet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2012.

I förra brevet skrev jag att jag var på väg till Upphandlingsutredningens expertmöte. Det blev en genomgång av texter till delbetänkandet som är planerat att lämnas till regeringen den 18 november. Tanken är att betänkandet ska ut på remiss och att svaren ska vara inne senast den 31 januari 2012. Jag vill uppmana er att ta del av betänkandet, komma med synpunkter till oss i styrelsen så att vi kan ta med dem i våra diskussioner inför vårt svar. Vi ska försöka bli klara med vårt svar så tidigt som möjligt för att ni, om ni så önskar, ska kunna använda det i diskussionerna på era respektive hemmaplaner.

Läs mer...
 
SOI’s styrelse – möt Thomas Karlsson PDF Skriv ut E-postadress





















Hej Thomas, hur ser din vardag i Borlänge ut?

– Sedan den 1 september nu i år arbetar jag för Falun Borlänge-regionen AB i Borlänge. Det är ett kommunalt utvecklingsbolag som ägs av kommunerna Falun, Borlänge, Gagnef, Ludvika, Säter och Smedjebacken, och mitt uppdrag är att utreda förutsättningarna för en fördjupad samverkan mellan kommunerna inom upphandlingsområdet och att komma med förslag på hur en framtida organisation kan se ut. Upphandlarna i kommunerna har visserligen samverkat med varandra tidigare under många år, men nu finns en stark önskan att utveckla samarbetet.

Jag har ju just påbörjat mitt arbete här i Borlänge, och det känns verkligen spännande att få vara med från början av den här resan. Just nu försöker jag träffa så många berörda som möjligt. Det är upphandlare, kommunchefer, ekonomichefer osv som alla har värdefulla synpunkter att bidra med.

Vad har du för yrkesmässig bakgrund?


– Min yrkesbana inom offentlig upphandling är lång, den började redan 1968 med arbete inom Älvsborgs läns landsting (numera en del av Västra Götalandsregionen). Med början 1974 inleddes en lång karriär i Mora kommun. Jag anställdes först som enda medarbetare inom en central inköpsfunktion och när jag slutade vid årsskiftet 2004/2004 var vi fem anställda och hade en inköpsorganisation som hade samverkan med ytterligare fyra kommuner.

I januari 2005 lockades jag till Jämtland, där kommunerna Östersund, Åre, Krokom och Härjedalen hade fattat beslut om att upphandlingssamverka genom en gemensam nämnd. Besluten var som sagt fattade och nu skulle det bara genomföras. Det var en tuff resa, men vi lyckades. Det gick till och med så bra så att även resten av länets kommuner succesivt anslöt sig till vår samverkan, och det får ses som ett gott betyg.

Den sista augusti var min sista arbetsdag i Östersund, och nu är det alltså Dalarna som gäller igen.

Varför har du engagerat dig inom SOI?

– När man som jag sedan många år arbetar med offentlig upphandling, har det alltid känts självklart att vara medlem i SOI. Jag var förresten med redan på den tiden då det hette KIF, Kommunala Inköpares Förening. För några år sedan fick jag en förfrågan från valberedning om att ta plats i styrelsen, och det kunde jag inte motstå, och det jag har arbetat mest med inom SOI har varit utbildningsfrågorna, vilka alltid har legat mig varmt om hjärtat.

Det känns också väldigt bra att konstatera vilken stark roll som SOI numera har i debatten. SOI är  t ex alltid remissinstans i frågor som rör offentlig upphandling och det är många olika aktörer som vill höra vad vi har att säga.

Vad gör du på din fritid?

– Vi reser gärna, och det kan vara både solsemestrar och upplevelser. Förra veckan var vi i Italien på en mat- och vinresa, vi besökte vingårdar och vintillverkare i framförallt Toscana. Det var förstås ett mycket trevligt avbrott mitt i den svenska hösten.

 
SOI laddar för Kvalitetsmässan PDF Skriv ut E-postadress





























15:e till 17:e november är det dags för Kvalitetsmässan i Göteborg. Eftersom SOI både har en monter på mässan och är engagerade i de programavsnitt som handlar om offentlig upphandling så krävs vissa uppladdningsåtgärder.

Helt nya roll ups kommer att pryda montern och uppmana till frågor och samtal. Och en helt ny folder, som presenterar SOI’s verksamhet, inriktning och mål, har tagits fram. Den skall ju inte bara användas på Kvalitetsmässan utan i alla sammanhang där SOI på olika sätt visar upp sig offentligt.

Väl mött på Kvalitetsmässan!

 
Anders Wijkman till årskonferensen PDF Skriv ut E-postadress


























Lysande Utsikter - offentlig upphandling i rampljuset är som bekant temat för den kommande årskonferensen i Karlstad. Och Anders Wijkmans sätt att leda Upphandlingsutredningen har ju också bidragit till sätta den offentliga upphandlingen i rampljuset och det gläder oss att han skall prata på konferensen.











För säkerhets skull berättar vi åter att Sola i Karlstad kommer att sätta sin tydliga prägel på årskonferensen våren 2012.

Konferensen går av stapeln i Karlstads splitter nya konferensanläggning Karlstad CCC, (Congress Culture Center). Där får vi gott om utrymme och möjlighet att bli ännu fler lyssnare, minglare och nätverkare.
Markera redan nu i almanackan; SOI årskonferens – Karlstad – 26-27-28 mars 2012.

Vi ses i Karlstad!


 
Fredrik Rogö – ny medlem i SOI PDF Skriv ut E-postadress












Bland våra nyinvalda medlemmar hittar vi Fredrik Rogö, 34 år gammal, upphandlingsjurist och nu alltså även medlem i SOI.

Fredrik arbetar på Upphandlingsbolaget i Göteborg, vilket innebär att bolaget har tillfört en ny funktion i verksamheten, då han specifikt skall arbeta med utvecklingsarbete, att vara ett internt stöd i upphandlingsprocessen, arbeta med överprövningar och med kvalitetsarbete i upphandlingsprocessen.

– Det är inte så att man tillfört ny kompetens, det finns många med juridisk kompetens hos oss, till exempel är ju vår VD Inger Ek jurist. Men i organisationen har jag fått en specifik uppgift på ett sätt som inte fanns tidigare. Lite av en stabsfunktion åt Inger. Och förhoppningsvis behöver man inte anlita extern juridisk kompetens i samma omfattning som tidigare.

– Jag har bara arbetat här sedan första juni men trivs fantastiskt bra. Det är en spännande arbetsplats och det händer mycket. Jag har förstått att mängden upphandlingsuppdrag och mängden överprövningar har ökat ordentligt för Upphandlingsbolaget, bland annat på grund av de nya rättsmedlen.

– SOI är helt nytt för mig, men alla andra är ju med och jag har hört att årskonferenserna är väldigt uppskattade. Och inriktningen med fokus på affärerna men kompetens när det gäller regelverket tilltalar mig.

– Hur ser din bakgrund ut innan du började på Upphandlingsbolaget?


– Innan jag började läsa juridik, vilket jag gjorde här i Göteborg, så arbetade jag på leverantörssidan, bland annat med att lämna anbud till offentlig sektor. Tyvärr hade man inte startat fördjupningskursen i offentlig upphandling då jag läste juridik.

Sedan har jag haft en notarietjänst på förvaltningsrätten i Göteborg. Därefter var jag några år föredragande i skatte- och upphandlingsmål.

– Vad gör du utanför arbetet?

– Jag bor med fru och två barn i ett nyinköpt radhus i Göteborgs utkanter. Är väldigt intresserad av friluftsliv, tycker till exempel mycket om att paddla havskajak, till exempel i Göteborgs södra skärgård, men har också testat längre turer utefter Bohuskusten. Är också friidrottstränare för ungdomar.

– Då önskar jag dig välkomment till SOI. Vi ses kanske då Anders Wijkman kommer till Upphandlingsrättsliga föreningen?


– Det gör vi helt säkert!

 
Upphandling 24 gratis för SOI’s medlemmar PDF Skriv ut E-postadress









Du vet väl att tidningen Upphandling 24 är en medlemsförmån för SOI’s medlemmar. som föreningen står för.

Eftersom det inte finns någon direkt matchning mellan SOI's medlemsregister och tidningens prenumerantregister kan fel någon gång inträffa, så att en prenumerationsfaktura av misstag kan hamna hos dig. Om så skulle ske, kontakta Upphandling 24 och be dem att korrigera detta.

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

Vi hälsar som vanligt ett antal nya medlemmar välkomna till SOI.

Louise Johansson, Försvarsmaktens logistik
Fredrik Rogö, Göteborgs Stads Upphandlingsbolag
Anne-Christine Ehn, Husbyggnadsvaror HBV Förening
Bo Cederberg, Karolinska Institutet
Linda Thilander, Kungsbacka kommun
Henrietta Florén, Kungälvs kommun
Erland Ljunggren, Linköpings universitet
Ola Andersson, Migrationsverket
Karin Englander, Region Halland
Pierre Brönner, SMHI
Åsa Backholm, Stockholms stad
Job Paulsson, Tullverket
Anette Arvidsson, Vetlanda kommun

Som stödjande medlem välkomnas dessutom;
Catarina Klingström, Upphandlingsföretaget Klingström AB


Mycket välkomna, förhoppningsvis ses vi på årskonferensen i Karlstad!

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress













Har ni det lika intensivt som jag på jobbet? Dum fråga kanske för jag är säker på svaret. För egen del verkar jag vara lika dålig på att planera som beställarna i min organisation ofta är. Varför blir de fortfarande lika förvånade, när jag säger att en upphandling tar tid att genomföra. Det är svårt att nu i höst hinna köpa in snöröjning och få utrustningen på plats till det första snöfallet, t.o.m. för oss i södra Sverige.

För min del har det kört ihop sig genom att jag ska skriva detta brev, läsa handlingarna till upphandlingsutredningens delbetänkande, planera ett styrelsemöte som skall handla om mål och aktiviteter för SOI och dessutom sköta mitt ordinarie jobb. Det är tur att det mesta är roligt och att jag dessutom känner att SOI gör nytta. Jag ser också fram emot att få delta på upphandlingsutredningens expertgruppsmöte som äger rum på torsdag den 29 september. Vi har ett delbetänkande att vänta senare i höst.

Läs mer...
 
SOI’s styrelse – möt Egil Nylén PDF Skriv ut E-postadress






















Vad gör SOI´styrelsemedlemmar i sitt dagliga värv? Vi kommer löpande att presentera styrelsens medlemmar och först ut är Egil Nylén, upphandlingschef i Umeå som tidigare i år valdes till adjungerad ledamot i styrelsen.

– Hej Egil, hur ser din vardag i Umeå ut?

– Vi är sammanlagt 11 personer som arbetar på Upphandlingsbyrån i Umeå. Umeå är ju numera Norrlands i särklass största stad, med 115.000 invånare och en ökning på 1000 innevånare per år. Av våra 36.000 studenter är ca hälften skrivna här och därmed inräknade i invånarantalet. Vi upphandlar varor och tjänster för ca 1,5 miljarder per år och till det kommer entreprenader för ytterligare en halv till en miljard. Just nu är det ett oherrans byggande, eftersom Umeå skall vara kulturhuvudstad 2014 och därför ser bilköerna i rusningstrafiken ut precis som i Stockholm!

Vi har också ett organiserat samarbete med kommunerna i Umeåregionen, alltså Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs. I mån av behov är de med i våra ramavtalsupphandlingar och i teknisk mening fungerar vi då som inköpscentral åt dem. Då skall de också följa vår avtalspolicy. Dessutom kan vi hjälpa dem med konsulttjänster i deras egna upphandlingar.

– Vad har du för yrkesmässig bakgrund?

– Jag jobbade i det privata näringslivet, bland annat som inköpschef, fram till 1996 och har hunnit lämna in många anbud till offentlig sektor. Från 1996 till 2001 arbetade jag som upphandlare hos Gästrike Inköp. Där upphandlade jag allt från personalsystem till flyglar och var bland annat med de allra första att upphandla komkurrensutsättning av egna verksamheter.

Jag fick en förfrågan om att arbeta på Anbudsjournalen, med att bygga direktupphandlingssystem och upphandlingsstöd samt som utbildare. 2005 blev jag headhuntad till jobbet som upphandlingschef hos Region Siljan, men återvände efter ett och ett halvt år till Allego, där jag dels arbetade som utbildare och dels med utvecklingen av Allego Documents. Sommaren 2008 började jag så jobbet som upphandlingschef i Umeå och trivs väldigt bra här, trots den mörka vintern.

– Jag hittade en powerpoint-presentation om upphandling på Umeå kommuns hemsida, där det bland annat stod om kommande leverantörsutbildningar under 2011. Har det blivit så?


– Vi har nyligen blivit klara med kommunens nya upphandlingspolicy och detta blir startskott för diverse aktiviteter,inklusive dialog och kommunikation med leverantörer. Vi skall ha en egen monter på Norrlands expo, vi skall ha leverantörsutbildningar i mitten av november (eftermiddag + förmiddag) och även informationsmöten på kvällstid. Vi är med på många samarrangemang runt offentlig upphandling tillsammans med exempelvis Handelskammaren och andra intresseorganisationer.

– Vad innebär en ny upphandlingspolicy?

– Det ligger mycket jobb bakom den och för att få den riktigt förankrad, men  vi är glada och stolta över resultatet. Det viktiga för oss i upphandlingsarbetet är ju inte att ha acceptans i domstolar utan i verksamheterna och hos leverantörerna.

– Gör du fortfarande upphandlingar själv?

– Nej, jag är inte operativ i upphandlingarna utan mitt jobb är att se till att personalen får bra förutsättningar för att göra sitt jobb, att vi arbetar konsekvent med kompetenshöjning, att utveckla samverkan med alla i kommunens verksamheter, att utveckla arbetet med uppföljning och att höja vår status och utveckla en förståelse för vår verksamhet, Det hindrar ju inte att jag är med i diskussionerna kring enskilda upphandlingar när det är motiverat.

Vi tackar Egil för denna hälsning från norr och avslutar med att visa hur kommunen berättar om upphandlingspolicyn på hemsidan;

Umeå kommun har tagit fram nya regler för inköp och upphandling.
Dokumentet behövs för att det ska bli tydligt för kommunens verksamheter vad som gäller, även om det är lagen om offentlig upphandling som reglerar det mesta om hur Sveriges kommuner ska göra.

— Det har tagit lite tid, men nu tycker jag att vi har fått fram ett bra dokument som reglerar hur vi köper in varor och tjänster i framtiden, säger Lennart Holmlund (S), kommunstyrelsens ordförande.

En av anledningarna till att policyn har setts över och att reglerna har skärpts är att myndigheternas möjligheter att kontrollera och använda sanktioner har ökat. Grundregeln är att alla företag som uppfyller lagstiftningens krav kan också delta i kommunala upphandlingar.

Hårda krav på etik och miljö
Den nya upphandlingspolicyn innehåller skärpta och tydligare formuleringar på en rad olika områden. Bland de krav som kommunen ställer finns bland annat:
• Kollektivantal eller motsvarande ska finnas.
• FN:s barnkonvention är styrande, bland annat för att undvika barnarbete.
• Meddelarfrihet ska gälla för anställda i de privata företag som utför uppdrag åt kommunen
• Valet mellan direktupphandling eller offentlig upphandling ska föregås av en analys. Om den visar att kommunen har långsiktiga behov av en vara eller tjänst ska en offentlig upphandling genomföras och ramavtal ska tecknas.
• Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet även i den upphandlade äldreomsorgen. I kommunens egna verksamheter finns detta med som ett personalpolitiskt mål sedan flera år.

Sociala och etiska hänsyn
En viktig utgångspunkt för kommunens agerande i framtiden är Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling. Miljöstyrningsrådet är regeringens expertorgan för miljöanpassad och annan hållbar upphandling.

Policyn möjliggör också delad upphandling, en metod som kan användas för att undvika att en marknad blir
alltför monopolistisk.

Nästa steg blir att utveckla rutiner för uppföljning, ett arbete som flera av fullmäktiges politiker gärna ser att Umeå gör i samarbete med andra kommuner.

Policydokumentet har flera bilagor, till exempel riktlinjer för direktupphandling och dokument som reglerar ansvar och rollfördelning inom kommunen.

 
SOI med i unikt matprojekt PDF Skriv ut E-postadress















Miljöstyrningsrådet har, inom ramen för Sverige – det nya matlandet, bjudit in till ett annorlunda projekt som syftar till en framtida bättre livsmedelsupphandling.

Syftet med projektet är att utifrån en systemsyn kartlägga upphandlingsprocessen för livsmedel genom att låta berörda parter komma till tals och dela erfarenheter samt ge inspel utifrån sin egen upplevda verklighet. Projektet kommer att bygga på en gruppmodellering för att utveckla en gemensam bild av upphandlingsprocessen ur flera synvinklar, ekonomiskt och miljömässigt.

Målet är att tillsammans med de olika aktörerna få en bättre bild av upphandlingsprocessen och de möjligheter och hinder som finns att lägga miljöaspekter på livsmedelsupphandling. Som en avslutning på projektet avser man att publicera en kortare rapport av projektets resultat.

SOI representeras i projektet av Hans-Inge Johansson, till vardags upphandlare av bland annat livsmedel i Varbergs kommun, som ju arbetat aktivt med förändringar i sättet att upphandla livsmedel. Han har nyss varit med på det första heldagsmötet i Stockholm och berättar att det kommer att bli ytterligare fyra sådana möten. I förutsättningarna för deltagande ingår bland annat att man skall kunna delta i samtliga möten, att man skall ha god känndom om de aktuella processerna, i detta fall alltså livsmedelsupphandling, utifrån det perspektiv som gäller för den organisation som man representerar, att man förväntar sig ett aktivt deltagande och att ingen rapportering utåt sker under arbetets gång.

Vad gäller deltagarna så hoppas man att dessa skall bidra med följande;
• Kunskap om sin organisations arbete med offentlig livsmedelsupphandling.
• Kännedom om sin organisations strategiska och taktiska arbete på området.
• Vilka hinder och möjligheter finns på din nivå och inom den del du representerar i upphandlingen?
• Hur kan upphandlingen fungera bättre för dig?
• Vad anser du om de övriga förutsättningarna för offentlig upphandling?
• Vad kan du och din organisation göra för att förbättra situationen så att upphandlande organisationer kan ställa krav i enlighet med sin ambition och leverantörer kan sälja den del av sortimentet som uppfyller kraven?
• Intresse för livsmedel och upphandling samt med god analytisk förmåga.

Arbetsmodellen kallas gruppmodulering eller konceptuell modellering och är ett sätt att tydliggöra komplexa samhällsfrågor. Arbetet leds av erfarna så kallade facilitatorer som stödjer deltagarna att identifiera förutsättningar, ramar och motverka låsningar när processbilden växer fram. Dessa är Peter Schlyter, FD, Stockholms universitet, Ingrid Stjernquist, FD, Stockholms universitet, Harald Sverdrup, prof., Stockholms universitet.

I inbjudan beskrivs att arbetet går ut på att kartlägga aktörer och intressegruppers erfarenheter inom området den offentliga maten och dess upphandling. Genom att identifiera eventuella brister, missförstånd eller andra problem som uppkommit mellan parter kan den praktiska processen utvärderas och förbättras. Vidare är avsikten att ta reda på huruvida aktörers särintressen och interaktioner dem emellan (exempelvis upphandlande myndighet och anbudsgivare) bidrar till att på bästa sätt uppfylla uppsatta miljö- och övriga mål inom livsmedelsområdet. Om ett mål är t.ex. att upphandla livsmedel till en kommun med så högt ställda miljö- och djurskyddskrav som möjligt, och processen haltar, är denna arbetsgång tänkt som ett verktyg för att utreda vari hindren ligger, och hur man kan finna- och uppnå lösningar.

Den konceptuella modelleringen är således en slags workshop, med ett tydligt uppsatt mål, som löper över tre modelleringsmöten fördelade på fem dagar. Därefter är förhoppningen att deltagarna tillsammans har sammanställt ett resultat som direkt återspeglar verkligheten, vars slutsatser kring hinder och lösningar är till nytta för framtida livsmedelsprocesser, såsom t.ex. upphandlingsprocesser och den praktiska tillämpningen av existerande regelverk.

Med berörda aktörers deltagande i modelleringen kan analysen utmynna i det mest konkreta, realistiska och bäst underbyggda resultatet, som i sin tur kan förenkla framtida samverkanstrukturer.

Identifierade orsak- och verkansamband är därtill tänkta att appliceras på prognosverksamhet och analyser kring framtida scenarier. Även detta kan potentiellt underlätta samsynen mellan aktörer och gynna respektive aktiviteter och uppdrag.

Någon gång i december skall resultaten av arbetet publiceras. Vi önskar Hans-Inge lycka till i detta annorlunda uppdrag!



 
Mer om Kvalitetsmässan PDF Skriv ut E-postadress











Kvalitetsmässan satsar på upphandling och SOI satsar på Kvalitetsmässan. Den är viktig för oss, många vill veta mer om offentlig upphandling och därför pågår nu också ett arbete med en ny folder som skall presentera SOI och vårt arbete kring offentlig upphandling.

SOI’s styrelse är involverad i planeringen av innehållet i de seminarier som skall fylla heldagen om upphandlingsfrågor, torsdagen den 17 november.

Vi tar fortfarande tacksamt emot hjälp från dig som är medlem och kan tänka dig att stå i vår monter delar av tiden. För SOI är det viktigt att vi finns på plats och att den offentliga upphandlingen blir synlig även här. Kontakta vårt kansli om du har möjlighet att hjälpa till under kortare eller längre tid.

 
Lysande utsikter för årskonferensen 2012! PDF Skriv ut E-postadress
















Sola i Karlstad kommer att sätta sin tydliga prägel på årskonferensen våren 2012. Konferens- och aktivitetsutskottet är som vanligt ute i god tid med förberedelserna och Pia-Britt Hildebrand berättar att temat för konferensen blir; Lysande Utsikter - offentlig upphandling i rampljuset

Konferensen går av stapeln i Karlstads splitter nya konferensanläggning Karlstad CCC, vilket uttolkas Congress Culture Center. Där får vi gott om utrymme och möjlighet att bli ännu fler lyssnare, minglare och nätverkare.

Alltså är det ett gott råd att redan nu markera i almanackan; SOI årskonferens – Karlstad – 26-27-28 mars 2012.

Vi ses i Karlstad!

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

Vi hälsar följande nya medlemmar välkomna till SOI

Stefan Tengbom, Stockholms stad, Serviceförvaltningen
Karin Sundsmyr, Tjörns kommun
Eva Pålsson, Lidingö stad
Birgitta Rönnquist, Försäkringskassan
Patrik Styrbjörn, Nässjö Affärsverk AB
Christina Suneblad, Gryaab AB
Camilla Petersson, Domstolsverket
Helena Andersson, Solna stad
Gunilla Jansson, Västerviks kommun
Patrik Hedh, Västerviks kommun
Anders Saltin, Skogsstyrelsen
Susanne Nilsson, Strömsunds kommun
Anna Lundgren, Stockholms stad
Thomas Andersson, Värmdö kommun

Vi hoppas också att vi ses på kommande arrangemang, exempelvis Kvalitetsmässan och Årskonferensen,

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress












Nu börjar det kännas på mer än ett sätt att hösten är på väg. Ute blåser det och regnet vräker ner, almanackan börjar få allt mindre disponibel tid.

Vi har en förhoppningsvis spännande tid att se fram emot. Upphandlingsutredningen kommer med ett delbetänkande, som innehåller en kartläggning av hur offentlig upphandling ser ut och identifiering av problemområden. EU-kommissionen har publicerat en grönbok och aviserat att den kommer med förslag på nya förenklade regler i slutet på 2011. Förhoppningsvis kommer fokus än mer att bli på att göra affärer och mindre på processuella frågor.

Utåtriktade aktiviteter och att delta i debatten är viktigt för oss. Vid senaste styrelsemötet påbörjades utvärderingen av SOI:s deltagande i Almedalen. Så här långt har styrelsen konstaterat att SOI bör vara på plats i Almedalen även nästa år och att det bör vara en återkommande aktivitet för SOI.

Efter Almedalen är det kvalitetsmässan i Göteborg i november som blir en möjlighet för oss att synas och att påverka. Vi kommer att delta med en monter och på några seminarier. Torsdagen den 17 november har ett s.k. inköpsspår. Har ni möjlighet så boka in detta i era kalendrar.

Läs mer...
 
SOI – fördjupad certifiering för upphandlare PDF Skriv ut E-postadress





















SOI har nu påbörjat fördjupningen av arbetet med den nya certifieringen som presenterades på den senaste årskonferensen. Certifieringen kommer att vara fristående från de utbildningar som ges inom området och innebär en examination utifrån ett antal områden. Efter hand som certifieringen arbetas fram kommer innehållet att tydliggöras, så att den som är intresserad av att genomföra certifieringen har en möjlighet att bilda sig en uppfattning om man uppfyller kraven.

I det arbete som hittills ägt rum har fem huvudsakliga områden identifierats; juridik (bl.a. avtals-/köprätt, LOU m.m.), ekonomi, organisation, affärsmannaskap och analys/kommunikation. Under respektive område finns ett antal delområden, som tillsammans ger bilden av den professionelle upphandlaren. En av SOI:s grundideer är att flytta fokus från ren upphandlingsjuridik, till ekonomi- och kvalitetsrelaterade frågor. Vi tror att de offentliga affärerna bidrar till en bättre konkurrens, vilket i sin tur leder till mer värde för pengarna för uppdragsgivarna. Det är då viktigt att vi bidrar till att tydliggöra kraven på upphandlaren för att stärka upphandlarens ställning i organisationen och därmed göra det enklare att göra goda affärer.

SOI samarbetar med professor Björn Axelsson som har en djup kunskap inom området, i syfte att säkerställa kvaliteten i examinationen. Under början av hösten kommer intervjuer att genomföras med ett antal personer med god erfarenhet från att arbeta professionellt med inköp/upphandling. Dessa intervjuer kommer att ligga till grund för en revidering av befintligt material, men även en fördjupning där strävan är att beskriva ett antal typsituationer som visar på innehållet i de olika områdena/delområdena. Därefter kommer ett test att börja tas fram och kvalitetssäkras.

I det här skedet finns möjligheter för den som är intresserad att engagera sig i arbetet med att förjdupa det befintliga materialet. Den som har ett sådant intresse och vill bidra till att stärka bilden av och kompetensen hos upphandlaren, kontaktar lämpligast Björn Bergström ( Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen ) som är sammankallande för utbildningsutskottet, alternativt kansliet ( Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen ).

 
SOI nätverksdag i Varberg PDF Skriv ut E-postadress

















Den 22 september arrangeras nätverksträffen mellan upphandlare inom offentlig sektor i Halland!
Programmet är späckat och intressant. Missa inte detta!

Plats: Varbergs Stadshotell, Spegelsalen, Kungsgatan (Varbergs torg)

Program för dagen
8:30-9:00 Kaffe och fralla och god morgon mingel
9:00–12:00 Roger Hagman, Advokat  
• Aktuella rättsfall inom upphandlingsområdet
• Fördelningsnycklar och kombination av avropsformer för ramavtal
• Dumpning av priser/ låga priser, hur säkrar vi leverans av offererade villkor?
12:00-13:00 LUNCH
13:00-14:00 Roger Hagman fortsätter, plats för diskussion och frågor
14:00-15:00 Lars Sörqvist, Kreatör samt delägare Treativ
Så här vårdar vi vårt varumärke och arbetar med marknadsföring mot företag (B2B light).
15:00-15:30 Kaffe med kaka
15:30-16:30 Lars Sörqvist, Kreatör samt delägare Treativ, fortsättning
Så här kan sociala medier användas. Så här skapar man en professionell kommunikation.
17:00 Minglet fortsätter på HARRYS Varberg (lite längre norrut på Kungsgatan)

Varmt välkomna önskar Upphandlarna i Varbergs kommun

 
Kvalitetsmässan – hjälp SOI PDF Skriv ut E-postadress












Kan du tänka dig att representera SOI på Kvalitetsmässan i Göteborg i vår monter? Vi tar tacksamt emot hjälp från dig som är medlem och kan tänka dig att stå i vår monter delar av tiden. För SOI är det viktigt att vi finns på plats och att den offentliga upphandlingen blir synlig även här. Kontakta vårt kansli om du har möjlighet att hjälpa till under kortare eller längre tid.

Om du har möjlighet att hjälpa till, kontakta i så fall vårt kansli eller Madelene Winbo i styrelsen.

Kvalitetsmässan satsar på upphandling

Kvalitetsmässans syfte är att stimulera och stödja utvecklingen av verksamheter och samhälle i riktning mot ökad kvalitet och effektivitet. Genom att presentera väl arrangerade seminarier, intressanta talare och aktuella ämnesområden har KvalitetsMässan tagit platsen som Europas ledande konferens och fackmässa om verksamhets- och samhällsutveckling.

I år satsar man extra mycket på upphandlings- och inköpsfrågor och en dialog pågår med SOI’s styrelse om innehållet i de seminarier som skall fylla heldagen om dessa frågor, torsdagen den 17 november. En av förhoppningarna är att Anders Wijkman skall ha möjlighet att presentera hur långt man avancerat i Upphandlingsutredningen, berättar Henrik Edman som är operativ verksamhetschef.

Sedan starten 1989 har Kvalitetsmässan vuxit i omfattning och blivit den stora mötesplatsen för offentliga sektor. Mässan återkommer vartannat år sedan starten 1989. Det är en konferens med ca 4 000 deltagare, fem olika nationella utmärkelser, en KvalitetsBank av utvecklingsprojekt, där man kan sätta in och ta ut goda idéer för verksamhetsförbättring, samt en fackmässa med 200 utställare och över 10 000 besökare.

Kvalitetsmässan är Europas största konferens och fackmässa om verksamhets- och samhällsutveckling. Nästa arrangemang är den 15-17 november 2011 på Svenska Mässan i Göteborg.

Arrangörer av Kvalitetsmässan är Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen i samverkan med Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, och SIQ - Institutet för Kvalitetsutveckling.

 
Konferens om nyckeltal PDF Skriv ut E-postadress











Varmt välkommen till en konferens som ger dig verktygen för att effektivt sköta och följa upp ert upphandlingsarbete!

Du som medlem i SOI får 15% rabatt på konferensen Nyckeltal för offentlig upphandling – boka idag!

Rätt nyckeltal är ett redskap som gör den egna verksamheten synligare och mer överblickbar.
Hitta nyckeltalen som är viktiga för just din upphandlingsenhet och ta chansen att lyssna till praktikfall från offentlig sektor talare som arbetar med samma frågeställningar och utmaningar som dig.

På konferensen får du lära dig:
• Att nå högsta tänkbara avtalstrohet
• Möta besparingskraven med nyckeltal
• Hitta rätt i nyckeltalsdjungeln – vilka nyckeltal ska du välja?

Ur programmet:

SVT – så byggde vi en framgångsrik upphandlingsorganisation med hjälp av nyckeltal
Eva-Lotta Löwstedt-Lundell
Inköpschef
SVT

Nyckeltal för styrning och upphandling
Roland Almqvist
Chef för forskningsinstitutet IKE
Institutet för Kommunal Ekonomi

Årets inköpare 2010
Beräkna nyckeltal med hjälp av inköpssystem och e-handel
David Braic
Upphandlingschef
Växjö Kommun

Konferensen moderator är ordförande i SOI, Lisbeth Johnson.

För mer information – se hemsidan www.conductive.se  http://www.conductive.se/nyckeltal-for-offentlig-upphandling.html

 
Nätverksträff för tillgänglighetsfrågor PDF Skriv ut E-postadress

Tillgänglighetsfrågorna blir nu allt viktigare även i svensk offentlig upphandling. För att få större spridning av kunskapen om upphandling av tillgängliga produkter, tjänster och miljöer vill Nätverket för tillgänglighetsfrågor därför komma i kontakt med politiker eller tjänstemän i kommuner eller landsting/regioner som kan berätta om sina erfarenheter. Vi vill dels få med er i vårt nätverk, dels att ni berättar om era erfarenheter på vår nästa nätverksträff som äger rum i Stockholm den 27-28 oktober 2011.

I Norge har tillgänglighetsfrågorna sedan länge varit viktiga i den offentliga upphandlingen och man har en tydlig lagstiftning kring detta. Där finns till och med ett speciellt upphandlingsverktyg på webben framtaget.
I Sverige har framför allt VG Region och Upphandling Gävleborg tagit tag i dessa viktiga frågor, i samverkan med bland annat HSO, Handikappförbundens samarbetsorganisation och forskaren Sigrid Pettersén som är doktorand på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.

Nu finns också ett e-verktyg för tillgänglighetsarbete, skapat för kommuner och landsting. Det finns att se på www.e-verktyget.se

Om Nätverket för tillgänglighetsfrågor

427 personer från 162 kommuner och 13 landsting är idag med i nätverket för tillgänglighetsfrågor och medlemmar i nätverkets grupparbetsplats. Nätverket är till för att man ska dela med sig av kunskapen och de bra lösningarna så att inte varje kommun behöver skapa lösningen på nytt.

Nätverket för tillgänglighetsfrågor är till för anställda och politiker i kommuner och landsting/regioner som antingen arbetar med tillgänglighet eller är intresserade av tillgänglighet. Tanken är man ska få diskutera sina frågor med andra som kanske har eller haft samma frågor. Det handlar om att bli styrkt i sin roll, få ökad kraft att arbeta med tillgänglighetsfrågor och få stöd för bra arbetssätt att bedriva tillgänglighetsfrågorna på.

Nätverket har en grupparbetsplats på Projektplatsen där olika frågor kan diskuteras. Nätverket träffas också en gång per halvår. Hittills har nätverket haft 7 träffar. Kommande nätverksträffar är följande: 27-28 oktober 2011 i Stockholm, april 2012 i Göteborg och hösten 2012 i Hudiksvall.

Nätverket för tillgänglighetsfrågor kom till på initiativ av SKL och Handisam i arbetet med e-verktyget för tillgänglighet i kommuner och landsting. På e-verktygets startsida www.e-verktyget.se finns en direktlänk för inloggning till nätverkets grupparbetsplats. På e-verktyget kan du också läsa presentationer och resultat från de tidigare nätverksträffarna.

Det kostar inget att vara medlem i Nätverket för tillgänglighetsfrågor.

Du i kommun, landsting och region som vill vara med i Nätverket för tillgänglighetsfrågor, skicka din intresseanmälan till Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen .

Mer information om Nätverket för tillgänglighetsfrågor i kommuner och landsting finns på webben under
http://www.e-verktyget.se/EService/EServicePage____2986.aspx

 
FFU för arkitekttjänster PDF Skriv ut E-postadress





















Sveriges arkitekter har gett ut en vägledning för att underlätta för upphandlande myndigheter att utarbeta förfrågningsunderlag vid upphandling av arkitekttjänster som
• är överskådliga och lätta för leverantörerna att förstå
• kan bidra till att myndigheten får jämförbara anbud
• som inte belastar leverantörerna med onödigt anbudsarbete
• som inte tynger den upphandlande myndigheten med ovidkommande upphandlingsadministration
• som säkerställer en god konkurrens och främjar mindre och medelstora företags deltagande i upphandlingen
• kan medverka till att myndigheten får eftersträvad och förväntad kvalitet på de upphandlade tjänsterna

Vägledning kompletterar boken Att upphandla arkitekt- och teknikkonsulttjänster – en handledning för offentliga upphandlare (Byggandets Kontraktskommitté, Svenska Teknik&Designföretagen, Sveriges Arkitekter/Staffan Carenholm – Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se).

Råd och vägledning finns dessutom i Kammarkollegiets skrift Utformning av förfrågningsunderlag för varor och tjänster, som kan laddas ned från www.upphandlingsstöd.se.

Ladda ner Sveriges arkitekters vägledning


 
Anna Dyde – ny medlem PDF Skriv ut E-postadress


























Anna Dyde hör till dem som nyss valts in som medlem i SOI men hon har faktiskt varit medlem tidigare, då hon arbetade som upphandlare i Motala. Hennes väg till upphandlaryrket gick för nio år sedan via Yrkeshögskolan i Norrköping, där hon gick en tvåårig utbildning i Kvalificerade inköp. Hon berättar att man numera har förändrat utbildningen så att man andra året väljer inriktning, mot antingen privat eller offentlig sektor.

Efter avslutad utbildning fick hon en 18 veckors praktikplats på Tekniska Verken i Linköping AB, men blev sedan kvar där som upphandlare i fyra år. Detta gav henne erfarenheter av att upphandla enligt LUF, till exempel ingick upphandling av kemikalier till vattenreningsverk i uppgifterna.

Därefter följde fyra år som upphandlare i Motala, som också har en inköpssamverkan med ytterligare fem kommuner i de västra delarna av Östergötland.

Sedan i maj i år arbetar hon alltså på Upphandlingscenter, Norrköpings och Linköpings sammanslagna upphandlingsavdelningar, som dessutom samarbetar med Finspång, Kinda, Söderköping, Valdemarsvik och Åtvidaberg samt med ett antal till kommunerna knutna bolag. Hon upphandlar framför allt entreprenadtjänster, det kan handla om måleri, om el, men också om till exempel konsulttjänster. Det är roligt att upphandla enligt LOU också, men ibland saknar hon förhandlingsrätten.

Trots en ganska kort tid på den nya arbetsplatsen vågar Anna säga att hon trivs väldigt bra på arbetet. Även om upphandlingsenheterna slagits samman så finns det två kontor och Anna sitter i Norrköping, den vackra gamla industristaden där SOI hade årskonferens 2009, i samband med sitt 30-årsjubileum.

På frågan varför hon är med i SOI skrattar Anna och berättar att hon helt enkelt anmäldes ditt av kommunen, som också betalar årsavgiften, vilket förmodligen är ett ganska vanligt förfarande.

Att fylla fritiden är inget som helst problem. Man, tvåårig son och eget hus gör att det är fullt upp hela tiden. Men skulle det bli någon tid över så lägger hon gärna den på släktforskning. Det finns ett Länsarkiv i Vadstena och hon har lyckats följa både sitt och sin mans släktträd ända tillbaka till 1500-talet. Vissa saker går att hitta på internet också, men där finns vissa restriktioner. Att åka och titta på speedway är också roligt, både Vargarna i Norrköping och Piraterna i Motala finns i närområdet.

Välkommen tillbaka till SOI, Anna!

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

Till nya medlemmar i SOI välkomnar vi denna gång

Malin Svensson, Eksjö kommun
Johan Karlsson, FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut
Ove Linghammar, FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut
Marie Fredriksson, Karolinska Universitetssjukhuset
Roland Johansson, Katrineholms kommun
Anna Dyde, Kommunalförbundet fjärde storstadsregionen
Carl-Fredrik Fredriksson, Landstinget i Uppsala
Ewa Varga, Lilla Edets kommun
Jennifer Ringeling Grede, Locum AB
Patrik Sandström, Sollefteå kommun
Janet Vennström, Trafikverket
Johanna Laine, Trafikverket
Inga-Britt Rova, Trafikverket
Kerstin Ehlin, Tullverket
Karl Bertil Eriksson, Örebro Läns Landsting
Tord Strandberg, Örnsköldsviks kommun

och som stödjande medlemmar välkomnas dessutom;

Erik Näslund, AdviceU
Marion Kronberg, AffärsConcept i Stockholm AB

 

Varmt välkomna!

 
SOI i Almedalen 2011 PDF Skriv ut E-postadress

















Den offentliga upphandlingen är i fokus mer än någonsin och det var fler än tio seminarier som behandlade upphandlingsfrågorna. Eftersom SOI var aktivt på sju av dessa passade man också på att förlägga sitt styrelsemöte till Almedalen. Fyra av styrelsens medlemmar var talare eller debattörer vid de välbesökta seminarierna.
















Här följer några exempel från aktiviteterna.

På SKL Kommentus seminarium kring ämnet ”Upphandling – Politik eller Affärer?” den 4 juli diskuterades upphandling som redskap för politiska och affärsmässiga syften och om dessa strider mot varandra.

Medverkade gjorde Ilija Batljan, vVD Dombron, Carola Gunnarsson, Viceordförande SKL, Acko Ankarberg Johansson, Partisekreterare Kristdemokraterna, Lisbeth Johnson, Ordf Sveriges Offentliga Inköpare, SOI, Helena Rom, Upphandlingschef Solna Stad, Anders Wijkman, Utredare Upphandlingsutredningen 2011.

Några av synpunkterna som kom fram var följande;

– Viktigt att politikerna tar ett ansvar och är tydliga i vilka mål och syften man har
– Ofta blir upphandlingen ett självändamål, men det är viktigt att det blir ett av många verktyg
– Man diskuterade också hur dialogen mellan upphandlingstjänstemännen och politikerna ser ut, det är viktigt med samtal och workshops så att man får upp frågor, kvalitetsmål och verksamhetsutvecklingsperspektiv på bordet. Det går inte att ta bara på nämndmötena
– Var upphandlingsfunktionen har sin plats i organisationen är viktigt – den måste ligga nära de politiska besluten
– Politikerna måste också ta ansvar om man vill ’ta ut svängarna’ och pröva lagstiftningen inom t ex miljö/närodlat och inte lämna upphandlaren i sticket
– Man talade också om vikten av uppföljning och att man från början tänker på hur man vill och vad man vill följa upp, vanligt att politikerna vill följa upp sådant som man inte beställt
– Diskussion om hur man förbereder marknaden och skapar nya marknader med hjälp av upphandling, hur man hjälper nya företag utan att slå undan benen på dem om de blir av med kontrakt nästa gång, hur vi  hanterar att dessa företag kan bli föremål för uppköp av stora investerare, vilka ekonomiska konsekvenser detta får.
– I övrigt poängterade Lisbeth vikten av att ha god tid för förberedelser och att dialogen med verksamhetens beställare är en grundläggande förutsättning för att kunna göra bra affärer.
– Dessutom kom också vissa kommentarer om funktions- och innovationsupphandling – att våga mer.

På Upphandling 24’s heldag kring offentlig upphandling den 5 juli medverkade SOI’s representanter vid flera programpunkter och var också en av dagens värdar för arrangemangen.



















Vår ordförande Lisbeth Johnson, upphandlingschef i Halmstad, diskuterade kring hur offentlig upphandling kan göras tillgängligt för fler små företag. Madeleine Winbo, upphandlingschef i Varberg höll ett uppskattat föredrag kring hur man arbetar aktivt i Varberg just med att få med fler små företag i kommunens upphandlingar. Vice ordförande Gunnar Ståhlberg, upphandlingschef Landstinget Dalarna, berättade om det regionala serviceprogrammet i Dalarna och hur man nu börjat samverka för att få ett utvecklat näringsliv och en levande landsbygd i hela länet.



















Arrangemangen i Almedalen ger både tillfällen till att föra ut SOI’s arbete och upphandlingens betydelse, men är också en bra måttstock på hur den offentliga upphandlingen får allt mer uppmärksamhet och på vikten av att använda den på bästa sätt.

Ett besök i Almedalen är dessutom ett utmärkt sätt att förena nytta med nöje i sommarfagra Visby och något som kan rekommenderas för alla SOI’s medlemmar kommande år.

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress












I måndags den 20 juni tog styrelsen beslut om att utse Egil Nylén, upphandlingschef i Umeå kommun, till adjungerad styrelseledamot fram till årsmötet i Karlstad. Egil kommer att förstärka profil- och strategiutskottet. Det känns bra att Egil tackade ja, utan minsta tvekan, och att vi säkerställer representationen från norra Sverige. Beslutet föranleds av att Mikael Blomberg har lämnat styrelsen p.g.a. tidsbrist och att Thomas Karlsson lämnar Östersunds kommun för nytt arbete i Dalarna. Thomas fortsätter i styrelsen men nu i en annan roll. För den som vill läsa mer om hur styrelsen fördelat sitt arbete finns informationen på vår hemsida.

Läs mer...
 
SOI i Almedalen PDF Skriv ut E-postadress
















Mycket kring offentlig upphandling i Almedalen


Det ökade intresset för offentlig upphandling återpeglas allt tydligare även under Almedalsveckan, som därmed ger möjlighet att tänka på jobbet även under semestern! En hel rad arrangemang kretsar i år kring den offentliga upphandlingen och naturligtvis finns SOI representerat.

Och skulle du, mot förmodan, tröttna på upphandlingsfrågorna så finns det totalt närmare tusen registrerade arrangemang att delta i.











4 juli


Är upphandling politik eller affärer? Frågan ställs under Affärsconcepts seminarium.Vad som ska beslutas av politiker alternativt tjänstemän diskuteras av bland andra Ilija Batljan, Carola Gunnarsson, Anders Wijkman och SOI’s ordförande Lisbeth Johnson.

Samma dag leder Kalle Krall, SKL Kommentus Inköpscentral, en diskussion om näringslivets intresse för att delta i offentliga upphandlingar. Anders Knape, Mats Odell, Anders Davidsson och Birgitta Laurent med flera sitter i panelen.

5 juli

Den 5 juli arrangeras Upphandlingsdagen. Platsen är Gotlands museum. Dagen bjuder på föredrag, debatter och utfrågningar. För de olika passen svarar bland annat SOI, Upphandlingsbolaget Göteborg, Kammarkollegiet, Företagarna, Visma Opic och Almega.

Under Upphandlingsdagen i Almedalen kommer bland annat Stig-Björn Ljunggren, Anders Wijkman (Upphandlingsutrtedningens ordförande) samt Kammarkollegiets generaldirektför Claes Ljungh att stå på scenen.

Hela programmet för Upphandlingsdagen, där SOI är en av värdarna, finner du i slutet av artikeln. SOI representeras bland talarna av vår ordförande Lisbeth Johnson, upphandlingschef i Halmstad, styrelseledamoten Madeleine Winbo, upphandlingschef i Varberg och vice ordförande Gunnar Ståhlberg, upphandlingschef Landstinget Dalarna.

Utmaningsrätten står i fokus hos ISS. Kan all offentlig verksamhet utmanas? är frågan.

6 juli

I Miljöstyrningsrådets regi debatteras livsmedelsupphandling. Rubriken är Mesta möjliga djurskydd på skoltallriken – politikernas ansvar.

SKL Kommentus bjuder in till ett seminarium om offentligt ägda bolag. Det finns 2 200 offentligt ägda företag som omsätter 500 miljarder kronor – och det är självklart viktigt att de styrs på ett professionellt sätt.

8 juli

Entreprenörföretagen kommer under ett lunchseminarium att försöka besvara frågan om varför det ”så ofta” blir fel vid offentliga upphandlingar. I panelen sitter bland andra Mats Odell, Carina Adolfsson Elgestam och Kristina Geiger. Leder debatten gör Carin Hjulström.


Program för Upphandlingsdagen, den 5 juli
09:00-11:50     
Så gör vi offentlig upphandling till en framgång

9.00-9.20 Upphandlaren: affärsman, byråkrat eller mutkolv
Stig-Björn Ljunggren ger sin bild av offentlig upphandling

9.20-10.00 Så vänder Göteborg kris till framgång
Göteborgs stads åtgärder efter det senaste årets granskning av stadens affärer
Inger Ek, vd, Upphandlingsbolaget Göteborg
Ann-Christine Alkner-Dahl, projektledare, Göteborgs stad

10.00-10.30 Paus och mingel, enklare förtäring

10.30-11.15 Tio utmaningar – så underlättar vi den goda affären
Offentlig upphandling är inte bara en fråga om juridik. Här tar vi upp de hinder som finns för att göra bra affärer och vad vi kan göra för att lösa dem.

Upphandlingsutredningen ska till sommaren 2012 presentera förslag till åtgärder för att förbättra offentlig upphandling. Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet har regeringens uppdrag att underlätta upphandlingsprocessen för upphandlare och leverantörer.
Anders Wijkman, ordförande, Upphandlingsutredningen
Claes Ljungh, generaldirektör, Kammarkollegiet
Agneeta Anderson, chef, Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet
Nils Fjelkegård, e-upphandlingsexpert, Kammarkollegiet

11.15-11.50 Här har vi lyckats nå högre kvalitet och lägre kostnader
Offentlig upphandling i media handlar mest om problem och överprövningar. Men verkligheten är mer mångfasetterad. Så här kan myndigheter arbeta för att skapa bättre välfärd och lägre kostnader.

Upphandlingen, en del av kommunens utveckling för att ta tillvara kompetensen hos små och medelstora företag.
Madeleine Winbo, upphandlingschef i Varberg.

Regional utveckling genom upphandling och verktygslåda för smidiga affärer.

Gunnar Ståhlberg, upphandlingschef Landstinget Dalarna.

Värdar: SOI, Upphandlingsbolaget Göteborg, Kammarkollegiet

12:00-12:50     
Eletronisk upphandling – den verkliga revolutionen
Elektronisk upphandling löser många problem. Det förkortar ledtiderna, förenklar för företag att lämna anbud och ger offentlig organisationer en överblick över vad de köper.

Sverige ligger dock inte i täten när det gäller elektronisk upphandlingar. I flera länder är det redan obligatoriskt att anbud ska lämnas elektroniskt. Vi kommer att ge exempel på hur långt andra länder kommit och peka på vad som skulle behöva göras i Sverige för att snabba på utvecklingen.

Daniel de Sousa och Johan Svedberg, Opic

Värd: Visma Opic

13:00-13:50     
Offentlig upphandling: dialogformer och goda exempel
Näringslivets syn på offentlig upphandling – 15 min.
Ted Ekman (Almega) och Birgitta Laurent (Svenskt Näringsliv).

Ökad fokus på förberedelse (inkl dialog) och uppföljning. Upphandlingens strategiska roll - bl.a. i det att upphandlingschefen tidigt måste få signaler om vad som ska upphandlas - så att de kan ta höjd för dialog med leverantörerna. Vi presenterar även förslag på former för dialog.

Hans Wendschlag (HP) – 15 min
Om vikten av ”branschhatten på” vid dialog inför offentliga upphandlingar

Ilona Baranyai (ISS) – 15 min
Om att vara leverantör till offentlig sektor
- förbättringsmöjligheter och goda exempel


Värd: Almega

14:00-14:50     
Offentlig upphandling och små företag - i dag och i framtiden
Företagarna ger en lägesrapport av de små företagens situation vid offentlig upphandling. Därefter följer en diskussion kring hur offentlig upphandling kan göras tillgängligt för fler små företag.

Medverkande:
Ulrica Dyrke, upphandlingsexpert Företagarna
Lisbeth Johnson, ordförande Sveriges Offentliga Inköpare
Kammarkollegiet

Värd: Företagarna

 
Lokala upphandlarnätverk PDF Skriv ut E-postadress



















SOI fungerar på många sätt som en nätverksorganisation och en utvecklare av både kompetens och kontakter mellan de offentliga upphandlarna. Men lika viktigt är att det finns lokala nätverk, där man kan träffas regelbundet, och SOI vill gärna stödja framväxten av sådana och då även ekonomiskt, i specifika sammanhang.

Här ger vi några exempel på pågående nätverksarbeten och initiativ som har tagits tidigare. Men vi vill gärna veta mer, både om pågående nätverksarbete, om initiativ och idéer. Kontakta redaktionen och berätta vad som händer, kontaktuppgifter finns längst ner i hemsidans högerspalt, klicka på ” Har du förslag kring nyheter, debatt, idéer, reportage?” Eller kontakta styrelsen om ni vill söka stöd och hjälp i arbetet.

Nätverk för upphandlare kan naturligtvis se ut på många olika sätt, i sin enklaste form består de av två upphandlare som pratar jobb över en kopp kaffe... Men det finns ju också mera organiserade nätverk, både i SOI’s namn och på andra sätt.

Aktuellt på senare tid har ju till exempel NOFI varit. Lill Sandberg, som fick ta emot priset som Årets Inköpare på SOI´s årskonferens i Tylösand i början på april, är ju inte bara upphandlingschef i Sollentuna utan också engagerad ordförande sedan 2003 i NOFI. Och NOFI är sedan länge en underförening till SOI och fungerar som ett nätverk för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling inom 16 kommuner på Stockholms norrsida, med ett drygt femtiotal medlemmar.

NOFI arrangerar fyra träffar per år för medlemmarna, med inbjudna föredragshållare och med erfarenhetsutbyte och nätverkande på programmet och det är till detta som medlemsavgifterna går. Bland annat hör Eva Sveman och Ulf Palm, upphandlingsjurister på SKL, till de återkommande föreläsarna. En gång per år sker träffen i konferensform och inkluderar en övernattning. På medlemmars önskemål kommer nästa ”konferensträff” i höst att inkludera ett föredrag kring nollanbud. Då Lill kom till Vallentuna 1995 fanns redan NOFI , som hela tiden varit en förening enbart för nätverkande, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Från början representerades varje kommun av upphandlingschefen plus en medarbetare, nu är däremot nätverket öppet för alla upphandlare att vara medlem i.

SOI Norrland hade hösten 2009 en stor upphandlingskonferens i Sundsvalls stadshus och med kommunen som inbjudare. Mer än 80 personer från hela Norrland deltog och föredrag, seminarier och gruppsamtal varvades med stadsvandring, middag och underhållning på Casinot. Peder Holmgren, studerande på NBI’s KY-utbildning till strategisk inköpare och praktikant på Sundsvalls upphandlingsenhet, spelade för deltagarna med sitt band, Cocktail Franks.

Regionala utbildningen i Halland.
34 upphandlare från landsting och kommuner i och kring Halland genomförde en regional steg 2-utbildning till Diplomerad Upphandlare SOI. Vi besökte utbildningen under en av träffarna, i Varberg, och då pågick diskussioner för fullt kring användning av referenser i upphandlingar. Meningarna var delade och debatten livlig.

Att SOI tar utbildningarna på allvar bekräftades av att både vår ordförande, Lisbeth Johnson, och styrelsemedlemmen Madelene Winbo från Varberg deltog i den regionala utbildningen. Detta sätt att genomföra regionala utbildningar innebär förhoppningsvis både att fler kan delta, att kostnaderna blir lägre, att fler kontakter knyts och att starkare regionala nätverk uppstår!

Ett av resultaten (och målen) med utbildningen blev att det numera genomförs en årlig träff för upphandlarna i kommuner och landsting i och kring Halland. Nästa träff blir i september.

I Skåne är det numera Håkan Jönsson på Kommunförbundet Skåne som är sammanhållande i nätverksarbetet. Man arrangerar upphandlarträffar minst två gånger per år. Den senaste träffen, med ett drygt 30-tal deltagare, handlade dels om den nya inköpscentralen i Skåne och dels om livsmedelsupphandlingens framtid samt om övriga aktuella upphandlingsfrågor i Skånes kommuner. Nästa träff blir i oktober.

I övrigt finns både mer informella nätverk, men också organiserade arrangemang. Till exempel fungerar Region Värmland som samverkansorgan och arrangerar årliga träffar för upphandlare från Värmlands kommuner och landsting. Dessa träffar är oerhört viktigt för att underhålla och utveckla det redan väl fungerande upphandlingssamarbetet i Värmland. Syftet med träffarna, som pågått under många år, är också att utbyta och dela med sig av erfarenheter till kollegor i länet. Detta gynnar utvecklingen och effektiviseringen bl.a. genom att kommunerna kan samarbeta i olika upphandlingar.

Det är inte bara upphandlarna som vinner på dessa regelbundet återkommande nätverksträffar utan också de värmländska kommunerna och landstinget som sparar pengar. I stället för att skicka varje upphandlare på olika kurser utanför Värmland kan man bjuda in en föreläsare till nätverksträffarna inom länet. På så vis får alla samma kunskap vilket leder till utveckling, kunskapsutbyte och effektivisering till en betydligt lägre kostnad.

Landstingsnätverket förUpphandling (LfU) bildades gemensamt av dåvarande Landstingsförbundet och landstingen/regionerna. LfU verkar för utveckling, samverkan och erfarenhetsutbyte inom upphandlings-
området. LfUs vision är att stödja utvecklingen av upphandlingsverksamheten så att den utnyttjas som en strategisk resurs. Landstingsnätverket utgörs av landstingens/regionernas upphandlingschefer och från Sveriges Kommuner och Landsting medverkar Eva Sveman och Lena Jerreman, båda från Avdelningen för juridik.

 
Riksrevisionen kollar miljöupphandling PDF Skriv ut E-postadress



















Upphandlingen och miljömålen


Inom ramen för det övergripande temat ”Hållbar utveckling – klimat” har nu Riksrevisionen inlett en granskning av miljökrav i offentlig upphandling, med utgångspunkt i en genomförd förstudie. Resultatet av granskningen skall presenteras i en rapport med planerad publicering i december 2011.

Man konstaterar bland annat att frågor om hållbar utveckling, särskilt klimatfrågan har stor påverkan på samhällsutvecklingen. Klimatförändringen och dess hot mot samhällen är global och hanteras i stor utsträckning internationellt.

Stora samhällsresurser satsas på olika insatser för att minska utsläppen av växthusgaser. Riksrevisionens analys visar på ett antal problemindikationer när det gäller statens insatser. I fokus för granskningsstrategin Hållbar utveckling – klimat står frågan om de statliga insatserna leder till önskade effekter i form av minskade utsläpp och om kostnaderna är rimliga. Ambitionen är att även beakta andra effekter, exempelvis om verksamheten redovisas transparent och vem som betalar.

Använder staten sina styrmedel så att utsläppen av växthusgaser så att utsläppen minskar i enlighet med målen och till rimliga kostnader?

Detta är en viktig frågeställning, som även upphandlingsforskaren Sofia Lundberg i Umeå håller på att undersöka i sitt pågående forskningsarbete och som även anknyter till hennes arbete i Upphandlingsutredningen.

Riksrevisionen har redan avslutat några granskningar, i anslutning till temat, nämligen;
Klimatinsatser utomlands – statens köp av utsläppskrediter
Biodrivmedel för bättre klimat – Hur används skattebefrielsen?
Energideklarationer – få råd för pengarna
Vad är Sveriges utsläppsrätter värda?

Nu har alltså turen kommit till den offentliga upphandlingen och man beskriver problembilden på följande sätt. ”Miljökrav i offentlig upphandling är ett av statens styrmedel för att minska belastning på miljö och klimat. Staten, landstingen och kommunerna handlar varje år varor och tjänster till ett värde på uppskattningsvis 500 miljarder kronor. Genom att den offentliga sektorn ställer relevanta och långtgående miljökrav på varor och tjänster som de handlar upp antas att en stor del av negativ miljöpåverkan kan undvikas och att marknaden för miljövänliga produkter utvecklas. Miljökraven får inte stå i strid med upphandlingsregelverkets krav på icke-diskriminering, transparens, proportionalitet och likabehandling. Det är i huvudsak frivilligt för den offentliga sektorn att ställa miljökrav i sina upphandlingar.

Trots ökad uppmärksamhet och ökad satsning på styrmedlet de senare åren visar Naturvårdsverkets utvärderingar att andelen upphandlingar med väldefinierade miljökrav minskar medan upphandlingar med svagt definierade miljökrav ökar.

Riksdagen har beslutat om ett nationellt etappmål till år 2020 som ett steg på vägen för att uppnå Sveriges miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan. Riksdagen har även beslutat att styrmedlet Miljökrav i offentlig upphandling är ett av de styrmedel som ska bidra till att uppnå etappmålet. Regeringen har initierat en rad åtgärder på området. Riksrevisionens förstudie visar tydliga indikationer på att det är oklart på vilket sätt och hur mycket styrmedlet ska bidra till miljökvalitetsmålet. Det finns därför en risk att styrmedlet inte används effektivt.

Syfte

Syftet med granskningen är att bedöma om regeringens och berörda aktörers hantering av styrmedlet i förhållande till det nationella klimatmålet är effektiv. Utgångspunkten är bland annat 2009 års klimatpolitiska beslut. En annan utgångspunkt är att riksdagen i olika sammanhang påpekat att klimatmålen bör uppnås till lägsta möjliga kostnad för samhället.”

En aktuell fråga som anknyter till Riksrevisionens beskrivning är den undersökning som LRF nyligen gjort bland kostchefer på svenska sjukhus. 4 av 5 vill köpa med höga djurskydds- och miljökrav, men endast 1 av 5 upplever detta som möjligt. Detta inte av ekonomiska skäl utan utifrån regelverket kring offentlig upphandling.

 
Henrik Ripa – ny medlem i SOI PDF Skriv ut E-postadress


























Henrik Ripa är 46 år och arbetar på HBV – inköpscentralen som arbetat med samordnade upphandlingar i femtio år. HVB, Husbyggnadsvaror HBV Förening, är en ekonomisk förening som ägs av sina medlemmar, i huvudsak kommunala bostadsföretag, som alltså omfattas av LOU.

Henrik har arbetat på HBV i åtta år med de 140 ramavtal som i dag finns. Hans uppgift är dock inte att genomföra själva upphandlingarna utan att få dem att sjösättas och fungera. Som distriktsansvarig för sydvästra Sverige, från Skåne och upp till Göteborg, och med placering i Eslöv, så är det hans uppgift att se till att avtalen blir till största möjliga nytta för medlemmarna, att ”drifta avtalen” och skapa affärsnytta.

Medlemsföretagen är av väldigt olika storlek, från ett par hundra lägenheter till många tusen. De 300 medlemsföretagen representerar totalt ca 900.000 lägenheter. Därmed ser också behoven olika ut, vissa företag köper mycket tjänster, andra gör allt i egen regi. För Henrik gäller det att plocka russinen ur kakan, utifrån varje medlemsföretags behov, att visa hur avtalen används på bästa sätt, vad man bör och vad man inte skall göra.

– Det är ett väldigt positivt arbetssätt, och till stor nytta för medlemmarna, menar Henrik, och tror att det skulle kunna appliceras på många håll i den offentliga upphandlingen. För beställarna är det ett sätt att både hålla sig uppdaterade och samtidigt få ut mesta möjliga av avtalen. För oss är dialog väldigt viktigt och det gäller även med leverantörerna.

HBV har i stort sett fördubblat sin verksamhet under de senaste fem åren. Inköpscentralen drivs inte med vinstsyfte, utan överskottet betalas tillbaka till medlemmarna. Under 2009 var omsättningen cirka 2,4 miljarder kronor och återbäringen till medlemmarna blev 2,2 %.

– Varför blev du medlem i SOI?

– I och med den nya lagen så är vi ju nu en inköpscentral även i lagens mening och då tyckte vår chef att vi borde utbilda oss i LOU. Vi gick SOI’s steg 1-utbildning hos Allego och i samband med det erbjöds möjligheten att bli medlem, vilket jag tackade ja till.

– Vad gör du på fritiden?

– Jag har ju familj och det fyller väldigt mycket av min tid. Men visst, det finns massor av saker jag är intresserad av. Fotografering är till exempel ett stort intresse. Jag spelar gärna golf på fritiden också. Golfandet har gått lite upp och ner under åren men nu börjar barnen bli stora nog att följa med ut.

– Några speciella framtidsplaner?

– Ja, skrattar Henrik, det blir faktiskt en tvärvändning i höst, för i september blir jag VD på Luck- och Inredningsbolaget, ett företag som har ett HBV-avtal, så att snart kommer jag att höra till dom som lämnar anbud i stället!

– Det låter spännande, lycka till!

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress












I mitt förra ordförandebrev skrev jag några ord om den upphandlingsenkät som några av oss svettats över. Idag har jag varit på en hearing om statistik som Upphandlingsutredningen arrangerade. Sofia Lundberg, ansvarig för enkäten, höll i programmet. Det var en genomgång av utredningens uppdrag följt av hur man jobbar med statistikfrågan i Skottland. Det var också en presentation av hur två upphandlande myndigheter arbetar med uppföljning. Det är bra att det äntligen händer något avseende statistik bara det inte leder till ökade administrativa bördor. Vi som är praktiker måste också kunna se nyttan med statistiken och bli motiverade att arbeta med detta. Jag tror personligen att man t.ex. måste skilja på upphandlings- och inköpsstatistik.

En fråga som kom upp under dagen var hur många vi är som nu jobbar med att få bättre kontroll på inköpen. Helt ovetenskapligt tycker jag att det vore det intressant att ta del av era erfarenheter här. Hur många organisationer arbetar med att följa upp inköpsbeteende, avtalstrohet och har infört/ska införa beställningsstöd. Hör gärna av er till mig på adress Lisbeth.johnson@halmstad,se. Jag kommer att ta med mig uppgifterna till utredningen. Det skall bli spännande att se hur långt vi kommit. Jag tror nämligen att det händer väldigt mycket fast ofta i det tysta.

Läs mer...
 
Inköpscentraler – nu även i Sverige PDF Skriv ut E-postadress

















Det har varit många och långa turer kring begreppet inköpscentral och det är en del år sedan de förväntades att införas i Sverige. På andra håll har det gått betydligt fortare. I Danmark infördes begreppet Inköpscentral i lagtexterna 1 januari 2005. Det innebär då att en myndighet som köper in varor eller tjänster genom en inköpscentral har inte något eget upphandlingsansvar, förutsatt att inköpscentralen har följt direktiven.

Statens og Kommunernes Inköbsservice (SKI), är ett bolag vars huvudsakliga verksamhet är samordnad upphandling av ramavtal. SKI är ett icke vinstdrivande aktiebolag som ägs gemensamt av det danska finans- departementet och den danska motsvarigheten till SKL. Bolaget har sitt säte i Köpenhamn och har ett 60-tal anställda som arbetar med offentlig upphandling.

Efter den danska Rigsrevisionens kritik av dåliga statliga upphandlingar inrättades också en statlig inköpscentral, där det är obligatoriskt för statliga myndigheter att använda avtalen men där även kommuner och regioner har möjlighet att avropa. Det handlar dock om inköp av ett relativt litet antal standardiserade produkter.

Hos SKI är det stora flertalet offentliga enheter kunder, totalt cirka 12.000. Här ingår statliga myndigheter, offentligägda bolag, kommuner och förvaltningar. och omsättningen ligger på ca 12 miljarder danska kronor. Finansieringen av verksamheten sker dels genom en årsavgift på en dryg tusenlapp per kund och dels genom en procentuell avgift på försäljningen. Man samarbetar också med konkurrensmyndigheten
i Danmark, Konkurrencestyrelsen, för att uppmuntra och stödja små och medelstora företag i upphandlingsprocessen.

En offentlig organisation ansluter sig till SKI’s ramavtal genom en enkel anmälan över webben. Inom 24 timmar har man ett kundnummer och för varje ramavtal man vill använda så gör man ett leveransavtal direkt med leverantören och då gäller de villkor som SKI förhandlat fram. Man är inte skyldig att anmäla till SKI vad man köper.

Ytterligare en inköpscentral är AMGROS som upphandlar åt amterna, Danmarks motsvarighet till landstingen.

En stor skillnad i Danmark är den mycket högre beloppsgränsen för direktupphandlingar, som motsvarar cirka 680.000 svenska kronor och som gör att många fler affärer genomförs utan det formaliserade upphandlingsförfarandet.

Även i Finland har det länge funnits en inköpscentral för statliga myndigheter, där vissa av ramavtalen är obligatoriska att följa. 2008 infördes även en inköpscentral för kommunerna och det är också vanligt med inköpssamarbeten mellan kommuner.

Nu även i Sverige
Den inköpscentral vi tänker på i första hand i Sverige är naturligtvis SKL Kommentus Inköpscentral. Om det tog lång tid innan man fick sätta igång så satsar man nu desto mera kraft på att få fart på verksamheten. SKL Kommentus kommer nu att börja göra upphandlingar i eget namn och påbörjar det arbetet omgående. Det kommer också att bli möjligt för angivna upphandlande myndigheter/enheter att ansluta sig successivt till ramavtalen.








Thomas Idermark, Kalle Krall, Helena Rom och Pia Nylöf

– Vi är glada för att vi nu kan ta det viktiga steget att upphandla i egen regi och därmed förenkla och minska administrationen för oss och alla upphandlande myndigheter, säger VD Thomas Idermark.

Regeringen utreder, via tilläggsdirektiven till OFUKI-utredningen, också möjligheten för kommuner och landsting att delegera rätten att fatta tilldelningsbeslut till någon annan. Det skulle innebära en förenklad process också i de fall där SKL Kommentus Inköpscentral väljer att agera ombud åt upphandlande myndigheter. Regeringsuppdraget ska redovisas senast den 29 april 2011.

För att ta fram tydliga kriterier för områden lämpade för nationell upphandling tillsattes i fjol en referensgrupp med följande medlemmar.

Lisbeth Johnson - upphandlingschef, Halmstads kommun
Gunnar Stålberg - upphandlingschef, Landstinget Dalarna
Stefan Nordin – upphandlingschef, Stockholms stad
Thomas Wedegren – upphandlingschef, Stockholms läns landsting
Inger Ek – vd Upphandlingsbolaget, Göteborgs stad
Björn Isaksson – upphandlingschef, Jönköpings kommun
Johan Almesjö – förbundsdirektör, Inköp Gävleborg
Kalle Krall - chef upphandling, SKL Kommentus samt projektledare Inköpscentral
Markus Gustafsson - vice vd, SKL Företag
Nina Sjödin – ekonomichef, SKL Kommentus
Thomas Idermark - vd, SKL Kommentus

Många kända namn och till dessa kan vi lägga Helena Rom, idag upphandlingschef i Solna Stad men från och med augusti upphandlingschef på SKL Kommentus Inköpscentral. Hon är också ledamot i SOI’s styrelse.

Även Pia Nylöf, som nu blir chefsjurist på SKL Kommentus Inköpscentral, har ett förflutet i SOI’s styrelse.

De upphandlingar som SKI annonserat i eget namn har i ett antal fall nu lett till att anbudsutvärdering pågår.

Den första stora upphandlingen av elbilar i Sverige är snart avslutad. Denna upphandling genomförs dock inte som en upphandling i eget namn utan har genomförts som en ombudsupphandling på uppdrag av ett stort antal upphandlande myndigheter och enheter. I samband med detta har SKI kommit med följande påpekande.

Det har kommit till vår kännedom att vissa leverantörer påstått att det går att ansluta sig till ett ramavtal i efterhand där SKI upphandlat ramavtalet i egenskap av ombud för ett antal upphandlande myndigheter. Detta påstående är felaktigt och om en upphandlande myndighet förfar på detta sätt skulle det kunna leda till att den upphandlande genomför en otillåten direktupphandling.

Om en ramavtalsupphandling däremot genomförts i SKI:s eget namn har samtliga kommuner och landsting angivits i förfrågningsunderlaget. Detta innebär att en upphandlande myndighet eller enhet som angivits i förfrågningsunderlaget har möjlighet att avropa från det ramavtal som slutits. Upphandlande myndighet eller enhet har endast att besluta sig för detta samt anmäla sin avsikt att börja avropa på SKI:s hemsida och godkänna SKI:s allmänna villkor för avrop på ramavtal. Dessa allmänna villkor kommer att utgöra en del av anmälan och villkoren kommer inom kort att finnas på SKI:s hemsida.

Ny avtalsdatabas
Arbetet med SKI:s nya avtalsdatabas avslutas inom kort. Under de närmaste veckorna kommer samtliga upphandlingschefer att erhålla ett lösenord från SKI som gör det möjligt att logga in och anmäla sin upphandlande myndighet eller enhet för avrop på det eller de avtal som man önskar bruka sig av. Detta gäller endast ramavtal som upphandlats av SKI i eget namn.

Man påpekar också att det i dagsläget finns ett stort antal pågående ramavtal som tillkommit efter upphandling som tidigare genomförts av SKL Kommentus AB som ombud för kommuner, landsting, regioner och bolag. I dessa ramavtal är kommuner, landsting m.fl. själva avtalspart. Dessa ramavtal fortsätter därför att gälla till dess de löper ut. Det innebär att de kommuner, landsting m.fl. som idag har gällande ramavtal där de själva är avtalspart ska fortsätta tillämpa sina ramavtal tills avtalstiden utgått. Först när dessa ramavtal löpt ut kan kommuner, landsting m.fl. börja tillämpa ramavtal som upphandlats av SKL Kommentus Inköpscentral AB inom ett visst område.

Förutom den nationella verksamheten så har Kommunförbundet Skåne och SKL Kommentus Inköpscentral beslutat sig för att tillsammans starta en regional upphandlingsverksamhet. I praktiken innebär detta att regionala upphandlingar för de skånska kommunerna som tidigare hanterats av Kommunförbundet övergår till den nya verksamheten. SKL Kommentus Inköpscentral startar därmed ett regionalt kontor i Malmö med uppgift att sköta dessa upphandlingar. Till detta kommer förbättrade möjligheter att serva de skånska kommunerna med de ordinarie samordnade upphandlingar som SKL Kommentus gör. Avsikten är också att på sikt lokalisera verksamhet för SKL Kommentus dotterföretag AffärsConcept till Malmö.

För tillfället förvaltar Kommunförbundet cirka 15 regionala upphandlingar som i all väsentlighet övergår. SKL Kommentus har för avsikt att tillsammans med de skånska kommunerna inventera vilka ytterligare områden som kan vara aktuella att upphandla tillsammans på regional nivå.

HBV














Åsa Sundqvist Olsson är VD på HBV

En något mindre känd inköpscentral för många av oss är HVB, Husbyggnadsvaror HBV Förening. HBV är en ekonomisk förening som ägs av sina medlemmar, i huvudsak kommunala bostadsföretag. Tillsammans äger och förvaltar de omkring 900 000 lägenheter. Man beskriver sitt arbete så här.

HBVs uppgift är att erbjuda sina medlemmars bra service och vara den självklara kanalen vid upphandlingar av olika slag. HBV har som inköpscentral över 140 olika ramavtal med leverantörer av produkter och tjänster för fastigheten. Från energilampor till komplexa passagesystem, allt upphandlat och klart enligt LOU.

Som inköpscentral handlar HBV upp ramavtal för varor och tjänster som medlemsföretagen kan dra nytta av. Genom olika möten och konferenser har HBV också blivit en populär mötesplats för kunskapsöverföring mellan medlemmar och leverantörer.

HBV har i stort sett fördubblat sin verksamhet under de senaste fem åren. HBV drivs inte med vinstsyfte, utan överskottet betalas tillbaka till medlemmarna. Under 2009 var omsättningen cirka 2,4 miljarder kronor och återbäringen till medlemmarna blev 2,2 %.

Man säger också att HBVs medlemmar omfattas normalt av LOU, Lag om offentlig upphandling. Vid HBVs samordnade upphandlingar tillämpas LOU och HBVs medlemmar kan avropa direkt från HBV-avtal utan att göra en egen upphandling.

Mora
Sedan 2006 har upphandlingsenheten i Mora skött upphandlingarna åt de kommuner som ingått i Region Siljan, bildat 2003; Leksand, Rättvik, Mora, Orsa och Älvdalen. Den nya inköpscentralen som Mora kommun nu skapar för är i första hand tänkt för de gamla Region Siljan kommunerna Leksand, Rättvik, Mora, Orsa och Älvdalen. Mora blir då ombud för dem. I framtiden kan också andra kommuner, till exempel Vansbro och Malung-Sälen, kunna få hjälp med sina inköp av centralen.

På hemsidan skriver man bland annat; Välkommen till Mora kommuns Inköpscentral som har ett huvudansvar för Mora kommuns upphandlingar av varor och tjänster. Som inköpscentral samordnar enheten upphandling av ramavtal för varor och tjänster åt andra upphandlande myndigheter (eller enheter).

Syftet är att alla anskaffningar av varor och tjänster ska genomföras på ett fördelaktigt och effektivt sätt för att nå rätt kvalitet till lägsta möjliga kostnad.

 
Upphandlingsutredningen och grönboken PDF Skriv ut E-postadress


























Någon av SOI’s medlemmar sade nyligen, om än med glimten i ögat, ”man får en känsla av att Upphandlingsutredningen citerar SOI’s synpunkter i sitt remissvar på EU’s grönbok”. Och det är påfallande när man läser svaret, att perspektivet i utredningen utgår från den praktiska verkligheten och med ”den goda affären” i fokus.

I samma veva som remissvaret skulle vara klart så hann Anders Wijkman, Åsa Edman och Sofia Lundberg med att åka  på ett så kallat expertmöte i Bryssel, berättar Anders Wijkman i sin blogg. Många andra medlemsländer var på plats och vi kunde bl a presentera de viktigaste punkterna i vårt remissvar. Det kändes som om det finns bred uppslutning bakom kraven på ökad dialog och förhandling. Likaså viktigt var att konstatera att de allra flesta deltagarna på mötet instämde i vår synpunkt att det viktigaste målet med den offentliga upphandlingen är ”den goda affären”. Att öka den gränsöverskridande handeln – som av EU-kommissionen ofta lyfts fram som målet för den offentliga upphandlingen – kan vara positivt, men det är ett medel, inte ett mål i sig.

Vi skall citera ur sammanfattningen av synpunkterna men rekommenderar var och en att ladda ner hela dokumentet från Upphandlingsutredningens hemsida. Det är ett läsvärt dokument, väl värt att begrunda.

”Den goda affären” i fokus

Upphandlingsutredningen välkomnar Europeiska kommissionens grönbok och utvärderingen av upphandlingsdirektiven. Utredningen vill understryka vikten av att översynen av upphandlingsdirektiven sker med utgångspunkten att huvudmålet för den offentliga upphandlingen skall vara den ”goda affären”. Med det avses att tillgodose de offentliga verksamheternas behov till lägsta möjliga totalkostnad. En ökad gränsöverskridande handel bör, liksom en väl fungerande konkurrens, enligt Upphandlingsutredningen betraktas som medel för att uppnå ”den goda affären”. Utredningen vill sammanfattningsvis föra fram följande förslag och synpunkter med anledning av kommissionens grönbok.

De upphandlande myndigheternas verktygslåda

I syfte att förbättra de upphandlande myndigheterna verktygslåda uppmanar Upphandlingsutredningen kommissionen att
• föreslå regler som innebär att förhandlat förfarande med föregående annonsering tillåts som ett huvudförfarande i klassisk sektor (2004/18/EG), att uppmuntra parterna till ökad dialog och att ta fram en vägledning som tydliggör dialogmöjligheterna vid öppet och selektivt förfarande.
• föreslå bestämmelser som introducerar ett valfrihetsförfarande, för vissa varor och tjänster, i det klassiska direktivet
• föreslå ändringar av det klassiska direktivet som medger att ramavtal kan tecknas också med två leverantörer,
• föreslå ändringar av bestämmelserna om viktning av tilldelningskriterierna,
• föreslå bestämmelser som medger att förhandlat förfarande utan föregående annonsering får användas av myndigheter för att upphandla de varor och tjänster som behövs för att fullgöra obligatoriska uppgifter under pågående domstolsprövning av den ordinarie upphandlingen,
• i direktiven eller vägledning, förtydliga bestämmelserna om uteslutning av oseriösa ekonomiska aktörer, samt
• överväga att föreslå regler som tillåter pre-kvalificeringssystem i den klassiska sektorn

I arbetet med översyn av de upphandlande myndigheternas verktygslåda är det angeläget att kommissionen tar hänsyn till digitaliseringens möjligheter, dvs. så långt som möjligt strävar efter lösningar som bygger på användningen av digitaliserad information.

Den strategiska användningen av offentlig upphandling
Upphandlingsutredningen anser att upphandlingsdirektiven ger goda möjligheter att ta miljö- och socialpolitiska hänsyn. Den specifika kopplingen till den vara eller tjänst som upphandlas bör enligt utredningen bestå. Vidare bör upphandlingsdirektiven fortsättningsvis endast reglera själva upphandlingsförfarandet, dvs. hur upphandlingen skall genomföras och inte vad som skall upphandlas. Vid behov av att använda offentlig upphandling för att uppnå exempelvis miljömål inom olika produktområden så bör reglering ske i särskild ordning.

I syfte att förbättra den strategiska användningen av upphandling som verktyg för att nå prioriterade samhällspolitiska mål uppmanar Upphandlingsutredningen kommissionen att
• överväga att föreslå en bestämmelse i direktiven om att livscykelkostnader ska beaktas vid upphandling av energirelaterade produkter,
• ta fram en vetenskapligt baserad vägledning som tydliggör i vilka sammanhang offentlig upphandling är ett samhällsekonomiskt effektivt och kraftfullt styrmedel i arbetet för en hållbar utveckling,
• förtydliga hur krav, särskilt på miljöområdet, som går längre än EU:s minimiregler respektive harmoniserade regler, kan ställas,
• utveckla och precisera möjligheterna att i samband med en upphandling göra en helhetsbedömning av olika produkters och tjänsters hållbarhetsprestanda, t.ex. genom en livscykelanalys,
• se över regelverket och behovet av vägledning, om exempelvis funktionsupphandling, för att stödja innovationsupphandling för hållbarhet,
• vägleda de upphandlande myndigheterna om hur de kan engagera företagen i proaktiva samtal om möjliga lösningar av viktiga hållbarhetsproblem, samt
• klargöra hur artikel 27 i det klassiska direktivet förhåller sig till dels EU-domstolens praxis och direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare, dels kollektivavtalsmodeller av den typ som finns i Sverige.

Avslutningsvis vill Upphandlingsutredningen uppmana kommissionen att se över de uppgifter som lämnas i samband med efterannonsering i Tender Electronic Daily och hur uppgifterna lämnas.

Omfattande resonemang
Efter denna sammanfattning utvecklas resonemang kring olika delar i förslagen, till exempel kring vad ”den goda affären” egentligen innebär, kring målkonflikter mellan upphandlingsdirektiven och myndigheternas upphandlingsverksamhet, kring ramavtalsbestämmelserna, kring valfrihetsförfarande, kring pre-kvalificeringssystem, kring förhandlat förfarande och dialogmöjligheter kring webblösningar för standardiserade handelsvaror och tjänster, kring inköpssamordning, kring strategisk användning av upphandling etc. Utredningen efterlyser förtydliganden och vägledningar på ett flertal områden.

Man för också resonemang kring transformativa lösningar och innovativa tekniksprång och jämför med andra länder. Resonemang förs kring ”oseriösa” anbudssökande och anbudsgivare, liksom kring arbetstagares villkor. Problem med viktning av tilldelningskriterier och behovet av förbättrad europeisk upphandlingsstatistik och man betonar återigen att översynen av direktiv 2004/18 bör ske mot bakgrund av målet att uppnå den goda affären.

En slutsats man som läsare kan dra är också att det är ett utomordentligt utförligt och omfattande utredningsarbete som bedrivs och att man nu har hunnit en lång bit på vägen med arbetet, där ju även SOI, representerat av Lisbeth Johnson, är involverat i expertgruppen.

 
Helene Jarlheden – ny medlem PDF Skriv ut E-postadress















En av våra nya medlemmar i SOI är Helene Jarlheden och hon arbetar sedan årsskiftet som verksamhetsutvecklare för Sveriges Radio Förvaltnings AB. SRF är ett kunskaps- och serviceföretag med 230 anställda, som ansvarar för gemensamma service- och stödfunktioner för de tre programbolagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt övriga företag inom public service-gruppen. SRF ägs av de tre programbolagen.

SRF är en tung doldis i mediavärlden och är organiserat i tre affärsområden, Administrativa tjänster, Facilities samt Programservice. Samtliga avdelningar arbetar på uppdrag av Sveriges Radio, SVT och UR. Här ingår Administrativt Centrum, Digitalt Arkiv, Fastighet, IT, Konstförvaltningen, Musikcentrum, Radio & TV-Hälsan, Research- och Arkivcentrum, SRF Service samt Tele.

Helene var under två och ett halvt år ekonomi- och finanschef inom Administrativt centrum på SRF, efter 10 år på SVT, senast som Cash manager och ekonomiansvarig för en av enheterna. En ny tjänst som verksamhetsutvecklare på Administrativt centrum lockade så småningom, viken hon tillträdde i november 2009. När en tjänst som verksamhetsutvecklare för hela SRF utlystes erbjöds hon den och har arbetat med uppgiften sedan starten av detta år. Kunskap i LOU en viktig del och då ingår att se till att specifika tjänster, till exempel banktjänster, upphandlas på ett korrekt sätt och att SRF följer LOU.

Därmed uppstår också behovet av att hänga med i den snabba utvecklingen av offentliga upphandling.
– Jag kände att jag behövde få input utifrån, för att utveckla mitt kunnande. Det är viktigt att vår inköpsverksamhet fungerar och hela tiden utvecklas.

Eva-Lotta Löwstedt Lundell, ledamot i SOI’s styrelse och numera upphandlingschef på SVT, sitter liksom Helene i bolagens gemensamma koncerngrupp inköp och tipsade Helene om nyttan hon skulle kunna ha av att vara medlem i SOI och Helene tycker nu det var synd att hon inte hann få kännedom om SOI lite tidigare och möjlighet att vara med på årskonferensen i Tylösand också. Men det kommer att bli fler årskonferenser och på nästa konferens, i Karlstads nya konferensanläggning, har vi möjlighet att bli ännu fler deltagare .

Helene bor i villa i Huddinge med sambo och två barn, 15 och 17 år gamla. Hon har hunnit uppnå den någorlunda mogna åldern av 45 år men spelar gärna korpfotboll i FC Q Stockholm, FotballClub Quinnor, som har en bakgrund i IFK Aspuddens damlag, där några fortfarande spelar. Helene var med och startade upp laget 2008.

Hon älskar också att resa, var nyligen och såg Real Madrid spela men även Thailand och Mallorca har nyligen varit på programmet. Det viktigaste är att det är nya platser, att få nya upplevelser och intryck är det roligaste med resor.

Vi hälsar Helene mycket välkommen som medlem i SOI och hoppas att detta steg skall vara en liten hjälp på vägen i utvecklingen av de svenska public service-verksamheterna.

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

Mycket välkomna till SOI hälsar vi följande nya medlemmar

Linn Bäckström, Arvidsjaurs kommun
Lars Klaar, Avesta kommun
P-A Larsson, Bolagsverket
Jimmy Langguth, Borås Stad
Agnetha Mohr, Borås Stad
Annika Fridh, Försäkringskassan
Henrik Ripa, HBV
Jessica Johansson, Jönköpings kommun
Lars Dufva, Jönköpings kommun
Thomas Rohdén, Jönköpings kommun
Peter Strandsäter, Jönköpings kommun
Ylva Lovén Anderson, Kammarkollegiet
Fredrik Aglo, Kammarkollegiet
Håkan Jönsson, Kommunförbundet Skåne
Jakob Hulenvik, Kommunledningskontoret Alvesta
Maria Mera, Kristianstads kommun
Inga-Maria Moberg, Luftfartsverket
Kristina Nikkonen, Lunds Energikoncernen AB
Lillemor Bruce, Lunds Energikoncernen AB
Jan Lindsten, Osby kommun
Jonny Ohlsson, Sollefteå kommun
Björn Stålspets, Stockholms stad
Helene Jarlheden, Sveriges Radio Förvaltnings AB
Göran Lindvall, Sveriges Utbildningsradio AB
Jeanette Andersson, Örebro läns landsting
Kristin Lundmark, Örebro läns landsting
Karin Sandberg, Örebro läns landsting

Som stödjande medlemmar har invalts
Ali Shams, Colligio AB
Kristofer Åkesson, Colligio AB

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress












Tack alla ni som gjorde årskonferensen till den succé den blev! Jag har fått så otroligt mycket positiv respons. Det är kul att få alla glada tillrop. Nu väntar jag spänt på att få ta del av utvärderingen också.

Styrelsen har inte återhämtat sig helt från årskonferensen än, men i nästa vecka samlas vi till ett tvådagars styrelsemöte för att bl.a. bryta ner verksamhetsplanen till konkreta aktiviteter. Det blir också en uppföljning av årets konferens, vad vi skall ta med oss till nästa år och vad vi kan förbättra.

Vi planerar att delta i Almedalen i år. Styrelsens plan är att delta i ett samarbetsprojekt mellan Sveriges Offentliga Inköpare, Nationella upphandlingsstödet på Kammarkollegiet och Göteborgs Stad genom Göteborgs Stads Upphandlings AB. Upphanding24 håller ihop samarbetet. Tanken är att hålla en ”upphandlarförmiddag” den 5 juli. Planeringen pågår för fullt så jag återkommer med mer information när diskussionerna landat lite mer. På måndagen den 4 juli kommer jag dessutom att delta i en debatt som arrangeras av SKL Kommentus.

Läs mer...
 
Ramavtalsförvaltning – en viktig uppgift PDF Skriv ut E-postadress

















Den statliga inköpssamordningen ligger som bekant numera under en enda myndighet, nämligen Kammarkollegiet. Man har flyttat till Birger Jarlsgatan 16 i Stockholm och heter Statens Inköpscentral, Kammarkollegiet.

Statens Inköpscentral upphandlar och förvaltar ramavtal för statliga myndigheter. Inom området IT och telekommunikation kan även kommuner och landsting ansluta sig till ramavtalen.

I förordning (1998:796) med instruktion för Kammarkollegiet framgår att  Statens inköpscentral ansvarar för upphandling av ramavtal för den offentliga förvaltningen.    

Syftet med den statliga inköpssamordningen ju är att kostnadseffektivisera myndigheters inköpsverksamhet och därigenom spara pengar för staten. Genom att utnyttja de fördelaktiga villkoren i den statliga inköpssamordningens ramavtal och inbespara tid för egen upphandling, minskas kostnaderna för den enskilda myndighetens upphandlingsarbete.

Koordinator för denna samverkan har samordningsfunktionen för den statliga inköpssamordningen varit, som fick sitt uppdrag av regeringen 1998 då förordningen med samma namn antogs. Kammarkollegiet som haft ansvar för verksamheten lämnade efter fem år över denna till Statskontoret där funktionen låg mellan 2003 och 2005. Ekonomistyrningsverket hade ansvar för verksamheten mellan 2006 och 2010. Från och med 1 januari 2011 har verksamheten överförts till Inköpscentralen på Kammarkollegiet.

Den totala omsättningen för de ramavtal som ingår i den statliga inköpssamordningens uppgick för 2009 till 8,3 miljarder kronor.

Det har varit en intensiv inkörningsperiod, med ny organisation, nya lokaler och samordning av ett antal olika myndigheters uppgifter, men verksamheten rullar för fullt, även om man behöver fler medarbetare och rekryteringsarbetet pågår. Organisationen leds av Ylva Grahn Agering och verksamheten består nu av tre enheter.
Upphandling IT-produkter och tjänster leds av enhetschef Hans Sundström som basar över åtta medarbetare.

Upphandling strategiska produkter och tjänster har Annika Bondesson  som enhetschef och även hon har åtta medarbetare.

En helt ny och intressant funktion är Ramavtalsförvaltning. Denna enhet leds av Zofia Sola, som har lång erfarenhet av inköp och upphandling från både privat och offentlig sektor. Att man lagt denna del i en egen enhet är ett sätt att ta ett fastare grepp, att skapa kontinuitet och ordning på de delar som annars allt för ofta prioriteras bort i den offentliga upphandlingen.

Zofia Sola berättar att den hantering av tecknade avtal som avdelningen ansvarar för består av flera olika delar. Dels ger man hjälp och stöd åt avropande förvaltningar, både med rådgivning men också genom att lägga ut material och vägledningar på webben. En viktig del i detta är att skapa rutiner, mallar med mera, för att underlätta och förenkla avrop. Man har också kontakter och uppföljningsmöten med leverantörer.

Man sköter också uppföljning av avtal och ser till att leverantörerna lever upp till sina åtaganden, man genomför revisioner, till exempel miljörevisioner, kontrollerar certifikat etc.

Under kontraktstiden samlas även synpunkter och erfarenheter från avtalsförvaltningen vilka beaktas i kommande upphandlingar.

Att separera avtalsförvaltningen är ett grepp som borde vara intressant även för andra upphandlande organisationer, inte minst eftersom både uppföljningsansvaret och uppgifterna blir mycket tydligare definierade.

Zofia berättar att det finns mycket glädje och energi i arbetet i den nya inköpscentralen och mycket ambition läggs både på att skapa bra avtal men också på att underlätta för dem som avropar.

I den pågående rekryteringen söker man både upphandlare och avtalsförvaltare, men Zofia påpekar att bägge rollerna kräver stor erfarenhet av praktiskt upphandlingsarbete liksom kunskap i både LOU och i avtals-, köp- och förvaltningslagstiftning.

Vi önskar lycka till i arbetet och har nu förhoppningsvis sett starten på en verksamhet som får präglas av kontinuitet och långsiktig utveckling. Det skall bli intressant att få följa det fortsatta arbetet och ta del av de erfarenheter som kommer att göras.

 
Kvalitetsmässan satsar på upphandling PDF Skriv ut E-postadress












Kvalitetsmässans syfte är att stimulera och stödja utvecklingen av verksamheter och samhälle i riktning mot ökad kvalitet och effektivitet. Genom att presentera väl arrangerade seminarier, intressanta talare och aktuella ämnesområden har KvalitetsMässan tagit platsen som Europas ledande konferens och fackmässa om verksamhets- och samhällsutveckling.

I år satsar man extra mycket på upphandlings- och inköpsfrågor och en dialog pågår med SOI’s styrelse om innehållet i de seminarier som skall fylla heldagen om dessa frågor, torsdagen den 17 november. En av förhoppningarna är att Anders Wijkman skall ha möjlighet att presentera hur långt man avancerat i Upphandlingsutredningen, berättar Henrik Edman som är operativ verksamhetschef.

Sedan starten 1989 har Kvalitetsmässan vuxit i omfattning och blivit den stora mötesplatsen för offentliga sektor. Mässan återkommer vartannat år sedan starten 1989. Det är en konferens med ca 4 000 deltagare, fem olika nationella utmärkelser, en KvalitetsBank av utvecklingsprojekt, där man kan sätta in och ta ut goda idéer för verksamhetsförbättring, samt en fackmässa med 200 utställare och över 10 000 besökare.

Kvalitetsmässan är Europas största konferens och fackmässa om verksamhets- och samhällsutveckling. Nästa arrangemang är den 15-17 november 2011 på Svenska Mässan i Göteborg.

Arrangörer av Kvalitetsmässan är Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen i samverkan med Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, och SIQ - Institutet för Kvalitetsutveckling.

 
KKV har utrett om livsmedel PDF Skriv ut E-postadress











Konkurrensverket har nu släppt de bägge utredningsrapporter kring konkurrensen i hela livsmedelskedjan som beställts av regeringen. Den ena rapporten heter Mat och marknad – offentlig upphandling och den andra Mat och marknad – från bonde till bord. Konkurrensverket menar att det är olämpligt att använda offentlig upphandling för att nå andra politiska mål än god kvalitet till bästa möjliga pris. Upphandlingslagstiftningen ska vara en ren förfarandelag, d v s regler om hur man genomför offentlig upphandling. Däremot ska lagstiftaren inte lägga sig i vad som ska köpas.

KKV vill dels ta bort Bör-regeln, som säger att upphandlande myndigheter och enheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid upphandling om upphandlingens art motiverar detta och dels vill man ta bort den regel som säger att man måste sluta kontrakt med en eller minst tre leverantörer.

Offentlig sektor är en stor livsmedelsköpare och står för drygt fyra procent av den totala svenska konsumtionen, genom att upphandla livsmedel och måltider för cirka 8,4 miljarder kronor per år. Kommunerna står för den största delen, 7,5 miljarder kronor.

– Fåtalsdominans råder och de bägge största, Servera och Menigo, dominerar runt 70 procent av marknaden, sade konkurrensrådet Per-Arne Sundbom på KKV’s presskonferens och han menar att offentlig upphandling av mat kan bli effektivare och samtidigt använda konkurrensens fördelar.

– Enklare regler för mindre företag, vägledning till upphandlare, och hur regeringen bör agera i samband med översynen av EU:s upphandlingsdirektiv är exempel på sådana åtgärder, sa Per-Arne Sundbom, som varit huvudutredare i den del som avser offentlig upphandling. Han påpekade att reglernas huvudsyfte är att bidra till att ge lika förutsättningar för leverantörerna att delta i upphandlingar och vinna offentliga kontrakt, oavsett nationalitet.

Ett kapitel i utredningen avser de krav som ställs i samband med livsmedelsupphandlingar. Vissa krav, till exempel miljökraven är tillåtna men ställs i bland på ett sådant sätt så att de inte berör de vara som köps.  

Andra krav strider mot regelverket, som att ställa krav på svenska djurskyddsregler eller på att maten ska vara närproducerad.

Konkurrensverket ställer ett antal förslag – uppdelat på två områden – på åtgärder för att förenkla reglerna och skärpa konkurrensen inom upphandling av livsmedel. Dels gäller det statliga åtgärder, dels en reformerad upphandlingslagstiftning.

Man menar att det finns brister i samordningen av det nationella upphandlingsstödet till offentliga beställare och stöder Statskontorets förslag om att samla den upphandlingsstödjande verksamheten i en myndighet som bör få en rad uppgifter, bland annat:

• att genom vägledningar bistå upphandlande myndigheter, och därmed även företag, i arbetet med att utforma förfrågningsunderlag, till exempel för livsmedel, så att de blir tydliga.
• att följa effekterna av olika krav vid offentlig upphandling för att nå mål på olika politikområden.
• att påbörja utvärderingar av upphandlande myndigheters åtgärder för att öka konkurrensen vid upphandling, till exempel kommuners övertagande av livsmedelsdistributionen inom kommunen.
• att förenkla förfarandet och minska de små företagens administrativa börda vid upphandling genom att se till att myndigheter har rutiner för att snabbt, enkelt och billigt utfärda efterfrågade intyg vid upphandling.

Regeringen bör verka för att kommissionens påbörjade översyn av EU:s upphandlingsdirektiv resulterar i enklare regler samt tillfredsställande information och transparens kring planerade och avslutade upphandlingar. Dessutom en effektiv rättsordning – för att förhindra överträdelser.

Reglerna bör göras tydligare på EU-nivå, genom att målet med reglerna ”klart inriktas på att öka konkurrensen, bl.a. genom att stimulera gränsöverskridande anbudsgivning.” Små företags anbudsgivning bör underlättas i nytt EU-direktiv,.

Sverige bör verka för en harmonisering på EU-nivå av djurskyddsregler, för att främja konkurrensen vid livsmedelsupphandling.

Upphandlande myndigheter kan göra mycket för att underlätta anbudsgivning och främja ökad konkurrens, bland annat när man utformar förfrågningsunderlaget. Upphandlande myndigheter/enheter bör tillåta delanbud på produkttyper och enskilda varor, utan att samdistributionsfördelarna förloras. Vid samordning av inköp mellan flera kommuner bör man tillåta delanbud utifrån enskilda kommuners och kommundelars inköpsbehov.

En absolut utvärderingsmodell kan bidra till att underlätta upphandlingar, genom att man vid anbudsutvärdering ger ”kvalitetskriterier ett monetärt värde”, alltså sätter pris på kvaliteten.

Genom att långt i förväg avisera livsmedelsupphandlingar ges bland annat lokala grossister och livsmedelsleverantörer tid att undersöka förutsättningarna för leveranser från underleverantörer och tillgång till distributionskapacitet.

Rapporterna finns att ladda ner från KKV’s hemsida.




 
Inspirationsseminarium Dalarna PDF Skriv ut E-postadress












Utbildning för nya företag till offentlig marknad


Under ett antal seminarier ska tjänstemän och företag i Dalarna, Västra Götaland, Skåne och Västerbotten diskutera innovativa lösningar för offentlig upphandling av livsmedel. Utbildningarna sker i samarbete med Tillväxtverket.

I Dalarna, Västra Götaland och Skåne har seminarier genomförts under våren, bland annat under ledning av Åke Persson från Borlänge som ju var initiativtagare till den så kallade Borlängemodellen för samordnad livsmedelsdistribution.





















I Dalarna bjuder Länsstyrelsen nu in till ett inspirerande partnerskapsmöte den 20 maj, på Galaxen i Borlänge där bland annat livsmedelsupphandling kommer att diskuteras. För mer information och för ett komplett program, kontakta gärna Eva Kaiser på Länsstyrelsen Dalarna, tel. 023-810 31, 070-273 78 11 eller maila Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen

Under hösten kommer seminarier och utbildningar att genomföras i Västerbotten. Välkommen att delta i en utbildning för upphandlare/inköpare, kostchefer, landsbygdsutvecklare, näringslivsutvecklare och politiker som vill lära mer om hur kommunerna kan öka förutsättningarna för tillväxt med hjälp av offentlig upphandling.

Programmet är indelat i sex utbildningstillfällen med fokus på olika delar i upphandlingsprocessen och med deltagande från experter inom juridik, logistik/transporter, processutveckling och dialog. Tyngdpunkten ligger på livsmedelsupphandling.

Utbildningen ges inom ramen för projektet Innovativa lösningar för upphandlingar i gles- och landsbygder och ingår i Tillväxtverkets arbete med kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygder. Syftet är att öka kunskapen om offentlig upphandling bland tjänstemän och företag så att fler lokala företag kan och vill delta i upphandlingar. På så vis kan projektet bidra till bättre förutsättningar för tillväxt.

Kursen hålls på Ansia konferenscenter i Lycksele. Utbildningen pågår kl 9.30-13.30, kaffe serveras från kl 9.00. Kursdagarna avslutas med gemensam lunch och möjlighet till diskussion. Kursavgiften är 800 kr/deltagare och anmälan är bindande.

Kontaktpersoner:
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen

 
Johanna Sollengren – ny medlem PDF Skriv ut E-postadress












Johanna Sollengren har i februari börjat som upphandlare på Upphandlingsavdelningen i Håbo kommun och arbetade tidigare som handläggare på Skatteverket. Hon är 25 år gammal och i likhet med många i den nya generation som söker sig till upphandlaryrket har hon en gedigen utbildning bakom sig. I hennes fall handlar det om en affärsjuridisk magisterexamen, vilket innebär att hon i juridikutbildningen i Linköping läste ekonomi. Avtalsrätt i stället för straffrätt så att säga.

Johanna trivs väldigt bra och berättar att man är tre medarbetare på avdelningen och man har ingen speciell uppdelning på specialiteter utan man fördelar och löser uppgifterna allt eftersom. Detta innebär att hon just nu upphandlar tjänsten gräsklippning, för kommunens räkning.

Håbo ligger i Uppsala län, men ingår ändå i kompetensnätverket NOFI som är en underförening till SOI och som organiserar 17 kommuner som alla ligger på Stockholms norrsida.

På frågan om varför hon gått med i SOI berättar hon att det var på rekommendation från hennes chef på avdelningen, Katariina Virkkunen.

Fritiden använder hon helst till att umgås med vänner, inklusive föräldrar och äldre syster, till att vara ute i naturen och att springa och hon har tidigare också tävlat i orientering.

Nu önskar vi Johanna mycket välkommen, både till upphandlaryrket och som medlem i SOI!

 
Nya medlemmar PDF Skriv ut E-postadress

Som vanligt har vi glädjen att hälsa ett antal nya medlemmar välkomna till SOI.

Jonna Eriksson, Borås Stad
Sari Bodin, Borås Stad
Åke Bertilsson, Borås Stad
Erik Andersson, Eskilstuna kommun
Patric Bergenholtz, Gislaveds kommun
Johanna Sollengren, Håbo kommun
Zofia Sola, Kammarkollegiet
Gunilla Lannestedt, Kammarkollegiet
Johanna Laurell, Kammarkollegiet
Marina Filander, Kungsbacka kommun
Eva Rosell, Linköpings universitet
Greger Hagström, Nynäshamns kommun
Katarina Bryskhe, Sandvikens kommun
Kirsi Karlsson, Sandvikens kommun
Christina Larsson, Stockholms stad, Serviceförvaltningen
Thomas Idermark, SKL Kommentus Inköpscentral AB
Katie Andersson, SLL Upphandling
Carl-Göran Bergstrand, Socialstyrelsen
Ida Sundvakt, Trafikverket
Håkan Bergström, Uppsala kommun
Ulf Bergsten, Västerås stad
Lena Grapp, Västerås stad
Bettan Bergström, Örebro kommun

Vi har även glädjen att ha valt in några stödjande medlemmar, vilket definieras i stadgarna på följande sätt;
Till stödjande medlem kan väljas person som av särskilda skäl, som styrelsen bedömer, gagnar den offentliga upphandlingen och/eller inköpsprocessen.

Peter Stigsson, AffärsConcept i Stockholm AB
Joel Lack, AffärsConcept i Stockholm AB
Jonas Frändestam, AffärsConcept i Stockholm AB
Ingrid Sandstedt, AffärsConcept i Stockholm AB


 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress












Nedräkningen har börjat, nu är det mindre än två veckor kvar till årets SOI-konferens. Vi har rönt ett otroligt intresse i år. Det är fulltecknat och det är många som har stått på väntelista och hoppats att någon tidigare anmäld skall tvingas lämna återbud.

Årsmötet kommer att äga rum onsdagen den 6 april kl 08:30. Årsmöteshandlingarna är klara och finns nu tillgängliga för medlemmar på soi.se. Där ingår styrelsens förslag till verksamhetsplan för 2011. Enligt förslaget så kommer vi att fortsätta arbetet med prioritering av kompetensfrågor, årskonferens och utåtriktat arbete. Vi planerar för deltagande både på seminarier i Almedalen och på Kompetensmässan i Göteborg. Ett annat förslag är att vi påbörjar ett visionsarbete för SOI.

I år kommer styrelsen att finnas tillgänglig för samtal i konferensens pauser. Vi kommer att ha en plats bland utställarna.

Sista punkt på årskonferensen blir som vanligt lottdragning om gratis deltagande vid nästa årskonferens. Vilka fem blir vinnarna? Direkt efter detta kommer vi att presentera platsen för årskonferensen 2012. Vi hinner inte avsluta en årskonferens förrän planeringen för nästa är igång.

För er som inte har möjlighet att delta i år kommer vi att göra vårt bästa för att ni skall få information löpande via vår hemsida.

Läs mer...
 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress












Nyhetsbreven kommer tätt nu och tiden för årsmötet börjar närma sig. Hoppas våren kommit på allvar när vi ses i Tylösand, Halmstad.

Detta nyhetsbrev är till för att ge medlemmar möjlighet att tycka till om det förslag till etiska regler som styrelsen tagit fram och som styrelsen kommer att föreslå årsmötet.

Styrelsen tycker att det är en brist att vi som medlemsorganisation inte har något rättesnöre för hur vi som medlemmar skall uppträda och vad vi ska stå för. Som upphandlare arbetar vi med frågor där misstanke om oetiskt agerande lätt kan komma upp. Genom upphandling ska också risken för korruption minimeras. Tänk att kunna säga att SOI arbetar med kraft för att säkerställa detta och att man som medlem i SOI förbundit sig att följa det rättesnöre som de etiska reglerna är tänkta att bli.

Innan styrelsen fastställer det förslag som årsmötet får ta ställning till vill vi ge er medlemmar en möjlighet att tycka till om det. Förslaget finns på medlemssidorna. Klicka här.

Synpunkterna kan lämnas på adress soi.se.

Lisbeth Johnson

 
Ordföranden har ordet PDF Skriv ut E-postadress












Media får en allt viktigare roll för oss. Upphandlingsfrågorna syns allt oftare. Dagens Samhälle har fått en ny chefredaktör, som i en ledare skrivit hur viktigt han tycker det är att bevaka upphandlingsfrågorna. Tidningen har sedan årsskiftet publicerat ett flertal artiklar som berör vårt område. Rapport hade för någon vecka sedan ett inslag om en otillåten direktupphandling. Jag kan konstatera att media allt oftare hör av sig till styrelsen för att få SOI:s syn i olika ärenden. Denna uppmärksamhet leder förhoppningsvis till att vi får en allt mer strategisk roll i våra respektive organisationer.

SOI får allt oftare remisser att yttra sig över. Det är häftigt att se hur mycket som utreds inom vårt område. Ett problem är den arbetsinsats som behövs för att få fram föreningens yttranden. Styrelsens arbete bedrivs ju vid sidan om våra ordinarie arbeten, och hur intressant och spännande SOI-uppdraget än är, måste vi prioritera våra arbetsgivare. Nu hoppas jag att vi i fortsättningen, via vårt dialogforum, lättare skall få inspel från er alla till våra remissvar och i andra frågor där vi behöver stämma av era åsikter. Jag räknar med att vi på årsmötet får möjlighet att diskutera hur vi skall använda forumet på bästa sätt.

Läs mer...
 
Lisbeth Johnson hos KKV och på Upphandlingsdagarna PDF Skriv ut E-postadress




















I januari höll Konkurrensverket ett mycket välbesökt seminarium, med över 400 deltagare, där man presenterade de nya rättsmedelsdirektiven. Man berättade också hur man har tänkt sig att arbeta med frågan om anbudskarteller och om hur man skall arbeta med otillåtna direktupphandlingar.


SOI’s ordförande, Lisbeth Johnson, var inbjuden att vara moderator på seminariet, vilket hon såg som ett mycket hedrande uppdrag. Och kanske skall man se det som en bekräftelse på det som både KKV’s generaldirektör, Dan Sjöblom, och chefen över tillsynen av den offentliga upphandlingen, Peter Lindblom, betonade. Det är inte upphandlarna vi skall jaga. Från KKV’s sida har man en noggrant genomtänkt strategi kring hur man skall arbeta och det lär förmodligen inte dröja så länge innan de första fallen dyker upp i domstol, gällande till exempel felaktigt genomförda byggentreprenader och andra otillåtna direktupphandlingar.


* * * * * * *


Ett av de mest uppskattade föredragen på Upphandlingsdagarna, med väldigt många åhörare, var när Lisbeth Johnson gav erfarenheter från införandet av e-upphandling i Halmstad, där hon är upphandlingschef. Vi fick en levande bild av den process som ledde till förändring och ny teknik, av hur Lisbeth och hennes upphandlingskollegor systematiskt jobbade sig framåt och där alla var delaktiga i arbetet, vilket Lisbeth menar är avgörande för framgång. Tre av fem hos oss är 50+ och vi hade bara en teknikintresserad medarbetare, så det är viktigt att systemet är begripligt och fungerar för alla.

 

– Vi visste att Jönköping hade klarat dubbelt så många upphandlingar som tidigare, efter att man införde e-upphandling. Och vi visste vad vi ville uppnå. Minskad administration och fokus på innehåll, förstudie och uppföljning. Syftet var inte att spara pengar, däremot att göra fler upphandlingar, fler och bättre affärer.

 

– Vi visste också att vi ville ha ett webbaserat system, vi skannade marknaden, gjorde studiebesök, tog referenser och kollade hur supporten fungerade, inte bara mot oss utan även mot leverantörer. Så småningom landade vi hos TendSign som ju numera ägs av Visma. Vi har också fått lägga mycket jobb på att skapa mallar. Men det är värt arbetet och den allra största vinsten är att vi nu kan lägga tid på rätt saker, fokus ligger på upphandlingens innehåll och den goda affären. Vi har faktiskt fått in fler anbud än tidigare, sedan vi började med e-upphandling, men vi vet inte om det är därför eller om det var finanskrisen som kom samtidigt som vi införde systemet som gjorde att fler företag ville vara med i offentlig upphandling. Och det är faktiskt de små leverantörerna som är mest nöjda, de har lättare att anpassa sig till vårt system och till att bara svara på de frågor vi vill ha svar på. De stora leverantörerna har ofta färdiga strukturerade dokument som de vill pracka på oss, oavsett om vi behöver dem eller inte. Och det accepterar vi inte, vi vill bara ha svar på de frågor vi har bestämt oss för.

 

– Jag tror att i framtiden kommer ett lättanvänt elektroniskt system att vara ett starkt argument när man skall värva nya upphandlare. Och siktet framåt är ett elektroniskt beställarsystem och elektronisk faktura. Hela inköpsprocessen skall vara elektronisk i framtiden och vårt fokus skall vara på den goda affären!

 
SOI – dialog med IT-företagen PDF Skriv ut E-postadress


















I de offentliga upphandlingarna har det alltid funnits en problembild kopplad till IT-företagens standardavtal, som varit svåra att tillämpa. Under hösten har SOI därför inlett en dialog med branschorganisationen IT&Telekomföretagen. Eva-Lotta Löwstedt Lundell, Helena Rom och Björn Bergström representerar SOI i de samtal som förhoppningsvis skall leda vidare till ett konkret samarbete runt gemensamma frågor och i möjligaste mån till gemensamma standardavtalsvillkor.

IT&Telekomföretagen har ca 1 000 medlemsföretag med tillsammans omkring 100 000 medarbetare. Niklas Fyhr arbetar som näringspolitisk expert med ansvarsområdet Offentlig upphandling. Han har erfarenhet både från privat näringsliv och från offentlig upphandling och menar att det är viktigt att man träffas helt prestigelöst. Intresset för en dialog är stort från bägge håll, däremot är det viktigt att hitta rätt avgränsningar i själva projektidén, så att man har en rimlig möjlighet att nå resultat.

Niklas berättar att det finns ett upphandlingsråd inom IT-företagen och att det finns ett stort intresse, både för upphandlingsfrågor och för en dialog, hos medlemmarna. Kanske kan man jämföra lite med det organiserade samarbete som LfU har med branschorganet Swedish Medtech inom medicinteknik.

 
Trondheim och Östersund samarbetar PDF Skriv ut E-postadress












På årskonferensen i Östersund i fjol hade vi besök av Jan Ivar Bjørnli från Trondheim kommune, som pratade om samarbete över gränsen. Och nu vet vi att det inte bara handlade om att prata. Man har utvecklat en regelbunden kontakt med Upphandlingskontoret i Östersund, som också har varit på studiebesök i Trondheim. Nu har man också påbörjat ett konkret samarbete, så att man länkar alla sina upphandlingsannonser till varandra. På det sättet får man både en bättre konkurrens och ett samarbete på tvären över gränsen, som man hoppas på sikt skall bidra till att stärka hela regionen. Tomas Karlsson, upphandlingschef i Östersund och ledamot i SOI’s styrelse vill gärna se det lokala näringslivet växa och bli starkt även i de offentliga upphandlingarna. Johan Eriksson, även han upphandlare i Östersund, är utbildad dataingenjör och har sett till att de tekniska förutsättningarna för upphandlingsssamarbetet fungerar. Även han hoppas nu att de jämtländska företagen skall upptäcka den stora marknad som finns på andra sidan gränsen.

 
Upphandlingsutredningen.se PDF Skriv ut E-postadress















Upphandlingsutredningen har nu fått en egen hemsida. Här kan du följa utredningen, lämna egna synpunkter och även läsa Anders Wijkmans blogg. Du har fortfarande möjlighet att anmäla dig till de flesta dialogmötena, som äger rum på olika platser i landet under februari och mars.

Utredningens hemsida ingår också i den utåtriktade verksamheten. Den ska ge möjlighet för upphandlare, företagare, beslutsfattare, akademiker och andra att tycka till om bl.a. upphandlingsreglerna och deras tillämpning, värdet av en förbättrad upphandlingsstatistik och hur olika samhällspolitiska mål bör beaktas.

Det utåtriktade arbetet bedrivs med hjälp av en expertgrupp, där bland annat SOI representeras av Lisbeth Johnson, och ett par referensgrupper med omfattande erfarenheter och kunskaper på upphandlingsområdet.

Utredningen har för avsikt att det utåtriktade arbetet under våren 2011 ska resultera i ett problem- och omvärldsbeskrivande delbetänkande under den senare hälften av 2011.

För att få veta mer, gå in på www.upphandlingsutredningen.se

 
LfU arbetar vidare PDF Skriv ut E-postadress

Landstingsnätverket förUpphandling, LfU, verkar för utveckling, samverkan och erfarenhetsutbyte inom upphandlingsområdet, för att stödja utvecklingen av upphandlingsverksamheten så att den utnyttjas som en strategisk resurs. Landstingsnätverket utgörs av landstingens/regionernas upphandlingschefer och från Sveriges Kommuner och Landsting medverkar Eva Sveman och Lena Jerreman, båda från Avdelningen för juridik.

LfUs mallar för förfrågningsunderlag är för närvarande föremål för genomgång och revidering. Inom kort arrangerar man också en konferens om upphandling av medicintekniska produkter, som äger rum på Uppsala Konsert & kongress 23-24 mars 2011.

Konferensen är ett samarbete mellan Landstingsnätverket för Upphandling (LfU), Ledningsnätverket för Medicinsk Teknik, Nätverket för Materielkonsulenterna Sverige samt branschorganet Swedish Medtech.

Just nu finns ett fåtal platser kvar till konferensen. Intresserade kan kontakta: Lena Jerreman, tfn: 08-452 77 16 eller e-post: Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen

 
Conny Callin – ny medlem PDF Skriv ut E-postadress











Conny Callin är nybliven medlem i SOI och arbetar sedan i november som upphandlingskonsult på SKL Kommentus Inköpscentral AB. Han kommer närmast från en tjänst som försäljningschef åt offentlig sektor på Fujitsu i Stockholm och har också jobbat på ledande befattning med inköp och försäljning på bland annat Merck, Sharp&Dohme, Arkitektkopia Color Center samt LIC Ortopedi. Conny Callin kommer framförallt att arbeta med marknadsfrågor.

SKL Kommentus har ju nyligen blivit inköpscentral och bakgrunden är en ändring i lagen om offentlig upphandling (LOU) som från den 15 juli 2010 gjorde det möjligt att bilda så kallade inköpscentraler. Den som bildar inköpscentral ska själv vara upphandlande myndighet i enlighet med LOU:s regler. En inköpscentral får inte drivas med vinstsyfte och upphandlande myndigheter kan använda inköpscentralen utan föregående konsultupphandling.

Ett viktigt steg för SKL Kommentus var då ledningen tillsammans med en bred referensgrupp under hösten arbetade fram tydliga kriterier för vilka områden som lämpar sig för nationell upphandling. Huvudsyftet med inköpscentralen är att skapa medlemsnytta för Sveriges kommuner, landsting och regioner.

Conny är alltså ny som upphandlare och som medlem men har en desto större erfarenhet efter många års arbete på leverantörssidan och har under nästan hela yrkeslivet gjort affärer med offentlig upphandling. Det betyder bland annat att han deltagit på många av SOI’s årskonferenser genom åren.

– Det har varit väldigt stimulerande att vara där som leverantör. Typiskt för årskonferenserna är att man alltid har blivit väl mottagen och att det dessutom har funnits ett bra program med goda talare och bra erfarenheter att ta med sig hem. Så det skall bli väldigt roligt att åka på årets konferens som medlem i SOI!

– Hur känns det att ha gått över till att arbeta som upphandlare?

– Det känns väldigt bra så här långt. Jag tror man kan säga att kundvård är en av mina styrkor och det har jag nytta av i mitt uppdrag. Och med SKL Kommentus roll som inköpscentral så betyder det ett nytt sätt att bygga relationer för att skapa bra affärer och förutsättningar för upphandlande myndigheter och leverantörer. Det handlar om att tänka och arbeta i nya banor.

Jag har haft glädjen att få arbeta inom flera intressanta områden genom åren. Måltidsbranschen är en, där jag bland annat arbetade med högskolerestaurangerna och där vi faktiskt införskaffade en del av utrustningen via Kommentus, som det hette då. Jag har arbetat inom läkemedelsbranschen och inom ortopedteknisk service. En tid arbetade jag med trycksaker, närmare bestämt då det digitala trycket började slå igenom i början på 1990-talet och då hjälpte jag Arkitektkopia att bygga upp en service kring detta åt bland annat de statliga verken.

– Hur ser du på SKL Kommentus nya roll?

– Vi har en spännande tid framför oss och kommer att bygga verksamhet inom en rad nya avtalsområden. Men det kräver eftertanke och noggrannhet i hur vi gör det. Å ena sidan har vi specialkompetens som de upphandlande myndigheterna inte alltid har tillgång till. Å andra sidan kan naturligtvis stora nationella upphandlingar slå sönder fungerande strukturer om man inte är uppmärksam och tänker sig för. Men vi är mycket medvetna om detta och kommer att lösa uppgiften på ett bra sätt.

– Vad har du för intressen utanför arbetslivet?

– Mat är ett av mina stora intressen. Jag är engagerad i Chaîne des Rôtisseurs, ett gastronomiskt sällskap för yrkesmän och amatörer, med anor ända tillbaka till 1200-talet. Den svenska verksamheten startades av Tore Wretman, som jag varit kollega med, år 1959. Rôtisseurkonsten är ett speciellt sätt att grilla kött. Den gamla stekvändarordens roterande spett finns med i Chaînes vapensköld och symboliserar en ”ärlig kokkonst, där råvarorna smakar vad de är”.

Jag tycker också om att resa, inte minst i Asien och jag fotograferar mycket.

– Varmt välkommen som medlem i SOI!

 
Fler artiklar...
«FörstaFöregående123NästaSista»

Sida 2 av 3
 

Just nu:

Vi har 28 besökare online