Logga in

Bra offentliga affärer

siterips

Nyhetsarkiv


  • Ordföranden har ordet

    Jämställda offentliga inköp

    Idag är det den internationella kvinnodagen vilket uppmärksammas på alla håll och kanter. Fantastiskt givetvis, samtidigt som det är beklämmande att det fortfarande finns ett behov av denna dag.

    Det är dessutom 100 år sedan den internationella kvinnodagen fick sitt startskott. Ryska kvinnor demonstrerade för bröd den 8 mars 1917 och den händelsen gav den internationella kvinnodagen sitt datum.

    Numera är den internationella kvinnodagen en dag när man uppmärksammar jämställdhetsfrågan och kvinnors situation över hela världen. I ett internationellt perspektiv är Sverige på många sätt ett föregångsland inom jämställdhet, samtidigt som det fortfarande finns skillnader mellan kvinnors och mäns rättigheter, skyldigheter och möjligheter även hos oss. Om man blickar bakåt i den svenska historieboken är det intressant att notera följande händelser under de senaste 100 åren:

    • 1921 får kvinnor allmän rösträtt och blir valbara till Riksdagen.
    • 1927 öppnas statliga läroverk för kvinnor.
    • 1939 får förvärvsarbetande kvinnor inte längre avskedas på grund av graviditet, förlossning eller giftermål.
    • 1950 blir båda föräldrarna förmyndare över sitt barn.
    • 1982 faller misshandel på enskild plats under allmänt åtal.
    • 1995 blir en månad av föräldraförsäkringen reserverad för modern respektive fadern och kan inte överlåtas, d.v.s. den så kallade pappamånaden.

    Den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan och kvinnor och män (CEMR-deklarationen) utarbetades under åren 2005-2006. Den riktar sig till Europas kommuner och regioner som ett verktyg för att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. I Sverige står SKL bakom deklarationen tillsammans med 102 kommuner och 18 landsting/regioner. Deklarationen omfattar alla aspekter av verksamheten, såväl det politiska arbetet som arbetsgivarfrågor och servicen till invånarna. Dessutom finns det en särskild artikel som riktar sig till oss offentliga inköpare.

    Artikel 12 i CEMR-deklarationen behandlar upphandling av varor och tjänster inklusive byggentreprenader. Den kan bland annat innebära att de företag som levererar till en kommun eller landsting/region som undertecknat CEMR-deklarationen ska medverka till att främja jämställdhet och en jämn könsmässig sammansättning. Hur det ska gå till i praktiken har jag än så länge inte sett så många konkreta exempel på, även om många företag arbetar aktivt med frågan och ser jämställdhet som en konkurrensfördel.

    En central del i CEMR-deklarationen är jämställdhetsanalyser, exempelvis könsuppdelad statistik. Detta är viktigt för att vi ska få mer fakta och kunskap om hur verkligheten ser ut för att kunna uppnå förändringar. Av den anledningen roade jag mig med att göra en liten analys av SOI:s verksamhet.

    1. På vår kommande årskonferens i Gävle har vi 12 kvinnliga talare och 19 manliga i programmet. På stora scenen i plenum ser fördelningen annorlunda ut. 10 män och 5 kvinnor talar i plenum varav en är vår moderator Gabriella Ahlström.
    2. Sedan 1995 har 8 kvinnor och 11 män tilldelats Årets inköpare.
    3. Av våra 1465 medlemmar i föreningen är 59% kvinnor och 41% är män.
    4. I styrelsen för SOI är vi 5 kvinnor och 6 män.

    Av detta kan man konstatera att SOI också har en del att jobba med på jämställdhetsområdet även om vi representerar en relativt jämställd yrkeskår.

    Jag hade förmånen att gå en jämställdhetsutbildning nyligen och den fick mig att se världen med helt andra ögon. Jag har liksom många andra betraktat Sverige som ett jämställt land där skillnaderna mellan kvinnor och män inte är särskilt stora. Nu vet jag att vi har mycket kvar att göra och att vi som offentliga inköpare faktiskt spelar en viktig roll även inom detta utvecklingsområde.

    Om du har något tips på hur man kan jobba med jämställda offentliga inköp i praktiken får du gärna höra av dig till mig. Jag hoppas förstås att vi också ses på årskonferensen i Gävle. Om du inte har anmält dig än börjar det bli dags. Flera av seminarierna börjar bli fulltecknade och om du vill få plats på middagen är det hög tid att anmäla sig nu.

    Hälsningar Emma

    Luleå 2017-03-08

    Ps. Om du är intresserad av att veta mer om hur det står till med jämställdheten i Sverige rekommenderar jag SCB:s lathund: På tal om kvinnor och män 2016. Ds.

  • Eva-Lotta Löwstedt Lundell – så utvecklar vi inköp på SKL Kommentus

    På SOI Mitt’s höstmöte berättade Olof Molander, Affärsområdeschef ramavtal, att det pågår ett omfattande förändrings- och utvecklingsarbete på SKL Kommentus Inköpscentral. För att få veta lite mer om detta besökte jag Eva-Lotta Löwstedt Lundell som är VD på bolaget och som dessförinnan bland mycket annat också hunnit vara ordförande för SOI.

    På väg in på Hornsgatan 15 i Stockholm erinrade jag mig att i dessa lokaler bedrev SOI en gång i tiden utbildningar och på en av dem hörde jag Eva-Lotta (som då var inköpschef på SVT) berätta om hur hon utvecklade dialogen med både vinnande och förlorande leverantörer, både före och efter upphandlingar. Detta var cirka tio år sedan och är ett sätt att arbeta med leverantörerna som först nu håller på att etablera sig på allvar i offentlig upphandling.

    Redan långt innan begreppet inköpscentral var infört i svensk lagstiftning var det en omdiskuterad företeelse. Och det är en diskussion som har fortsatt och som även har omfattat SKL Kommentus Inköpscentral. Jag ber Eva-Lotta ge sin syn.

    – Vi kan bara motivera vår existens genom det vi gör. Har vi avtal som är värdefulla och nyttiga för våra kunder och som bibehåller en sund marknad på leverantörssidan, så har vi ett existensberättigande. Men vi måste vara extremt lyhörda för kundernas behov och se all kritik vi får som otroligt värdefull. Det viktigaste argumentet inköpscentraler historiskt har varit ”stora volymer – bra villkor”. Det kan stämma ibland men inte alltid och inte för alla. Ramavtal kan vara nyttiga på andra sätt: Gröna avtalsalternativ kan bidra till att stötta miljömål, Ramavtal med innovation och teknologi i framkant kan bidra till verksamhetsutveckling och effektivisering. En nationell inköpscentral kan vara med och skapa nya marknader, som vi te x gjort med våra ramavtal för nya bostäder. I och med det skapar vi inte bara affärsnytta utan även samhällsnytta. Jag tror vi kan göra ännu mer avtryck och nytta inom de områdena än vi gör idag.

    Eva-Lotta lyfter fram ett gott exempel i den standard för datorer som Statskontoret tog fram på 90-talet, med TCO-märkning, när de upphandlade de statliga ramavtalen. Där låg man i framkant och gjorde verkligen avtryck hos globala PC-tillverkare.

    I dag kan det handla om att hitta gemensamma upphandlingsprojekt inom t ex digitalisering och välfärdsteknologi.

    – Skulle ni alltså även kunna upphandla innovation?
    – Jo, vi skulle även kunna syssla med innovation, beroende på hur stor uppslutningen skulle kunna vara. Vi kan skapa nya marknader och bygga upp nya lösningar. Nu driver vi exempelvis ett projekt med SKL och tre kommuner som handlar om gemensamma boknings- och bidragssystem. Det byggde ursprungligen på att Umeå, Malmö och Göteborg tagit initiativ att göra detta i gemensamt. Nu startar vi en konkurrenspräglad dialog för att hitta bra lösningar. Över 190 kommuner anmält intresse att delta. Även Vinnova och Upphandlingsmyndigheten har varit involverade. Och allt vi tecknar ramavtal på skall vara utvecklat och testat så att vi vet att det fungerar.

    – Det finns massor av initiativ på idéstadiet i denna riktning. SKL kommer kunna använda oss som inköpscentral som verktyg för sina stora digitaliseringssatsningar.

    – Hur ser er strategi framåt som inköpscentral ut?
    – Vår strategi handlar om ökat samarbete, ökad fokusering, mer hållbarhet och större kundfokus och närhet. Vi har påbörjat en utveckling av regionala inköpsstöd, som vi nu har i Mora, i Borås och i Malmö och som vi kommer att fortsätta att utveckla, bland annat i norr. Vi kommer att öka vår aktivitet för att hjälpa våra kunder mer, genom avropstöd, bättre kundservice och mer avtalsuppföljning. Vi bygger om styrningen för hela Kommentus. Nya nyckeltal, nya mål och strategier som inte bara handlar om ekonomi. Lönsamhet är viktigt för långsiktighet och stabilitet, men det är inget mål i sig. Maximal nytta för kund är det som gäller. Vi ägs ju av våra kunder.

    Vi styr på nöjda kunder och nöjda medarbetare, men även på ett hållbarhetsindex och vår utvecklingsförmåga. Vi ser vårt arbete i en 70-20-10-modell där 70 % läggs på normala leveranser och resterande handlar om utveckling av nya avtal och tjänster för att vara relevanta även i framtiden. I dag är vi drygt hundra personer på hela SKL Kommentus, varav drygt fyrtio arbetar på SKI. Vi sålde ut förlagsdelen 2013 men viss sådan verksamhet finns ändå kvar. När jag kom 2015 hade AffärsConcept det tufft men nu går det bra igen. De har gjort ett fantastiskt jobb!

    – En otroligt viktig bit är att medarbetarna trivs hos oss. Då kommer vi göra saker bra och göra bra saker för våra kunder. I vår värdegrund talar vi om vara nyfikna, schyssta, vassa och relevanta. För att ha kapacitet att göra det vi vill och verkligen göra nytta för våra kunder behöver vi växa med trettio procent på tre år.

    – Så år 2020 vill vi vara Sveriges bästa arbetsplats och vi skall bidra till att göra våra kunder framgångsrika i sin inköpsverksamhet. Det är en målsättning som motiverar starkt, avslutar Eva-Lotta.

  • På spaning efter en moderator – möt Gabriella Ahlström

    Gabriella Ahlström, SOI’s moderator på årskonferensen 2017, tillhör Sveriges mest rutinerade och meriterade moderatorer. 2014 fick hon Talarforums utmärkelse för ”Årets moderator 2014” och hon var även nominerad 2016. Men för många av oss är hon mest känd för något helt annat, nämligen som en av de kluriga och spirituella deltagarna i radioprogrammet som aldrig dör, Spanarna. Vi har fått en liten pratstund med Gabriella inför årskonferensen.

    – Hur hamnade du egentligen i Spanarna?
    – Det började med ett litet inhopp som vikarie för en vikarie, det kan ha varit 1997. Sedan har det blivit väldigt många gånger. Det är kul för man får många lyssnarkontakter. Att programmet lever vidare beror kanske på att vi inte alltid är samma personer som medverkar men framför allt är det Ingvar Storms förtjänst. Han håller ihop programmet på ett fantastiskt sätt.

    – Du är ju författare och journalist också och har skrivit ett antal böcker. Hur är det jämfört med att vara moderator?
    – Jag har ju varit nyhets- och kulturjournalist i lokaltidningar, i DN och Expressen, P1 och Studio Ett med mera. Att vara moderator utvecklades gradvis från slutet av 90-talet. Jag håller nu på med min tredje vuxenroman och till skillnad från moderatorsjobbet så är det väldigt introvert. Det går lite i årscykler, delar av året blir det mycket moderatorsuppdrag, med Almedalen i spetsen, andra delar blir det mer författande.

    – Hur förbereder man sig inför ett uppdrag som exempelvis SOI’s årskonferens?
    – Det gäller att prata ordentligt med uppdragsgivaren för att få veta förväntningarna på vad jag skall göra, vilka som sitter i publiken och vad dom har för kunskapsnivå i förhållande till programmet. Och att själv efter förmåga sätta sig in i ämnet eller ämnena för en konferens. Dessutom vill jag ha personlig kontakt med alla som skall vara med på scenen. Och det hjälper till för att få mer nerv, spontanitet och vitalitet på scenen.

    – Kan du något om offentlig upphandling?
    – På ett generellt plan vet jag ju väl vad det går ut på, jag arbetar ju mycket med offentlig sektor. Men när man tränger in mer i ämnet så är det väldigt komplext. Det gäller att det inte blir för uttunnat och ytligt, men det finns ju inte alltid tvärsäkra svar. Jag har förstått att det är viktigt för upphandlare att påverka, både samhällsutvecklingen och sin egen roll i den.

    – Jag har sett att du sitter i styrelsen för Fontänhuset Stora Sköndal. Vad är det för något?
    Genom mina moderatorsuppdrag har jag också fått ett särskilt intresse för psykiatrifrågor. Fontänhuset är en dagverksamhet för människor med psykisk ohälsa. Medlemmar och handledare arbetar tätt tillsammans i en positiv arbetsgemenskap och jag känner stor sympati för en sådan ”icke-stigmatiserande” verksamhet.

    – Vad gör du på din fritid?
    – Jag har en familj, med två pojkar på 13 och 15 år och vi har ett sommarhus i Skåne. Försöker löpträna en del, men gillar också kultur, exempelvis konserter, teater och konst.

    – Vad gäller årskonferensen så skall det bli särskilt kul utifrån att jag har bott i Gävle en tid, men också för att det skall bli kul att träffa och arbeta med kunniga människor med ett stort och viktigt ansvar. Det känns lite som att lägga ett samhällspussel.

  • Till SOI-medlemmar – det är bråttom att anmäla sig!

    Här följer lite viktig info inför årskonferensen.

    Middagslokalen Gasklockorna har begränsat antal platser och SOI-medlemmar har därför företräde till middagen, men sista anmälningsdag för att som medlem vara garanterad plats på middagen är den 24 mars. Efter den 24 mars släpper vi kvarvarande middagsplatser även till de som inte är medlemmar i föreningen och då är det först till kvarn som gäller.

    Dessutom börjar vissa seminarier bli fullbokade så styrelsen rekommenderar att du inte väntar med din anmälan!

  • Bo Blideman utvecklar arbetsintegrerande socialt företagande

    Bo Blideman har en yrkesmässigt brokig bakgrund men har arbetat engagerat i många år inom den sociala ekonomin och har i det arbetet träffat många upphandlare och andra ansvariga i framför allt kommunerna genom åren. Han satt också med i en av referensgrupperna i Anders Wijkmans upphandlingsutredning, där den sociala dimensionen fick ett bra utrymme.

    – Berätta lite om dig och din bakgrund.
    – Nu är jag social företagsrådgivare på Tanke & Handling ekonomisk förening. Jag har en bakgrund som socionom, metallarbetare och typograf, men har sedan mitten av 1980-talet arbetat inom den sociala ekonomin. Jag har arbetat som kooperativ företagsrådgivare och har sedan drygt 15 år konsultkooperativet Tanke & Handling som bas för mitt sociala entreprenörskap. Det har varit en förmån att sedan 1997 på heltid arbeta med utveckling av arbetsintegrerande socialt företagande.

    Tillsammans med kollegan Eva Laurelii skriver jag också böcker. Vi är sedan åtta år ansvariga för den enda nationella utbildningen om socialt företagande – Handledar- o verksamhetsledarutbildning – som finns på Långholmens folkhögskola. Jag föreläser och har ofta rollen som ”senior advisor” i projekt och inom kommuner.

    Ett lustfyllt och utvecklande uppdrag är ordförandeskapet i Café REKOmmenderas i Sverige ekonomisk förening – en social franchisegivarorganisation för att utveckla fair trade-caféer med ekologisk profil som sociala företag. Det är en kedja som växer hela tiden.

    – Hur ser du på det sociala företagandet och den sociala ekonomin i relation till den offentliga upphandlingen?
    – I dag är den tanken mycket mer etablerad än för tio år sedan, men vi ligger ändå långt efter många andra länder. Det har funnits en tafflighet från statens sida. I Finland har man en lag om sociala företag men den saknas fortfarande i Sverige, trots att redan Maud Olofsson utlovade en förordning på området. Däremot finns många goda initiativ lokalt, exempelvis i Göteborgs ambitiösa upphandlingspolicy. Och det motsvaras också i praktisk verklighet, till exempel i den verksamhet som Gårdstensbostäder, med VD Michael Pirosanto i spetsen, har utvecklat och som har lyft en hel stadsdel, genom att mobilisera invånarna. Det finns fler sådana exempel runt om i landet. I England finns projektet Young Offenders Programme, för unga som har muckat från kåken. Det handlar om att Skanska erbjuder praktikplatser i sina byggprojekt direkt efter fängelse som en grund för ett nytt liv. Projektet har fått ner återfallen från 60 till 7 procent.

    – Men nu har vi fått ett nytt regelverk i Sverige och kunskapsbristen är gigantisk. Då tänker jag inte på upphandlarna, dom har nog hyfsad koll, däremot på exempelvis förvaltningschefer och politiker. Men också det civila samhället och lokala näringslivet. Jag håller på att skissa på ett stort utbildningsprogram som vi skall lansera i höst.

    – Och upphandlarna har en viktig roll mellan beställare och utförare. Se till att det inte blir för krångligt, en upphandling måste formas så att alla med normal intelligens kan svara på den och den enkelheten skall finnas både i förfrågningsunderlag och avtal. En lokal företagare som känner kommunens behov och den lokala marknaden kan ofta svara upp på en förfrågan på ett väl så bra sätt som de stora aktörerna. Erfarenheten visar att upphandling med sociala kriterier inte är något problem. Och kommissionen har ju sagt att upphandlande myndigheter kan göra särskilda informationsinsatser för små företag och för idéburen sektor därför att detta faktiskt ökar konkurrensen!

    – I en debattartikel i Dagens industri menade Skanskas VD att ”det är vår uppgift att ta sociala hänsyn”. Vi tjänar pengar på vår verksamhet och om vi kan ge tillbaka, som i Vivallaområdet i Örebro, så gynnar det vår gemensamma relation, ”för att vara långsiktigt lönsam behöver ett företag spegla det samhälle det verkar i”, säger han.

    – Arbetar du med IOP, idéburet offentligt partnerskap?
    – Ja, upphandling är inte alltid den lämpliga formen. Ibland passar IOP bättre, som är en form av ett verksamhetsbidrag, som inte är konstigare än om en idrottsförening får det. Men ibland är ju IOP:er mera långsiktiga. Tyvärr finns ju inga rättsfall så praxis på området är lite oklar. På ett ställe var jag förresten med om en avknoppning av en ganska stor verksamhet, som skedde genom att bilda en ekonomisk förening. Men det gillade inte kommunjuristen utan vi fick bilda en ideell förening, som ”mellanstation” för transport av det kommunala bidraget till den ekonomiska föreningen som driver den avknoppade verksamheten, – underliga äro Herrens vägar, säger Blideman suckande.

    I dag är reserverade kontrakt en etablerad företeelse i Europa, men nytt i Sverige. – Det bör vara en bra grund för ökat samarbete mellan civilsamhället, lokala företag och det offentliga.

    – Lyckat till med utbildningsprogrammet i höst!

    INFO: Upphandlingsmyndigheten har nyligen släppt rapporten ”Metoder för att utvärdera sysselsättningskrav vid offentlig upphandling – en översikt” som du kan hämta genom att klicka här.

  • Fryshuset – tar hand om ungdomsverksamheten i Borlänge

    Nu är det klart att Fryshuset blir ny extern partner till Borlänge kommun, för att skapa ännu bättre möjligheter och förutsättningar för unga Borlängebor. Verksamheten ska komplettera och utveckla kommunens arbete med unga i Borlänge. Kommunen har jobbat för en lösning under drygt två år och nu har en formell upphandling genomförts.

    I dag heter verksamheten Cozmoz Arena men tanken är att utveckla en långsiktig och levande mötes- och aktivitetsplats där det är de unga som styr och där deras engagemang tas till vara. En plats där man bygger positiva erfarenheter att ta med sig till skola, arbetsliv och en bra framtid.

    Upphandlingen och avtalet med Fryshuset, som även har verksamheter i Stockholm, Skärholmen, Husby, Göteborg, Malmö, Kalmar och Danmark, föregicks av ett gediget förarbete där utgångspunkten var att LOU skulle följas till punkt och pricka. Upphandlingen föregicks också av en extern remiss. Utvärderingsmodellen utgick från ett fast pris där endast kvaliteten poängsätts. Borlänge fick bara ett anbud men som var mycket professionellt utformat. Det visar att idéburna organisationer är konkurrenskraftiga också i regelrätta annonserade upphandlingar.

    – Vi är mycket nöjda med att Fryshuset går in som ny aktör för ungdomsverksamheten Cozmoz Arena, eftersom ”Fryshusandan” stämmer väl överens med våra värderingar. Deras arbete går ut på att finnas till för alla unga och fokuserar särskilt på dem som lever i eller riskerar att hamna i utanförskap, säger Kenneth Persson (S), arbetsmarknads- och socialnämndens ordförande.

    Avtalet mellan Borlänge kommun och Fryshuset gäller i 3 år, med option på ytterligare ett år. Fryshusets verksamheter sträcker sig idag från skola till kultur och nöjen vidare till projekt som riktar in sig på sociala utmaningar.

  • Gävle – mycket mer än julbocken!

    Vad vet du om platsen där vi skall ha vår årskonferens? Här följer lite smått och gott om Gävle.

    Gävle är i dag är Sveriges 13:e största stad och residensstad för Gävleborgs län, med cirka 75 000 invånare. Första gången Gävle nåmns som stad är 1413 och här har det eldats mer än julbockar. Ett stort antal stadsbränder har skett, bland annat brann nästan hela staden ned år 1669 och den senaste branden 1869 lade större delen av staden norr om Gavleån i aska. Under det stora nordiska kriget undgick däremot staden det öde som drabbade de flesta av Norrlands kuststäder, nämligen att skövlas och brännas av ryssarna. Det ryska anfallet mot Gävle 1719 slogs tillbaka av svensk militär.

    Gävle har varit en stor och viktig handels- och sjöfartsstad under lång tid, med sitt strategiska läge vid infarten till Bottenhavet och blev under 1800-talet även en stor industristad, med omfattande pappersmasseindustri, textilindustri och mekanisk industri.

    I dag finns ett rikt alternativt kulturliv, med många unga musiker och kreativa skapare inom flera områden och ett flertal museer. Staden kandiderade som Europas kulturhuvudstad 2014.

    Konserthuset, som skall inrymma SOI’s årskonferens är också bas för Gävle symfoniorkester, som startade år 1912 och som turnernar flitigt i Skandinavien och Europa.

     

    Gasklockorna, där vår stora festmiddag går av stapeln, byggdes i slutet av 1800-talet. Redan på 1910-talet slår elljuset igenom på allvar och konkurrerar snabbt ut gasljuset i hemmiljö, däremot används gas för gatubelysning fram till efter andra världskriget. I mitten av 1930-talet fanns drygt 1 100 gaslyktor runt om i Gävle som är en av de städer som längst höll kvar gasljuset.

    Snöstormen i Gävle 1998
    Den slog till mot Gävle den 5 december 1998. Stormen bestod av nysnö, som lamslog staden, och var resultatet av en så kallad snökanon. Snödjupet steg från 1 till 131 centimeter. Den lamslog bussar och tåg, samt tvingade skolor och arbetsplatser hålla stängt. Polisen stängde av E4 samt riksvägarna som ledde in mot staden. Undertecknad var på väg från Västerås mot Härnösand men fastnade i två dygn ett par mil söder om staden och det lär vara enda gången det har varit fullbelagt på på hotellet i Älvkarleby. Men då bodde det å andra sidan folk i alla korridorer, i foajén och i princip överallt där det fanns en golvyta ledig. Enda fysiska förbindelsen med omvärlden var bandvagnar och när vi äntligen fick lämna hotellet var det i bilkaravan med poliseskort.

    Däremot har vi beställt vackert vårväder till årskonferensen och med meteorologen Pär Holmgren på plats så räknar vi med att det skall fungera perfekt.

  • SOI Syd – Hur lönsamt är hållbart?

    Välkomna till SOI Syd tisdagen den 16 maj i Malmö!
    Du kommer få lyssna till tänkvärda och lärorika föreläsare och inspireras av kollegor.

    Länk till anmälan och mer information hittas nedan,

    Som medlem anmäler du dig HÄR

    Som icke medlem anmäler du dig HÄR

  • Vice ordföranden har ordet

    Vi har just gått från apans år till tuppens år, eller som vi också kallar det; från lagens år till affärens år. År 2016 präglades väldigt mycket av lagstiftningsarbete och detaljer, år 2017 kommer präglas av helhetssyn och affärer. Samtidigt var 2016 det år då regeringen släppte sin nationella upphandlingsstrategi. I strategin är respekt för lagstiftningen en viktig fråga men den röda tråden är alla de möjligheter som finns för oss att låta den offentliga affären göra skillnad för bättre ekonomi, högre kvalitet, ökad hållbarhet med mera. Det är synd att strategin drunknade något i alla lagstiftningsfrågor, men det är något vi kan ändra på nu när vi gått in i affärens år.

    År 2016 var också det år då ett av Sveriges stora företag antog sitt löfte inför den offentliga affären, sök på ”Securitas löfte inför den offentliga affären” på Securitas hemsida och läs. Securitas är inte vilket företag som helst, med 9000 anställda i Sverige och 330 000 anställda i 53 länder så är det en röst som hörs. Detta är något jag tar med mig in i affärens år som ett bra exempel på hur ett stort företag kan resonera. Jag tar med mig det in i dialogen med leverantörer och branschorganisationer, skulle man kunna tänka sig att fler aktörer följer efter och ansluter sig till Securitas goda initiativ? Securitas är ett av Almegas största medlemsföretag, kanske kunde Almega agera och ta fram branschåtaganden istället för att varje företag ska jobba på egen hand?

    I SOI:s årshjul är föreningen just nu inne i den intensiva perioden då årskonferensen ska planeras och sättas, i dagarna släpps anmälningssidan och för gruppen som jobbar mest med konferensen är det hektiska veckor. När vi planerar för årskonferensen så talar vi mycket om vilket avtryck vi vill lämna, vilka typer av frågor vi vill lyfta och vilken riktning vi vill röra oss i. Årskonferensen är det viktigaste verktyget för styrelsen när vi flyttar oss från lagens år till affärens år. Så tänker jag; vi kan förstärka affärens år genom att välja vad vi lyfter för ämnen på konferensen. Men det räcker förstås inte att SOI:s årskonferens tar upp vissa ämnen för att förflyttningen ska ske, det är vi som individer som gör förflyttningen. Vad talar vi om på fikapauserna, när någon utomstående frågar ”vad gör en upphandlare då?”, när vi talar med chefer och politiker, när vi talar med leverantörer och när vi planerar för vårt arbete. Det är de små stegen som gör förflyttningen, alla små steg som vi gemensamt tar i vardagen. Med små steg i vardagen så hälsar vi alla välkomna till affärens år.

    Till sist hoppas jag att många av er har möjlighet att komma på konferensen i Gävle den 24-26 april, det kommer bli ett bra program och den fantastiska stämningen på konferensen står ju ni för så den är redan bokad och klar.

    Henrik Karlsson

    2017-01-30

    Ps. För er som missat det och undrar varför jag skriver krönikan så gör jag ett kort mellanspel som vice ordförande när Louise Strand tar en paus från arbetet i styrelsen. Ds

  • Nu kan du anmäla dig till årskonferensen

    Nu kan du gå direkt till SOI’s speciella konferenssida. Här finns all tänkbar information om årskonferensen, hotell, priser, program, föredragshållare och hur du anmäler dig. Gå till konferenssidan genom att klicka här.

  • SOI på Upphandlingsdagarna 2017

    Just nu är Upphandlingsdagarna den enda upphandlingskonferens som kan mäta sig med SOI’s årskonferens i storlek, med noga räknat 806 deltagare. Ibland kan man sakna de trivsamma lokalerna på Nacka strandsmässan, men så kan det gå när man växer och lokalerna inte räcker till. Som vanligt var det ett gediget arrangemang. Det fanns gott om bra talare, med förre statsministern Fredrik Reinfeldt i spetsen, besök från EU, spännande debatter och panelsamtal, en stor mängd parallella seminarier, en vinnare av Handslaget (Joachim Wersén, Swedavia Inköp), stor bankett med underhållning och som krydda på moset även gott om utställare. En extra krydda var även den hemliga gästen, sden eminente talaren och entusiastiske visionären Stig-Arne ”Stigge” Bäckman, som på slutet av 80-talet drog igång Urkraft i Skellefteå. Urkraft är en förening som än i dag engagerar och utbildar ungdomar på vägen mot vuxenlivet.

    Emma Breheim flankerad av Anders Kron och Johan Almesjö

    För SOI innebar Upphandlingsdagarna att Henrik Karlsson deltog i en Open Hearing: Leverantörsforum – Möjligheternas marknad? Emma Breheim deltog i panelsamtalet Vad krävs för att axla de nya utmaningarna? och Roger Himmelsköld deltog i debatten kring Mäkleri för miljarder – På gott eller ont?

    Roger Himmelsköld anar nya problem efter rapporten om mellanhänder

    Allting på plats och redo att ta emot konferensbesökarna

    Återigen hade SOI en egen monter på Upphandlingsdagarna, denna gång med nya snygga roll up’s och färska informationsblad både om årskonferensen och om hur man blir medlem i SOI.

  • Johanna Berlin – samlande kraft inom Livscykelanalys

    På årskonferensen i Gävle får vi ett riktigt spännande besök. Johanna Berlin verkar inom den stora statliga forsknings- och innovationskoncernen RISE – Research Institutes of Sweden AB. Eftersom RISE just genomgått en stor organisatorisk förändring, genom att SP-koncernen, Swedish ICT och Innventia blev delar av verksamheten, och man dessutom finns spridda på många håll geografiskt så krävs just en samlande kraft för att hålla samman forskning och utveckling kring ämnet. Och när jag pratar med Johanna så upplever jag henne som en mycket kompetent och strukturerad entusiast, som verkligen brinner för det hon håller på med.

    Ursprungligen är Johanna automatiseringsingenjör (civilingenjör) men hon kom tidigt in på miljösystemanalys, inom livsmedelskedjan och ursprungligen främst mejerikedjan – hur kan vi förbättra den ur miljösynvinkel. Hon påbörjade sin doktorsavhandling 1999 och disputerade 2005. – Jag var med när klimatet blev viktigt, skrattar Johanna och tillägger att de första tretton åren handlade det väldigt mycket om livsmedelsanalys, numera handlar arbetet om alla samhällsprodukter.

    – Men från första början höll jag på med robotteknik, data (precis innan IT-boomen) och jag var konsult inom papper och massa där jag gjorde program för styrning av produktionen. Mitt hjärta klappade för miljön så jag försökte optimera styrningen för bästa miljömässighet. Sedan hamnade jag på SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik i Göteborg, där jag började genomföra ändringar inom mejerikedjan och så småningom även andra delar av livsmedelskedjan utifrån ett livscykelperspektiv.

    – Vi gjorde en uppmärksammad studie ihop med JTI – Jordbrukstekniska institutet (som liksom SIK gick upp i SP och numera är en del av RISE) för några år sedan. Kan Sverige försörjas vid lång bränslebrist? Rapporten visade att en minskning av den fossila energitillförseln med 50% skulle skapa en svältsituation i Sverige. Ett problem är då att om en sådan akut brist uppstår – på grund av konflikter, krig eller naturkatastrofer – så är antagligen resten av Europa i mer eller mindre samma situation och vi kan då inte räkna med livsmedel därifrån.

    –För 6 år sedan blev jag ansvarig för systemplattformen för alla som arbetar med systemanalys inom koncernen och har organiserat de sammanlagt 38 medarbetare som arbetar med livscykelanalys på olika platser i Sverige. Det finns olika specialinriktningar, exempelvis betong (CBI Betonginstitutet, som tidigare ställt ut på SOI’s årskonferens tillsammans med SP), trä, bioekonomi, energi, glas, livsmedel och så vidare.

    LCA är ett sätt att följa produkten från ”vaggan till graven” för att räkna fram en helhetsbild över produktens sammanlagda miljöpåverkan. Man undersöker vilken miljöpåverkan framtagningen av råvarorna till produkten, tillverkningen, användningen och slutligen avfallshanteringen har. Dessutom analyseras den miljöpåverkan som orsakas under mellanstegen, såsom transporter och lagring. Genom att analysera hela produktkedjan kan företag eller myndigheter även få kunskap vad i produktens hela cykel som utgör mest miljöpåverkan och kan på så sätt rikta sina insatser.

    Livscykelanalys är väldigt bra metod att använda i en cirkulär ekonomi. På sätt och vis bygger de på samma tankar, i en cirkulär ekonomi ska naturresurserna användas om och om igen och för att det ska kunna ske behövs affärsmodeller som gynnar det. I livscykelanalys är också det bästa att naturresurserna används om och om igen då får de analyserade produkterna och tjänsterna lägre miljöpåverkan. Så därför har jag haft en hel del samarbete med Mats Williander, som pratade om cirkulär ekonomi på er årskonferens för ett par år sedan.

    – Offentlig upphandling omsätter stora pengar. Om man upphandlar så bra som möjligt ur ett livscykelperspektiv och kommer med rätt frågor och krav så påverkas industrin! Vi vill vara en hjälp på vägen att nå dit. Och det första steget man gör är en analys av mål och omfattning Ju bättre denna görs, desto fortare går genomförandefasen och det blir mindre fel.

    Många företag har tagit in FN:s 17 globala hållbarhetsmål i sin verksamhet (läs mer om dem här), Sverige har förbundit sig att arbeta för dem och några av målen stämmer på varenda upphandling som görs. I det arbetet är livscykelanalys en stor hjälp. En ny del i metodutvecklingen av arbetet är Aktörsbaserad livscykelanalys – att använda ett aktörsperspektiv i en LCA-analys, exempelvis konsumentperspektivet. Alla aktörers beslut påverkar slutresultatet. På SIK var vi tidiga med detta då vi tittade på spill/avfall i livsmedelskedjan bland annat utifrån ett konsumentperspektiv – Tänk på miljön – ät upp maten. Det handlar om att konsumera det man behöver och att göra det så hållbart som möjligt.

    – Men det måste sägas att dagens samhälle i sin utformning inte stöttar cirkulär ekonomi, exempelvis tror jag att skattesystemet måste förändras. Jag kan inte säga exakt hur men ekonomin måste bli mindre beroende av konsumtion.

    – Vad gör du när du inte arbetar?

    – På fritiden tycker jag om att vara med familjen, min man och mina 3 barn (14, 8 och 6 år). Jag tycker också om att röra på mig. Jag brukar gå på Friskis och Svettis och tillsammans med familjen åker vi skidor på vintern. På sommaren badar vi i havet utanför Lysekil där vi har sommarstuga.

    Det skall bli mycket intressant och spännande att träffa Johanna på årskonferensen om ett par månader. Vässa gärna frågorna till Johanna redan nu!

  • Nominera Årets inköpare!

    Ett sätt att uppmärksamma våra vardagshjältar är genom utnämningen Årets inköpare, som vinner ett stipendium på 10 000 kronor. Det är nu hög tid att nominera kandidater till detta SOI:s pris, som högtidligen tillkännages på bankettmiddagen, den 25 april. Skicka era förslag senast den 28 februari, med en kortfattad beskrivning och era egna kontaktuppgifter, till lill.sandberg@sollentuna.se!

    Vi vill uppmana er alla att tänka till lite extra och nominera er kandidat, någon ni vet som har gjort viktiga avtryck i sin yrkesutövning, som har bidragit till att utveckla arbetet, som avslutat en framgångsrik upphandling eller varit en ovärderlig kollega och arbetskamrat på andra sätt. Detta är något vi vill uppmärksamma och premiera. Det är också ett utmärkt tillfälle att marknadsföra den nytta som föreningens medlemmar åstadkommer till andra i vår omvärld och här borde vi bli bättre.

    Här följer en (kanske inte helt komplett) lista över tidigare vinnare.

    1995 – Leif Ekström, Örebro
    1996 – Thomas Karlsson, Mora
    1997 – Oskar Sohl, Ekerö
    1998 – Lisbeth Johnson (Jensen), SUB
    2001 – Ingvar Källström, Krokom
    2003 – Alvar Bogren, Stockholm
    2004 – Kjell Svensson, Sundsvall
    2006 – Pia Wangbergh, Umeå
    2007 – Gabriella Manieri, Malmö högskola
    2008 – Jan Andersson, Göteborg och Göran Brunnberg, Göteborg
    2009 – Gunnar Goblirsch, Sörmland
    2010 – David Braic, Växjö
    2011 – Lill Sandberg, Sollentuna
    2012 – Harrieth Forsberg, Värnamo
    2013 – Ylva Mannervik, Regeringskansliet
    2014 – Siw Norström, Mora
    2015 – Thomas Wedegren, SLL
    2016 – Lena Orrvad, Vara

  • Ansök om att bli konferensort 2018

    Det är möjligt att ansöka om att vara konferensort för årskonferensen 2018. SOI’s årskonferenser är alltid en upplevelse men självklart är det en extra krydda att få uppleva årskonferensen på sin egen hemort.
    På årskonferensen i Gävle kommer vi, som vanligt då konferensen avslutas, att presentera vilken ort som skall bli vår konferensort nästa år.

    Sista ansökningsdag är 28 februari och ansökan skickas till soi@soi.se

  • Vad gör du nu, Susanne Ekman?

    Susanne Ekman satt åtta år i SOI’s styrelse, under den senare delen var hon även SOI’s kassör. På den tiden arbetade hon på Tiohundra AB, ett vårdbolag i Norrtälje, gemensamt ägt av Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun och mot slutet vid Uppsala universitet. Vi stöter ihop på UrT’s konferens och det visar sig att Susanne numera arbetar som upphandlingsjurist på SLSO, Stockholms läns sjukvårdsområde, som omfattar hela Stockholms län utom just Norrtälje. SLSO är okänt för mig så jag blir nyfiken och vi bestämmer att ses över en fika i lokalerna på Solnavägen, där man nyligen flyttat in.

    Det visar sig att SLSO är Sveriges tredje största vårdgivare, efter Sahlgrenska och Karolinska. Här finns 130 resultatenheter med 11 500 anställda. Till största delen öppenvård, med primärvård, barnhälsovård, avancerad sjukvård i hemmet, cancerrehabilitering, men även slutenvård inom geriatrik och psykiatri samt rättspsykiatri. Även en hel del forskning sorterar under SLSO, bland annat inom Centrum för arbets- och miljömedicin, Barn- och ungdomspsykiatriskt forskningscentrum, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Palliativt kunskapscentrum med mera. I de nya lokalerna vid Torsplan sitter ledning och administration. På den enhet som arbetar med inköp och upphandling finns elva personer.

    – Tidigare var upphandling och inköp spridda på olika delar i organisationen, men för tre år sedan bildades en egen enhet för upphandling och inköp, berättar Susanne. Dock är all upphandling inte sammanslagen. Hjälpmedel för SLL upphandlas av SLSO, men är lokaliserade som en del av Verksamhetsområdet Habilitering och hjälpmedel.

    – Vi upphandlar långt ifrån allt själva, utan en stor del av vårt arbete handlar om samordning, exempelvis med SLL’s centrala upphandling, SKI, statlig inköpssamordning. För en tid sedan upphandlade jag medicinteknisk utrustning, i en gemensam upphandling för oss och Karolinska. I våra arbetsuppgifter finns även uppföljning av landstingets stora upphandlingar, säkerhet (eftersom vi även har Rättspsykistrisk slutenvård), utredningar, lokal förvaltning av beställningssystem. Vi anordnar också utbildning i inköp/upphandling samt hur man bäst nyttjar beställningssystemet för enskilda användare, för chefer, för enheter. Vidar håller vi på att införa en ”applikation” som samkör redovisningssystemet med inköpssystemet och våra avtal för att få koll på ”vilda inköp”. För att få grepp om direktupphandlingar måste enheterna lämna in ansöka om inköp för alla inköp över tiotusen kronor till oss.

    – Så allt från leasing av akvariefiskar till utveckling av konsulttjänster kan hamna på vårt bord. Det är ett roligt och spännande jobb med ständigt nya utmaningar. och där alla gör sitt absolut bästa, utifrån givna förutsättningar.

    – Saknar du tiden i SOI’s styrelse?

    – Efter åtta intensiva år kan man behöva varva ner lite, men det var en fantastiskt rolig tid. De kollegor jag lärde känna genom styrelsearbetet finns kvar som vänner och styrelsearbetet var väldigt utvecklande för mig. Så visst saknar jag det ibland, det måsta jag erkänna.

  • Livsmedelsstrategin och den offentliga upphandlingen

    Den nationella livsmedelsstrategin har varit utlovad sedan ett par år tillbaka men har nu landat i form av en proposition med bred förankring i riksdagen. I den korta versionen på 24 sidor tar den offentliga måltiden ingen stor plats, utan den beskrivs så här.

    Den offentliga upphandlingen av livsmedel och måltidstjänster bör användas för att bättre styra mot och motsvara samhällets ambitioner och lagar. En livsmedelsstrategi för Sverige inom djurskydd och miljö. Upphandlande myndigheters och upphandlande enheters kompetens om offentlig upphandling av livsmedel och måltidstjänster bör stärkas. Små och medelstora leverantörer bör ges bättre möjligheter att delta som anbudsgivare vid offentlig upphandling av livsmedel och måltidstjänster. Målsättningen är att mer ska upphandlas ekologiskt och att miljöanpassad upphandling med ett livscykelkostnadsperspektiv bör öka.

    Offentlig sektor ska verka för att kunskapsnivån, såväl generellt som hos barn och unga, vad gäller livsmedelsproduktion, mat och måltider höjs, gärna i samarbete med lokala livsmedelsaktörer.

    I själva propositionen utvecklas skälen för regeringens bedömning på drygt en och en halv sida. Här skrivs om för dålig konkurrens, om för många överprövningar (utan att nämna de avsevärda förbättringar som skett), om miljökrav och att använda upphandlingsstödets kriterier etc. Därefter kommer ett par intressanta stycken som är viktiga när det gäller framtida upphandling av livsmedel, enligt följande:

    ”Med anledning av vad som anges ovan anser regeringen att den offentliga upphandlingen av livsmedel och måltidstjänster bättre bör styra mot samhällets ambitioner och motsvara den höga nivån på djurskydds- och miljöhänsyn som den svenska lagstiftningen ställer. Regeringen anser att upphandlande myndigheter och enheter bör utveckla sin kompetens om offentlig upphandling av livsmedel och måltidstjänster. Små och medelstora leverantörer bör ges bättre möjlighet att delta som anbudsgivare vid offentlig upphandling av livsmedel och måltidstjänster. Mot bakgrund av detta har regeringen gett Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att förstärka kompetensen på området upphandling av livsmedel och måltidstjänster hos upphandlande myndigheter och enheter samt hos leverantörer. Insatserna ska fokusera på att ge en målgruppsanpassad kompetensutveckling och informationsspridning, bland annat i form av branschdialoger och information om goda exempel på området. En delredovisning av uppdraget ska lämnas senast den 28 februari 2018 och en slutredovisning ska lämnas senast den 28 februari 2019.

    Måltiden

    Måltiden inom den offentliga sektorn, t.ex. förskola, skola, vård och omsorg kan vara ett viktigt verktyg för att påverka efterfrågan av livsmedel av god kvalitet, att bidra till god folkhälsa och till hållbar livsmedelskonsumtion samt bidra till att höja intresset och statusen för måltider, mat och livsmedelsproduktion. Det nationella kompetenscentret för måltider i vård, skola och omsorg på Livsmedelsverket verkar för att utveckla den offentliga måltiden och kan ha en central roll i arbetet.

    Konsumenter med kunskap har större möjlighet att göra medvetna val. Grundläggande kunskap om måltiden och matens betydelse, fysiologiskt, sociologiskt och kulturellt samt hur maten produceras bör därför ges i förskolan och i skolans olika stadier. Ett utvecklat samarbete med lokala livsmedelsaktörer kan stödja en sådan utveckling. En höjd kunskapsnivå om livsmedelsproduktion, mat- och måltider kan leda till tryggare och mer kvalitetsmedvetna konsumenter och bättre matvanor. Enligt Livsmedelsverket har de offentliga måltiderna även en viktig roll att fylla för integration, som verktyg för att föra samman våra svenska mattraditioner och mat från andra kulturer.

    Regeringen anser därför att kunskapsnivån både hos barn och unga vad gäller mat och måltider bör höjas. Måltider inom den offentliga sektorn spelar en viktig roll i sammanhanget.”

    Både den korta versionen, hela propositionen samt annan information kan laddas ner här.

    Vad gäller Upphandlingsmyndighetens uppdrag så har följande publicerats på myndighetens hemsida, precis i dagarna.

    Upphandlingsmyndigheten har fått i uppdrag att genom branschdialoger och genom att lyfta goda exempel, stärka kompetensen hos upphandlande myndigheter och enheter inom livsmedelsupphandling. Arbetet har under hösten 2016 startat genom omvärldsanalys och rekrytering och inom kort bjuds intressenter inom relevanta områden för uppdraget” in till dialog med syftet att gemensamt öka offentlig konsumtions möjlighet att bidra till att uppnå målen för livsmedelsstrategin.

    – Arbetet med branschdialoger är viktigt för att tillsammans finna lösningar som tillgodoser både köpar-och säljarperspektiv i den sunda offentliga affären, och samtidigt bidra till en hållbar framtid, säger Monica Sihlén, segmentsansvarig livsmedel.

    – Som ett stöd i det praktiska genomförandet av Livsmedelsstrategin kommer Upphandlingsmyndigheten också främja möjligheterna för offentlig kund att ställa krav i nivå med de krav som ställs på svenskt jordbruk när de upphandlar livsmedel och måltidstjänster till förskolor, skolor, inom äldreomsorg och på sjukhus, säger Monica Sihlén.

  • Frukostseminarium om mellanhänder i upphandling

    Ann Fryksdahl från Konkurrensverket och Ulrika Sjöholm från Upphandlingsmyndigheten presenterade rapporten.

    Vid ett fullsatt frukostseminarium på Stockholm Waterfront Congress Centre den 17 januari presenterade Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten sin gemensamma rapport ”Mellanhänder i offentlig upphandling”. Rapporten kan laddas ner här.

    Mellanhänder som exempelvis konsultmäklare, resebyråer, grossister, tolkmäklare etc har funnits många år men det är först under senare tid detta har uppmärksammats som ett (eventuellt) problem. Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten har därför ansett det nödvändigt att klargöra vad som är tillåtet och lämpligt.

    Debatten har fortsatt även efter att rapporten kom ut, bland annat på Upphandlingsdagarna. Där ansåg exempelvis Roger Himmelsköld från SOI att det krävs att en pragmatisk praxis utvecklas, därför att rapporten till en del är förklarande men till en del kommer att skapa nya gränsdragningsproblem. Resebyråtjänster är ett exempel på detta. Magnus Höij, VD i Svenska Teknik & Designföretagen menar i en debattartikel i Upphandling 24 att konsultmäklare är ett växande problem, som motverkar en transparent och väl fungerande upphandlingsprocess.

    I rapporten har man speciellt tittat på mellanhandslösningar som innebär att mellanhanden köper varor, tjänster eller byggentreprenader från en säljare och säljer dessa vidare till en köpare. Köparen har i denna situation endast en avtalsrelation med mellanhanden. Man kallar denna mellanhandslösning för en underleverantörslösning.

    Speciellt för en underleverantörslösning är att de innehåller flera leveranstyper. Man kallar i rapporten mellanhandens tjänst leveranstyp 1 och de varor, tjänster eller byggentreprenader som underleverantörerna tillhandahåller leveranstyp 2.

    Exempel på upphandlingar där en underleverantörslösning används är konsultförmedling, grossistupphandling och tolkförmedling.

    En annan typ av mellanhandslösning är mäklarlösningen. Mellanhanden agerar då mäklare och sammanför en köpare och en säljare. Avtal avseende leveranstyp 2 tecknas mellan dessa två sistnämnda parter.

    Rapporten år lång och har fokus på två aspekter, laglighet och lämplighet. Den föreslår att man i vissa fall, som man ger exempel på, bör använda andra upphandlingsformer. Den bör läsas av alla som upphandlar mellanhandslösningar. Så här sammanfattar man sina slutsatser.

    Rapportens slutsatser är tydliga. Generellt kan mellanhandslösningar både vara bra och väl fungerande. Det är inte i sig otillåtet att upphandla en mellanhand om det görs på rätt sätt. Det är också viktigt att ramavtalets villkor följs. En upphandlande myndighet eller enhet får inte agera godtyckligt och ge sig själv möjlighet att välja underleverantör. Samma regler gäller för mellanhandsupphandlingar som för andra upphandlingar.

    Debatten kommer säkerligen att fortsätta och intressant blir givetvis vilken praxis som domstolar kommer att utveckla, utifrån överprövningar på området.

  • SOI:s årskonferens 2017

    SOI2017arskonferens

    SOI hälsar dig välkommen till Gävle och vår årskonferens –
    konferensen för och av oss som arbetar med offentliga inköp!

    Vi erbjuder som vanligt storföreläsningar, parallella seminarier, konkreta erfarenheter från våra medlemmar och naturligtvis en fantastik möjlighet till nätverkande och umgänge av högsta klass.

    Datum: 24-26 april 2017
    Plats: Gävle konserthus, Gävle

    Bland årets experter och inspiratörer finns:

    • Emma Breheim, ordförande i SOI
    • Ardalan Shekarabi, ministern som brinner för upphandling
    • Paul Ronge, medieexperten alla talar om
    • Pär Holmgren, om vad vi kan göra för att så långt som möjligt undvika framtida klimatförändringar och andra miljöhot mot vårt samhälle
    • Johanna Berlin, om livscykelanalys (LCA)
    • Max Rolfstam reder ut varför innovationsupphandling fungerar ibland men ofta inte.
    • Jonas Michanek, serieentreprenör och grundare till Idélaboratoriet lär oss om hur man får till kreativa möten.
    • Ulf Däversjö berättar om Akademiska hus resa från privat inköp till att bli en upphandlande myndighet
    • Helena Brynolfsson, om spendanalys i praktiken
    • Jon Radefalk från Securitas berättar mer om deras löfte inför den offentliga affären
    • Upphandlingsmyndigheten presenterar en topp 10 över vanligaste frågor och svar
    • Kjell Lindström berättar hur man arbetar effektivt och strukturerat med omvärldsbevakning
    • Mellanhänder – rätt eller fel? Ann Fryksdahl och Ulrika Sjöholm presenterar sin rapport och svarar på frågor.

    Ett komplett program kommer att presenteras inom kort.

     

    Vi har också nöjet att presentera vår moderator – Gabriella Ahlström

    Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

    Middag

    Tisdagskvällens traditionsenliga bankettmiddag äger i år rum i historisk miljö på Gasklockorna, som är ett nyskapande kulturområde på Brynäs i Gävle. Gasklockorna har bl.a. använts vid stora tv-produktioner som Sveriges mästerkock och IDOL. I samband med middagen delar vi också ut pris till Årets inköpare.

    Pris och anmälan

    Anmälan öppnar under vecka 6.

    Vid anmälan anger du vilka seminarier du vill delta i och du har även möjlighet att boka hotell. SOI har reserverat ett stort antal hotellrum i Gävle.

    Medlemmar: 4 500 kr
    Icke medlemmar: 6 300 kr
    Studenter: 1 000 kr (middag ingår ej)

    Samtliga priser är exklusive moms.

    Om du som icke medlem ansöker om medlemskap i SOI innan anmälan till årskonferensen så kan du delta till reducerat medlemspris, 4 500 kr. Observera att angivet pris gäller under förutsättning att du uppfyller kraven på medlemskap i SOI.

    Då Gasklockorna har begränsat antal middagsplatser har medlemmar företräde till middagen. Icke medlemmar erbjuds middag i mån av plats, efter principen först till kvarn baserat på inkomna anmälningar till konferensen. Icke medlemmar som erbjuds middag kommer att meddelas detta per e-post innan konferensen.

  • Träffa SOI på Upphandlingsdagarna 24-25 januari

    Upphandlingsdagarna är jämte SOI’s årskonferens den största årliga konferensen kring offentlig upphandling. Känn dig mycket välkommen att besöka SOI’s monter på konferensen, som genomförs på Stockholmsmässan i Älvsjö. Du kan läsa mer om konferensen genom att klicka här.

  • Ordföranden har ordet

    Det handlar om kompetens

    Idag gör jag min sista arbetsdag för det här året och kan konstatera att vi verkligen haft ett spännande år i vår bransch. Regeringen lanserade den nationella upphandlingsstrategin i somras och nu har vi en ny lagstiftning att förhålla oss till. Vi har fått en bra grund för det fortsatta arbetet med att säkra att medborgarnas skattemedel används på bästa sätt men nu är det dags gå från strategi till handling.

    Att investera i kunskap och kompetens är en av de fem förflyttningar som vi lyfter fram i vår strategi för offentliga inköp. Med det menar vi att det behöver satsas på högre utbildning inom inköp i offentlig sektor, att våra organisationer ska investera i kompetensutveckling och att inköpsfunktionerna ska kompletteras med fler kompetenser.

    Den kompetens som redan finns inom i våra organisationer måste dessutom användas bättre genom att vår roll stärks. Vi ska inte vara en funktion som kontaktas när en verksamhet vet vad de vill köpa och behöver någon som tar hand om det praktiska. Det är att kasta bort vår breda kompetens. Inkluderas vi även i den inledande fasen när problemställningar och krav definieras uppstår helt nya möjligheter.

    Kunskapen om inköp måste även spridas till fler yrkesgrupper. Ett av mina mest stimulerande uppdrag i år var när jag för en tid sedan besökte mitt tidigare universitet för att gästföreläsa om offentliga inköp.

    Många studenter känner inte till att vår bransch omsätter 1/5 av BNP och att fler än 4000 organisationer i Sverige tillsammans gör ca 18 000 upphandlingar per år. De vet inte heller att det ofta är vårt uppdrag att stimulera ny teknik, jobba nära företagen, efterfråga innovationer och att bidra till ett hållbart samhälle. Däremot tror de flesta att vi ska följa krångliga lagar, att vi kämpar med överprövningar och att vi upplevs som byråkratiska.

    För att ändra uppfattningen om våra jobb måste vi ta ett gemensamt ansvar för vår framtida kompetensförsörjning genom att uppmärksamma landets studenter på möjligheterna med moderna och hållbara inköp i offentlig sektor.

    För att lyckas med vårt uppdrag behöver vi attrahera fler av de talanger som examineras från våra högskolor och universitet. Det bör vara vår strävan att det ska vara lika attraktivt att jobba med inköp i offentlig sektor som att köpa in varor och tjänster till ett privat företag.

    Den 25 januari deltar jag i en paneldiskussion på Upphandlingsdagarna om vad som krävs för att axla utmaningarna i det nya upphandlingslandskapet. Kompetensfrågan är central i denna diskussion och jag kommer att föra fram hur vi bör jobba med strategisk kompetensförsörjning för att nå de uppsatta målen.

    Men innan dess är det dags för en välbehövd ledighet tillsammans med familjen. En av de fördelar som jag alltid lyfter fram med mitt uppdrag är att jag har balans i livet och kan ha en livsstil som innebär mycket jobb, familjeliv och vänner. Det vill jag fortsätta med även 2017 och jag hoppas verkligen att du upplever samma sak i din vardag.

    Till sist vill jag givetvis önska dig en god jul och ett gott nytt (inköps)år!

    Hälsningar Emma

  • Om årskonferensen 2017

    Förberedelsearbetet pågår nu för fullt inför årskonferensen på Konserthuset i Gävle. Vi har växlat några ord med Egil Nylén och Roger Himmelsköld  i styrelsen. Som vanligt pågår konferensen från måndag lunch till onsdag lunch, denna gång den 24 till 26 april 2017. Strax efter mitten av januari kommer en anmälningssida att komma upp på SOI’s hemsida, med möjlighet att även i god tid boka hotell. Och även i år kommer bokningar med mera att hanteras av NEX konferensbyrå. Medlemmar i SOI har som vanligt ett förmånligare pris för deltagandet och ett antal studenter kommer även denna gång att erbjudas delta till specialpris och förhoppningsvis är ju de en del av framtidens offentliga inköpare.

    Från styrelsens sida är man en smula hemlighetsfulla vad gäller programmet men man lovar att det kommer att vara väldigt aktuellt och att det blir en väldigt bra och trivsam konferens. Några smakprov vad gäller ämnen fick vi ändå. Klimat och hållbarhet kommer att avhandlas på flera sätt. bland annat kommer forskaren Johanna Berlin från Sveriges Tekniska forskningsinstitut att prata om LCA. Livscykelanalys eller Life Cycle Assessment (LCA) är en metod för att åstadkomma en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.

    IOP – Idéburet offentligt partnerskap blir ett annat ämne, medieträning likaså. Akademiska Hus kommer att berätta om arbetet med att införa LOU i sin verksamhet. Att omvärldsbevaka på ett strukturerat sätt blir ytterligare ett ämne. Frågan om varför vi har misslyckats med den inre marknaden och varför vi inte handlar över gränserna kommer också upp.

    Under våren kommer ett antal intressanta gäster och föredragshållare att presenteras på SOI’s hemsida. Håll ögonen öppna och missa inte att anmäla er i god tid, i fjol var det helt fullbokat på årskonferensen.

    Festmiddagen på tisdagkvällen går av stapeln i Gasklockorna, som är ett nyskapande kulturområde på Brynäs i Gävle. Här ges teaterföreställningar, konserter, mässor, festivaler och sportevenemang.

    Årets Inköpare

    Glöm heller inte bort att nominera Årets Inköpare. Tänk till lite extra och nominera er kandidat, någon ni vet som har gjort viktiga avtryck i sin yrkesutövning, som har bidragit till att utveckla arbetet, som avslutat en framgångsrik upphandling eller varit en ovärderlig kollega och arbetskamrat på andra sätt. Det är sådant vi vill uppmärksamma och premiera. Skicka era förslag med en kortfattad beskrivning och era egna kontaktuppgifter till lill.sandberg@sollentuna.se

  • INSIM 2016 – för bättre flyt mot framtiden

    Väldigt många av Sveriges simhallar och badanläggningar byggdes på 1960- och 70-talet. Många av dem är i dag i dåligt skick och behovet av renovering och/eller nybyggnation ligger i storleksordningen 40 miljarder kronor under 20 år, bara för att behålla det vi har. För att detta skall ske på ett sätt som motsvarar dagens krav på byggnader och driftslösningar krävs innovation och nytänkande.

    Därför hade Upphandlingsmyndigheten kallat till till en konferens (naturligtvis på Stockholm Waterfront Congress Centre) den 8 december. Konferensen hade lockat ca 110 personer. Ur programmet citerar vi bakgrundsbeskrivningen: ”Simhallar är komplicerade anläggningar som i hög grad är energi- och underhållskrävande. Den fuktiga och varma miljön påverkar byggnaden och byggmaterialen. Det är höga krav på vattenbehandling och ventilation för att minimera hälsorisker hos så väl badande som personal.

    Många kommuner står inför behov av att renovera eller bygga nytt. Samhället har behov av att hitta nya driftslösningar som bidrar till att Sverige kan uppnå de nationella miljömålen och FN:s Agenda 2030.”

    Nämnas bör också att många myndigheter är inblandade i processen, däribland Arbetsmiljöverket, Boverket, Energimyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Upphandlingsmyndigheten och Vinnova.

    Jenny Engström, Upphandlingsmyndigheten, moderator, Inger Ek, generaldirektör Upphandlingsmyndigheten och Bengt Baron, OS-guldmedaljör.

    Inger Ek välkomnade med ett kort anförande kring upphandlingens möjligheter som verktyg för att driva utveckling, skapa innovation och nya lösningar och att nå nationella miljömål. Därefter höll Bengt Baron, med erfarenhet från simhallar runt hela jordklotet och med mer än 15 miljoner meter simning bakom sig, ett inspirationsföredrag. Som obotlig optimist ville han flytta vårt fokus från ”Finn fem fel” till ”Finn ett rätt”. Han påpekade också att simning är Sveriges femte sport, att den funkar hela livet, som motion, för rehab och för friskvård. Han ville se en opolitisk expertgrupp med tydligt mandat, så att inte varje stad och kommun skall behöva uppfinna hjulet på nytt, för att skapa samarbeten och standarder över kommungränserna.

    Nina Widmark, Vinnova, Ulf E Andersson, Naturvårdsverket och Niklas Tideklev, Upphandlingsmyndigheten, tillhörde dagens många talare.

    Deltagarna kopplar av med en stunds torrsim till musik.

    Dagen innehöll många föredrag och presentationer men gav också tillfälle till frågor och diskussioner.

    Dessutom har Upphandlingsmyndigheten skapat en speciell hemsida för INSIM, där du också finner dokumentation från dagen, inklusive samtliga presentationer. Dessutom dokumenterades dagen i form av en Graphic Recording, ett begrepp som alla besökare på SOI:s senaste årskonferens redan är bekanta med.

  • Vad skrev SOI för tio år sedan?

    Vilka frågor var på agendan i SOI för tio år sedan? På den tiden skedde den gemensamma kommunikationen med medlemmarna framför allt genom tidningen Affärer, som kom ut med fyra nummer per år. Det fanns även en hemsida, men den var väldigt statiskt uppbyggd och användes i praktiken inte särskilt mycket. Tidningen Affärer ger däremot en god bild av läget för SOI och den offentliga upphandlingen.  Här följer en liten överblick från nummer 4-2006 som tycks ha kommit ut i början av december.

    På ledarsidan (Ordföranden har ordet) konstaterar dåvarande ordföranden, Sven-Eric Hargeskog, att på regeringens webbplats nämns över huvud taget inte den offentliga upphandlingen. ”Offentlig upphandling är, enligt uppgift, ett av kommun- och finansmarknadsminister Matts Odells ansvarsområden.” Och lite längre fram i ledaren ” Det borde kunna gå fortare att inrätta en särskild funktion för utveckling av den offentliga upphandlingen. En regering som vill ha företagsamhet, innovationer, mindre offentliga utgifter och en effektivare offentlig sektor torde snabbt komma till insikt om hur mycket en väl utvecklad affärsmässig offentlig upphandling kan åstadkomma!”

    Nästa artikel handlar om SOI’s utbildningsdagar, under temat Offentlig upphandling för hållbar utveckling. ”Som vi kunde berätta i förra numret av Affärer har SOI – Sveriges Offentliga Inköpare erhållit uppdraget att genomföra ett EU-projekt med syftet att ge ökad kunskap om affärsmöjligheter med företag inom den sociala ekonomin (kooperativ, ideella föreningar, stiftelser m.fl.) samt sociala företag, invandrarföretag och företag med anknytning till de samhälleliga målen om mångfald, jämställdhet och tillgänglighet. Tisdagen den 28 november hölls den första utbildningsdagen, med ett 40-tal deltagare från upphandlingsenheter i Stockholms län, i SOI:s regi på Talk Hotel vid Älvsjömässan.” Här medverkade bland annat Coopmanion, IFS, NUTEK (nuvarande Tillväxtverket), AffärsConcept och Kommunförbundet Stockholms län.

    Vidare berättades i tidningen om SOI’s löneenkät och om de eviga problemen med utvecklingen av en fungerande e-faktura, där bland annat ESV, SKL och Statskontoret/Verva kämpade på. Landstingsnätverket för Upphandling hade haft en träff i Tylösand kring uppsökande verksamhet och Munhälsobedömning. Vidare konstaterades att ännu ingen vet hur Sveriges nya regelverk (baserat på 2004 års EU-direktiv) kommer att se ut, att lagrådet eventuellt kommer med ett yttrande innan jul och att ännu ingen statssekreterare har fått ansvar för upphandlingsfrågorna.

    Skatteverket har intensifierat arbetet med vita leverantörer, man har skapat en förändrad blankett 4820 och har dessutom skapat en särskild enhet i Härnösand som skall hantera denna.

    SOI Syd och Silf Syd har haft ett gemensamt frukostseminarium kring tunga transporter och SMF, Sveriges Möbeltransportörers Förbund, har startat ett projekt för att göra branschen seriösare under parollen ”Flytta fusket från flytten!”

    I nästa nummer av tidningen Affärer hoppas SOI kunna presentera sin tusende medlem! Svensk Teknik och Design har skickat ett debattinlägg till tidningen där man vill få bort otyget med Referensblanketter/kompetensintyg. Nomineringar av Årets Inköpare och stipendiat efterlyses.

    På medlemssidorna i slutet av tidningen presenteras programmet för årskonferensen 2007 i Växjö och temat för konferensen är ”Framtiden”. SOI’s utbildningar i samverkan med Allego går att anmäla sig till. Styrelsen presenteras, där vi bland annat kan notera att Henrik Karlsson var suppleant och att Inger Ek (numera generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten) satt i valberedningen. Nyinvalda medlemmar presenterades och tidningen avslutades med en önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År till alla medlemmar.

    Den som till äventyrs vill se hela tidningen som pdf kan skriva en rad till
    gunnar.lyckhage@onlineforlag.se så skickar jag den.

  • Konkurrensverkets frukostseminarium kring direktupphandling

    Med anledning av att det är två år sedan de nya kraven på riktlinjer och dokumentation trädde i kraft har Konkurrensverket under våren 2016 genomfört en kartläggning av upphandlande myndigheters rutiner för direktupphandlingar. Nu finns rapporten Direktupphandlingar – en kartläggning av riktlinjer och rutiner och den presenterades av Karin Morild på Konkurrensverkets frukostseminarium den 6 december. Den kan även laddas ner här.

    Kartläggningen visar att knappt nio av tio upphandlande myndigheter har antagit sådana riktlinjer och drygt nio av tio uppger att de dokumenterar direktupphandlingar. Generellt tycks kommunerna i högre grad än de statliga myndigheterna ha infört rutiner för såväl dokumentation som konkurrensutsättning. Små statliga myndigheter är de som i minst utsträckning har riktlinjer för direktupphandlingar samt dokumenterar och konkurrensutsätter dem. Knappt nio av tio upphandlande myndigheter uppger att de antingen har riktlinjer som innebär att de konkurrensutsätter sina direktupphandlingar eller att de ändå gör det regelmässigt. Endast 62 procent uppgav att däremot att de dokumenterar skälen till varför varan eller tjänsten direktupphandlades. Goda exempel på övriga uppgifter i dokumentationerna som en del upphandlande myndigheter nämnde i fritextsvaren var om ramavtal finns och i så fall varför avsteg från ramavtalet gjorts, kontroll av jäv/korruption och intressekonflikt, kontroll av F-skattesedel samt kontroll av skatter och sociala avgifter.

    Därefter var det dags för Katarina Svärdgren och Leyla Chaer Palacios från Huddinge kommun samt Josef Elawad från Mälardalens högskola berättar om hur de arbetar med direktupphandlingar.

    I bägge fallen handlade det om att utbilda och motivera medarbetarna till att genomföra direktupphandlingar på ett bra och korrekt sätt. I Huddinge tog man tag i frågan redan hösten 2014 genom att skapa en roll som inköpssamordnare. Våren 2015 togs beslut om ett nytt arbetssätt och under sommaren började man producera utbildningsmaterial. Hittills har cirka 160 personer i kommunen genomgått utbildningar i hur man gör direktupphandlingar, hur man registrerar och dokumenterar dem på rätt sätt, vilka beloppsgränser som styr (man har fyra olika nivåer) och hur man använder mallar för direktupphandling. Genom att ta fram statistik över direktupphandlingarna kan man också identifiera nya upphandlingsbehov som kan planeras in i kommunens Upphandlingsplan. För inköpssamordnaren är det viktigt att arbeta nära verksamheterna och att vara tillgänglig som stöd när det behövs.

    Även på Mälardalens högskola har man tagit fram informationsmaterial för alla de medarbetare som genomför direktupphandlingar, bland annat ett flödesschema över hela proceduren.

    Ett frukostseminarium är av naturliga skäl kort men lite eftersnack finns det ändå utrymme för. Här ser vi Karin Morild från Konkurrensverket, Katarina Svärdgren och Leyla Chaer Palacios från Huddinge kommun samt Josef Elawad från Mälardalens högskola.

  • Upphandlingskonferensen 2016

    Konferensen anordnades 1-2 december 2016 och inleddes dagen efter att Riksdagen röstat igenom de nya upphandlingslagarna LOU, LUF och LUK. ”Riksdagens beslut innebär att vi har en ofullständig implementering av EU-direktivet. Nu tar vi upp dialogen med riksdagens partier för att finna en lösning för arbetsrätten, som inte kom med” sade Ardalan Shekarabi på konferensen.

    Konferensen inleddes med sex Key Note Speakers, bl.a. civilminister Ardalan Shekarabi, professor Sue Arrowsmith och generaldirektör Inger Ek. Mycket intressant var Sue Arrowsmith’s genomgång av olika tänkbara scenarios utifrån Brexit, där det än så länge är en helt öppen fråga vad detta kommer att innebära för Storbritannien.

    Därefter följde 15 seminarier där de mest intressanta nyheterna i de nya upphandlingslagarna behandlades. Över 60 av Sveriges främsta experter på offentlig upphandling talade och deltagarna på konferensen fick en mycket allsidig belysning av vart och ett av de 15 ämnena. På varje seminarium presenterade tre föreläsare från olika delar av samhället sin syn på de nya reglerna. Det fanns gott om tid både för debatt och för frågor från publiken. Ett exempel på nyheter i de nya upphandlingslagarnaär innovationspartnerskap, som ett sätt att skapa mer långsiktiga samarbeten mellan offentlig sektor och privat näringsliv.

    Torsdagskvällen ägnades åt en galamiddag med underhållning och dans för konferensdeltagarna.

    Andrea Sundstrand från Upphandlingsrättslig Tidskrift var mycket nöjd med årets konferens och berättar att planeringen redan har påbörjats för nästa års konferens, den 23-24 november 2017. Medarrangörer vid årets konferens var VJS och Upphandling24.

  • Konkurrensverkets och Upphandlingsmyndigheten – aktuell statistik

    Nyligen presenterade dessa bägge myndigheter tillsammans rapporten Statistik om offentlig upphandling 2016. Den är delvis en fortsättning på de årliga rapporter med Siffror och fakta om offentlig upphandling som getts ut sedan 2011. Tots att rapporten är på modiga 135 sidor konstateras i förordet att ”En bättre insamling av uppgifter för statistikändamål bedöms som nödvändig för att i framtiden fullt ut kunna möta kommande utmaningar med och behov av kunskap och lärdomar från den offentliga affären.”

    Vi har botaniserat i rapporten och hämtat några exenpel på intressanta fakta. Rapporten uppskattar värdet av den offentliga upphandlingen i Sverige till cirka 634 miljarder kronor 2014. Värdet motsvarade knappt en femtedel av BNP exklusive moms. Totalt 18 345 upphandlingar annonserades i enlighet med upphandlingsreglerna 2015. Drygt tre fjärdedelar av anbudsgivarna var mikroföretag eller små företag 2014. Stora företag utgjorde endast fyra procent av anbudsgivarna. Mikroföretag och små företag stod tillsammans dock bara för drygt hälften av de kontrakt som tecknades. Detta beror på att stora företag lämnade i genomsnitt 22,5 anbud vardera, att jämföra med 3,2 anbud för små företag och 2,0 anbud för mikroföretag. Det som inte går att utläsa är dock hur värdena på kontrakten fördelar sig mella större och mindre företag.

    Användningen av ramavtal har ökat kraftigt de senaste åren. 36 procent av de upphandlingar som annonserades 2015 avsåg ramavtal. En av tio annonserade upphandlingar avbröts utan att kontrakt tecknades 2015. Andelen upphandlingar som avbryts har ökat årligen från fem procent 2009.

    Kommuner och kommunala företag står för 68 procent av upphandlingarna, statliga myndigheter för 18 procent och landstingen för 10 procent, i antal räknat.

    Den bransch som i genomsnitt fick anbud från flest anbudsgivare 2015 var hotell-, restaurang- och detaljhandelstjänster, med anbud från 8,3 anbudsgivare. Lägst antal anbudsgivare per upphandling 2015 fick upphandlingar av jordbruksmaskiner med i genomsnitt 2,3 anbud per upphandling. I genomsnitt lämnade 4,4 anbudsgivare anbud per annonserad upphandling 2015 vilket var en minskning jämfört med 2014 då i genomsnitt 4,6 anbudsgivare lämnade anbud.

    Överprövningar

    För första gången, åtminstone från 2009, minskade mängden överprövningar, till 7,5 procent 2015 jämfört med 8,1 procent året före. Anmärkningsvärt är att livsmedelsupphandlingarna inte alls ligger i topp längre utan där hittar vi nu trycksaker och tillhörande produkter. Flest överprövningar har Trafikverket med 42 överprövningar, i procent blir detta dock bara 5,5, då mängden upphandlingar var 757 stycken. Höga procenttal har dock Upphandlingsbolaget i Göteborg med 19,5 procent, Region Skåne med 20,4 procent och Västra Götalandsregionen med 16,2 procent. Kanske beror detta på att de är organisationer som vågar utmana och prova nya vägar i upphandling.

    Handläggningstiden i förvaltningsrätt har sedan 2005 stigit från 0,8 månader till nu 2,3. Handläggningstiden för förvaltningsrätt och med fortsättning i kammarrätt är i snitt 7,6 månader och om även Högsta förvaltningsdomstolen tillkommer så är den 11,3 månader.

    Upphandlingsskadeavgift.

    Mellan 2011 och augusti 2016 har Konkurrensverket yrkat på totalt 101 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift och hittills har nästan 55 miljoner utdömts. Nio av tio myndigheter som ålagts att betala upphandlingsskadeavgift har genomfört förändringar inom organisationen, till exempel förändringar av arbetssätt, arbetsfördelning eller inköpsrutiner. I två tredjedelar av fallen har förändringarna genomförts helt eller delvis till följd av beslutet om upphandlingsskadeavgift. Närmare nio av tio av de myndigheter som genomfört förändringar till följd av besluten anser att förändringarna varit positiva.

    För den som har intresse av detaljerad statistik och även jämförelser mellan Sverige och andra länder går det att ladda ner hela rapporten här.

  • SOI Norr 2017 – Välkommen till Örnsköldsvik och Höga Kusten

    SOI Norr 2017

    Välkommen till Örnsköldsvik och Höga Kusten

     

    Vi vill önska dig
    God Jul & Gott Nytt År
    och samtidigt be dig att boka 29 och 30 augusti 2017
    Mer information och program om konferensen
    kommer senare i vår

    Med vänliga hälsningar
    Upphandlingsenheten, Örnsköldsvik

    Åke, Arnold, Annelie, Jenny, Sarah, Tord och Malin

     

  • Vice ordföranden har ordet

    vice ordf montage 440

    Genom dialog utvecklar vi bra affärer!

    Dialog med potentiella leverantörer är mycket givande på flera sätt. Vi inköpare ökar vår kunskap om den relevanta marknaden, vilka lösningar som finns och vad som är under utveckling och om vilka problem som potentiella leverantörer ser med våra planerade upplägg. Med denna kunskap kan vi skapa betydligt bättre affärer. Vid dialog tydliggör vi också våra behov vilket ger anbudsgivare möjlighet att bygga bättre erbjudande. Genom dialog kan vi också stimulera fler företag att lämna anbud vilket ökar konkurrensen.

    På upphandlingens spelplan finns många möjligheter att föra dialog före, under och efter att upphandlingen har genomförts. För mig är dialog interaktion mellan två eller flera parter oavsett om den förs muntligt eller skriftligt. En skriftlig form av dialog är RFI – Request for Information – ett frågedokument som inköpare skapar och företag fyller i. Det kan handla om ekonomiska uppgifter om företaget och tekniska uppgifter om enskilda produkter. Möte med företag före upphandling är ett mycket bra sätt att föra dialog. Möten kan arrangeras på olika sätt då inköpare möter företag var för sig eller så kallade hearings då alla intresserade företag bjuds in att delta vid ett och samma tillfälle. Vid hearings är det svårt att få igång en tvåvägskommunikation och vi brukar ofta kombinera hearings med enskilda möten. Efter att inköparen har skapat ett utkast på förfrågningsunderlag är extern remiss ytterligare ett dialogverktyg. Vi publicerar underlaget och uppmuntrar marknadens aktörer att lämna synpunkter. Vi brukar få in mycket bra synpunkter på utkastet. Det blir en kvalitetssäkring och vi skapar ännu bättre affärer. Efter att upphandlingen har annonserats förs dialog genom frågor och svarsfunktionen i respektive upphandlingsverktyg. Efter att anbuden har kommit in finns flera möjligheter till dialog t ex anbudspresentation och muntlig utvärdering, den senare formen ligger till grund för tilldelningsbeslutet. Muntlig utvärdering kan t ex göras som rollspel vid upphandling av konsulter. Efter att inkomna anbud har utvärderats och innan tilldelningsbeslut har fattats finns möjlighet att skicka beslutsunderlag på remiss till anbudsgivare och ge dem möjlighet att föra fram synpunkter. Här gäller givetvis regelverket kring möjligheter att förtydliga och komplettera anbud. Det är ett sätt att kvalitetssäkra beslutsunderlaget och öka affärsmässigheten. Efter att tilldelningsbeslutet har fattats kan det också vara bra att bjuda in de som har lämnat anbud till möte. Efter att avtal har ingåtts finns det anledning att ha flertal möten för uppföljning och utveckling av samarbetet.

    Det finns alltså en mängd metoder för dialog före, under och efter upphandling har genomförts. Men jag ser potential i att dels utveckla fler tillfällen och dels vidareutveckla de befintliga metoderna.

    Dialog utan koppling till specifik upphandling ger ytterligare möjligheter att utveckla oss, samarbetet med marknaden, konkurrensen och stärka den positiva synen på offentliga upphandlingen. Att bjuda in näringslivet till seminarium om offentlig upphandling tycker jag är mycket givande. Jag upplever att många kommuner är aktiva med sådana seminarier och att intresset från näringslivet är stort. Genom att möta företagen och höra om vilka svårigheter de upplever kan vi utveckla vår verksamhet ytterligare. Jag ser inga begränsningar i att skapa mötesplatser och forum för utbyte av tankar och idéer om utveckling av offentliga affärer.

    Häromdagen arrangerade vi i Region Skåne ett seminarium om innovationsupphandling med en rad intressanta talare bland andra närings- och innovationsminister Mikael Damberg. Det var ett sätt att lyfta frågorna och skapa intresse att delta i vår kommande innovationsupphandling.

    Det finns alltså oändligt många möjligheter att föra dialog med marknadens aktörer. Dessvärre har inköps- och upphandlingsavdelningar inte oändligt med resurser. Effekten av dialog är så pass stor att det vore relativt enkelt att visa på att effekten i form av välfungerande avtal med lägre kostnader vida överstiger mängden resurser som behöver avsättas för att uppnå den effekten. Jag undrar om någon har skapat ett sådant businesscase.

    Det kan också vara intressant att fundera på vilken metod som är mest effektiv. En metod som inte är särskilt resurskrävande och där effekten är hög. Jag skulle nog välja att avsätta en dag för hearing och efterföljande enskilda möten med potentiella anbudsgivare. Vad skulle du välja?

    Hälsningar
    Louise

    PS Henrik Karlsson är SOI:s nya vice ordförande.

    Jag tar en time-out från styrelsearbetet för att koncentrera mig på jobbet som inköpsdirektör på Region Skåne och MBA-studier.

  • Region Skånes seminarium – Innovation som sparar liv!

    img_0556-440-publik

    I inbjudan till detta synnerligen fullmatade och intressanta seminarium fanns en faktaruta som är väl värd att citera:

    Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar. Under 2013 omkom 1 662 kvinnor och män, pojkar och flickor i fallolyckor, över 70 000 blev inlagda i sluten sjukhusvård och över 270 000 uppsökte ett akutsjukhus efter att ha skadats i fallolyckor. Fallolyckor är också en av de olyckstyper som ökar snabbast av alla. Samhällskostnaderna för fallolyckor uppgick år 2012 till 24 600 000 000 kronor.

    Varje dag dör fyra äldre till följd av en fallolycka, och 135 personer skadar sig så allvarligt att de blir inlagda på sjukhus. Äldre människor är på grund av de funktionsnedsättningar som åldrande och sjukdom orsakar samt undernäring och olika typer av medicinering både mer utsatta för och mer sårbara vid fallolyckor.

    Även patienter inlagda på sjukhus skadar sig. Under 2015 rapporterades 2000 incidenter inom Region Skånes slutenvård. Några av dessa ledde till blåmärken och värk, flera till benbrott och slutligen även ett till dödsfall.

    Ovanstående citat ger alltså i koncentrat bakgrunden till varför Region Skåne nu vill satsa på en innovationsupphandling med målet att drastiskt minska antalet fallolyckor inom vården i Skåne (och i förlängningen kanske även på andra håll). Det mycket välbesökta seminariet inleddes med att moderatorn för dagen, Susanna Bill hälsade oss välkomna och gav en kort introduktion till dagen.

    3-forst

    Därefter berättade Amela Hodzic (S), engagerat regionråd, om Region Skånes fortsatta ambitioner med innovationsupphandling. I den upphandling som gjorts av plastförkläden (som tidigare var den sjunde största miljöboven inom Region Skåne) var det ett litet företag som vann och som nu håller på att placera sig på den globala kartan. Lika viktigt är att dela upp våra upphandlingar, i dag har vi exempelvis 93 leverantörer av medicinsk fotvård. Om Koncerninköps utveckling inom innovationsupphandling talade Louise Strand, inköpsdirektör på Koncerninköp. Vi som är ledare måste ta vårt ansvar, räkna med misslyckanden men våga satsa. Vi skall ha kunskap om juridiken men fokus på affären! Att utveckla dialogprocessen under hela avtals- och upphandlingsperioden är jätteviktigt, exempelvis har vi haft 150 förfrågningsunderlag på extern remiss hittills. Vi brukar använda metaforen ”innovationsvänlig tvättmaskin” för att beskriva hur vi skalar bort alla onödiga krav ur våra förfrågningsunderlag. Och vi måste kunna garantera volymer.

    Innovationsupphandling som verktyg för tillväxt i Sverige, var ämnet för Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister, som ser innovationsupphandling som verktyg för tillväxt i Sverige. När vi löser problem så ger det också globala lösningar. Och även andra regioner och kommuner kommer att ha nytta av det ni gör i Skåne i dag. Hittills har vi mätt svensk innovation i ”input” när det är resultaten som behöver mätas. Många nya lösningar testas i dag, inom exempelvis bioekonomi, cirkulära affärer, stadsutveckling etc. Upphandlingsmyndigheten skall ha fokus på ”vad som är möjligt” och den nationella upphandlingsstrategin skall driva på.

    3-andra

    Mats Ekstrand, e-hälsostrateg talade sedan om digitaliseringen av vården och vikten av att ta fram lösningar tillsammans med personalen. Otto Andersson, strategisk inköpare, berättade om resan med att fram miljövänliga förkläden. Därefter mötte vi Åke Rosén, VD på GAIA Biomaterials och vinnande leverantör i förklädesupphandlingen, som berättade om hur deras arbete gick till. Framför allt har en mängd nya affärer skapats för företaget, då man även lyckats ta fram andra produkter ur samma material, exempelvis matkassar, flaskor med mera.

    Anna Lefevre Sköldebrand, VD Swedish Medtech talade om erfarenheter från industrin – prevention eller behandling, både utifrån sina 170 medlemmar men också utifrån de sammanlagt cirka 3000 svenska företagen i branschen, varav många är väldigt små. De 170 medlemmarna står för ungefär 90 procent av all medicinteknik i landstingen.

    Anders Dellson, är VD för Innovation Skåne AB, som vill vara en motor för innovation och som erbjuder professionell affärsrådgivning i alla branscher till entreprenörer, innovatörer, forskare och andra med goda idéer och ambitionen att bygga starka, internationella företag.

    Genom den starka relationen till Region Skåne, den största sjukvårdsaktören i regionen, kan man erbjuda särskild hjälp till innovativa regionanställda, liksom till etablerat näringsliv som vill utveckla och kommersialisera nya produkter och tjänster för sjukvården.

    Efter Anders presentation var det dags för en kort mingellunch och därefter berättade Marie Loft om sina erfarenheter som anhörig, då hennes mamma drabbades av en fallskada i vården. Det var en lågmäld men skakande berättelse och uppenbarligen kändes den igen av många i publiken.

    Klas Sjöberg, docent och överläkare på Region Skåne talade om Fallprevention – vårt behov. Hans ingående analys av hur fallskador uppstår och hur många fällorna egentligen är visade hur oerhört komplex och svårgenomtränglig frågan är och att det krävs ett stort och omfattande arbete, inte precis någon quick fix, för att ta sig an frågan.

    upphandlarna-fallprev-440

    Därefter var det dags för Annica Axelsson och Lotta Ekwall-Möller, strategiska inköpare på Koncerninköp/Region Skåne, att presentera (den preliminära) Plan för innovationsupphandling av fallprevention – bakgrund, metod och tidplan. De var mycket medvetna om komplexiteten och att planerna kan behöva ändras under resans gång.

    Utifrån deras presentation ledde moderatorn Susanna Bill en frågestund där publiken naturligtvis hade mycket att fråga om, innan Amela Hodzic och Louise Strand avslutade den intensiva och mycket givande dagen.

  • Eva Kaiser – eldsjälen bakom Upphandlingsdialog Dalarna

    evak

    Foto: Irene Svedjelöv

    Många har genom åren lärt känna Eva Kaiser, eldsjäl och projektledare på Länsstyrelsen Dalarna och Upphandlingsdialog Dalarna med ursprung i RSP 3, Regionala Serviceprogrammet, insatsområde 3. Från att ha arbetat som Länshemslöjdskonsulent i Jämtlands län, med en utbildning inom konst och hantverk i botten sökte hon en tjänst på Länsstyrelsen Dalarna för att utveckla den offentliga upphandlingen inom ramen för RSP 3 och vidare inom Upphandlingsdialog Dalarna. Nu har det snart gått åtta år sedan uppstarten och Eva har valt att gå i pension vid 65 års ålder.

    – Det var ju ett stort språng, men som ändå på sätt och vis handlade om samma sak, berättar Eva. Det handlade fortfarande om näringslivs- och landsbygdsutveckling, om att skapa mötesplatser, seminarier och fortbildningar. Och jag hade fått en viss projektvana genom att vi drev ett EU-projekt tillsammans med Nord Tröndelag och Sör Tröndelag i Norge. Målet där var att de deltagande konsthantverkarna skulle vidareutvecklas inom konsthantverket så att ”man kunde leva på det”.

    – Under 2009 riggade vi RSP-projektet och den officiella starten skedde vid midsommar 2010. Tydligt fokus var ända från start att offentlig upphandling skulle kunna användas som verktyg för näringslivs- och landsbygdsutveckling och att arbetet dessutom skulle kopplas till målsättningar kring socialt företagande, renare miljö och hälsosammare mat. Under åren 2010-2013 skedde arbetet inom RSP 3, men när den projektperioden var över så hade arbetet väckt mycket positiv uppmärksamhet och vi hade ett starkt stöd från länsledningen. Samtidigt var det tydligt att arbetet inte var avslutat och trots svårigheter med att hitta ny finansiering så lyckades vi ombilda oss till Upphandlingsdialog Dalarna (UDD) och har nu finansiering från EU via Tillväxtverket och från Region Dalarna.

    – Vad är det viktigaste som hänt under de här åren?

    – Vi har satt offentlig upphandling på kartan och vi upplever att vårt arbete har gjort skillnad. På de första seminarierna kom nästan bara upphandlare, nu kommer politiker, näringslivsutvecklare, leverantörer med flera. Vår information når ut, inte minst tack vare den bredd arbetsgrupp har och andra organisationer hjälper i dag till att sprida vårt budskap.

    udd_folder_a5_webb201606-1

    – Kan du nämna några framgångsfaktorer i arbetet?

    – Den viktigaste var bildandet av själva arbetsgruppen. Jag insåg att vi behövde vara fler organisationner och myndigheter i uppdraget om det skulle bli några framgångar. Jag gjorde en lista på personer som skulle kunna vara viktiga, ringde och frågade om de ville delta i arbetet och alla tackade ja, det här kan jag ställa upp på! Arbetsgruppen har kommit att betyda enormt mycket, för utvecklingen av arbetet och för förankringen ute i verkligheten.

    Sammansättningen av gruppen har varierat något genom åren, en och annan har gått i pension eller bytt arbete men gruppen har fungerat lika bra hela tiden. Flera hade varnat mig, man kan inte ha så många i en arbetsgrupp men här har det verkligen fungerat. I dag deltar Coompanion Dalarna, Företagarna Dalarna, Landstinget Dalarna, Lantbrukarnas Riksförbund, Länsstyrelsen Dalarna, Mellansvenska Handelskammaren, Region Dalarna, Rättviks kommun samt Ronny Svensson och Gunnar Lyckhage som sakkunniga i arbetsgruppen. Alla har en viktig funktion i gruppen genom att de bidrar med olika infallsvinklar..

    – En annan viktig framgångsfaktor är att arbetet har kunnat utvecklas inom en opolitiskt styrd organisation (Länsstyrelsen). Det har gjort oss väldigt snabbfotade när det har behövts. Omvärldsanalys har hela tiden varit viktig för oss, att veta vad som händer och att kunna reagera. Även namnet, Upphandlingsdialog Dalarna, har visat sig viktigt då vi hela tiden har haft en kontinuerlig dialog med alla berörda parter

    – Dina roligaste minnen från den här tiden?

    – Det är faktiskt arbetsmötena med vår grupp, de har med åren blivit mindre formella med mycket skratt, men ändå effektiva och har alltid gett inspiration till vardagsslitet. Så otroligt roligt jobb och vi har känt att det går att påverka samhällets utveckling. Det är kul att gå till jobbet när vi alla är så engagerade!

    – Vad tror du om UDD i framtiden?

    – Den här projektperioden avslutas 2017 men om det finns behov av en fortsättning behöver Upphandlingsdialog Dalarna bygga en ny plattform, då arbetet med offentlig upphandling inte ingår i en länsstyrelses ordinarie verksamhet.

    – Och vad skall du själv göra i fortsättningen?

    – Jag tycker om att arbeta i trädgården, det finns olästa böcker och högskolekurser i intressanta ämnen… Jag ingår också i en utvecklingsgrupp för Ottilia Adelborg-museet i Gagnef och ska vara projektledare för sommarutställningen 2017. Ottilia som var kurskamrat med Karin Larsson (gift med Carl Larsson) och Anders Zorn, var konstnär, författare, Sveriges första barnboksillustratör, folklivsforskare och mycket annat. Kort sagt, jag tänker fortsätta att arbeta, men med färre strukturer att bry mig om.

    – Stort lycka till!

  • Höstseminarium hos Upphandlingsmyndigheten

    publik-upphmynd-440

    Den 21 november var det dags att ta sig till Norra Latin i Stockholm, dit Upphandlingsmyndigheten hade bjudit in för att ge oss en bild av det aktuella läget. Bland talarna fanns myndighetens generaldirektör Inger Ek, civilminister Ardalan Shekarabi och chefsjurist Anders Asplund.

    inger-ek-440

    Inger Ek hälsade den stora publiken, cirka 320 personer, välkommen och började med att presentera alldeles nyutgiven statistik över den offentliga upphandlingen. Bland annat kunde man se att mikro- och småföretag är 76 procent av anbudsgivarna och får 52 procent av uppdragen. De stora företagen lämnar i snitt 24 anbud per år medan mikroföretagen ligger på ett till två.

    inger-ardalan-moderator-440

    I ett panelsamtal med Inger Ek och civilminister Ardalan Shekarabi påpekade Inger att även Upphandlingsmyndigheten skall bli bättre på att upphandla och Ardala Shekarabi menade att ett brett arbete med den nationella strategin kommer att leda till framgång. Han nämnde också att antal områden där nya möjligheter är på väg, exempelvis möjligheterna att förhandla, att genomföra långsiktiga samarbeten kring innovation, att ta med livscykelanalyser, att reservera kontrakt och i nästa steg även kraftiga förenklingar i upphandlingar under tröskelvärdena och nya överprövningsregler. Ett nytt betänkande kommer utifrån välfärdsutredningen, inte bara kring vinstdebatten. Och Inger Ek kunde berätta att Upphandlingsmyndigheten kommer att jobba hårt med dessa frågor under det kommande året.

    Fler vägledningar är på gång, bland annat kring avtalssamarbeten mellan myndigheter och kring inköpscentraler som grossister.. Ardalan berättade att vad gäller kollektivavtal så kommer en ny proposition när det gäller obiligatoriska krav och den implementering som skall beslutas den 30/11 kommer alltså att bli ofullständig. Offentliga myndigheter vill ofta kunna ställa även arbetsrättsliga krav men saknar ibland kunskap. Så mera stöd kring detta är på gång. Man vill också skapa en plattform för samarbeten och stöd kring innovationsupphandling, då kommunerna ofta saknar både resurser och kunskaper. Men mycket förändringsarbete är gjort och under 2017 hoppas vi få se effekterna av detta.

    anders-asplund-440

    Anders Asplund är chefsjurist på Upphandlingsmyndigheten och gav oss en övergripande genomgång av de förändringar som är på väg utifrån de tre nya direktiven, en genomgång som ytterligare fördjupades under eftermiddagen. Viktiga delar för de mindre företagen är att man nu skall behöva motivera varför man inte delar upp kontrakt och att omsättningskravet inte får överstiga två gånger kontraktsvärdet.

    engelsman-440

    Delivering Sustainability through Public Procurement: Crossrail Case Study, var det långa namnet på ett mycket intressant föredrag. Hur arbetar brittiska Crossrails med fokus på hållbarhet i sina stora infrastrukturprojekt? Vi fick bland annat exempel på deras lyckade satsning för att skapa sysselsättning i samband med deras projekt, men också på det mycket avancerade miljöarbete som ingick. Andrew Eldred och Mike de Silva från Crossrail i Storbritannien förmedlade de intressanta erfarenheterna på lättbegriplig engelska.

    itman-440

    Med fokus på revolutionerande möjligheter talade sedan Stefan Hyttfors, slagkraftigt och ibland dråpligt, om de förändringar som digitaliseringen skapar och hur fort det egentligen går.

    Eftermiddagen ägnades sedan åt ett ett antal olika spår, det första en fördjupning i de nya upphandlingsreglerna, det andra åt arbetsrättsliga villkor och sociala krav och det tredje kring strategiska inköp, ESPD i praktiken och leverantörsprövning.

  • Om behovsidentifiering och funktionsupphandling i Hofors

    publik-hofors-440

    Projektet Tidig Dialog i offentlig upphandling drivs av Innovation X i Gävleborg, Upphandlingsdialog Dalarna och Upphandlingsmyndigheten. Den 17 november var det dags för ytterligare ett seminarium, denna gång i Hofors. Ämnet för dagen var Hur köper man funktion?

    Behovsidentifiering borde ligga till grund för all upphandling för att skapa bättre affärer och effektivare utnyttjande av våra offentliga medel. Funktionsupphandling kan användas för att få mer fokus på de effekter vi vill ha av våra offentliga produkter och tjänster. Men var finns kunskapen om det verkliga behovet, vilket är en förutsättning för att uppnå önskad effekt av offentliga inköp.

    I Sverige förväntas tillväxten ske främst med hjälp av nya innovationer och av de små och medelstora företagen. Problemet är att de har stora svårigheter att komma in på den offentliga marknaden.

    Så kan frågeställningarna kort beskrivas inför de föredrag och workshops som ingick i dagen.

    marie-louise-dangart-440

    Engagerade kommunalrådet (och blivande regionrådet i Gävleborg) Marie-Louise Dangardt hälsade oss välkomna till Hofors och beskrev sin starka tro på innovationsupphandling som en väg att skapa lösningar utifrån bra behovsanalyser, som samtidigt utvecklar det regionala näringslivet.

    sigridoanette-2-440

    Sigrid Petterssén och Anette Jonsäll är projektledare respektive forskare i projektet Upphandlingsdriven Innovation för Regional Tillväxt i Region Gävleborg. Sigrid gav oss en bild av innebörden i den nya nationella upphandlingsstrategin, ställt i relation till det pågående projektet och Anette beskrev metoderna de utvecklat för behovsidentifiering, framför allt i det tidigare arbetet med Innovationsupphandling X och Ramsjömodellen. Att genomföra behovsidentifieringen på rätt sätt är helt avgörande för utfallet av en funktions- eller innovationsupphandling.

    bjorn-axelsson-hofors-440

    Professor em Björn Axelsson, från Handelshögskolan var Sveriges första inköpsprofessor och har varit mycket engagerad i SOI’s certifieringsarbete. Han gav oss en grundlig och engagerad genomgång av hur funktionsupphandling fungerar och de olika modeller som kan användas. Att skapa förnyelse (innovation) genom funktionsupphandling var rubriken för föredraget. Bland de underliggande funktionerna i funktionsupphandling lyfte han bland annat fram;

    * Uttrycklig koppling mellan det som köps och den köpande organisationens mål

    * Skapar klarhet för båda (alla) parter om det slutliga målet/syftet

    * Man utnyttjar leverantörens kompetens och stimulerar dennes utveckling, vilket på sikt ger mer kompetenta leverantörer

    * Stimulerar båda parter att kommunicera och arbeta integrerat (innovation i samspel)

    * Kan ofta koppla ihop utfall och belöning (resultatstyrda kontrakt)

    Det man vill (och kan) uppnå är följande:

    * Flytta risk till leverantören(erna)

    * Stimulera nyfikenhet och interaktion

    * Leverantören blir intresserad av “applikationen” och verksamheten

    * Stimulera förnyelse

    * Resultatet i fokus (inte utförandet)

    * Erbjuda en långsiktig affär och möjlighet att “hämta hem” initiala investeringar

    * Förbättra funktionen (kvalitet, ekonomi) för den köpande organisationen & dess kunder

    Efter Björn Axelssons föredrag genomfördes workshops med utgångspunkt i den nationella upphandlingsstrategins sju punkter. Frågorna löd helt enkelt;

    1. Vad är nytt?

    2. Vad är svårt?

    3. Vem är ansvarig för att det ska börja hända?

    4. Vem gör uppföljning och utvärdering?

    Efter livliga diskussioner kunde bland annat konstateras en stor enighet kring att om strategin skall ge konkreta resultat så krävs en samverkan mellan beställare, upphandlare och politiker/beslutsfattare.

    marie-emilsson-440

    Efter lunch fick vi lyssna på hur Marie Emilsson utvecklar sin roll som inköpssamordnare i Söderhamns kommun. Man bedriver ett avancerat utvecklingsarbete kring roller och ansvar i upphandlingsprocessen, där rollerna definieras väldigt tydligt, med förbeställare, certifierade beställare och inköpsansvariga i de olika förvaltningarna. Marie utbildar, samordnar och är även länken till Inköp Gävleborg.

    Sigrid Petterssén och Anette Jonsäll berättade om hur verkligheten ser ut för de små innovatörer som väntas stå för tillväxten men som ändå har så förtvivlat svårt att få avtal och affärer med den offentliga sektorn. Här faller ett tungt ansvar på hur vi förmår att tillämpa de lärdomar som vi bland annat fått under dagens möte.

    kerstin-a-m-440

    Avslutningsvis presenterade Kerstin Angberg Morgården det aktuella arbetet hos Upphandlingsdialog Dalarna, bland annat med direktupphandling som strategiskt verktyg för lokal och regional näringslivsutveckling. Kerstin håller just på att ta över rollen som projektledare för Upphandlingsdialog Dalarna, efter Eva Kaiser (vars långvariga arbete presenteras i en separat artikel).

  • Ulf E Andersson – om innovation och upphandling för framtiden

    ulf-erik

    Ulf Andersson i Naturvårdsverkets monter på SKL’s och Vinnovas Innovationsdag

    Formellt sett är Ulf E Andersson projektledare på Naturvårdsverkets enhet för styrmedel, naturresurser och kretslopp. För undertecknad, som har mött honom genom åren, är han framför allt en entusiast och en förkämpe för miljön, som ständigt sprudlar av idéer och tankar om framtiden. Med en utbildningsbakgrund dels som biolog, dels som effektivitetsrevisor, är han väl lämpad att arbeta med det omställningsarbete som krävs för att vi skall klara de förändringar som behövs, om vi skall överleva på det enda jordklot vi har till förfogande. Innan Ulf började på Naturvårdsverket så arbetade han bland annat på Riksrevisionen med just granskning av organisationers effektivitet.

    I de många projekt som Ulf lett och deltagit i handlar det ofta om att kunna samverka med andra myndigheter, som exempelvis Vinnova och Energimyndigheten, på ett konstruktivt sätt, i bedömnings- och i ledningsgrupper. Ett gott exempel är rapporten Spetstekniker för miljömålen. Fyra tankesmedjor för en ny generation svensk miljöteknik, där man på uppdrag av regeringen samverkade med Vinnova, Rymdstyrelsen,  Energimyndigheten och IVL. Skriften fokuserar på fyra områden; IT, nanoteknik, bioteknik och naturbaserade lösningar, samt rymdbaserad teknik.

    Vi träffas över en kopp kaffe i Naturvårdsverket lokaler. Ulf är en smula bekymrad. Det finns ju folk här på myndigheten som kan mer om upphandling än vad jag gör, tycker han. Då jag förklarar att jag vill få hans syn på kopplingen mellan upphandling, innovation och lösningar för framtiden, lyser han upp. Där är ju läget glasklart. Med en årlig upphandling på mer än 600 miljarder kronor så är det ju uppenbart att här finns medel som kan användas på ett smart sätt, förutsatt att styrning, utveckling av lämpliga incitament och anpassning av regelverket genomförs från statens sida. Idag har bara Energimyndigheten medel för att genomföra innovationsupphandlingar för andras räkning (katalytisk innovationsupphandling). Ulf visar citat ur den nyss nämnda skriftens rekommendationer.

    • Främja upphandlingar av innovationer och ny teknik. Detta är viktigt generellt för miljöteknik, men speciellt för de spetstekniker där tekniklösningar har hämtats från ett annat sakområde. Implementering kan ske genom innovationsupphandling, innovationsvänlig upphandling och teknikupphandling

    • Främja att innovationstävlingar kan genomföras som sedan bör kunna följas av upphandlingar och investeringar.

    – Innovation är ett vitt begrepp. Det handlar inte bara om ny teknik utan innovation kan även vara systemlösningar där vi tillämpar befintlig teknik på nya oprövade sätt, om skapande av affärsmodeller, kunskapsspridning, policyutformning och mycket annat. Ett nyckelord inom upphandling är naturligtvis funktionsupphandling, att inte sätta gränser som utestänger de nya och kanske helt oväntade lösningarna, där input kanske kommer från helt andra branscher. Innovationstävlingar som kan kopplas till innovationsupphandling är faktiskt en mycket god idé, där till exempel USA ligger långt före oss. Upphandlingens roll är dubbel, dels kan man gå i spetsen och vara ett föredöme, dels görs hos offentlig sektor inköp i volymer som kan bidra till att ge kommersiell bärkraft åt spjutspetsföretagen.

    Förutom de ämnen som nämndes i rapporten, så känner jag starkt för frågor kring stadsutveckling och framtidens odling i ett hållbarhetsperspektiv. Här finns oändligt mycket att göra men också oerhört många goda idéer och spirande initiativ, säger Ulf.

    – Du har bara ett antal månader kvar innan du lämnar Naturvårdsverket för att övergå till att bli pensionär. Hur tänker du kring det?

    – Ja, det är ju på sätt och vis ett bekymmer. Jag tillhör ju den där gamla 68-generationen som vill lämna något bestående efter sig, som bidrar till en bättre värld. Dessutom är jag ju både en social varelse och tycker om att arbeta. Jag har många idéer kring kretsloppslösningar kopplade till stadsutveckling och till hur stad och land måste fungera i ett gemensamt sammanhang. Vi befinner oss ju i ett paradigmskifte, där vi inte kan fortsätta att konsumera bekymmerslöst och som om ingenting har hänt. Men jag tror det är fullt möjligt att skapa lösningar som är både billiga, bekväma och som gör livet enkelt. Vi skall ju inte gå tillbaka till 1800-talet med hacka och spade, eller gräva ner oss i bunkrar och invänta den stora katastrofen, utan vi skall skapa ett gott sätt att leva, utan att vi förslösar våra gemensamma resurser. Men jag håller på att titta på lämpliga lösningar för hur jag skall kunna fortsätta att engagera mig och arbeta med de här frågorna. Så det kanske till och med blir en ännu mer spännande tid som väntar efter min pensionering!

  • Ordföranden har ordet

    Ordförande Emma B 2

    Just do it – eller?

    Ett av mina motton i livet har jag stulit från ett känt varumärke. Just do it! Vill jag något tillräckligt mycket gör jag det även om jag egentligen inte vågar eller är osäker på om jag kan. Antagligen är jag inte ensam om det mottot. Att utmana sig själv är en självklarhet om man vill utvecklas och komma vidare i livet.

    Jag är också en sådan som skjuter upp till imorgon. Allra helst om det jag borde göra inte känns tillräckligt motiverande. Rutinuppgifter, administration och att rensa i röran är sådant som jag gärna skjuter upp. För några år sedan gick jag en kurs som skulle lära mig att göra saker direkt. Åtgärda mailet när jag öppnar det. Göra färdigt när jag påbörjar. Ta det där svåra samtalet. Det blir inte bättre imorgon och problemet finns kvar eller växer.

    Den här helgen har vi tagit itu med ett projekt som vi skjutit framför oss alldeles för länge. Nu har vi ägnat två dagar åt att städa, bära och köra 26 mil för att köpa platta paket. En hel helg gick åt och Lidingöloppet jag sprang för en månad sedan var inte någon ansträngning i jämförelse med detta. Men jag känner också – varför gjorde vi inte det här tidigare? Så här i efterhand är det skrämmande att tänka på hur mycket tid och irritation jag har lagt ner på vårt skräprum istället för att åtgärda det verkliga problemet.

    De senaste åren har jag och mina medarbetare varit inspirerade av Lean. Varje morgon träffas vi vid en jättelik whiteboardtavla för att tillsammans skapa framdrift i våra processer, hjälpa varandra att fokusera för att komma vidare och driva vårt utvecklingsarbete gemensamt. Vi har därtill nyligen infört ett arbetssätt för att hantera och prioritera avvikelser i inköpsprocessen. Syftet är att vi ska lägga resurserna på rätt åtgärder för att lösa rätt problem. Det vill säga – tvärtom mot just do it. Först ska vi analysera problemet och sedan prioritera resurserna för att göra det som ger mest effekt i våra processer. Satsar vi på att lösa rätt problem är det troligt att många andra problem löser sig också.

    Allt tyder på att Riksdagen röstar om att anta de nya reglerna för offentlig upphandling den 30 november. Propositionen är mycket omfattande med närmare 3000 sidor inräknat bilagorna. Det finns problem och utmaningar i offentlig upphandling och med hjälp av lagförslaget försöker regeringen lösa problemen med fler paragrafer. Vi i SOI hade hellre sett att regeringen varit lean-inspirerade, d.v.s. haft tilltro till oss inköpare och istället fokuserat på att lösa det verkliga problemet: lagarna är för omfattande och detaljerade! De är inte tillräckligt flexibla och de är inte enkla att tillämpa för vare sig köpare eller säljare. Trots det jag vill ändå att propositionen går igenom. Sverige har skjutit upp att införa EU-direktivet tillräckligt länge och nu har vi haft flera år av spekulationer och diskussioner om hur det kommer att bli. Nu är det dags att det blir verkstad.

    Just do it!

    Emma Breheim

    Ps. Den 10 november deltar jag i en panel på konferensen Upphandlingsforum i Stockholm för att diskutera hur vi förbereder oss inför de nya lagarna. Jag är nyfiken på hur du förbereder dig – maila mig gärna med dina tankar. Hoppas att vi ses där! Ds.

  • SOI Mitt – trivsamt, intensivt och lärorikt!

    publikum-440

    Vinterkylan hade börjat smyga sig på när SOI Mitt hade sitt höstmöte på Faluns gamla gruvområde, den 27 september. I lokalerna var det dock både varmt och trivsamt, och där hade ett sextiotal personer samlats. Det passade bra med tanke på dagens tema ”Hetaste hösten någonsin för offentlig upphandling”. Efter kaffedrickande och minglande hälsade dagens värd, Anders Karlin, till vardags chef på UpphandlingsCenter i Falun-Borlänge-regionen, oss välkomna. Därefter fick även Faluns kommunalråd, Susanne Norberg och Joakim Storck, tillfälle att hälsa oss välkomna samt berätta lite om Falun som expansiv centralort i Dalarna. Joakim Storck sitter även med i den gemensamma nämnden för upphandling (GNU).

    gruvfolk-440

    För de senaste nyheterna från SOI, lokalt och regionalt svarade Egil Nylén från SOI’s styrelse och Johan Almesjö från Inköp Gävleborg och de avslutade naturligtvis med en inbjudan till SOI’s nästa årskonferens, 24 till 26 april 2017 i Gävle.

    blandade-440

    Innan det var dags för lunch och en promenad på gruvområdet och i gruvmuseet fick vi också höra Hampus Allerstrand, jurist på Sveriges Kommuner och Landsting, göra en grundlig genomgång av den kommande upphandlingslagstiftningen och de nya möjligheter som den erbjuder.

    blandadefler

    Efter lunchen var det dags för Björn Bergström (tidigare ordförande för SOI) att berätta om de tio principer för framgångsrik upphandling som han och Eva-Lotta Löwstedt Lundell (även hon tidigare ordförande i SOI) skrivit om i sin gemensamma bok, som heter just Tio principer för en framgångsrik upphandling. Det handlar mycket om att förändra upphandlarens roll, att se upphandlaren som en facilitator (möjliggörare) i sin roll att tolka och översätta beställarens behov till ett konkret förfrågnings-
    underlag, som skall formas så att det både tillvaratar beställarens behov och tilltalar leverantörerna och uppmuntrar till goda affärer även i ett långsiktigt perspektiv.

    Olof Molander är Affärsområdeschef Ramavtal på SKL Kommentus och berättade utförligt och målande om hur SKL Kommentus nu satsar på mer dialog och uppsökande verksamhet gentemot sina kunder – mer lyhördhet och mer möjligheter till specifika lösningar för enskilda kunder.

    Om det spännande projektet Tidig dialog, där Dalarna och Gästrikland samverkar med  Upphandlingsmyndigheten berättade Lina Haglund, Teamledare och Upphandlare hos Inköp Gävleborg.

    Trots ett intensivt och koncentrationskrävande program under dagen så var stämningen fortfarande på topp vid eftermiddagsfikat. Därefter avslutades dagen med ett engagerat föredrag kring sociala krav i upphandling, och sociala företag, av Bengt Sundgren från Coompanion Dalarna.

    Innan det var dags för avfärd passade SOI.s utsände på att känna sig som kung för en kort stund, en möjlighet som gruvmuseet kunde erbjuda den hugade. Och efter avslutat möte med SOI Mitt kunde vi, nu bättre rustade än någonsin, anträda hemfärden.

    blandadeflerfler

  • Securitas löfte inför den offentliga affären

    joachim-kalssholm-225x300px

    Säkerhets- och bevakningsbranschen hör till de branscher där överprövningar är som vanligast och begärs i över 50 procent av upphandlingarna. Därför väckte det berättigad uppmärksamhet då dokumentet ”Securitas löfte inför den offentliga affären” släpptes, både för att det dök upp i en bransch där det inte förväntades, men också för att det är kortfattat men mycket tydligt i sitt budskap. Det består av två delar, ett personligt uttalande från Securitas VD, Joachim Källsholm och en dryg halvsida som ger bakgrund, utgångspunkt och som avslutas med Securitas tydliga löfte, värt att citera.

    Under en upphandling lovar vi att:

    – Vi inför en upphandling kommer att försöka initiera en öppen dialog kring behov där upphandlaren bjuder in hela marknaden och där dialogen ska leda till att säkerställa konkurrens på lika villkor och öka nyttan för beställaren.

    – Vi kommer att påtala felaktigheter i en upphandling som riskerar att skada en konkurrens på lika villkor. Vi kommer att påtala dem så snart vi upptäckt dem och kommer att eftersträva att göra det så tidigt som möjligt.

    – Vi inte kommer att begära överprövning på grund av felaktigheter som vi inte påtalat (en självpåtagen preklusionsfrist).

    – Vi inte kommer att ha synpunkter på brister i konkurrenters anbud som är av formaliakaraktär och där det på annat sätt framgår att konkurrenten uppfyller kravet.

    – De priser vi lämnar alltid är affärsmässigt motiverade.

    – Vi alltid kommer att eftersträva en dialog innan eventuella andra åtgärder.

    Under avtalsperioden lovar vi att:

    – Agera på ett öppet och affärsmässigt sätt för att eftersträva en avtalsrelation som gynnar båda parter, men där vi samtidigt tar tillvara våra egna berättigade intressen av att göra vinst och därmed kunna leverera långsiktigt hållbara tjänster.

    Hela dokumentet kan laddas ner här.

    Vi har fått en stunds samtal med Joachim Källsholm och är naturligtvis nyfikna på bakgrunden till dokumentet.

    – Eftersom vi finns representerade i åtminstone sjuttiofem procent av Sveriges kommuner har vi tydligt kunnat se att framför allt kommunerna i dag öppnar upp till dialog och till diskussioner kring verksamheternas behov. Samtidigt har medborgarna ökat sina krav på hur skattepengarna används och på hur politikerna styr samhällets inköpsverkamhet.

    – Att skapa hållbar offentlig upphandling är något som alla vinner på. Hittills har tillämpningen av LOU handlat för mycket om formalia och för lite om vad som skall åstadkommas. När man köper bevakningstjänster skall det inte bara handla om att köpa timmar till lägsta pris, utan om en viss kvalitet och om vilket resultat som skall uppnås.

    – När det gäller överprövningar så har vi varit lika goda kålsupare som alla andra. Samtidigt har det blivit allt mera tydligt att detta är en återvändsgränd. ”LOU-taktiken” har inte lett till goda affärer, den offentliga affären utgör cirka femtio procent av vår avtalsportfölj men har betydligt sämre lönsamhet än snittet i våra övriga affärer. Jag tror att en stor del av anledningen är bristen på kommunikation mellan branschen och beställarna, kombinerat med ett komplicerat regelverk. Men jag tror också att med dialog och sunt förnuft så går det att skapa bra affärer inom LOU’s ramar. Och man måste kunna skapa business på egna meriter, inte på att överpröva och begära skadestånd in absurdum. Vårt fokus måste vara på det som köparen vill ha. Vi är dessutom störst i branschen i Sverige, skall den utvecklas så måste vi vara med och gå i spetsen.

    – Men jag tror också att den offentliga upphandlingen, då den har använts fel, har bidragit till att slå ut mindre lokala företag. Det krävs ett lokalpolitiskt perspektiv i den offentliga upphandlingen. Securitas startade 1934 och vi har valt att kunna ta förlustår utan att för den skull lämna orten. Vi vill vara lokala och vi har fortfarande en väldigt platt organisation, som består av entreprenörer på ort och ställe. Sverige bygger på att vi har en levande landsbygd och det finns traditioner i vårt företag som vi vill fortsätta att hålla levande. Även om vi är börsnoterade och har vinstkrav på oss så måste vi våga tänka långsiktigt. Och vi tycker att vi har en bra dialog med lokala politiker.

    – När det gäller att utveckla branschen måste jag också nämna att vi har haft en bra draghjälp av Almega, som har spelat en positiv roll här, precis som dom har gjort i exempelvis städbranschen. Vår utgångspunkt är samhällsansvar och vårt uppdrag att skydda samhället.

    – Vad har ni mött för reaktioner på ert initiativ?

    – Vi har fått mycket fler positiva reaktioner än vad vi hade väntat oss, både från vår egen bransch och från andra branscher. Och åtskilliga kontakter även från köparsidan, där man vill utveckla dialogen, med fokus på resultat. Man ser det inte som ett misslyckande att man inte kan allt om alla branscher. Och jag får ofta vara ute och prata i olika sammanhang om hur vi tänker kring den offentliga affären.

    – En sista fråga, vad gör du när du är ledig?

    – Jag tycker om att vara ute i skärgården med båten, var med och bildade den båtklubb där jag är ordförande, år 2009. Många har försökt övertala mig att flytta till Stockholm, men jag bor hellre kvar i Norrköping, så det är alltså Gryts skärgård vi talar om. Men jag har också lyckats klara halva Vasaloppet, utan att egentligen kunna åka skidor. Nu har jag blivit lite bättre på det, så målet är att klara hela loppet nästa gång.

  • Från bulle till buffé – att upphandla med fördelningsnyckel

    biggan-2-stor

    Stockholms universitet är stort! Här finns 75 000 studenter och ungefär 6 000 anställda. Att upphandla fika- och cateringtjänster till de anställda är alltså en komplex uppgift, där varje institution, eller till och med delar av en institution, har egna specifika önskemål, både vad gäller produkter och storlek på leveranser.

    Det föll på upphandlaren Birgitta (Biggan) Löfgren att lösa uppgiften, som dessutom omfattade ett antal olika leveransställen i Stockholmsområdet. Miljöhänsyn skulle tas, leveranser anpassade för vegetarianer, veganer med mera specialönskemål skulle ingå. Leveranserna skulle kunna anpassas för allt från två-tre till tusen personer.

    Redan tunnelbaneresan ut till universitetsområdet i Frescati gav en antydan. Proppfulla vagnar och till och med ett antal minuter långa köer till rulltrapporna.

    Vi träffar Birgitta i en mindre träbyggnad, inklämd mellan några stora huskomplex. Hon har, med en bakgrund som förvaltningssocionom, arbetat med olika administrativa uppgifter på universitetet sedan 1998, men de senaste två och ett halvt åren enbart med upphandling. Upphandlingsavdelningen har på relativt kort tid växt från tre till tio personer, snart tolv med e-handel inräknat. Dessutom finns tre praktikanter, som håller på att utbilda sig till upphandlare. Birgittas uppdrag handlar till stor del om upphandling av tjänster.

    – När det gäller fika och catering är detta det första avtalet. Tidigare har personalen varit vana att köpa som dom ville, berättar Birgitta. Detta är ett led i en generell ambition från universitetsledningen att styra upp våra inköp på ett bättre sätt. Från och med våren 2016 har en anställd på sektionen fått specialuppdrag att arbeta med avtalsuppföljning som avtalscontroller. Och på sikt skall även fika- och cateringtjänsterna in i e-handelssystemet men det kommer att ta tid.

    – När uppdraget kom att upphandla ”från bulle till buffé” så fick jag anledning att fundera över hur man kunde upphandla på ett så spretigt område på ett smart och fungerande sätt. Och då dök begreppet fördelningsnyckel upp, något som bland annat har använts i Kammarkollegiets möbelupphandlingar. Där finns en beloppsgräns på 300 000 kronor, vilket inte behövs hos oss. Även om man inte kan säga att det finns en tydlig praxis utvecklad på området fördelningsnyckel så finns ändå några domar och själva metoden borde fungera bra hos oss.

    – För att få med ett så brett utbud som möjligt av både större och mindre lokala leverantörer så valde jag att det skulle gå att lämna anbud på ett eller flera av fem geografiska områden och ett eller flera av tre produktområden, fika, enklare catering och finare catering. Det gjordes också en kvalitetsbedömning utifrån utbud, variation i leveranser över tid, bilder och referenser. Ett utvärderingspris skapades utifrån pris, kvalitet och varierat utbud.

    Fördelningsnyckeln när det gäller beställarens behov består av sju olika punkter, som avrop kan göras utifrån.

    • Sortiment

    • Pris

    • Leveransmöjligheter, med eller utan både kaffe/te och bröd

    • Miljöanpassat/ekologiskt utbud

    • Särskilt anpassat utbud för allergiker och annat födoämnesalternativ

    • Möjlighet att leverera till ett helt arrangemang, fika, lunch samt middag eller buffé

    • Möjlighet till att hyra tält, bord och stolar

    Hur långt i förväg beställningen behöver göras beror på typ av leverans och antal deltagande personer.

    – Den uppdelning vi gjorde, på geografiska- och produktområden gjorde att vi har kunnat teckna avtal med fem stycken leverantörer, vilket inte hade varit möjligt annars. Bara en av dem täcker både alla geografiska och alla produktområdena. Avtalet är på tre år, med möjlighet till förlängning i upp till tre år.

    – Nu lägger vi möda på att få ut information brett kring avtalet. Finns det ett avtal så skall det ju följas också och vi har ju lagt ett stort arbete på att skapa ett avtal som skall fungera för alla våra beställare.

    – Att styra upp inköpsverksamheten är en utmaning, men det är kul att vara upphandlare! Man får ständigt lära nytt och man får anstränga sig en del. Ena dagen är det bullar, nästa är det stödtjänster och den tredje är det nyckelservice. Jag trivs verkligen med mitt jobb, avslutar Birgitta.

  • Hexanova och den offentliga upphandlingen

    urban-o-peter-440

    Vi träffar Urban Nilsson, VD på Hexanova, och Peter Ljungbro, ny operativ chef på företaget, för ett samtal över en kopp kaffe på Stockholmskontoret.

    – Den offentliga upphandlingen har kommit att ta allt mer plats i den offentliga debatten och har därmed väckt allt mer medialt intresse. Vad innebär det för Hexanova, som ju har stått bakom olika arrangemang, som ”Upphandlingsdagarna” och ”Offentliga Affärer i Almedalen” under ett antal år? Ökar intresset och publiken? Kommer ni att utöka mängden arrangemang och bevakningen av offentlig upphandling framöver?

    – Vi ser samma trend vad avser intresset och kan konstatera att våra upphandlingsdagar har haft en långsam men stabil tillväxt vad gäller antalet deltagare sedan starten för 12 år sedan då 150 personer besökte oss , i år var vi dryga 800 på plats vilket visar på att dagarna är viktiga och skapar nytta åt målgruppen, men också att intresset för frågan ökar.

    När det gäller offentliga affärers seminarier i Almedalen tycker vi oss se en liknande uppgång av intresset för det mer politiskt strategiska perspektivet på offentlig upphandling även där.  Vi ser dock ingen anledning att öka antalet evenemang riktade till upphandlare och inköpare utöver de kurser vi startade upp i år, vi vill istället utveckla våra befintliga evenemang ytterligare och hoppas att lika många väljer att besöka oss även i framtiden.

    – Du Peter är ju ny operativ chef på Hexanova. Vad innebär detta konkret? Vilka erfarenheter har du med dig in i rollen?

    – Arbetet som operativ chef omfattar i första hand att tillsammans med mina kollegor förbereda, genomföra och följa upp våra mötesplatser/arrangemang. Bland andra de som du nämnt tidigare.

    Jag har min bakgrund inom Hotell – och FMbranschen där jag under de senaste tio åren arbetat som försäljningschef och projektledare för offentlig sektor inom ISS Facility Services AB i Sverige.

    Mitt fokus har under den tiden varit offentlig upphandling, men även dialog med såväl upphandlare som politiker och samarbete med olika myndigheter och branschorganisationer. Jag har även under ett antal år ingått i programrådet för upphandlingsdagarna och deltagit i ett antal projekt och upphandlingsråd kring offentlig upphandling.

    – Och Urban , hur förändras din VD-roll utifrån att Peter har kommit in i organisationen?

    – Då Peter under hand kommer in i den operativa driften av eventverksamheten och tar över delar av min roll samt viss projektledning öppnas möjligheter för mig att arbeta mer strategiskt och långsiktigt med exvis utveckling, planering och framtagande av nya evenemang och mötesplatser riktade till Offentlig sektor, men jag skall även få tid att stötta upp i andra delar av vår verksamhet som våra tidningar och det nya affärsområdet Hexanova academy där vi tar fram speciellt anpassade kurser riktade till offentliga organisationer och verksamheter. Personligen tycker jag att min roll utvecklas positivt då jag är mer av en entreprenör än en förvaltare i min personlighet.

    – Tidningen Offentliga Affärer har fått ett ökat fokus på den offentliga upphandlingen under senare år. Hur kommer den utvecklingen att fortsätta?

    – Utvecklingen fortsätter mot att ta ett bredare grepp om den offentliga affären, denna strategi är inte ny då vi länge betraktat den offentliga affären som mer än upphandling och inköp, exvis spelar ledarskapet en stor roll,liksom ekonomi och verksamhetsutveckling. Vi fortsätter alltså att redaktionellt bevaka även dessa områden utifrån perspektivet goda offentliga affärer. Du har dock rätt i att fokus på det praktiska upphandlings och inköpsarbetet fått större betydelse i tidningen. Detta beror delvis på att intresset för frågan ökat, men också att vår redaktör på området Bo Höglander har stor del i tidningen och stor kunskap på området.

    – Hur ser du/ni på den offentliga upphandlingens fortsatta utveckling och betydelse för samhällsutveckling och nytta för skattebetalarna?

    – Vi har länge sett offentliga inköp och upphandling som en viktig faktor för svensk offentlig ekonomi och i förlängningen fortsatt välfärd. Glädjande nog kan vi konstatera att fler än oss och de direkt inblandade börjat få upp ögonen för kraften i detta. I spåren av medialt ökad fokus och inte minst en minister med fokus och intresse för frågan har även politiker och högre chefstjänstemän på lokal nivå börjat intressera sig. Vi ser detta som en viktig förutsättning för en positiv samhällsutveckling som självklart slutligen kommer skattebetalarna till gagn.

    – Är det på väg att skapas ett sundare förhållande och en bättre dialog mellan upphandlare och leverantörer? Kan ni ha en roll i detta?

    – Rädslan för dialog mellan upphandlande myndighet och dess leverantörer är en fara för ovan nämnda positiva utveckling. Vi ser sedan ett antal år tillbaka att denna rädsla är på väg bort och att dialogen ökar både inför en upphandling och under avtalstider. Även lagstiftningen anpassas och förbättras på vissa områden som möjliggör ökad dialog och förhandling. Dock finns det mycket kvar att göra, en tydlig missuppfattning om att offentliga upphandlingar enbart handlar om pris är sedan länge vida spridd, inte minst bland leverantörerna som i vissa fall helt undviker att lämna anbud. Denna uppfattning kan vi som media och arrangör av en av landets största mötesplatser på området självklart bidra till att minska.

    – Hur ser ni på SOI:s verksamhet och betydelse, nu och framöver?

    – SOI har en viktig roll i att sprida information och verka aktivt för upphandlare och inköpares intressen i samhället såväl som i den egna organisationen. Kan SOI nå ut till andra än de redan invigda så tror jag att effekten av arbetet kan bli ännu större i framtiden.

  • e-Förvaltningsdagarna och digitaliseringen

    epublik-440

    Detta år hade e-Förvaltningsdagarna flyttat till Stockholsmässan, kanske ett klokt drag med tanke på att totalt 950 personer hade infunnit sig. Parallellt med denna arrangerades också Publikom, kring kommunikation i offentlig sektor och med vissa gemensamma programpunkter.

    darja-isaksson-440

    Digitaliseringen kommer att ställa stora krav på förnyelse inom offentlig förvaltning och det märktes tydligt att intresset var mycket stort. Allra störst intresse tilldrog sig nog två anföranden. Dels gällde det Darja Isaksson, som är ledamot i regeringens nationella innovationsråd. Med målande penseldrag berättade hon om de krav som ställs, om vi skall kunna motsvara medborgarnas förväntningar i framtiden, om det mod som krävs och om de stora förändringar som väntar om hörnet. ” Den digitala dimensionen ändrar förutsättningarna för hur vi producerar, distribuerar, marknadsför och konsumerar. Kort sagt; alla branscher och affärsmodeller förändras, så även spelreglerna för alltifrån talent management till hur vi samverkar i samhället. Individer, organisationer och samhällen som kan omsätta dessa nya möjligheter i handling är en del av ett gigantiskt, globalt nytt värdeskapande som vi förhoppningsvis använder till att skapa en mer hållbar värld.”

    goran-persson

    Det andra anförandet kom från tidigare statsministern Göran Persson som lika målande och med många dråpliga och slagkraftiga liknelser beskrev Konsten att leda mot förändring. Han delade med sig av sitt arbete med ledarskap, för att genomdriva stora och nödvändiga förändringar i det svenska samhället och inte minst ville han slå ett slag för retoriken, för talarkonsten, att kunna tala fritt utan manus. Detta menade han är helt nödvändigt för att man skall kunna fungera som ledare och han jämförde med USA, där förmågan att tala är en av de viktigaste faktorerna för framgång. Själv tränar han gärna medan han kör traktor men han hade ”hört talas om att det finns människor som ger sig ut och springer på fritiden” och menade att detta också kunde ge goda tillfällen till att träna talekonst.

    Många andra intressanta inslag fanns att ta del av under konferensen. Men förutom att lyssna på intressanta föredrag och debatter så möter man också människor då man besöker konferenser. Bland annat stötte vi på Annelie Gärdmark, kommunikationschef på Upphandlingsbolaget i Göteborg och nominerad till Publikoms pris Megafonen för sitt arbete med upphandlingspodden Röster om upphandling. Vi stötte också på advokat Lars Arrhed från Advokatfirman Lindahl, som nyligen släppt boken Offentlig upphandling av komplexa IT-tjänster. Om dessa bägge skriver vi i separata artiklar på SOI’s hemsida.

  • Grossistbarometern – för bättre livsmedelsupphandling

    deltagare-k-o-n-440

    Den 12 oktober bjöd Kost & Näring, branschorganisation för Sveriges kostchefer, och deras fokusgrupp Upphandling in till livsmedelssemiarium. Anledningen var flera, framför allt att den nya Grossistbarometern hade släppts, men också uppdateringen av kriterierna för livsmedlsupphandling. Dessutom gavs en presentation av den senaste versionen av föreningens verktyg för livsmedelsupphandling.

    gross

    Ett åttiotal personer hade samlats och fick bland annat lyssna till Upphandlingsmyndighetens generaldirektör, Inger Ek, som talade om Offentlig upphandling – ramverk för samhällsnytta. Tillägg till Branschöverenskommelse för upphandling av livsmedel presenterades också. Vad gäller Grossistbarometern kan konstateras att överprövningarna fortsätter att minska och att Gunnar Dafgård och Svensk Cater inte ens förekommer i statistiken. Man kan också se att köparnas uppföljning av avtalen fortsätter att utvecklas positivt. En samlad bedömning visar också att kostcheferna anser att samarbetet med grossisterna fortsätter att utvecklas positivt.

    monica_sihlen-440

    Monica Sihlén från Upphandlingsmyndigheten berättade om 2016 års kriterieuppdatering och hur den påverkar livsmedelsupphandlingen. Helsingborgs stad har lyckats mycket bra med uppföljning av livsmedelsupphandlingar vilket gett stora ekonomiska besparingar. Linda Bjarle. livsmedelscontroller berättade om hur man arbetar med genomförande, implementering och uppföljning av stora livsmedelsupphandlingar i Helsingborg.

    Ibland kan det förstås gå alldeles åt skogen. Hampus Allerstrand, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, berättade om hur man häver ett livsmedelsavtal på rätt sätt, innan det var dags för moderator Karin Lidén, kostchef i Kramfors och tidigare ordförande för Kost & Näring, att tacka för dagen.

    För att ladda ner Grossistbarometern, klicka här. För att få veta med om Kost & Näring kan du klicka här.

  • Lars Arrhed – att upphandla IT med framgång

    lars-arrhed-gbg-350

    På e-Förvaltningsdagarna träffar vi Lars Arrhed, som nyligen släppt boken Offentlig upphandling av komplexa IT-tjänster. Vi får en stunds samtal över en kopp kaffe. Lars är sedan några år advokat på Advokatfirman Lindahl. Då jag inleder med att fråga vad han gjort innan dess blir svaret en aning överraskande. Han har varit teaterchef  på Ensembleteatern i Malmö och på Angeredsteatern i Göteborg, han har spelat Hamlet på Stadsteatern i Göteborg och har arbetat so projektledare inom media på olika sätt.. Andra erfarenheter ligger dock närmare ämnet för dagen. Lars sitter med i Institutionsrådet för tillämpad IT på Göteborgs universitet och Chalmers, har arbetat med komplexa avtal inom entreprenadbranschen och har deltagit i stora komplexa outsourcing- och utvecklingsprojekt åt myndigheter.

    – Hur smal är din bok? Görs det särskilt många IT-upphandlingar i svenska kommuner, frågar jag och känner att detta kan jag för lite om.

    – De är många fler än man skulle tro, säger Lars. Varenda kommun har behov av specifika IT-lösningar, ta bara exemplet bostadsförmedling. Och IT-upphandling är svår och komplex att hantera.

    – Aha, säger jag, lätt förundrat, och frågar vad målet med boken är, vad han vill uppnå.
    – Det är egentligen ganska enkelt, jag vill höja den offentliga förvaltningens självförtroende, få dem att våga skriva avtal som leder mot de mål man vill ha och förstå hur man kan styra åt det hållet. Man skall inte snegla så mycket åt leverantören, utan utgå från beställarperspektivet. Framför allt riktar jag mig naturligtvis till dem som sysslar med upphandling, men också exempelvis kommunjurister. En och anna framsynt leverantör kommer väl också att läsa boken.

    – Vi lär våra barn att vara schyssta mot varandra, men också att inte låta sig bli utnyttjade av andra. Detta är en uråldrig vishet vad gäller relationer. Ändå är det vanligt att offentliga beställare avstår från att upprätthålla berättigade krav på leverantören under avtalstid. Myndigheten låter sig utnyttjas på ett sätt som är till skada för relationen och som väsentligt ökar risken för att målet med IT-projektet inte uppnås inom satta ramar. Myndigheter måste alltså ha resurser för att styra genom avtalet och man måste våga kliva ur sin invanda position för att få till ett bra samarbete under hela avtalsperioden.

    – Det finns fyra omständigheter som krävs för att säkra en lyckad utgång

    1. Myndigheten är klar över det mervärde som IT-investeringen förväntas leda till.

    2. IT-avtalet är utformat för att det förväntade mervärdet ska realiseras genom leverantörens avtalsenliga prestation.

    3. Myndigheten styr mot hemtagning av mervärdet genom att aktivt tillämpa avtalet under hela avtalets löptid.

    4. Myndigheten tar tillvara på alla tillåtna möjligheter att löpande ändra och anpassa IT-tjänstens närmare innehåll i takt med att parternas kunskap växer om vägen till måluppfyllelse.

    – Största delen av den kravställda funktionaliteten används aldrig, däremot dyker nya behov av funktioner och egenskaper upp, som man inte tänkt på från början. Avtalet bör förutse dessa förändringsbehov och innehålla en rättssäker (tillåten) ändringsklusul enligt vilken parterna kan genomföra specificeringar, ändringar och omprioriteringar av de avtalade kraven under uppdragstiden, med bibehållen kostnads- och tidsram.

    Målet med boken är alltså dels att skapa trygghet för upphandlaren, men också att tillhandhålla ett uppslagsverk att ta till i de många överraskande stuationer som är förknippade med IT-upphandling.

    boken-arrhed-350

    SOI Rabatt

    Med rabatt 759 kr exkl. moms, ordinarie pris 893 kr.
    Rabatten gäller till och med 30 november 2016.

    Ange kampanjkod SOI16 vid din beställning här så dras rabatten av på din faktura!

  • Upphandlingsbolaget utvecklar dialogen – med podcast

    img_6452-3-440

    Röster om upphandling är en poddserie i sex avsnitt, utgiven och producerad av Upphandlingsbolaget i Göteborgs Stad. I poden kommer både allmänhet, beställare, politiker och leverantörer till tals. Syftet är, enkelt uttryckt, att skapa större samsyn kring den offentliga affären och dess betydelse i samhället.
    Bakom idén hittar vi Anneli Gärdmark, kommunikationschef på Upphandlingsbolaget (som nu snart skall bli egen förvaltning i stället). Programledare är Upphandlingsbolagets kommunikatörer Cecilia ”Cissi” Wannebo (vänster) och Cecilia ”Cia” Jonasson (höger) samt kommunikationschef Annelie Gärdmark (mitten). Med gäster som civilministern, generaldirektörer, forskare och näringslivsexperter har de skapat en förståelse beställare, leverantörer och politiker emellan och lockat till hela 5700 lyssningar.

    I serien kan vi höra allt från medborgare på gatan till civilminister Ardalan Shekarabi, forskare, politiker, branschföreträdare, jurister etc..

    bg_rou_540x183_moln-440

    Så här beskriver man själva sin poddserie; Röster om upphandling är en poddserie utgiven och producerad av Upphandlingsbolaget i Göteborgs Stad. I sex avsnitt vänder vi insidan ut på de åsikter och känslor som den offentliga upphandlingen skapar. Genom att låta alla olika röster komma till tals vill vi bidra till en större samsyn kring den offentliga upphandlingens påverkan på och betydelse för samhället.

    Offentlig upphandling handlar idag om mycket mer än att göra ekonomiskt fördelaktiga affärer. När en myndighet handlar varor och tjänster idag bör den agera som en medveten konsument med hänsyn till effekter på miljö och samhälle. Allt oftare används den offentliga affären som ett strategiskt verktyg för att uppnå samhällspolitiska mål. Därmed blir den också allt oftare föremål för diskussion i medier och livliga debatter förs även ute i de offentliga verksamheterna och i det privata näringslivet.

    Från vår position som inköpscentral i en av Sveriges största kommuner står vi i centrum för denna spännande utveckling. Med ett öra åt varje håll märker vi tydligt att det råder skilda meningar om vad offentlig upphandling är och bör handla om, beroende på vilken position man befinner sig i. Med denna podcast tar vi initiativ till att skapa större förståelse och samsyn bland alla berörda.

    En poddserie i 6 avsnitt

    I första avsnittet ”Krångel, kvalitet & lägsta pris” utforskar vi några av de teman som ofta lyfts av leverantörer. Hur ser relationen mellan kvalitet och lägsta pris egentligen ut? Måste det vara så krångligt att lämna anbud på offentliga upphandlingar? Hur kan vi stärka dialogen mellan privat näringsliv och upphandlande myndigheter?

    I avsnitt två tittar vi närmare på hur politiska visioner påverkar beställarens verklighet genom upphandlingen. Vad händer i praktiken när offentlig upphandling används som ett instrument för uppfyllandet av politiska mål? Hur fungerar det ute i verksamheterna när beställningar görs på ramavtal?

    I tredje avsnittet riktar vi strålkastarljuset mot villkoren för dialog mellan näringslivet och de upphandlande myndigheterna. Vad får lagen om likabehandling för konsekvenser? Vilka tekniska möjligheter finns för att stärka dialogen?

    Med utgångspunkt i den nationella upphandlingsstrategin undersöker vi i avsnitt fyra till sexmiljöansvar, sociala krav och kollektivavtalsliknande villkor samt innovation. Fokus ligger på idén om det offentliga som medveten konsument.

    För att lyssna på poddserien, eller läsa mer om den, klicka här!

     

  • Direkt effekt och direktivkonform tolkning – ny rapport

    kahn-pedersen_rapport_2

    Denna rapport från Advokatfirman Kahn Pedersen, med nummer 2016:2, handlar om direkt effekt och direktivkonform tolkning, och då närmare bestämt med särskilt fokus på rättsläget i avvaktan på den svenska införlivningen av 2014 års upphandlingsdirektiv. Detta är ett ämne som har varit föremål för omfattande debatt och skilda tolkningar. I raporten påpekas: ”Unionsrätten verkar inte i ett vakuum utan bygger i slutändan på samma legalitetsprinciper som utgör grunden för svensk rätt. En domstol som närmar sig dessa frågor bör därför göra detta på samma sätt som alla andra rättsfrågor och i detta inte blint hänvisa till EU-domstolens praxis utan att först ha försökt förstå de bevekelsegrunder och de rättsakter som ligger bakom EU- domstolens avgöranden”. Rapporten kan beställas fritt eller laddas ner och läsas som pdf.

  • Vice ordföranden har ordet

    vice ordf montage 440

    Att jobba med goda exempel är mycket effektivt. Det ger oftast mer tyngd i att visa ett gott konkret exempel än att försöka förklara vad man kan göra. Goda exempel kan inköpsavdelningar med framgång använda för att få mer mandat. Goda exempel fungerar också mycket bra för spridande av kunskap och nya arbetssätt. Vi på Region Skånes inköpsavdelning ordnar varje år en Goda Exempeldag i syfte att uppmärksamma medarbetares framsteg, sprida kunskap och inspirera varandra.

    Flera organisationer samlar in och sprider goda exempel inom upphandling. I år arbetar SKL med en prioriterad fråga – Upphandling för förnyelse. Inom ramen för uppdraget samlar de in goda exempel på förfrågningsunderlag som fokuserar på innovation och mervärde. De söker goda exempel där upphandlande myndigheters agerande och kravställning lett till att samhällsnyttiga mervärden uppnåtts eller innovation. Exemplen får gärna komma från någon av de tre utpekade verksamhetsområden sociala och tekniska tjänster samt hälso- och sjukvård.

    Upphandlingsmyndigheten producerar en rad vägledningar som de flesta innehåller flera goda exempel som fungerar som inspiration för andra upphandlande myndigheter. Upphandlingsmyndigheten strävar efter att sprida kunskap från andra aktörer bland annat som genomfört innovationsupphandlingar till andra upphandlande myndigheter.

    Egentligen lär man sig mer av sina misstag – undrar om någon samlar in dåliga exempel? Media brukar vara snabba på att konstatera att upphandlingar är dåliga. Tveksamt om de lägger tid på att efterfråga och analysera fakta innan de kommer fram till att upphandlingen är dåligt gjord. Jag tänker att om vi alla inköpare i offentlig sektor blir bättre på att sprida våra goda exempel kanske även media kan se vilka möjligheter som skapas genom upphandlingar.

    Utmärkelser och priser är andra sätt att uppmärksamma goda exempel. Det delas ut flera olika priser till inköpare.

    På Upphandlingsdagarna i januari delas ett pris ut – Handslaget. Det ska symbolisera den goda affären och bakom priset står tidningen Offentliga Affärer. SILF delar ut pris till Sveriges Bästa Förhandlare, en person som i alla förhandlingar tänker långsiktigt, är öppen för påverkan och söker lösningar med ömsesidiga vinster och har en vilja att samarbeta. Erik Thunström, Upphandlare i Sundsvalls kommun utsågs till Årets förhandlare 2015. Vid Almegas Upphandlingsdag i år delades Anbudspriset ut. Det tilldelas en upphandlare eller avtalsförvaltare som engagerat sig genom att vidga sin syn till att omfatta mer än bara den upphandlande myndighetens behov.

    Men framför allt delar SOI ut pris till Årets Inköpare! Det har vi gjort sedan 1995. En person utses till Årets inköpare som utvecklat arbetet, avslutat en framgångsrik upphandling eller varit en ovärderlig kollega och arbetskamrat på andra sätt. Årets inköpare utses för att stimulera och belöna inköpare som under året gjort en uppmärksammad insats inom sitt arbete eller på annat sätt genom sitt engagemang utvecklat den offentliga upphandlingen. Styrelsen utser årets inköpare utifrån referenser och förslag från befintliga nätverk inom den offentliga upphandlingen. Utmärkelsen delas ut vid årskonferensen. Vid årskonferensen i april överraskades Lena Orrvad, Årets Inköpare 2016. Ni är välkomna att skicka in förslag på Årets Inköpare 2017, mer information finns på hemsidan.

    Hälsningar

    Louise, stolt mottagare av Stora Sociala Företagsfrämjarpriset

  • Rapport från SOI Norr

    Årets träff med SOI Norr gick av stapeln i Boden den 29-31/8. Det var första gången som Boden stod som värd för nätverksträffen som riktar sig till offentliga inköpare norr om Sundsvall. Årets träff lockade ca 70 deltagare varav några representerade de mer ”sydliga” delarna av Sverige exempelvis Västerås, Uppsala och Örebro.

    Temat för årets träff var förhandling, sociala krav i praktiken och uppföljning.

    Bodens upphandlingschef Theresa Hägglund, tillika konferensens moderator, hälsade deltagarna välkomna till Boden under måndagseftermiddagen.

    norr-1-440

    Theresa Hägglund

    Konferensen inleddes med att ordförande Emma Breheim berättade om SOI:s nationella inköpsstrategi och hur den kan användas för att utveckla den egna inköpsorganisationen. Eva Nordlund, upphandlings- och uppföljningschef i Örebro kommun, berättade därefter om det utvecklingsarbete som bedrivs med fokus på kategoristyrning och hållbara inköp.

    Jenny Öhman, journalist och beteendevetare från Ericson & Hjelte, avslutade kvällen med en inspirationsföreläsning med temat praktisk psykologi om hur vi kan hjälpa hjärnan att prestera samtidigt som vi mår bättre. Jenny presenterade också en intressant studie om positiv stress.

    Måndagen avslutades med kvällsmingel på Quality Hotel Bodensia till tonerna av det lokala coverbandet Soffgruppen.

    Tisdagen bjöd på ett generöst program med spännande föreläsare. En av de mest uppskattade var Jan Norman som föreläste om förhandling om praktiken och lyfte fram de möjligheter till förhandling som finns i det nuvarande regelverket. Jan har lång erfarenhet av att undervisa studenter i förhandling och medling på universitetet i Luleå. Han verkar också som konsult och författare.

    På temat sociala krav, föreläste Linda Scott Jacobsson om det arbete som bedrivs av Swedwatch för att tillsammans med de offentliga kunderna förbättra arbetsvillkoren i produktionskedjorna i bland annat Pakistan och Thailand.

    Luleå Tekniska Universitet har ett intressant forskningsprojekt inom offentlig upphandling med fokus på minoritetsägda företag och deras möjligheter att konkurrera om offentliga kontrakt. Arash Kordestani, forskare inom industriell ekonomi, presenterade sina studier för deltagarna i Boden.

    Tisdagen avslutades med middag, linedance och underhållning på nöjesparken Western Farm.

    norr-2-440
    Glada deltagare dansar linedance

    Konferensen fortsatte på onsdagen med temat uppföljning där Hampus Allerstrand från SKL föreläste om regelverkets krav och möjligheter för kontroll och uppföljning av kontrakt. Därefter intog Leif Lindgren från Trafikverket och Magnus Lindqvist från Sweco Civil scenen för att berätta om hur man inom Trafikverket följer upp kontrakt på ett systematiskt sätt till fördel för såväl köpare som säljare.

    Konferensen avslutades med en intressant inblick i hur man har utvecklat sitt strategiska inköp i Trelleborg AB. Därefter lämnades stafettpinnen över till Örnsköldsvik som står värd för nästa års nätverksträff.

  • Vinnova och SKL – Innovationsdagen 2016

    innovationsbild

    Onsdagen den 21 september bjöd Vinnova och SKL in till Innovationsdagen 2016 på Münchenbryggeriet, tänkt som en arena för dig som är intresserad av och nyfiken på förnyelse och innovation i offentlig verksamhet. Målgruppen var politiker, chefer/ledare, projektledare och medarbetare i offentlig verksamhet, i kommuner, landsting och regioner, statlig verksamhet eller utförare av offentliga uppdrag/tjänster.

    De viktiga frågorna inför dagen var följande. Hur frigör vi innovationspotentialen som finns i Sveriges offentliga verksamheter? Vilka är trenderna som utmanar det offentliga uppdraget och också möjliggör välfärdsinnovationer? Kan vi hitta nya sätt att lösa vardagsproblem och utveckla smarta välfärdstjänster? Och hur kan vi involvera både medarbetare och dem vi är till för i utvecklingsarbetet?

    Emil Broberg, 3:e vice ordförande Sveriges Kommuner och Landsting och Charlotte Brogren, GD Vinnova inledde dagen.

    anna-sofie

    Förmiddagen bestod av föredrag inklusive tre stycken framtidsspaningar. Anna Sofie Jacobsen är Project Manager på Mind Lab, ett nationellt innovationslab i Danmark, skapat som ett internt ”växthus för kreativitet och idéutveckling” på Ekonomi- och näringsministeriet. Hon höll ett uppskattat och intressant föredrag kring MindLabs metoder för policyutveckling och innovation i offentlig verksamhet.

    Därefter följde tre raska framtidsspaningar.

    Krympande och växande kommuner – klarar vi välfärdsuppdraget?

    Skilda regionala förutsättningar innebär olika förutsättningar att klara välfärdsuppdraget. Josefina Syssner, docent i kulturgeografi och föreståndare för Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet diskuterade hur utmaningar med att både växa och krympa ställer nya krav på anpassningspolitik och hon visade hur graden av innovativt tänkande påverkar utvecklingen.

    Vad kan vi lära av Google, Tesla och LinkedIn? Att leda för kontinuerlig innovation.

    Hur bygger framgångsrika företag ledarskap och företagskultur med siktet inställt på en ständigt hög innovationsförmåga? Annika Steiber, PhD, specialiserad på Corporate Innovation redde ut vad som ligger bakom framgångsrika företag från Silicon Valley och hur deras tänkande har påverkat hela samhällsutvecklingen.

    anders-ekholm

    Digitalisering av vardagsliv och välfärd – vad händer med innovationsförmågan?

    Digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället och med en av världens mest digitala befolkningar skapas nya möjligheter att bygga välfärdslösningar och arbetssätt i det offentliga Sverige. Anders Ekholm, vice VD på Institutet för framtidsstudier, som vi har mött även på SOI:s årskonferens, gav i högt tempo sin bild av möjligheter och utmaningar kring digitalisering och innovation.

    Eftermiddagen bestod till största delen av fyra workshops/lärpass samt av ett Dialogtorg följt av en paneldebatt. Därefter höll civilminister Ardalan Shekarabi ett föredrag om hur det offentliga Sverige kan utveckla innovationskraften och vad regeringen kan göra för att stödja det arbetet.

    innovationspriset

    Innovationspriset 2016

    Som avslutning på dagen delades det nyinstiftade Innovationspriset 2016 ut. Bakgrunden till priset är att SKL och Vinnova vill uppmärksamma offentliga aktörer som skapat goda förutsättningar för innovation och gjort skillnad. Svenska kommuner, landsting, regioner och myndigheter står inför utmaningar som kräver nya arbetssätt och lösningar för en god välfärd och ett hållbart samhälle.

    Priset är ett led i att bidra till större genomslag för nya initiativ och lösningar som ger påvisade positiva effekter för medborgare och/eller verksamheter. Ambitionen är att medverka till att öka spridningen av framgångsrika innovativa lösningar och praktiker som redan finns.

    a-pristagare

    Årets vinnare blev Trelleborgs kommun, arbetsmarknadsförvaltningen. Man har digitaliserat hela ansökningsförfarandet gällande bistånd och låtit medborgaren bli delaktig i processen. Handläggningen har förenklats och handläggningstiden har minskat från 7-9 arbetsdagar till beslut inom en arbetsdag.

    Övriga finalister var dels Närvård Skaraborg med projektet ”Mobil närsjukvård i Skaraborg – en sömlös vård och omsorg” och dels ”Bred samverkan – för en enklare process för nyanlända”. Projektet har drivits i samverkan, av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och kommuner.

  • Iqbal Musaji – Borås utvecklar upphandlingsverksamheten

    iqbalboras-440

    Med drygt 108 000 invånare är Borås landets trettonde största kommun och ligger i en folktät del av Västsverige, med 1,5 miljoner invånare inom tio mils radie. Kommunen har cirka 11 000 anställda varav 15 stycken arbetar på upphandlingsavdelningen, som leds av upphandlingschefen Iqbal Musaji. Kommunens inköp beräknas till cirka 1,8 miljarder och man har även ett samverkansavtal kring upphandling med Bollebygd, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Det finns även samverkansytor med Mark, Herrljunga och Vårgårda.

    Upphandlingsavdelningen är en strategisk funktion vars ändamål är att skapa förutsättningar för att uppfylla de politiska målen. Avdelningen har på två år växt från nio anställda till femton och innehåller förutom upphandling även E-handel och Samordnad varudistribution.

    – Man kan säga att vi växer genom organisk tillväxt genom att vi har ett system för intern och extern debitering för dem som anlitar oss och alltså inte arbetar utifrån enkom från en fast budget. Detta är en bra modell som både gör att vi har möjligheten att växa vid behov och för att vi på ett smidigt sätt kan anpassa oss efter hur den politiska viljan utvecklas.

    Tidigare har Upphandlingsavdelningen fått kritik från några av verksamheterna gällande kunskapen inom specifika verksamhetsområden. Vi har arbetat, och arbetar, aktivt för att utöka avdelningens kunskap inom flera olika områden, både genom utbildning av tillgänglig personal och genom rekrytering utifrån den kunskap vi behöver tillföra avdelningen. Arbetet har bidragit till att vi idag ser att vi får fler uppdrag från de olika förvaltningarna och bolagen samt även från våra samverkanspartners. Vi ser även att våra kunder är nöjdare med resultaten från upphandlingarna.

    upphandlingsavd-440
    Borås stads upphandlare

    För oss är det viktigt med en stark förankring, både politiskt och ute i verksamheterna och detta har vi arbetat hårt med. Ett sätt vi försöker uppnå detta är genom Upphandlingsrådet som består av förvaltningschefer och kommunchef. Här får de olika verksamheterna insyn i Upphandlingsavdelningens verksamhet och vi kan ta del av de behov som finns i deras verksamheter. Vi arbetar även med redovisning, av det ekonomiska utfallet av genomförda upphandlingar, gentemot beställare och politiken. Vi anser att det är ett bra sätt att visa politikerna vilka fördelar som kan uppnås genom upphandling samt att det ökade förtroende vi fått av politiken ger resultat.

    Lika viktigt är det att vi har våra medarbetare med oss. För att öka motivationen bland medarbetarna har vi antagit en vision och mål för vår verksamhet och tecknar ett ”kontrakt” med våra medarbetare kring dessa. Visionen vi antagit är ”Att bli Sveriges bästa inköpsfunktion”. Många av våra kollegor bland upphandlande organisationer har denna ambition med all rätta. Vi på Upphandlingsavdelningen känner att motivationen blir högre av att ha visionen och målbilden klart och tydligt nedtecknad. Visionen och målbilden finns även inramad på varje medarbetares kontor.

    – Arbetet på avdelning är både utmanande och kul. Det är ett krävande arbete och trots hög arbetsbelastning har vi en god sammanhållning och gillar att ha trevligt tillsammans även efter arbetstid.

    – Vi har antagit regler för staden samt för kommunala bolag, som tydliggör vem som äger och styr upphandlingsfrågorna och det är väldigt glädjande att vi har fått med oss våra politiker i detta. För att tydliggöra ansvaret har Kommunfullmäktige tagit ett beslut om att varje nämnd är en egen upphandlande myndighet. Detta medför att varje nämnd är ansvarig för att gränsbeloppen, till exempel direktupphandlingsgränsen, inte överskrids. Som en hjälp till förvaltningarna och nämnderna har vi också skapat en matris som visar vad som händer, i olika situationer, om man väljer att upphandla själv, jämfört med att anlita Upphandlingsavdelningen. I Upphandlingsreglerna framgår att alla förvaltningar och bolag i upphandlingar skall arbeta för hela kommunens bästa, inte bara för den egna verksamheten. Samordningsvinster ska försöka uppnås genom att inför varje upphandling kontrollera om det finns fler verksamheter som har liknande behov och om samordningsvinster således kan skapas genom en gemensam upphandling.

    Vidare ska samtliga direktupphandlingar som görs registreras i direktupphandlingsmodulen. Genom detta kan vi se när flera verksamheter har liknande behov och vi således kan uppnå samordningsvinster genom en större gemensam upphandling.

    – En viktig del i vårt arbete, som gör att vi blir alltmer effektiva, är digitaliseringen. Vi har skapat en egen inköpsportal, införskaffat ett projektstödssystem, vi har snart ett inköpsanalyssystem, likt Helsingborg. Målet är inte bara större effektivitet utan att vi skall vara så transparenta som möjligt, såväl mot våra kunder i kommunerna, politiker, samarbetspartners och leverantörer.

    – Framöver siktar vi även mot införandet av hållbarhetsteam och att införa kategoristyrning. Vi har idag infört både inköpssamordnare och certifierade direktupphandlare och avropare och kommer arbeta för att vidareutveckla dessa roller. Detta är något som kommer underlätta för verksamheterna.

    Från och med 1/1 2017 byter Upphandlingsavdelningen namn till Koncerninköp Borås Stad och flyttas från Tekniska nämnden för att sitta i stadsledningenskansliet som en strategisk avdelning.

  • Jenny Mak – ny roll utvecklar både upphandlingarna och verksamheten!

    img_81921

    I Region Jönköpings inköpsverksamhet har en ny roll utvecklats. Jenny Mak är numera inte bara inköpare utan sedan 1/11 2015 även leverantörsansvarig. Med en magister i ekonomi i bagaget och med en bakgrund i privat sektor hade hon lite andra vinklingar och lite annan syn på hur dialogen och samarbetet med leverantörerna bör se ut. Den nya rollen har kommit från en engagerad ledning för inköp som upptäckte Jennys intresse för att utveckla samarbetet med leverantörerna och jobba för ständiga förbättringar. Utifrån detta såg man ett utrymme för förbättring och verksamhetsutveckling och Jennys roll som leverantörsansvarig skapades.

    – Ständiga förbättringar är viktiga ledord för Region Jönköping, säger Jenny.

    – Det handlar både om dialogen innan en upphandling men inte minst om dialog och uppföljning under avtalsperioden. Just nu är fokus på de största och de mest kritiska leverantörerna. Huvudsyftet med leverantörsdialogen är att identifiera förbättringsåtgärder, att säkerställa leveranssäkerheten, men också identifiera prisdrivande och prishämmande faktorer i syfte att förbättra den goda affären. Utredning för att se hur vi kan nyttja cost-break-down analyser, råvaruindex är några av de idéer Jenny har på agendan framöver. Men, påpekar Jenny, leverantörerna är positiva till detta arbetssätt, och de är med i arbetet att skapa förbättringar för båda parter. En fungerande dialog är a och o i utvecklingen. Vi har börjat med ett strukturerat arbetssätt med leverantörerna, att till exempel upprätta rutiner för att fastställa informations och kommunikationsflöden. Att säkra upp att Regionen får återkoppling inom 24h efter lagd order med förslag på likvärdig ersättningsprodukt om leverantören ser någon avvikelse mot lagd order. Detta för att kunna hitta åtgärder innan det blir ett problem ute i vården. Dessa rutiner upprättas individuellt och med separat rutin för varje leverantör och uppdateras utefter förbättringar/avvikelser som är aktuella. Även om rutinerna ser olika ut har de samma mål – säkerställd leveranssäkerhet, utveckling och förbättring. Men detta kom också att ställa krav på oss själva. Hur får verksamheterna i vården besked om avvikelser? Vilka produkter är kritiska? Behöver vi fastställa ersättningsprodukter i förväg? I en arbetsgrupp för internt förbättringsarbete deltar Jenny tillsammans med representanter från operation- och intensivvårdsavdelningen på Ryhov samt länsförsörjningen som hanterar beställningar, lagerhållning och distribution till vården av produkter. Fokus ligger i att förbättra säkerställande av internkommunikation och information för att vården på ett effektivt sätt ska få säkerställd leveranssäkerhet, information vid avvikelser med mera. Tanken är att göra detta som ett pilotprojekt, som sedan kan implementeras på alla övriga enheter på sjukhusen, det är lättare att börja i mindre skala för att sedan sprida ett förhoppningsvis gott exempel.

    Numera är leveranssäkerhet en faktor i vår budget, och det ser jag bara som positivt – det som blir visualiserbart är också motiverande att förbättra. Att jobba proaktivt innan problem uppstår är ett viktigt fokus.

    Jenny nämner också att hon deltog vid en revision av verksamheten vid operation och intensivvård, den enda vårdverksamheten i regionen som är ISO 9001-certifierad. Den externa revisorns frågor riktade mot inköp handlade just om leveranssäkerhet, exempelvis som garanti för att planerade operationer skulle kunna genomföras, och tack vare det uppföljningsprogram som Jenny presenterade kunde den frågan släppas.

    Det är jätteviktigt med ett totalkostnadsperspektiv menar Jenny. Det är också viktigt med en leverantörsdialog för att få koll på hur vi kan använda de produkter som finns på marknaden på bästa sätt. Exempel på områden med sådan utvecklingspotential är sårvård och inkontinensprodukter. Jenny avslutar med att berätta om en nyss genomförd upphandling av Medicinkylskåp som hon gjort och som hon känner sig nöjd med. Hon inledde för övrigt med en RFI (Request For Information) inför upphandlingen för att få koll på det aktuella marknadsläget.

    – Den jag tänker på är Medicinkylskåp, till både nybyggnationer och befintliga enheter, och det jag är nöjd med är att jag vägde in totalkostnaden baserat på en life cycle cost analysis baserad på en beräkning om sju (7) år, inkluderat parametrarna:

    – Totalpriset- (produktpris x volym) för alla ingående positioner i produktportföljen

    – Energiförbrukning- med angivna förutsättningar; vilken drifttemperatur och omgivningstemperatur kylskåpet ska ha, ska beräkning göras under ett dygn, i prisberäkningen likställdes 1kWh med 1SEK.

    – Kostnaden för fullserviceavtal – Den fullserviceavtalskostnad som genereras för de år som inte täcks av en garanti.

    Förutom detta värderades funktion/användarvänlighet samt service/support som mervärden i upphandlingen- då det är viktigt att förutom pris värdera andra parametrar som gör att utrustningen uppfyller de behov verksamheten har.

    Baserat på prognostiserade köp så har vi sparat cirka sex procent på inköpspriset plus lägre fullservicekostnader, då produkterna har utökat sin garantitid.  Alltså sammanlagt en totalbesparing på cirka 15 procent. Och inte minst viktigt, vi har fått nöjda användare ute i verksamheterna.

    Avslutningsvis, det Jenny berättat ovan är ett gott exempel på den utvecklingspotential som finns i de offentliga inköpen, när utrymme lämnas för förbättringsarbete och då både verksamhetsledning och kompetenta medarbetare bidrar i arbetet.

  • White Guide – Tubberödshus har bästa äldrematen i Sverige

    maltid

    Priset heter White Guide Senior och här utvärderas inte bara maten utan helheten. Smak, näring, måltidsmiljö, service och samarbete, helt enkelt allt som kan förhöja matupplevelsen. Väl att märka är Tubberödshus inget lyxpensionat för välbeställda utan det drivs av Tjörns kommun som en intraprenad, vilket innebär att det är personalen som driver boendet och har budgetansvaret. Så har det fungerat sedan 2010. Tubberödshus ligger i centrala Skärhamn, granne med havet och Akvarellmuseet. Och här visas med all önskvärd tydlighet att den offentliga måltiden och det offentligt drivna äldreboendet kan vara en källa till trivsel och livskvalitet.

    Det började med ett studiebesök från kommunens sida, på det så kallade Lotteboendet i Köpenhamn. Där arbetade man efter en pedagogik som innebär att man skall ”leva tills man dör”, det vill säga leva fullvärdigt och engagerat under hela livet. Detta blev en stark inspiration och resulterade i att man ville testa samma sak på Tjörn. Priset man just vunnit blir en bekräftelse på att man lyckats i sina ambitioner. – Det är ett fantastiskt pris. Maten står i fokus på Tubberö tillsammans med de boende. De är i allra högsta grad delaktiga i köket, vi har matråd och lägger menyer ihop. Dessutom äter vi i personalen tillsammans med de boende varje dag, berättar köksmästare Ingela Brännehed. Och allt lagas från grunden, här finns inga halvfabrikat.

    tvabildtubbe

    Djur och natur

    Djur och natur ska harmoniera i boendet. I den egna trädgården finns frukttäd, bärbuskar och grönsaksland. Det som odlas och skördas används i matlagningen i restaurangen och för att till exempel sylta och safta. Här finns även hönshus och växthus som ger de boende möjlighet att komma ut och delta i aktiviteterna. Förutom hönor finns det två katter, Signe och Torsten, som gärna vill ha sällskap och få känna en hand som stryker över ryggen.

    Matråd
    Var åttonde vecka samlas boende och personal på Tubberödshus äldreboende på Tjörn för att ha matråd i två timmar, berättar GP. Under denna tid bestämmer man tillsammans vad som ska serveras från köket under de kommande åtta veckorna. Det blir mestadels husmanskost, men fokus ligger på delaktighet. Har exempelvis Iris ett recept som hon vurmar för döper de rätten till Iris kåldolmar. Eller Bertils magiska julrecept som han får tillaga med köksmästaren och serveras som Bertils matjesill. Den äter de nu varje år till jul.

    Förutom de gemensamma måltiderna kan den som så önskar avsluta dagen med till exempel ett glas vin och en god kaka.

    matsedlar

    Det finns även en pedagogisk grupp och en aktivitetsgrupp där de boende medverkar. Aktiviteter kan exempelvis vara målarverkstad, båtutflykter, besök från förskolor etcetera.

    Totalt bor ett trettiotal äldre på Tubberödshus och målet är att de boende skall uppleva att ”boendet är mitt hem och personalen ger mig möjlighet att bo och fylla mitt liv med innehåll”. Verksamhetsidén är att ”Alla som bor på Tubberödshus ska ha en meningsfull tillvaro genom att verka och leva efter sin egen förmåga. Varje boendes unika resurser tas tillvara och uppmärksammas. Önskemål i form av mat, rutiner och aktiviteter styr verksamheten. Djur och natur ska harmoniera i boendet.”

    Så skrev Dagens Samhälle i maj 2016

    Nominerad till Årets Välfärdsförnyare: Tjörns kommun. Personalen driver äldreboenden som intraprenader. Det har ökat yrkesstoltheten och medfört toppbetyg från de äldre.

    För några år sedan satsade Tjörn på driftsformen intraprenad för äldreboendet Tubberödshus, och kort därefter för Lilldal. Personalen får jobba med en treårig budget och fattar alla beslut om schemaläggning, inköp, pedagogik och aktiviteter.

    – Det har blivit friare och mer flexibelt, men har samtidigt skapat mer ordning och reda i en mjuk verksamhet. Intraprenad är som ett litet företag inom kommunen, säger Lilian Bohlin, avdelningschef på socialförvaltningen.

    Den ”relationsmodell” som tillämpas bygger på samtal med de äldre (som är i åldrarna 80–100 år). De boende ingår i ledningsgruppen. De får lägga sig och gå upp när de vill, träffa och prata med personal i stort sett när de vill, ta ett glas vin till maten, åka på utflykter. Miljön är hemlik, personalen har privata kläder. Personalrum saknas, de anställda är med de äldre hela tiden.

    Utvärderingar visar att yrkesstoltheten hos undersköterskor och övrig personal ökat, liksom trivseln. Rekryteringar har blivit lättare. Verksamheten är också kostnadseffektiv. Överskott har uppstått, som bland annat har använts till resor med de äldre. I Öppna jämförelser framgår också att de boende är mycket nöjda med bemötandet, maten och allt annat.

    Flera studiebesök har tagits emot, både från svenska kommuner och utlandet. Modellen har varit nominerad till den europeiska utmärkelsen Social innovation in ageing. Och fler boenden på Tjörn är på väg att införa den.

    – Intraprenadformen har varit en framgångsfaktor, säger Lilian Bohlin.

    Den innebär bland annat att de aktuella boendena lyder direkt under socialchefen, inte äldreomsorgschefen.

  • SOI Mitt konferens 27 september

    Välkommen på konferens och kompetensdelning med SOI Mitt

    Syfte och tema med dagen
    Som ett led i att öka lärandet i rollen som offentlig inköpare bjuder SOI Mitt in till en dag med tema framgångsrik upphandling och möjligheterna i den nya upphandlingslagstiftningen.

    Vi har bjudit in några aktuella föredragshållare som är intressanta för framtidens upphandling.

     

    Anmälan och kostnader
    Sista anmälningsdag är fredag den 23 september 2016, pris: 700 kronor exklusive moms per deltagare inklusive lunch.

    Medlemmar:
    Läs mer och gör din anmälan här

    Icke medlemmar:
    Läs mer och gör din anmälan här


    Välkomna önskar SOI Mitt!

     

  • Ordföranden har ordet

    Ordförande Emma B 2

    Äntligen!

    Så kom den då till slut – den nationella upphandlingsstrategin. Förra året presenterade SOI vår nationella strategi för inköp i offentlig sektor. Precis ett år senare befinner jag mig på scenen i Almedalen, med bland annat civilminister Ardalan Shekarabi, för att diskutera hur Sverige ska bli bäst på offentlig upphandling. Bara några dagar tidigare lanserade regeringen den nationella upphandlingsstrategin och de menar förstås att den lägger grunden för att upphandling i högre utsträckning ska bidra till att öka kvaliteten och effektiviteten i offentlig sektor.

    Regeringen har tagit fram sju inriktningsmål i upphandlingsstrategin. Flera av målen var väntade, exempelvis de om social hållbarhet, innovationer och miljömässighet. Men där finns också en uttryckt vilja om att kunna använda offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för en god affär och för att uppnå mer effektivitet i inköpsprocessen. Dessa mål ligger väl i linje med de förändringar som vi tar sikte på i vår inköpsstrategi.

    SOI tog fram en egen strategi för att tydliggöra vad vi som förening står för och för att ge våra medlemmar något konkret att använda på hemmaplan. Det visar sig nu att den nationella upphandlingsstrategin till stora delar bygger på våra förslag om hur förutsättningarna för offentliga inköp kan förbättras. I Almedalen konstaterade civilministern att den nationella strategin inte hade funnits utan SOI och det är vi förstås stolta över:

    Ett särskilt tack till SOI. Vi hade nog inte haft det här dokumentet om ni inte hade engagerat er i den här processen. Det dokument som ni tog fram och presenterade förra året var ju ett dokument som hade inkluderat alla de perspektiv som inköpare har. Vi politiker kan stå och snacka om en massa fina målsättningar men det är inköparna som gör jobbet i slutändan och era synpunkter har varit extremt värdefulla i vårt arbete, så jättestort tack till SOI.

    Nu gäller det att gå från strategi till handling och där finns det fortfarande mycket att göra. Våra uppdragsgivare måste se till att verkligen använda den kompetens som vi inköpare besitter och vi behöver ett mer flexibelt regelverk. Nästan samtidigt som regeringen lanserade strategin kom propositionen för de nya lagarna om offentlig upphandling. Vi kan konstatera att det inte är tillräckligt flexibelt men redan i Almedalen lovade civilministern att förändringar är på väg. Möjligheterna till överprövningar ska begränsas och regelverket under tröskelvärdena ska ses över.

    Det ser alltså ut som att utvecklingen inom vårt område fortsätter. Under tiden som regler utreds och strategier implementeras, fortsätter vi inköpare att göra smarta och effektiva offentliga inköp till våra verksamheter. Bara så kan vi göra skillnad – oavsett lagstiftning och politiska strategier.

    Härlig höst hälsar 

    Emma Breheim

  • SOI flitigt i elden i Almedalen

    Offaff 2

    Som vi konstaterade innan årets Almedalenvecka så har SOI:s medverkan i Almedalen blivit en tradition och en möjlighet att föra ut frågeställningar kring offentlig inköpsverksamhet till bredare kretsar, med ett ständigt ökande intresse för den offentliga upphandlingen som strategiskt verktyg. Årets vecka var inget undantag. Sammantaget blev det cirka sexton arrangemang där SOI medverkade, som arrangör eller som inbjudna deltagare i paneldebatter och seminarier. Totalt med 18 medverkanden av från SOI’s styrelse. Emma Breheim, Louise Strand och Egil Nylén var allra flitigast i elden.

    Den offentliga inköpsverksamheten var naturligtvis sammantaget uppe på åtskilligt fler seminarier och arrangemang och med något enstaka undantag så återspeglades denna positiva syn påo ch det stora intresset för den offentliga inköpsverksamheten även vid dessa arrangemang.

    SOI och den nationella upphandlingsstrategin
    I Offentliga Affärers seminarium ”Så skall Sverige bli bäst på offentlig upphandling” medverkade bland annat civilminister Ardalan Shekarabi och Emma Breheim från SOI. Som bekant stack SOI ut hakan i fjol och presenterade ett eget förslag till nationell inköpsstrategi. Detta kommenterades positivt av civilministern, och med ett särskilt tack till SOI, i samband med att regeringen nu har presenterat sin egen nationella upphandlingsstrategi.

    Det var en fin bekräftelse, både på det jobb som SOI lade på att ta fram sitt förslag, men också på den betydelse som de offentliga upphandlarna har när det gäller att utveckla den offentliga inköpsverksamheten.

    Läs gärna Emma breheims Ordförandebrev, där hon kommenterar SOI’s medverkan  i Almedalen 2016.

    Där kan du också se vad civilministern sa om SOI:s påverkan på regeringens strategi.

    Offaff 1

    Ett ganska talande bevis på den positiva syn som utvecklats kring offentlig upphandling är faktiskt ämnena på de seminarier och arrangemang där SOI medverkande. I de fall det är känt markeras att seminariet fortfarande går att se som TV-sändning via arrangörernas hemsidor.

    1. Stämmer det att det kommer in för få anbud i de offentliga upphandlingarna? Arr. Offentliga Affärer.  (SOI var medarrangör i arrangemanget) Se filmen

    2. Så ska Sverige bli bäst på offentlig upphandling. Arr. Offentliga Affärer.  Se filmen 

    3. Framtidens upphandlings- och inköpsfunktion – var är vi och vart ska vi? Upphandling24. (SOI var arrangör) Se filmen

    4. Inköpscentralernas nya roll – vi ser in i framtiden. Arr. Upphandling24. Se filmen

    5. Kvalitet i den offentliga affären. Arr. DoubleCheck.

    6. Det offentliga ledarskapet måste stärkas – strategisk upphandling är nyckeln Arr. DoubleCheck.

    7. Hur blir det bättre med nya upphandlingsregler? Arr. Upphandlingsmyndigheten och KKV. Se filmen

    8. Tidig dialog och innovationsupphandling för verksamhets- och samhällsutveckling. Arr. Upphandlingsmyndigheten och KKV. Se filmen

    9. Mer direktupphandling – enklare affärer eller mindre konkurrens? Arr. Upphandlingsmyndigheten och KKV. Se filmen

    10. Är juristerna ett hinder för hållbar upphandling? Arr. Miljömärkning Sverige

    11. Vård på distans. Arr. Medtech Café

    12. Hur handlar vi upp sådant som inte finns? Arr. East Sweden

    13. Nöjda sjuksköterskor och friska patienter till lägre vårdkostnad. Arr. OneMed.

    14. Om innovation. Arr. Region Skåne och Innovation Skåne AB

    15. Vad en upphandlande myndighet inte behöver göra. Arr. Sv. Näringsliv

    16. Går det att köpa guld och betala för sand? Arr. Offentliga Affärer. Se filmen


    Vi ses nästa år i Almedalen!

  • Från KOMMEK i Malmö

    soi collage 2

    SOI medverkade återigen med en monter på KOMMEK i Malmö. KOMMEK är sedan 1985 landets största mötesplats för alla som arbetar med ekonomi och styrning i kommuner, landsting och regioner. Här möts ekonomer, ledare, politiker, forskare och leverantörer vartannat år.

    Ändå måste man konstatera att den uppmärksamhet som de strategiska offentliga inköpen fått på senare år inte i alltför stor grad smittat av sig på KOMMEKs program. Av ett drygt 70-tal semiarier och föredrag hade fyra-fem stycken specifik koppling till upphandlingsfrågor. Dessa seminarier var å andra sidan både givande och framåtblickande.

    Och i sitt invigningstal lyfte civilminister Ardalan Shekarabi offentlig upphandling och ägnade en hel del tid till att förklara vikten av en väl fungerande upphandling för att lyckas med det uppdrag kommuner och landsting har framför sig, exempelvis regionsfrågan och digitaliseringen. Det var viktigt och glädjande att civilministern pratade om upphandlingens strategiska vikt, även i ett forum som inte direkt riktar sig till offentliga inköpare och där ledningsfunktionerna var representerade.

    Mässan gav tillfälle till intressanta möten och givande diskussioner med SOI’s besökare. På den högra bilden ovan syns Skatteverket i SOI’s monter.

    Uppmynd 440

    Katarina Lincoln representerade Upphandlingsmyndigheten på mässan.

    Goda affärer – 7 konkreta tips.

    Alla tre 440

    Handlar inköp i offentlig sektor om att följa en lag eller att skapa goda affärer?

    Hur skapar man goda affärer? Region Skåne använder sig av dialog och presenterade sju konkreta tips på hur man kan gå tillväga för att åstadkomma goda affärer. Louise Strand, inköpsdirektör, Ivan Milicevic, enhetschef och Johan Arnesson, strategisk inköpare  höll i en mycket intressant presentation som speglade det stora förändringsarbete som pågår i regionens inköpsverksamhet.

    7 goda

    Alla råden är viktiga, Louise Strand höll för sin del råd nummer två som det viktigaste. Att utveckla dialogen med leverantörerna beskrevs i följande bild, som också visar att den inte bara är aktuell just inför en upphandling utan måste ske löpande under hela perioden mellan upphandlingarna.

    Pres punkt 2

    Seminariet avslutades med att alla deltagare på det välbesökta seminariet fick provsmaka delikatesser från det omtalade kvinnokooperativet Yalla Trappan.

    Så skapar vi partnerskap med civilsamhället!

    IOPGbg 440

    Även seminariet kring IOP var välbesökt. Allt fler kommuner, landsting och regioner väljer att ingå Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med idéburna organisationer. Det sker till exempel för psykosocial rehabilitering till verksamhet för ensamkommande flyktingbarn. Under seminariet samtalade Region Skåne och Malmö stad om drivkrafterna för att ingå partnerskap med civilsamhället. Göteborgs stad och Bräcke Diakoni berättade om sin gemensamma IOP och Mathias Sylvan höll ett anförande och besvarade frågor kring ramar och kriterier.

    Medverkade gjorde Anders Åkesson (MP), regionråd, Region Skåne, Frida Trollmyr (S), kommunalråd, Malmö stad, Ingela Andersson, verksamhetsutvecklare, Göteborgs Stad, Martin Ärnlöv, direktor och vd, Bräcke Diakoni samt Mathias Sylvan, upphandlingsjurist. Inte minst intressant var den kunskap och det engagemang som de medverkande politikerna visade. Mathias Sylvan konstaterade att IOP behövs och att de lagliga tveksamheterna kommer att minska då det nya direktivet är implementerat. Han hoppades också att Civilsamhällesutredningens förslag kommer att tas tillvara.

    Avslutningsvis konstaterades på semiariet att IOP bidrar till att ge oss ett samhälle där demokratin utvecklas och som håller samman bättre.

  • Regeringens nationella upphandlingsstrategi

    Ardalan strategi

    Den 30 juni, just innan Almedalsveckan, presenterade regeringen sin nationella upphandlingsstrategi. På sin hemsida har man lagt upp en pressrelease och en fyllig presentation (på bilden ses civilminister Ardalan Shekarabi berätta om strategin). Här finns också en kortversion av strategin, hela strategin att ladda ner, mer om Upphandlingsmyndighetens uppdrag kring strategin etcetera.

    Angående målgrupper för strategin skriver regeringen; Nationella upphandlingsstrategin vänder sig främst till företrädare för de statliga myndigheterna men ska också fungera som ett stöd för företrädare och medarbetare på kommuner, landsting och andra upphandlande myndigheter. Förhoppningen är att även andra organisationer och företag inspireras av strategin och får användning av innehållet.

    Eftersom Ardalan Shekarabi i Almedalen så tydligt uttryckte sin uppskattning av SOI’s stora påverkan på regeringens strategi kan det vara intressant för dig som läsare att jämföra dem. Vad Ardalan Shekarabi sade om SOI hittar du i Emma Breheims Ordförandebrev. SOI’s eget strategiförslag finns nedladdningsbart från SOI’s hemsida, www.soi.se.

    Här följer kortversionen av regeringens strategi.

    strategi kort 440

    De sju inriktningsmålen i upphandlingsstrategin

    1. Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär

    Strategisk användning av upphandling är en förutsättning för att myndigheter ska kunna nå sina verksamhetsmål och göra goda affärer och därigenom bidra till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling. Betydande vinster kan göras genom en mer ändamålsenlig organisation och en målinriktad upphandlingsprocess.

    2. Effektiva inköp

    Effektiva inköp handlar om att uppnå den bästa affären utifrån behov, kostnad, kvalitet och krav. Eftersom det ofta handlar om stora belopp kan exempelvis en bättre samordning leda till stora besparingar. Effektiva inköp kräver också en väl fungerande uppföljning. En väl fungerande uppföljning är en viktig del i arbetet med att bygga förtroende för upphandlingsmarknader.

    3. En mångfald av leverantörer och en väl fungerande konkurrens

    Den offentliga upphandlingen ska vara effektiv och ta tillvara konkurrensen på marknaden. En väl fungerande konkurrens med en mångfald av aktörer, varor och tjänster är avgörande för att den offentliga upphandlingen ska kunna tillgodose samhällets behov.

    4. En rättssäker offentlig upphandling

    En väl fungerande offentlig upphandling bygger på att såväl leverantörer som medborgare har tilltro till att rättssäkerheten fungerar. Offentlig upphandling pekas ofta ut som ett riskområde för korruption. I och med att allt fler verksamheter konkurrensutsätts ökar också behovet av att de upphandlande myndigheterna och enheterna vidtar åtgärder för att förebygga korruption och jäv. Genom öppenhet och kommunikation kan missförstånd och onödiga rättsprocesser bäst undvikas.

    5. En offentlig upphandling som främjar innovationer och alternativa lösningar

    Det finns en stor potential i att använda upphandling som ett verktyg för att främja utveckling och innovation. Nya tekniklösningar och innovationer är nödvändiga för att uppnå samhälleliga mål. Genom att använda metoder för innovationsupphandling kan offentlig sektor stimulera utvecklingen av lösningar som inte existerar på marknaden i dag.

    6. En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling

    Sverige ska ligga i framkant och fortsatt vara ett föredöme när det gäller miljöanpassad offentlig upphandling. Med väl utformade krav på varor och tjänster kan offentlig upphandling bli en stark drivkraft för hållbar utveckling. Användningen av miljöanpassad upphandling ska därför öka, särskilt inom produktgrupper med stor miljöpåverkan.

    7. Offentlig upphandling som bidrar till ett socialt hållbart samhälle

    Sociala hänsyn bör ställas i offentliga upphandlingar där det är möjligt och lämpligt. Det allmänna ska inte medverka till brister i respekten för mänskliga rättigheter eller till social dumpning. Sociala hänsyn kan exempelvis innebära att främja möjligheter till anställning för vissa särskilt utsatta grupper, som personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

  • Två Punkt Ett – säljer ljus som funktion, till kvadratmeterpris!

    bildjoel 440

    Strax före semestern presenterade vi en artikel om cirkulär ekonomi, som ännu så länge utvecklas allt för långsamt i Sverige. Ett företag som tagit utmaningen på allvar är Två Punkt Ett, som säljer ljus som funktion, till kvadratmeterpris. Vi har pratat med Joel Smedberg, grundare och VD i det ganska nystartade företaget.

    Joel berättar att i Sverige slängs ungefär 15 000 ton platta skärmar per år. Metallen och kretskorten kan återvinnas men bland annat ljusledarna bränns i allmänhet. Några forskare i utvecklingsbolaget Chalmers Industriteknik. som forskningsmässigt är knutet till Chalmers i Göteborg, tog fram idén att tillverka supereffektiva ledlampor av skärmarna, och projektet startade med en förstudie som finansierades av Energimyndigheten och Vinnova. Joel Smedberg, som då jobbade som konsult åt Gästrike återvinnare, nappade på idén, Två Punkt Ett bildades för att utveckla idén till en kommersiell produkt.

    – Bildskärmarna demonteras för hand. Sedan tar vi tillvara den optiska ljusledaren, difussionsfilter och mikroprismatiska ljusspridningsfilmer av plast. De här plastdetaljerna har ett lågt materialvärde men ett högt komponentvärde. De är dyra att tillverka men som skrot är de nästan värdelösa. Mikroprismatiska filmer är enormt dyra att få tag på. Utan det här återvinningsprojektet, som sker i samverkan med Gästrike Återvinnare, hade vi aldrig haft tillgång till så avancerad teknik.

    – Ljusskärmarnas funktion är att sprida och rikta ljus. De återvunna komponenterna monteras i en kassett med nya ljusdioder och styrelektronik, och vips har den gamla bildskärmen förvandlats till en högteknisk belysningsarmatur. De färdiga armaturerna är tämligen enkla i sin design, fyrkantiga lysande plattor men det är själva ljuset som är märkvärdigt: Flimmerfritt, 4 000 kelvingrader och med en frekvenskurva som gör det optimalt att arbeta i.

    – Särskilt skolor har ett stort problem med belysningen. Högkvalitativt ljus gör att man presterar bättre, säger Joel Smedberg. Inom 5-10 år behöver de svenska skolorna byta ut 60 procent av sina armaturer. Dessa upphandlingar görs i de flesta fall via ramavtal för lysrör. Om man i stället upphandlar ljuset som en funktion sparar man pengar från dag ett, våra belysningar ger uppemot 75 procent i energibesparing. Vi kan också enkelt uppgradera en belysning, exempelvis för att anpassa den för synskadade elever och detta är dessutom billigt.

    – Egentligen går det inte ens att göra en analys över livscykelkostnaden, eftersom produkten är moduluppbyggd och hela tiden går att uppgradera.

    Vinnare i VINN NU

    2012 blev Två Punkt Ett en av vinnarna i Vinnovas och Energimyndighetens tävling, VINN NU. Syftet är att i ett tidigt skede stödja nystartade företag som baserar sin verksamhet på forsknings- och utvecklingsresultat genom att dela ut 300 000 kronor var till utvalda företag. Bidraget ska underlätta förberedelserna inför en etablering på marknaden med förhoppningen att på sikt bli framgångsrika svenska företag.

    – Pengarna blev ett värdefullt ekonomiskt stöd i utvecklingsarbetet men framför allt en enorm boost för företaget, vilket var ännu viktigare, säger Joel.

    Ett annat viktigt stöd är samarbetet med Innovation X hos Region Gävleborg, som handlar om Upphandlingsdriven Innovation för Regional Tillväxt. Sigrid Petterssens och Anette Jonsälls ”gummi-snoddstänk” kring värdet av att upphandla funktion och att se till effektmål i stället för produkter har betytt mycket för oss. Vi tror att den offentliga upphandlingen kan bli jätteviktig för utvecklandet av den cirkulära ekonomin, avslutar Joel.

  • På livsmedelsfronten en del nytt!

    Yellow grain ready for harvest growing in a farm field

    Hur kommunerna upphandlar beror till mångt och mycket på kostchefen. I dagsläget finns det möjligheter att ställa krav i upphandlingen som gör att man får svenska produkter. Ett par kommuner som är duktiga på detta är Ängelholm, Skaraborg och Vaggeryd, men det finns fler. Östergötland är ett av de län som satsar på en egen livsmedelsstrategi. I den ingår bland annat kvantifierbara mål gällande hur stor andel av den offentliga upphandlingen som ska vara från Sverige”, skriver Katarina Jonsson på Jordbruksaktuellt.

    Men förändring tycks vara på väg. Upphandlad skolmat är inte alltid producerad enligt svenska djurskyddsnormer. Regeringen ber nu Upphandlingsmyndigheten att ändra på den saken, berättar Inköpsrådet på sin hemsida

    Till besluten hör att i ett första steg satsa en halv miljon kronor på förstärkt kompetens inom upphandling av livsmedel och måltidstjänster. Upphandlingsmyndigheten söker dessutom i dagarna ytterligare två projektledare på livsmedelsområdet och Ardalan Shekarabi har tillsammans med LRF:s ordförande skrivit om de förändringar man vill genomföra, på DN Debatt. Man vill att reglerna för Svenska livsmedel och Svenskt djurskydd ska gälla som minimikrav i upphandlingar.

    – Det är viktigt att den offentliga sektorn kan ställa krav och välja livsmedel som motsvarar samhällets ambitioner vad gäller exempelvis miljö och djurskydd, säger nu också landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

    Bakgrunden till beslutet är att förbättra möjligheterna för svenska bönder att kunna konkurrera i upphandlingar. Förhoppningen är att kunna öka svensk livsmedelsproduktion.

    Civilminister Ardalan Shekarabi konstaterar att Sverige producerar livsmedel utifrån en ambitiös djurskyddslagstiftning. Landets bönder åstadkommer världens bästa djurvälfärd.

    – Samtidigt kan våra barn, äldre och sjuka serveras offentlig mat från leverantörer som inte förhållit sig till den ambitiösa djurskyddsnivån vi faktiskt har i Sverige.

    Upphandlingsmyndigheten får ansvaret att ändra beteendet inom området. Regeringen utlovar i nästa steg ytterligare två miljoner kronor per år fram till år 2018.

    Finland har hunnit ännu längre. 

    Så här skriver Inköpsrådet på hemsidan.

    I Finland gör man det som verkar vara så himla svårt i Sverige. Vid upphandling av livsmedel ställs nu samma krav på ansvarsfull produktion som landets djuruppfödare måste följa.

    Den finska regeringen har fattat ett principbeslut om att i fortsättningen enbart efterfråga ansvarsfullt producerade produkter vid statliga offentliga upphandlingar av livsmedel och måltidstjänster. Till skillnad från Sverige har Finland alltså redan gått från ord till handling.

    – Vi förbinder oss att köpa mat med respekt för de regler som vi förutsätter att våra matproducenter ska följa, säger jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.

    I praktiken innebär detta en ökad andel inhemska råvaror i offentliga kök.

    Principbeslutet, som gäller per omgående, förväntas ha stor betydelse för efterfrågan på inhemska produkter. Kimmo Tiilikainen slår fast att offentliga upphandlingar skapar arbetstillfällen i regionerna och ökar skatteintäkterna med lönsammare finländsk matproduktion och en bättre handelsbalans som resultat.

    – Även kommunerna och landskapen uppmuntras till att ta in dessa mål och principer i sina tjänste- eller upphandlingsstrategier.

    Tillsammans med övriga intressenter inleder Jord- och skogsbruksministeriet nu arbetet med att utarbeta en handbok i enlighet med principbeslutet. Handboken som tas fram samtidigt med att den nya upphandlingslagen behandlas, är planerad att vara klar i höst.

    – Genom beslutet vill man också öka användningen av exempelvis ekologisk mjölk och salmonellafria ägg, fortsätter Kimmo Tiilikainen.

    Regeringen ska regelbundet följa upp utfallet av principbeslutet.

    * * *

    Det finns många intressanta idéer runtom i Sverige när det gäller nya smarta sätt att upphandla livsmedel. Så här skriver nu Sollefteå kommun på sin hemsida.

    Sollefteå kommun först ut som andelsägare i jordbruk

    pot

    Närodlade och högkvalitativa råvaror från Nyttogården

    Genom att köpa en andel av produktionen i ett lokalt jordbruk hoppas Sollefteå kommun öka andelen närproducerade råvaror i de kommunala köken samt stärka matproduktionen i kommunen.

    Kommunen har tecknat ett avtal med Nyttogården om att gå in och köpa råvaror som produceras inom 15 andelar eller 1500 radmeter med ambitionen att öka andelen under nästa år.  Att vara en s.k. ”andelsägare” innebär att kommunen är garanterade produktion av råvaror från den andel av odlingsmark i jordbruket som kommunen ”äger”.

    Målet är att kommunens kök ska få tillgång till högkvalitativa och närproducerade råvaror såsom kål, rotsaker, baljväxter, örter, sallad m.m. Utöver detta har kommunen också möjlighet till självplock av en del bär och frukt.

    Samarbetet kommer att ge mer än bara goda och klimatsmarta råvaror. Tanken är också att kommunens förskolor och grundskolor ska kunna dra nytta av samarbetet. Det kan handla om sommarutflykter och bärplockning men också möjligheten för barnen att få lära sig mer om var maten kommer ifrån och tidigt bygga kunskapen om vikten av bra och nyttiga råvaror.

    Jonny Ohlsson*, kostchef i Sollefteå kommun kommenterar,

    – Mig veterligen är Sollefteå första kommunen i landet som blir ”andelsägare” i ett jordbruk. På det här sättet säkerställer vi inte bara att vi får en ökad andel närproducerat i köken utan stärker också den lokala jordbruksnäringen.

    – Vi har tidigare försökt hitta sätt att öka andelen närproducerade råvaror, bland annat genom att anpassa förfrågningsunderlaget efter dialog med marknaden samt att förenkla för mindre och lokala aktörer att delta. Nu går vi vidare och testar ett nytt och innovativt sätt för att säkerställa bra råvaror i vår mat.

    * Jonny Ohlsson var tidigare upphandlare och var också mannen som lade ner ett jättearbete på att arrangera fjolårets konferens för SOI Norr, i Sollefteå.

  • Det händer i höst – konferenser & seminarier

    publiknorr

    Här följer ett urval av höstens händelser när det gäller konferenser, mässor och seminarier.

    29-31 aug 2016
    Konferens. Temat för i år är förhandling, sociala krav i praktiken och uppföljning inom offentlig upphandling. Arrangör: SOI Norr. I Boden

    08 sep 2016
    Användning av märken och miljöledningssystem i de nya upphandlingslagarna
    Arrangör: Upphandlingsmyndigheten. I Stockholm

    13 – 14 sep 2016
    SUSU-konferensen 2016: Hållbarhet – på vilket sätt kan vi påverka?
    Arrangör: SLU. I Uppsala.  Konferensen riktar sig till upphandlare, inköpare och andra intresserade vid Sveriges universitet och högskolor.

    14 sep 2016
    Öppet intressentmöte på temat upphandling av läkemedel
    Arrangör: Upphandlingsmyndigheten. I Stockholm. Upphandlingsmyndigheten påbörjar arbetet med att revidera och utveckla hållbarhetskrav för upphandling av läkemedel

    20 sep 2016
    Upphandlingsjuridik i praktiken
    Arrangör: Upphandling 24. I Stockholm

    28 sep 2016
    Upphandlingsjuridik i praktiken
    Arrangör: Upphandling 24. I Stockholm

    05 okt 2016
    Livsmedelsforum 2016
    Arrangör: Aktuell Hållbarhet. I Stockholm

    07 okt 2016
    Höstturné
    Arrangör: Upphandlingsmyndigheten, Sveriges landsting och regioner och SKL Kommentus. I Örebro. Under hösten kommer Upphandlingsmyndigheten, Sveriges landsting och regioner och SKL Kommentus att prata om hållbar upphandling och nya verktyg och strategier för ökad påverkan.

    12 okt 2016
    Förnyat grepp om livsmedelsupphandlingen
    Arrangör: Kost & Näring. I Stockholm

    12-13 oktober
    e-Förvaltningsdagarna 2016
    Arrangör: Offentliga Affärer. I Stockholm

    13 okt 2016
    Höstturné
    Arrangör: Upphandlingsmyndigheten, Sveriges landsting och regioner och SKL Kommentus. I Umeå.

    19 okt 2016
    Höstturné
    Arrangör: Upphandlingsmyndigheten, Sveriges landsting och regioner och SKL Kommentus. I Kalmar

    19 okt 2016
    HBV:s upphandlingsdag
    Arrangör: HBV. I Stockholm

    26 okt 2016
    Hållbar upphandling – idag och imorgon
    Arrangör: Upphandling 24. I Stockholm

    21 nov 2016
    Upphandlingsmyndighetens konferens 2016
    Arrangör: Upphandlingsmyndigheten. I Stockholm

    23 nov 2016
    Workshop för upphandlare inom energisektorn
    Arrangör: EU-kommissionen, eafip. I Stockholm

    01 – 02 dec 2016
    Upphandlingskonferensen 2016
    Arrangör: Upphandlingsrättslig tidskrift. I Stockholm

    08 dec 2016
    Kommunnätverk för giftfri förskola
    Arrangör: Upphandlingsmyndigheten, SKL och Kemikalieinspektionen. I Uppsala

  • Vice ordföranden har ordet

    vice ordf montage 440

    Nya perspektiv

    Att byta perspektiv och se saker och ting från en annan vinkel är uppfriskande och kan leda till utvecklande av nya lösningar, nya metoder och mer kreativitet. Att se problemställningar ur andras perspektiv kan också vara ett sätt att få en bredare förståelse för situationer, hitta andra lösningar och kanske överbrygga konflikter. Att byta perspektiv rent rumsligt kan också göra skillnad. När vi är ute och reser ser vi saker ur andra perspektiv och får nya intryck och tankar med oss hem. Det går också att testa en lite enklare variant genom att möblera om eller byta platser på kontoret. Det går att skapa ny dynamik i arbetsmöten genom att möblera om eller att stå upp istället för att sitta ned. Eller varför inte ersätta konferenslokalen med en promenad med kollegorna.

    När vi förhandlar med en leverantör analyserar vi leverantörens situation och vad de önskar och värdesätter i syfte att hitta en bra överenskommelse. Vi byter perspektiv och se på affären ur leverantörens perspektiv. Vi bör också fundera på hur leverantören ser på våra upphandlingar. Hur är det att lämna anbud till oss? Är våra förfrågningsunderlag enkla att förstå? Är det enkelt att göra en lista på ska- respektive börkrav så att anbudsgivarna kan säkerställa att de och anbudet når upp till våra krav? Vilka risker innebär vårt affärsupplägg för leverantören? Vi borde pröva att svara på våra upphandlingar! Att se på våra upphandlingar genom leverantörens glasögon skulle öka vår förståelse för leverantören. Kanske skulle vi kunna skapa tydligare förfrågningsunderlag och bättre affärsmodeller?!

    Vi bör också sätta oss i beställarnas (avroparnas) knä för att få en bättre uppfattning om avtalen fungerar i praktiken. En avropsmodell må vara smart rent upphandlingsmässigt men krånglig att använda i praktiken. Samma gäller också information. Hur, när och var bör vi informera om nya avtal?

    På SOI:s årskonferens i Göteborg hade vi förmånen att ta del av Maja Larssons uppfattning av konferensen. Hennes fina bilder växte fram successivt och gav mig ett annat perspektiv. Maja arbetar med graphic recording, hennes bilder finns på SOI:s hemsida.

    Ett enkelt sätt att få nya perspektiv är att tala med andra kollegor än du brukar. Genom SOI får jag möjlighet att möta kollegor som jobbar inom andra upphandlande myndigheter. Att sätta mig in i förutsättningar för kollegor inom en mindre kommun eller en stor statlig myndighet ger mig helt nya perspektiv vilket bidrar till min utveckling.

    Och snart åker några från SOI till Almedalen för att föra fram inköpares perspektiv i flera debatter om aktuella samhällsfrågor. Dessutom arrangerar vi två seminarier vilket blir spännande. Ett seminarium handlar om framtidens upphandlings- och inköpsfunktion – var är vi och vart ska vi? Flera intressanta frågor ska diskuteras bland annat om inköparen kan vara en möjliggörande som alla vill bolla innovativa idéer med. För att belysa frågorna ur olika perspektiv har vi bjudit in Anders Wijkman, Återvinningsindustrierna och Anders Ekholm från Institutet för framtidsstudier. Emma Breheim och Roger Himmelsköld kommer föra fram SOI:s perspektiv i diskussionen.

    Vid det andra seminariet ställer vi oss frågan om det stämmer att det kommer in för få anbud i de offentliga upphandlingarna. En fråga som än så länge bara har belysts ur ett perspektiv. Vi funderar på hur många anbud vi vill ha och om vi vill ha anbud från alla företag. Ulrica Dyrke, Företagarna och Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv kommer ge sina perspektiv. Egil Nylén och jag kommer att föra fram SOI:s perspektiv i diskussionen.

    Efter Almedalen ser jag fram emot en skön sommarledighet – ett bra tillfälle att få helt andra perspektiv på tillvaron.

    Glad sommar!

  • Möt Martin Kruse i SOI’s styrelse

    Martin-Kruse-400

    Martin Kruse har hunnit med några omvägar innan han landade som chef över upphandlings- och inköpsavdelningen på Arbetsförmedlingen och nu även som ledamot i SOI:s styrelse. Han är utbildad ingenjör, var projektledare och sedermera chef för JAS-projektet på FMV. Det är ingen liten avdelning han basar över på Arbetsförmedlingen. Man är 53 medarbetare, varav ungefär hälften gör upphandlingar och hälften jobbar med operativt inköp och avtalsförvaltning.. Martin har därmed två enheter och en sektion under sig.

    – Även om vi använder terminologin Upphandlingsavdelning, så tycker jag att SOI’s strategi om Strategiskt Inköp känns helt rätt. Det vi avser med strategisk upphandling är exakt detsamma. Det känns bra, eftersom jag skall representera SOI i en paneldebatt i Almedalen kring beslutsfattande i inköps- och upphandlingsfrågor. DoubleCheck är arrangör och bland annat Inger Ek och Anders Wijkman finns med i panelen, så det skall bli roligt.

    Upphandlingen på Arbetsförmedlingen består egentligen av två halvor, den ena utgår från förvaltningsanslag och består av sådant som väldigt många upphandlare känner igen, allt från stolar och bord till konsulter och bilar, sådant som organisationen behöver.

    Den andra halvan är de arbetsmarknadspolitiska tjänsterna, som påverkas både av politiska ambitioner, inte minst vid regeringsskiften och av vad som händer i omvärlden, exempelvis den flyktingsituation vi ser nu. Dessa ”mjuka tjänster” måste uppfinnas på nytt hela tiden, utifrån den aktuella situationen, den spenden är den större, mellan fyra och sex miljarder per år, och puckeln av nyanlända har inte hamnat hos oss än.

    – Sedan ett par år centraliserar vi de operativa inköpen och samlar dem centralt för att få smidigare avrop. Arbetsförmedlingen har bra möjligheter att utveckla strategiska inköp och med ledningens stöd pågår ett omfattande utvecklingsarbete.

    – Varför engagerade du dig i SOI’s styrelse?

    – Det var överraskande att få frågan men gick fort att bestämma sig! Vi är en av de yrkesgrupper som har störst påverkan på det svenska samhället och vi har en enorm potential att påverka samhällsutveckling och en bättre vardag. Men det är också ett svårt uppdrag och en stark medlemsorganisation är jätteviktigt. Dessutom är det ett otroligt hedrande uppdrag. Och vår köpkraft kan påverka miljön, sociala hänsyn och mycket annat. Civilministern har en tydlig vision för de svenska offentliga inköpen och det känns bra. Upphandlarna behöver allt stöd och våra frågor har kommit mer och mer på dagordningen. Politiker, näringslivsutvecklare etc har blivit allt mer medvetna om det vi gör.

    Hur ser du på utvecklingen av den offentliga inköpsprocessen?

    – Den är nödvändig och saker är på väg att hända, precis som SOI:s strategi pekar på. Med en effektiv och levande dialog före, under och efter upphandlingsprocessen kan de fyra år man lever med ett ramavtal bli mycket enklare. Även på Arbetsförmedlingen har vi börjat utveckla dialogen på allvar.

    Och hur ser du på SOI’s fortsatta utveckling?

    – SOI är en stor organisation och det behövs både för att kunna ge ett bra stöd till medlemmarna men också för att kunna påverka samhället och samhällsutvecklingen. Det är viktigt att SOI har en hög integritet och det har vi i dag. Att sätta press genom att ta fram en egen strategi är smart. Vi utmanar politiken på ett seriöst sätt och sådana initiativ påverkar politiken!

    Och till sist, vad gör du när du inte arbetar?

    – Ja, med en familj med två barn på 10 och 12 plus ett hus på Värmdö att hålla efter finns ingen brist på sysselsättning. Bland de egna intressena finns jakt, som är väldigt avkopplande, att komma ut i naturen och att motionera. En gång i tiden tävlade jag faktiskt i friidrott upp till SM-finalnivå. Att resa tycker jag om, även om det inte blir så ofta. Men i sommar har vi hyrt en gård i södra Frankrike, dit även syskon med familjer, och mina föräldrar, kommer att följa med. Dessutom gillar jag film väldigt mycket, lite av ett nördintresse får man väl säga. Men framför allt fyller barnen tillvaron, på ett väldigt positivt sätt.

  • Svante Hagman, NCC – så får vi mer infrastruktur för pengarna

    Svante Hagman

    Härom dagen fanns en intressant debattartikel i Svenska Dagbladet, ”Sverige bör se till att få mer byggt för pengarna”. Den tog upp frågan om hur upphandlingssystemet skall fungera för att vi skall bygga så effektivt som möjligt och få mer hållbar infrastruktur för pengarna. Artikeln var skriven av Svante Hagman, Affärsområdeschef för NCC Infrastructure. Han konstaterade bland annat att ”I dag handlar nästan all infrastrukturdiskussion om vad som ska byggas och varför det ska byggas. Däremot talas det sällan om hur vi ska bygga så effektivt som möjligt. Hur vi får mesta möjliga hållbara infrastruktur för pengarna? Mot bakgrund av de stora summor som är aktuella är det anmärkningsvärt”. Och längre fram i artikeln skriver han, ”Det kräver att upphandlingsprocessen riktas om – från detaljbeställning till funktion. Byggentreprenören måste vara med tidigt i processen, när det fortfarande finns handlingsutrymme för att ta fram innovativa och kostnadseffektiva lösningar, innan detaljerna är låsta”. För att läsa hela artikeln, klicka här.

    Vi träffade Svante Hagman över en kopp kaffe för att få lite mer kött på benen kring dessa intressanta frågor. Inledningsvis konstaterade Svante att NCC arbetar med allt från gigantiska till relativt små infrastrukturprojekt, på en marknad med tuff konkurrens och allt fler internationella aktörer på den svenska marknaden. NCC har många års erfarenhet av att arbeta med offentliga upphandlingar och Svante är kritisk till att man så ofta väljer lägsta pris i stället för ekonomiskt mest fördelaktiga anbud, även i väldigt stora upphandlingar. Man gömmer sig alltså lite bakom LOU/LUF, av bekvämlighet

    – Man måste ha en tydlig tanke kring vilken kompetens som krävs, vilken funktion man vill uppnå och med vilken strategi man skall arbeta om man skall nå bra resultat. Trafikverket har i dag en stark vilja att skapa ökat värde för pengarna, att arbeta med totalentreprenader etc. Men det tar lång tid innan detta slår igenom i en så stor organisation.

    – Norrströmstunneln på Citybanan i Stockholm är ett gott exempel på hur det skall gå till. I ett mycket komplext projekt och med många osäkerhetsfaktorer upphandlades vi i ett tidigt skede och vi kunde arbeta tätt ihop med WSP som hade upphandlats som projekteringsansvariga. Tunneln går bland annat under Centralstationen och tunnelbanan, allt måste vara extremt väl genomtänkt redan från början. Här krävs en vettig ersättningsmodell, bonus på tillgänglighet, tider och den totala kostnadsramen. Nyckeln till framgång i ett sådant projekt är gemensamma projektmål, en fungerande organisation på alla nivåer, samma ”anda” hos alla medagerande, riskhantering och riskeliminering, och en fungerande modell för ekonomisk delegering och beslutskraft. Slutresultatet i Norrströmsprojektet blev att det bygget var klart i tid, att det höll budget och att riskhanteringen fungerade.

    – Trafikverket siktar i dag mot allt mer totalentreprenader, förfrågningsunderlagen motsvarar inte alltid den inriktningen men det blir gradvis bättre vilket leder till att den totala kostnaden för projekten blir lägre. Totalentreprenad innebär att vi tar ansvar för konstruktionen på ett annat sätt och nästa steg är att ta ansvar för både funktion och drift, vid exempelvis vägbyggen.

    – När det gäller kommunerna tror jag man behöver tänka till, vad har vi för strategi för upphandling, och motsvarar vår organisation de mål vi vill uppnå eller cementerar vi i stället gamla arbetsmetoder och förhållningssätt.

    – Trafikverket har i dag ett regeringsuppdrag kring sociala krav i upphandling, hur påverkar det er framtida verksamhet?

    – Vi är väl förberedda, eftersom vi redan driver egna sociala program, ihop med Kunskapsskolan har vi bland annat startat byggingenjörsutbildningar där vi också hjälper till med programinnehållet.

    (Någon dag efter att denna intervju gjordes publicerades en artikel i SvD som berör just NCC:s utbildningar, med rubriken ”Upphandlingsregler snubbeltråd för nyanlända”, som kan läsas här .)

    Som avslutning räcker Svante över ett dokument, där han sammanfattat de viktigaste budskapen i sin och NCC:s syn på vad som behöver göras:

    Budskap 1: Vi kan bygga mer hållbar infrastruktur för pengarna.

    vitruta small• Med hållbar menar vi både social och miljömässig hållbarhet

    vitruta small• Det finns effektivitets- och produktivitetsvinster för samhället att göra på flera olika nivåer

    vitruta bred– I branschen – lägre kostnader/högre produktivitet genom industrialisering, innovation

    vitruta bred– I projekten – fokus på livscykelperspektivet (ekonomi och hållbarhet)

    vitruta bred– I relation till samhället – mindre störningar, punktlighet


    Budskap 2
    : Nyckeln ligger i bättre upphandling

    vitruta small• Fokus på värdera det ”ekonomiskt mest fördelaktiga”. LOU  tillåter upphandling som skapar
    förutsättningar för det som beskrivits i budskap 1.

    vitruta bred– Innovation

    vitruta bred– Industrialisering

    vitruta bred– Produktivitetsutveckling

    vitruta small• Tidigt i processen

    vitruta bred– ECI (Early Contracting) – Totalentreprenad – Utförarentreprenad

    vitruta small• Bättre samverkan – kund, entreprenör och konsulter

    vitruta bred– Gemensamma mål för projektet

    vitruta bred– När komplext,osäkert och många berörda intressenter

    vitruta bred– NCC upplever att Trafikverkets arbete med ECI och ”Samverkan hög” är lovande

    vitruta small• Bättre uppföljning

    vitruta bred– Tydliga mål – konkret uppföljnin

    vitruta bred– Brist på uppföljning kan snedvrida konkurrensen


    Budskap 3
    : Bättre upphandling kräver en politisk vilja

    vitruta small• Det behövs en politisk ambition att utnyttja upphandlingssystemets fulla potential

    vitruta bred– Det behövs en politisk instruktion

    vitruta bred– Det finns ingen politisk ovilja, men mandatet behöver bli tydligare

  • Innovation och upphandling i skånsk tappning

    – när offentligt och privat går hand i hand inom vård och omsorg

    panelregion

    I mitten av juni höll Region Skåne ett högintressant seminarium om innovation och upphandling i Stockholm. Tanken att låta offentlig upphandling, med en budget på över 600 miljarder kronor per år, också bli en kraftkälla till förnyelse av vårt samhälle är inte ny men i praktiken svår att förverkliga. Det var därför otroligt spännande att lyssna till olika företrädare från vår sydligaste region – Region Skåne – och deras väg till en förnyad upphandlings- och innovationsagenda.

    Innovationsupphandling – metod för att flytta gränser
    Det som först slår en i de olika presentationerna är de nära samarbetet och samsynen mellan politiker och tjänstemän i deras arbete med att förverkliga ett gemensamt program. Målen är högt uppsatta och den regionala profilen, med större fokus på tidig samverkan i upphandlingsprocessen och ökat samarbete med lokala entreprenörer och småföretag, negligerar varken breda marknadsanalyser eller kraven på att upphandlingarna ska ske utifrån en totalkostnadskalkyl. Tvärtom får alla inblandade tidigt klart för sig vilka krav som ställs utifrån de olika omsorgsverksamheterna, där även patientperspektivet väger tungt, som också är utgångspunkten för hela upphandlingsprocessen.

    I korthet träder följande faktorer fram som viktiga förklaringar till framgången;

    a) att regionrådet Amela Hodzic har upphandling som sitt huvudsakliga verksamhetsområde vilket mej veterligt är unikt i Sverige,

    b) att inköpsdirektören Louise Strand getts fria tyglar att utforma processerna i ett nära samarbete med den politiska nivån,

    c) att medarbetarna i de olika inköpsorganisationerna i Region Skåne ges nya, självständiga roller i den nya upphandlingsorganisationen,

    d) att tidiga åtgärder och insatser, som anbudsskolor, tidiga möten för framtida upphandlingar mm är en central del av strategin,

    e) att vara öppen för förändringar under hela avtalsperioden vilket visat sig centralt för att både vara öppna för nya, kvalitetshöjande metoder och att hålla kvaliteten uppe generellt,

    f) att dela med sig till andra regioner av sina erfarenheter och vara öppen för dialog med andra aktörer i samhället,

    g) att som offentlig aktör skapa förutsättningar för ett annorlunda paradigm där skaparkraften och entreprenörsandan tas tillvara på ett strategiskt och kontrollerat sätt,

    h) att inte vara ängsliga för överprövningar utan se dessa som en del i utvecklingsprocessen vilket understryks är lättare för en stor aktör som Region Skåne,

    i) att medarbetarna lyfts fram, utbildas och får ett starkt stöd från chefsnivån.

    Denna uppräkning kan göras mycket längre men indikerar att det är en omfattande process som tagit fart under de senaste fem åren med en fast ledning och tydliga mål som ledsagare.

    Särskilda fokusområden
    Två områden som varit särskilt prioriterade i detta nya arbetssätt är upphandling av förkläden och sårvårdsprodukter. Dessa båda områden belystes på seminariet både utifrån ett upphandlar- respektive ett leverantörs-/innovationsperspektiv. Av föredragen framkom att Region Skånes modell för innovationsupphandling dels ger miljömässiga, kvalitetsmässiga, ekonomiska fördelar för vården och omsorgen inom regionen, dels ger ger effekter på det omgivande samhället i form av nya arbetstillfällen, nya företag, ökade exportmöjligheter i nya och befintliga företag ssom några exempel. Dessutom har framgångarna med modellen pekat ut framtida områden för ett aktivt förnyelsearbete såsom e-hälsa (den infrastruktur som möjliggör användningen av nya digitala tjänster) och m-hälsa (konkreta mobila tjänster för oss alla som patienter) och att fallprevention står på tur som nästkommande fokusområde.

    mingelpausen

    Resultaten
    En förändrad upphandlingsprocess, med innovationsupphandling som spetsverksamhet, är inget värd om den inte ger resultat. Region Skåne dras ju som många andra regioner i Sverige med utmanande budgetrestriktioner. Men redan nu har den förändrade processen har, som påpekats ovan, redan gett avkastning ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Men det finns även andra resultat som är mer svårfångade i gängse resultatutvärdering som exempelvis att faciliterade processer ger förutsättningar för att vidareutveckla arbetet i den fortsatta utvecklingen av modellen. Detta att inte vara helt nöjd när man ser att det finns oändliga möjligheter att tillföra nya kvaliteter i vård- och omsorgsarbetet, fånga upp alla de entreprenörer och företag som finns i en region, i nya produkter och tjänster sporrar till ytterligare ansträngningar.

    Fortsättning följer
    Många på seminariet i Stockholm var imponerande över de resultat som hitintills uppnåtts. Men frågan är om inte alla de framgångar som väckts och som pekar framåt som exempelvis beslutet om ett nytt, ambitöst upphandlingsprogram och att Region Skåne för närvarande ser över sin egen roll som motor i arbetet är lika imponerande. Framgången verkar inte stanna vid ”vad bra vi är – nu kan vi ta det lite lugnare” utan ”vi har skådat ljuset – nu börjar vår nästa resa”.

    Artikeln är skriven av Ulf Svensson, konsult och utredare kring bl a innovativa lösningar för transporter och byggnation av vindkraftverk.

     

  • SOI i Almedalen

    diskussion-2015-400x266

    SOI presenterar den nationella strategin, Almedalen 2015

    SOI:s medverkan i Almedalen har blivit en tradition och en möjlighet att föra ut frågeställningar kring offentlig upphandling till bredare kretsar. Under de senaste sex åren har vi märkt ett ständigt ökande intresse för frågorna. Här följer ett antal av alla de arrangemang där SOI på ett eller annat sätt medverkar, som arrangör eller som inbjudna deltagare i paneldebatter och seminarier.

    OFFENTLIGA AFFÄRER
    Måndag 4 juli 16:15 – 17:00
    Offentliga Affärers tält, Strandvägen 4

    DEBATT – Stämmer det att det kommer in för få anbud i de offentliga upphandlingarna?

    Vad avgör vad som är rätt antal anbud? Upphandlande myndigheter/enheter ska med sin upphandling uppnå effektiv konkurrens. Hur många anbud bör/vill vi ha? Vill vi ha anbud från alla företag? Om effektiv konkurrens inte uppstår pga för få anbud, vad beror det på och hur kommer vi till rätta med det?

    Ulrica Dyrke, Expert inom offentlig upphandling, Företagarna, Birgitta Laurent, Upphandlings och konkurrensexpert, Svenskt Näringsliv, Egil Nylén, Styrelseledamot, Sveriges Offentliga Inköpare, Louise Strand, Styrelseledamot, Sveriges Offentliga Inköpare, Anna Lipkin, Enheten för inköpsanalys, avtalsförvaltning och utredning, Upphandlingsmyndigheten, Catharina Piper, Moderator och Advokat, Advokatfirman Lindahl

    Medarrangör: SOI – Sveriges Offentliga Inköpare
    Tisdag 5 juli 16.15 – 17.00
    Offentliga Affärers tält, Strandvägen 4

    Så ska Sverige bli bäst på offentlig upphandling

    Hur har Regeringen tänkt utveckla den svenska offentliga upphandlingen som verktyg för välfärd och till gagn för medborgarna? Vad krävs för att få med sig näringsliv och upphandlande myndigheter på resan?

    Medverkande: Ardalan Shekarabi, Civilminsiter, Emma Breheim, Ordförande, SOI – Sveriges Offentliga Inköpare, Ellen Hausel Heldahl, Projektledare, Svenskt Näringsliv, Inger Ek, Generaldirektör, Upphandlingsmyndigheten, Heike Erkers, Förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR, Bo Höglander, Moderator och Redaktör, Offentliga Affärer


    UPPHANDLING24

    Onsdag 6 juli 11:00
    Strandvägen 2

    Framtidens upphandlings- och inköpsfunktion – var är vi och vart ska vi?

    Det finns en stor, men outnyttjad, potential i offentlig upphandling som verktyg för samhällsutveckling. Hur gör vi för att fullt ut använda upphandling och inköp som verktyg för att styra samhällsutvecklingen i önskad riktning? Och hur vill vi att framtidens upphandlings- och inköpsfunktion ska se ut? Kan inköparen vara en möjliggörare som alla vill bolla innovativa idéer med?  Kommer regeringens strategi bidra leda till önskvärd förändring?

    Vi utgår från SOI:s strategi och de förflyttningar vi där sagt är nödvändiga och hur det påverkar framtidens inköps- och upphandlingsfunktion.

    Frågor som kommer att tas upp:
    Hur skapar vi förutsättningar för upphandlingsfunktionen att jobba proaktivt och långsiktigt?
    Vad behöver göras för att upphandling i större utsträckning ska användas som verktyg för att nå verksamhetens mål?
    Vad krävs för att upphandlaren ska se sig, och ses, som en möjliggörare?
    Vilka kompetenser behöver upphandlaren ha omkring sig?

    Paneldeltagare:
    Emma Breheim, ordförande, Sveriges Offentliga Inköpare (SOI), och inköpschef, Luleå kommun
    Anders Wijkman, ordförande, Återvinningsindustrierna
    Roger Himmelsköld, styrelseledamot, SOI, och upphandingschef, Uppsala universitet
    Anders Ekholm, vice vd, Institutet för framtidsstudier

    Arrangör: SOI

    14:00
    Strandvägen 2

    Panel: Inköpscentralernas nya roll – vi ser in i framtiden

    Inköpscentralerna ökar i antal och de nya reglerna ger dem nya möjligheter att agera på marknaden. Är detta bara positivt eller finns det nackdelar med för stora inköpscentraler?
    Lämpar sig alla upphandlingar för upphandling genom inköpscentraler? Vad händer när de upphandlande myndigheterna har möjlighet att använda sig av flera olika ramavtal?
    Något som de har upphandlat på egen hand, något med andra grannkommuner och när det därtill har möjlighet att avropa på ett eller flera ramavtal upphandlade av inköpscentraler?
    Vad händer på en marknad med ett fåtal stora inköpscentraler – kommer små och medelstora företag få svårt att hävda sig?
    Kan den ökade användningen av inköpscentraler leda till en bristande uppföljning av avtal när det är de som avropar som upptäcker brister?
    Hur skulle Inköpscentralernas resurser kunna användas för att maximera nyttan för de avropande myndigheterna?
    Kan Inköpscentralerna bistå även med uppföljningen av avtal?

    Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och partner, Delphi advokatbyrå
    Eva-Lotta Löwstedt Lundell, vd och koncernchef, SKL Kommentus
    Dan Sjöblom, generaldirektör, Konkurrensverket
    Ulrica Dyrke, jurist, Företagarna
    Anki Elken, Public affairs, Proffice AB
    Egil Nylén, upphandlingschef, Umeå kommun

    Arrangör: Delphi advokatbyrå


    DOUBLECHECK

    Tisdag 5 juli 08:15 – 09:15
    Clarion Hotel Wisby, Strandgatan 6

    Kvalitet i den offentliga affären
    Hur hittar man balansen mellan målstyrning, funktionskrav och hållbarhet – hur kommer köpare och säljare fram till en gemensam kvalitetsdefinition?

    Monica Sihlén, Upphandlingsmyndigheten
    Emma Breheim, upphandlingschef, Luleå Kommun
    Rickard Gegö, vd, Sveriges Åkeriföretag
    Eva Cooper, regionchef, Företagarna i Gävleborg
    Bo Nordlin, grundare, Inköpsrådet
    Ulrika Ajax, inköpsstrateg, Lantmäteriet

    Torsdag 7 juli 08:15 – 09:15
    Clarion Hotel Wisby, Strandgatan 6

    Det offentliga ledarskapet måste stärkas – strategisk upphandling är nyckeln
    Beslutsfattarna i offentlig sektor måste ta sitt affärsmässiga ansvar – annars kommer den offentliga upphandlingen aldrig bli strategisk. Beslut måste fattas baserat på konkreta affärsvärden.

    Bo Nordlin, grundare, Inköpsrådet
    Martin Kruse, avdelningschef upphandling, Arbetsförmedlingen, styrelsemedlem SOI
    Inger Ek, generaldirektör, Upphandlingsmyndigheten
    Anders Wijkman, ordförande, Miljömålsberedningen
    Anders Hvarfner, vd, Iris Sverige
    Ellen Hausel Heldal, projektledare, Svenskt Näringsliv


    UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN OCH KONKURRENSVERKET

    5 juli 2016 kl. 10.00–10.45
    Plats: Bio Borgen, Hästgatan 24, Visby

    Hur blir det bättre med nya upphandlingsregler?

    De nya upphandlingslagarna innebär nya möjligheter för kommuner och andra myndigheter. På vilket sätt gör de nya reglerna livet lättare för upphandlare, beslutsfattare och skattebetalare? Om ett halvår är regelverket på plats.

    Nya upphandlingslagarna – vilka möjligheter öppnar de för? Vi får närmare 1000 nya regler om upphandling – vad innebär det för beslutsfattare i kommunerna? Och hur blir möjligheterna att köpa närodlat och miljövänligt? Blir det verkligen lättare att ställa sociala krav? Vad innebär den nya lagen om upphandling av koncessioner? Vi granskar den kommande lagstiftningen kring offentlig upphandling.

    Medverkande:
    Anders Asplund, chefsjurist, Upphandlingsmyndigheten
    Ewa Wennberg, avdelningschef, Konkurrensverket
    Ulrika Dyrke, upphandlings- och konkurrensexpert, Företagarna
    Emma Breheim, ordförande  Sveriges Offentliga Inköpare

    5 juli 2016 kl. 11.00–11.45
    Plats: Bio Borgen, Hästgatan 24, Visby

    Tidig dialog och innovationsupphandling för verksamhets- och samhällsutveckling
    Offentlig upphandling kan användas för att stimulera nytänkande och innovation. Men hur kan det gå till? Hur ställer vi krav för att skapa utveckling? Kan tidig dialog vara en nyckel? Vi får konkreta exempel på hur tidig dialog och innovation kan främja både verksamhets- och samhällsutvecklingen.

    Ta del av samtal om möjligheter och metoder. Möt bland annat Region Skåne, vars upphandling av miljövänliga engångsförkläden har gett eko i upphandlingsvärlden. Hur har de arbetat med coachande upphandlingsprocess? Hur arbetar leverantörerna med dessa frågor? Och vad kan Upphandlingsmyndigheten ge för stöd för de myndigheter som vill utveckla sin verksamhet genom dialogarbete och innovationsupphandling?

    Louise Strand, inköpsdirektör, Region Skåne
    Stefan Holm, näringspolitisk expert, Almega
    Johan Lundström, programmet för utvecklande inköp, Upphandlingsmyndigheten

    5 juli 2016 kl. 14.00–14.45
    Plats: Bio Borgen, Hästgatan 24, Visby

    Mer direktupphandling – enklare affärer eller mindre konkurrens?
    För två år sedan höjdes gränsen för direktupphandling kraftigt till drygt 500 000 kronor. Hur gick det? Fick fler företag möjlighet att lämna anbud? Eller färre? Hur blev det med kvalitet på det som levererades? Och uppföljningen?

    Samtidigt som direktupphandlingsgränsen höjdes infördes krav på dokumentation av många inköp under gränsen? Hur har det fungerat? Har transparensen och rättssäkerheten påverkats? Blev det enklare, billigare och effektivare att upphandla?

    Efter två år med höjd direktupphandlingsgräns – vad blir nästa steg? Detta berör tusentals inköp som det offentliga Sverige gör varje år.

    Medverkande:
    Ewa Wennberg, avdelningschef, Konkurrensverket
    Ulrica Dyrke, upphandlings- och konkurrensexpert, Företagarna.
    Representant från SOI – Sveriges offentliga inköpare.
    Representant från SKL – Sveriges kommuner och landsting

     

    MILJÖMÄRKNING SVERIGE

    6 juli 12:00 – 13:00
    Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3

    Är juristerna ett hinder för hållbar upphandling?

    Idag upphandlar vi inte hållbart med våra skattepengar. Det är bråttom att ställa om till en modern upphandling, som bidrar till att nå målen i Agenda 2030. Är juristerna ett hinder?

    Ardalan Shekarabi, civilminister (S), regeringen
    Mikael Karlsson, miljöforskare, KTH
    Maria Gardfjell, kommunalråd för Miljöpartiet, Uppsala
    Lennart Bondeson, kommunalråd för Kristdemokraterna, Örebro
    Henrik Karlsson, inköpschef, Helsingborg
    Oskar Taxén, jurist, Kommunal
    Stefan Holm, jurist, Almega
    Cecilia Ehrenborg Williams, vice vd, Miljömärkning Sverige
    Annie Ståhlberg, avdelningen för policystyrning, Upphandlingsmyndigheten
    Johan Kuylenstjerna, moderator, vd, SEI


    Information i sista stund

    Louise Strand, vice ordförande SOI,  medverkar även vid följande arrangemang;

    – Medtech café
    – Hur handlar vi upp sånt som inte finns?” på East Swedens Arena
    – Nöjda sjuksköterskor och friska patienter till lägre vårdkostnad. Ordnas av OneMed. Göran Hägglund och Vårdförbundet deltar också.
    – Vi, Region Skåne och Innovation Skåne AB ordnar även ett seminarium om innovation.

    Egil Nylén, styrelseledamot SOI, medverkar även vid följande arrangemang;
    Tisdag 5/7  Sv. Näringsliv, Vad en Upphandlande myndighet inte behöver göra”.
    Onsdag 6/7 16.00-16.45  Offentliga Affärer, ”Kan man köpa guld för sand”

  • Cirkulär ekonomi – snack eller verkstad?

    mats o åsa 440

    På SOI:s två senaste årskonferenser har cirkulär ekonomi varit uppe till diskussion. I Helsingborg fick vi besök av Mats Williander, forskningsledare på Sustainable business, Viktoria Swedish ICT och i Göteborg träffade vi Åsa Lindskog, rådgivare kring ”Förebyggande och återanvändning” hos Avfall Sverige. I dag är begreppet cirkulär ekonomi väl etablerat, men frågan är hur mycket det har påverkat den svenska samhällsutvecklingen. För att få veta lite mer har vi ställt några frågor till Mats och Åsa.

    1. Har begreppet Cirkulär ekonomi fått fäste hos det svenska samhällets beslutsfattare och har detta i så fall resulterat i konkreta förslag och ett påbörjat förändringsarbete?

    Mats: Ja, vi upplever det så hos oss. Det finns ett mycket större intresse och kännedom idag än för 2 år sedan, och en mycket större nyfikenhet. De konkreta förslagen lyser väl till stor del fortfarande med sin frånvaro men på riksplanet säger Regeringen i alla fall att det är ett prioriterat område. Och lite handling ser man, t.ex i att Ola Alterå skall komma in med förslag på hur man ökar återanvändning, reparationer och uppgradering.

    På regional- och lokalplanet och i många företag upplever vi att intresset är stort och initiativen många.

    Detta är jättekul, men det finns en fara när ett begrepp blir populärt – särskilt när det associeras med något positivt, den allmänna kunskapsnivån om det är låg, och det inte är väldefinierat. Vi i min forskargrupp skrev en debattartikel om detta för en tid sedan. Så jag skulle vilja säga att förändringsarbete har påbörjats på många håll. I flera fall är det mer cirkulära initiativ men en hel del initiativ får epitetet cirkulär ekonomi men utan ökad cirkularitet och i många fall förändring utan nämvärd miljöförbättring.

    Men det kan faktiskt vara bättre att göra något, och det blir lite fel, än att inte göra något alls. Uppsåtet är i de flesta fall gott och då gäller det att hjälpa och inte kritisera.

    Därför försöker vi, så intensivt vi kan, att etablera ett bra och användbart cirkularitetsmått. Vi har nu tagit fram ett. Det som återstår är att testa det i praktiken tillsammans med några företag och gärna i en offentlig upphandling.

    Åsa: Ja, själva begreppet cirkulär ekonomi har fått fäste men innebörden av det har inte fått fäste, där har såväl beslutsfattare som övriga samhället en lång resa att göra. Vi ser positiva signaler och åtgärder – exempelvis de pågående regeringsutredningarna* som berör cirkulär ekonomi – men åtgärderna hos våra beslutsfattare är få och avgränsade. Det behövs betydligt fler och kraftfullare åtgärder för att påbörja den nödvändiga omställningen i samhället. Vi ser också att alltfler av våra medlemmar, Sveriges kommuner, arbetar med sin del av denna utmaning men de hindras av en otydlig lagstiftning (se vidare om detta i svar 3). Exempel på åtgärder som görs av kommunerna är nya former för att öka återanvändningen av produkter, både inom kommunernas egna verksamheter samt riktat till kommuninvånarna.

    2. Den offentliga upphandlingen omsätter mellan 600 och 800 miljarder kronor per år. Används den i dag som ett samhälleligt verktyg för förändring, exempelvis genom att upphandla funktion/innovation i stället för produkter?

    Mats: Jag kan för lite om offentlig upphandling för att kunna uttala mig med auktoritet och precision här. Det förekommer säkert en hel del initiativ och det har ju i alla fall talats och skrivits mycket om innovationsupphandlingar etc.

    Rent spontat tror jag emellertid att med de stora årliga totalbeloppen det handlar om så måste det finnas en gigantisk potential kvar att använda offentlig upphandling som verktyg för samhällsförändring.

    De (relativt få) gånger jag träffat personer från offentlig sektor har jag fått känslan av att det behövs lite mer utbildning i vad en cirkulär upphandling innebär. Allt för lätt kan det bli hyra eller leasing och upphandling utan att den totala cirkularitetsgraden ökar hos produkten det gäller. Återigen kommer cirkularitetsmåttet in. Det måste gå att mäta och utvärdera cirkulariteten i ett erbjudande för att vi skall veta att vi förändrar samhället åt det avsedda hållet.

    Åsa: Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg som inte alls används i sin fulla potential i dag. I en undersökning som Avfall Sverige lät göra framkom att kommunerna känner osäkerhet och frustration över bristen på vägledning. Inom Avfall Sverige pågår därför ett utvecklingsprojekt för att hitta sätt att använda upphandling som ett verktyg att förebygga avfall inom kommunala verksamheter. Vi hoppas på konkreta resultat som kan hjälpa kommunerna framåt.

    3. Behöver vi och kan vi skala upp arbetet och höja förändringstakten och i så fall, hur gör vi?

    Mats: Ja, det behöver vi. Det är faktiskt otroligt bråttom! Vi har mindre än 14 år på oss att fem-faldiga resurseffektiviteten i den industrialiserade delen av världen. Det är mitt barnbarns generation som får betala priset om vi inte får tummen ur. Vi ser dem alltså i ögonen idag. Vi vet vilka de är. Det vore skamligt att inte göra något när vi till och med vet vad som skall göras och i många fall även hur.

    Det går alltså på tok för sakta och SOI kan utgöra en nyckelfaktor för att ändra på detta.

    Som jag ser det finns det ett stort intresse i industrin, men de har rejäla utmaningar i att transformera sig till ett mer cirkulärt tillstånd och de måste tjäna pengar under tiden.

    Skall de hitta motivation att ta sig an den utmaningen så MÅSTE de se en marknad, och gärna en som kommer att växa. Offentlig sektor kan utgöra den marknaden och kan faktiskt vara den enda vägen att gå om något skall kunna hända på så kort tid som 14 år.

    Offentlig sektor kan, utan nämvärda risker, sätta kriterier som ger företagen tydliga spelregler som driver dem till en allt mer cirkulär och resurseffektiv verksamhet. Men då är det samtidigt otroligt viktigt att offentlig sektor förstår i detalj skillnaderna mellan något som är cirkulärt och något som bara är mer resurseffektivt men linjärt. Det är logiken för hur man tjänar pengar som måste ändras (se debattartikeln). Man skall köpa erbjudanden som bygger på den cirkulära logiken. Annars triggas ingen samhällsförändring!

    Åsa: Ja, vi behöver och kan både skala upp arbetet och höja tempot. Den viktigaste förutsättningen för detta är, som Avfall Sverige har påtalat länge, att lagstiftningen måste ge kommunerna mandat att arbeta med hela avfallshierarkin. Kommunerna har en central roll i omställningsarbetet till ett hållbart samhälle och måste få utnyttja hela sin potential – detta sker inte idag. I väntan på en tydligare lagstiftning driver Avfall Sverige utvecklingsarbete som ger ökad kunskap och nya verktyg för att öka återanvändning och förebygga avfall. Vi arbetar också med en kampanj som syftar till att få människor att laga, låna och återanvända.

    *Ola Alterås utredning om styrmedel och Karin Bradleys utredning om delningsekonomi.

    ”Ett lysande exempel”

    Efter semestern återkommer vi med en artikel om hur man kan spara stora pengar, vara miljöeffektiv och uppnå extremt goda resultat genom att upphandla ljus i stället för belysningsdetaljer.

  • Tidig dialog – norsk framgångsmodell nu i Sverige

    Tidig dialog Gorril

    I Norge har man sedan 2011 framgångsrikt utvecklat det Nationella programmet för leverantörsutveckling. Länsstyrelsen Dalarna har genom projektet Scandinavian Heartland – Business Improvement ett sedan länge etablerat samarbete med Norge. Nu ska Upphandlingsdialog Dalarna som också samordnas av Länsstyrelsen Dalarna testa modellen i regionen. Samverkande i arbetet är även Region Gävleborg med projektet Upphandlingsdriven innovation för regional tillväxt och Upphandlingsmyndigheten med Programmet för utvecklande inköp. Ett välbesökt uppstartsmöte hölls på Arlanda den 7 april. Så här berättar Irené Svedjelöv, projektkommunikatör på Länsstyrelsen Dalarna, om mötet på Upphandlingsdialog Dalarnas hemsida.

    ”Den 7 april var det dags för representanter från Dalarna och Gävleborgs län att sätta sig in i vad Tidig dialog innebär. Gørill Horrigmoe projektledare för Nationella programmet för innovativa upphandlingar, har genomdrivit och förankrat Tidig dialog på flera statliga verk och kommunala verksamheter på norska Østlandet. Hon har arbetat i programmet sedan 2011 och lett utvecklingen av smartare inköp. Upphandlingsdialog Dalarna bjöd in till en heldag där Gørill Horrigmoe berättade om Tidig dialog i offentliga upphandlingar.

    Tidig dialog ger innovativa lösningar

    Genom att uppmana alla inköpare att bjuda in leverantörerna, att inte fråga efter en lösning, utan beskriva behovet, så skapas flera möjligheter än vid en vanlig upphandling.

    – Genom att låta leverantörerna komma på ett möte där du förklarar dina behov, så kan du få lösningar som du inte själv visste fanns. Företagen kan även få kontakt med varandra och komplettera varandra, så att innovativa lösningar skapas.

    Vad är det som ska inhandlas?

    Först behöver du ta reda på vilket behov som finns, vilket problem som ska lösas, vad upphandlingen ska leda till. Du behöver även förankra detta internt, så att din egen organisation är med i processen. Efter det skapar du ett tillfälle för dialog med marknaden.

    – Men tala inte om hur du tror att behovet ska lösas. De krav du ställer i din upphandling kan ta död på innovativa lösningar och utesluta leverantörer. Vi ska köpa framtidens lösningar, inte gårdagens, sa Gørill Horrigmoe.

    Bjud in till tidig dialog

    Bjud in alla leverantörer innan du går ut med din upphandling. Små som stora. Detta kan göras via kungörelser på webbplatsen eller via inbjudningar. Förklara vilka behov som ska tillgodoses, utan att lägga in några speciella krav.  Beskriv vad som ska lösas och vad ni vill uppnå.

    Som exempel, en parkanläggning ska upphandlas. Istället för att beskriva hur parken ska se ut och vad den ska innehålla så tala om vad ni behöver: ”En trevlig park som ska användas av befolkningen.  Målet är att det ska vara en välskött, slitstark park som kan användas för fritid t ex sola, bollspel och jogging.”

    På det viset har fler möjlighet att komma med inspel och vara med. Det föds fler idéer och företagen kanske till och med kan kopplas ihop och samverka. Lösningen kanske inte ens finns just då, men går att lösa.

    Efter det mötet bjuder man in alla intresserade företag, ett och ett, till en halvtimmes träff, där de får ställa frågor och berätta om sina tjänster.  Företagen kanske inte vill tala om exakt vad de har för lösningar inför sina konkurrenter. Ta inte alla möten på samma dag, sprid gärna ut dem under en vecka och glöm inte att ha med en intern arbetsgrupp.

    Dags för upphandling

    Nu kan du utforma ditt förfrågningsunderlag. Beskriv behovet konkret och vad som är målet med upphandlingen. Om det finns regler eller lagar som spelar in, upplys även om dem.  Under resans gång kan det komma in frågor, publicera dem med svaren på webbplatsen så alla kan ta del av dem.

    Den här metoden tar längre tid i sitt förarbete, men när det är dags att upphandla så går det fortare, eftersom alla vet vad som ska köpas.

    Följ upp och utvärdera

    Uppnådde ni det ni var ute efter? Samla den arbetsgrupp som varit med under resan och prata igenom processen. Vad var bra, vad var dåligt? Blev det lönsamt? Men viktigast av allt, blev behovet tillgodosett?

    Summering

    –Smartare inköp kräver förändring. Inte bara för den som ska upphandla, utan även för leverantörerna.  Med Tidig dialog skapas innovativa lösningar och näringslivet utvecklas. Det öppnar även upp för att flera mindre företag ska kunna vara med och dela på pengarna, avslutade Gørill Horrigmoe.”

    Dialog Gävle

    Nästa dialogmöte kring Tidig dialog i offentlig upphandling ägde rum den 16 juni i Gävle, med Region Gävleborg, Länsstyrelsen Dalarna och Upphandlingsmyndigheten som arrangörer. Fokus på mötet var behovsidentifiering och med miljöfrågor som en del i helheten. En rad spännande föredrag och diskussioner avverkades, med bakgrund i de nya metoder för behovsanalys som arbetades fram i det tidigare projektet Innovationsupphandling X, och som nu utvecklas ytterligare inom ramen för Innovation X, i Region Gävleborgs regi. Nästföljande dialogmöte genomförs i Mora den 1 september.

     

  • WWF:s nya köttguide – bra eller inte?

    Köttguidebild

    WWF:s köttguide 2016 har väckt känslor och reaktioner. Anna Richert är sakkunnig inom hållbar mat vid WWF och även om köttguiden framför allt riktar sig mot konsumenter så hoppas hon att både restauranger och upphandlare skall låta sig inspireras av den. Eftersom just den komplicerade upphandlingen av kött var föremål för ett seminarium på SOI’s årskonferens så har vi bett de bägge föredragshållarna att svara på några frågor kring köttguiden. Här följer svaren från Peter Nohrstedt, hållbarhetsansvarig på SKL Kommentus och Lennart Jonsson, upphandlingschef i Lidköpings kommun.

    Peter-och-Lennart-400x185

    – Är det bra att WWF släpper denna köttguide, som i första hand vänder sig till konsumenter, men som även vill inspirera restaurangbranschen och de offentliga upphandlarna?

    Peter: Jag tycker den har ett pedagogiskt och bra upplägg. Enkelt för konsumenten att få en snabb överblick över de olika köttprodukternas påverkan samt bra generella tips angående livsmedel. Saknar dock den sociala dimensionen (ILO etc) då denna är särskilt viktig när man upphandlar t ex kyckling från Asien. WWF borde utvidga sin guide till dessa aspekter också trots att det kanske inte ingår i deras scope.

    Lennart: Visst är det bra med rekommendationer till vanliga konsumenter men att sedan göra jämförelse med storkök och deras inköp blir frågan något mer komplex då guiden inte tar hänsyn till behovet, utbudet och kvaliteten i övrigt. De offentliga upphandlarna utgår ju från de kriterier som gamla MSR arbetade fram och som ansvaret nu ligger hos Upphandlingsmyndigheten.

    – Det finns synpunkter på att guiden är allt för trubbig och onyanserad. Har du synpunkter på detta?

    Peter: Det är väl alltid en avvägning över hur mycket information och fakta man kan föra fram i en sådan här typ av skrift – för mycket fakta och för många saker att väga mellan försämrar  läsbarhet och användning. Konsumenten vill ha tydliga och enkla råd – då kan man inte ha en lång utläggning om å ena sidan och å andra sidan… dock är det viktigt att guiden vilar på objektiv grund och att den uppdateras så snart nya rön kommer – allt för att säkerställa att vi gör ”rätt”. Jag kan inte avgöra om råden vilar på en sådan grund och jag antar att det finns forskning som pekar åt lite olika håll – överlåter åt andra att bedöma detta.

    Lennart: Om man som konsument skall utgå från guiden och inte har någon kunskap om livsmedelsbranschen kan den kännas något förenklad. Denna gång blev det ju fokus på antibiotika och då kan det vara lätt att glömma att det finns fler parametrar som påverkar om det blir grönt, gult eller rött.

    – Anser du att guiden har bäring specifikt för de offentliga upphandlarna (med tanke på de kriterier som redan finns hos Upphandlingsmyndigheten).

    Peter: Nja det går ju inte att utgå från guiden när du ska sätta ihop ditt förfrågningsunderlag. Jag kan tänka mig att den kan vara en bra hjälp för den som avropar ett livsmedelsavtal och där det finns valmöjligheter – dvs hjälpa kökspersonalen att välja ”rätt” kött.

    Lennart: Ser det svårt att vi som upphandlare skall kunna hänvisa till köttguiden vid upphandlingar då vi utgår från UM kriterier.

    – Peter och Lennart, ni talade på årskonferensen om problem kring uppföljning och leverantörsförsäkran inom livsmedelsupphandling, på SOI:s årskonferens. Och Årets Inköpare, Lena Orrvad från Vara, berättade i en intervju om hur man fullständigt körde fast in livsmedelsupphandling, just när det gällde leverantörsförsäkran. Finns det realistiska vägar att underlätta på detta område? Kan Upphandlingsmyndigheten göra något?

    Peter: Jag tror att dokumentgranskning måste varvas med revisioner på plats i tillverkningsledet för att verkligen sätta tyngd i orden i ffu. Dokumentgranskningen kommer förmodligen att innebära att man får en lista över leverantörer/produkter där det råder osäkerhet och där behöver man gå vidare och ev skicka revisorer till produktionen om inte någon annan gjort detta i leverantörsledet. För detta krävs resurser och kompetens. Då många UM köper från samma grossister och samma producenter så ser jag en stor samordningsmöjlighet mellan kommuner och landsting. Varför springa på samma bollar? Om det är UHM eller någon annan, t ex vi på SKL Kommentus, som är bäst lämpade att göra detta vet jag inte. Vi har redan rutiner och processer upparbetade för att följa upp de sociala kraven åt 90 kommuner idag. Jag ser inga problem med att göra likadant för andra frågor som  tex djurskydd och miljökrav på livsmedel. Det handlar nog mest om hur man ska finansiera en sådan funktion.

    Lennart: Min utgångspunkt när det gäller uppföljning av ingångna avtal är att det är svårt att få leverantörerna att garantera produktkvaliteten genom leverantörsförsäkran. I vårt arbete har vi fokuserat mer på dialog med leverantörerna men även att vi själva kan gå bakåt i produktkedjan och prata direkt med t e x med slakteriet eller importören då vi misstänker att de krav vi ställt vid upphandling inte uppfylls.

    Då en leverantörsförsäkran är ett levande dokument krävs det mycket arbete på att hålla den uppdaterad och då marknaden för livsmedel och främst kött är föränderlig måste försäkran kontinuerligt uppdateras. Här tror jag att UM tillsammans SKL men också med upphandlande myndigheter skulle kunna skapa en kontrollfunktion som arbetar med kontinuerliga uppföljningar. Utvidga det arbete som SKL gör idag när det gäller etiska krav till att även inkludera uppföljning av UM’s djurskyddsomsorg.

  • SOI på KOMMEK i Malmö 17-18 augusti

    soi-collage 2014

    Återigen kommer SOI att ha en monter på KOMMEK i Malmö. KOMMEK är sedan 1985 landets största mötesplats för alla som arbetar med ekonomi och styrning i kommuner, landsting och regioner. Här möts ekonomer, ledare, politiker, forskare och leverantörer vartannat år.

    Så här skrev Henrik Karlsson 2014, efter förra mässan. ”Till sist några ord om KOMMEK, den kommunalekonomiska mässan som hålls i Malmö vartannat år. Ett stort tack till ett gäng jätteduktiga medlemmar som hjälpte oss i styrelsen att bemanna vår monter på KOMMEK i mitten av augusti. Vi kan konstatera att bara genom att vara på plats i en enkel monter utan kaffemaskiner, gratis glass eller utlottning av läsplattor så drar vi till oss betydligt fler besökare än många leverantörer gör. SOI är ett tryggt varumärke och inköps- och upphandlingsfrågor engagerar…”

    Henrik berättade också att SOI i montern framförallt haft besök av politiker, kommun- och ekonomidirektörer och revisorer. Ofta har besökarna haft väldigt konkreta och tydliga frågor, som exempelvis om och i så fall hur kommuner får köpa tjänster av varandra, eller hur man skall kunna upphandla revisionstjänster för offentlig sektor på ett bra sätt.

    Väl mött på KOMMEK!

    soi - annons - korr2

  • Välkommen till en träff med SOI Norr

    SOI Norr är nu öppen för anmälan och välkomnar medlemmar och icke medlemmar i Norrland och övriga Sverige.

    Sveriges offentliga inköpare (SOI) Norr konferens kommer att arrangeras i Boden. Temat för i år är förhandling, sociala krav i praktiken och uppföljning inom offentlig upphandling.

    Är du medlem i SOI anmäler du dig här

    Om du inte är medlem kan du anmäla dig till konferensen här

    Sista dag för anmälan är 4/8


    Program

    Konferensen inleds måndag den 29/8 med en inspirationsföreläsning. Under tisdag (30/8) och onsdag (31/8) erbjuds föreläsningar med experter och sakkunniga.

    Ett fullständigt program hittar du här


    Kommunikationsmöjligheter

    Konferensen arrangeras i Boden och hit kan du ta dig med bil, tåg och flyg.

    Luleå Kallax flygplats ligger cirka 40 minuter från Bodens tätort.

    Med tåg kan du åka till Bodens centralstation.

    Via E4:an med avfart från Luleå kan du ta dig till Boden, men även via riksväg 97.

  • Ordföranden har ordet

    Ordförande Emma B 2

    Tänk om

    SOI är ju en förening fylld av traditioner och en av dem är att ordföranden skriver ett brev till medlemmarna varje månad som bifogas föreningens nyhetsbrev.

    Som ny ordförande funderade jag givetvis på hur jag skulle ta mig an denna uppgift. Hur har mina företrädare gjort och hur vill jag skriva till er under min ordförandetid? Jag måste erkänna att jag skjutit på det så när helgen nästan var över och barnen lagt sig i sina sängar var det dags att börja skriva. Men jag avbröts i mina tankar av Fredrik Lindström och hans nya programserie ”Tänk om”. En serie som handlar om hur Sverige hade sett ut om det som hände aldrig hänt.

    Det fick mig att tänka på den där påståendet som jag hör alldeles för ofta. ”Allt skulle vara så mycket enklare om inte LOU fanns” eller ”Om vi bara slapp upphandla, då hade vi kunnat göra en bra affär”.

    Den första versionen av det som vi nu känner som LOU, trädde i kraft 1 januari 1994 och byggde på EG-direktiv. Sedan har lagen blivit flera lagar och dessutom mer detaljerade, komplicerade och svårorienterade för varje gång man har försökt förenkla dem.

    Men tänk om lagarna inte fanns? Tänk om vi offentliga inköpare inte hade någon lag att förhålla oss till – hade det verkligen varit enklare och bättre då?

    I SOI:s nationella strategi för inköp i offentlig sektor hävdar vi att det är dags att lyfta blicken och se de offentliga inköpen i ett vidare perspektiv. Upphandling är ett delmoment i inköpsprocessen och de goda affärerna skapas genom bra förarbete, välplanerad avtalsimplementering och god uppföljning, d.v.s. i de aktiviteter som inte styrs särskilt mycket av lagarna för offentlig upphandling.

    Jag vill därför påstå att det inte hade varit speciellt mycket enklare, eller bättre, utan LOU. Visst kan det kännas frustrerande ibland när vi fastnar i långa överprövningsprocesser eller när vi inser att utvärderingsmodellen vi valde inte vaskade fram rätt vinnare. Men i grunden är det sällan lagarna som ställer till det, det är ofta de bristande resurserna och den praktiska hanteringen av oss inköpare, de sakkunniga i verksamheterna, leverantörerna och domstolarna som slår fel.

    Jag tror att många av oss möts av de kritiska rösterna kring LOU och den offentliga upphandlingen. Jag tror också att vi alltför lätt tar på oss rollen att försvara regelverket. Tänk om vi istället skulle berätta om vad vi inköpare kan bidra med eller varför det är så viktigt med professionella inköp. Vad skulle hända då?

    På årskonferensen i Göteborg delade vi ut en folder om vår nationella strategi för inköp i offentlig sektor, eller om man hellre vill: bra offentliga affärer på en fikarast. Om du är intresserad av att ta del av foldern och få tips på hur du tillsammans med oss kan utveckla Sveriges offentliga inköp, kan du ta kontakt med vårt kansli via soi@soi.se så skickar de ett exemplar till dig utan kostnad.

    Jag heter Emma Breheim och är född samma år som föreningen, det vill säga 1979. Den 26 april valdes jag som ordförande för SOI. Till vardags jobbar jag som inköpschef i Luleå kommun, en organisation som jag tillhört sedan jag för 11 år sedan gjorde mitt exjobb om köptrohet till kommunens avtal. Resultatet av det arbetet fick mig att inse att vi bara kan nå våra mål om vi ser helheten. Mig kan du alltid nå via emma.breheim@lulea.se och jag hoppas verkligen att vi ses eller hörs snart i något sammanhang.

    Bästa hälsningar från Luleå

    Emma Breheim

  • Möt Lena Orrvad – Årets Inköpare

    Lena-Orrvad-Årets-inköpare-2016-440

    – Hej Lena, än en gång Grattis. Har du hämtat dig ännu efter utnämningen på årskonferensen?

    – Ja, nu har jag hämtat mig någorlunda. Men jag hade verkligen ingen aning, det blev så klart en väldigt stor glädje, inte minst sedan jag fick klart för mig att det var arbetskamrater som hade nominerat mig! Det tyder på att de har stått ut med att jag lagt så mycket arbete på den här upphandlingen.

    – Hur ser din vardag ut på Vara kommun?

    – Vi är tre upphandlare, som upphandlar åt tre kommuner, Vara, Skara och Götene. Även åt de kommunala bolagen, förutom entreprenadupphandlingar som sköts av de tekniska förvaltningarna, med hjälp av konsulter. Men ibland kontroll-läser vi även åt dem. Vi borde vara fler upphandlare men upphandling är inte så prioriterat, trots att bra upphandlingar ger stora besparingar. I Skövde har man bra erfarenheter av att ha en livsmedelscontroller och uppföljning är ju så viktigt, men i dag är det verksamheterna som får ta ansvar för den delen.

    – Berätta om livsmedelsupphandlingen som låg till grund för din utnämning.

    – Hösten 2012 påbörjade vi en stor gemensam livsmedelsupphandling, men stötte på patrull 2014, när det gällde frågan om leverantörsförsäkringar. Det slutade med tilldelning på allt utom kött och chark (med leverantörsförsäkringar). Vi började om 2014 med kött och chark. Det finns historiskt ett samarbete mellan de 15 Skaraborgskommunerna och nu började det med att Skövde och dess samarbetskommuner gärna ville vara med – till slut var 14 kommuner med i upphandlingen.

    Jag har haft god hjälp av Pär Gunnarsson i Falköping, som förutom att vara upphandlare även är jurist samt en engagerad referensgrupp med kostansvariga i de fyra kommunerna. Det är väldigt viktigt att ha med kostfolket! Och mellan dessa fyra kommuner har man tidigare erfarenheter av samarbete mellan kostverksamheterna.

    En så här stor upphandling påverkar våra lokala leverantörer.

    Charkman, som har verksamhet i Stockholm och Skara och även säljer till butiker och restauranger fick skaffa in två distributionsbilar till efter tilldelningen. Bland lokala leverantörer kan också nämnas N&N:s Lokala skafferi, Skara  som levererar produkter från Skövde slakteri. Martin & Servera samt Svensk Cater är sedan tidigare stora leverantörer till våra kommuner.

    Jag tror det behövs lokala grossister överallt i Sverige så att anbuden kan komma från dem, i stället för att varje liten producent skall behöva lämna egna anbud och ha en egen distribution.

    I upphandlingen utgick vi från baskraven i tidigare Miljöstyrningsrådets kriterier, men leverantörsförsäkringarna är oerhört komplicerade att sätta sig in i. Detta bekräftades ju också på årskonferensen, av seminariet med Peter Nohrstedt och Lennart Jonsson från Lidköpings kommun. Det skulle behövas konsulthjälp med att granska leverantörsförsäkringarna, eller att Upphandlingsmyndigheten får mer resurser. Nu sitter Monica Sihlén ensam, och detta ingår egentligen inte i hennes uppdrag.

    Nåväl, avtalet gick igång 15 november 2015 och i slutet av 2017 eller början av 2018 är det dags att börja jobba med en ny upphandling av kött och chark. Jag tror att alla 14 medverkande kommuner är nöjda med resultatet och nu är det viktigt att vi har en kvalitetsdialog under hela avtalstiden. Som tur är så har vi lyhörda leverantörer som gör sitt bästa. Vi har till och med fått glada samtal från lantbrukare som säger att uppmärksamheten kring upphandlingen, som det har skrivits en del i den lokala pressen, faktiskt har ändrat folks matvanor, och det är ju väldigt positivt. Vissa skolor har också väldigt engagerade kockar, som tar med barnen ut i verkligheten. Kommuntidningen i Vara kommer att skriva mer om detta.

    Och jag har fått möjlighet att lägga ordentlig tid på den här upphandlingen tack var min chef och mina arbetskamrater. Det blev väldigt mycket engagemang, vilket väl är naturligt för en bondtös från västgötaslätten.

    – När du inte upphandlar livsmedel, vad upphandlar du då?

    – Om vi tittar på vad som pågår just nu så handlar det om arbetskläder och skor, tryckeritjänster, en lastmaskin, en återvinningscentral, avfallsinsamling, trygghetslarm på boenden och biblioteksböcker för 17 kommuner.  Dessutom en konferensresa kring verksamhetsutveckling – Vara kommun sticker ut genom att ta med all personal, 1 300 personer på sådana resor, med 150-275 personer per vecka. Nästa blir hösten 2017 och det är viktigt att det blir ett bra program, bra utbildning och utveckling.

    – Och när du inte arbetar, vad gör du då?

    – Jag är ganska lättroad och nöjd med det lilla. Barn och barnbarn är viktiga för mig, jag tycker mycket om min trädgård, umgås med mina systrar, naturen, baka och laga mat, handarbete… Det blir en bra motpol till allt det administrativa på arbetet.

    – Lycka till även i fortsättningen! 

  • Möt Joakim Kristensson i SOI’s styrelse.

    joakim_kristensson_1 340

    På årskonferensen i Göteborg fick SOI’s styrelse två nya ledamöter. En av dem är Joakim Kristensson, affärsområdeschef i Landstinget Blekinge, och vi har känt honom lite på pulsen.

    – Hej när man söker på er hemsida så står det inte Upphandlingschef utan Affärsområdeschef Affärsutveckling. Hur skall man tolka det?

    – Affärsutveckling pekar på ett annat fokus än bara upphandlingsproceduren och att producera upphandlingar, alltså att fokus bland annat skall vara på den goda affären. Jag var väldigt nöjd med Anders Wijkmans upphandlingsutredning som starkt bidrog till att lyfta detta fokus.

    – Vad har du för bakgrund att stå på?

    – Jag är jurist i grunden, och har sedan 1999 arbetat inom Landstinget Blekinge, i olika positioner, men hela tiden haft med mig inköp och upphandling som verksamhet.

    – Hur ser det ut på din arbetsplats? Finns det ändå en upphandlingsavdelning?

    – Ja, det gör det ändå. Affärsenheten består av en operativ chef, som alltså inte är jag; nio upphandlare och en kunnig och erfaren materialkonsulent, som är den viktiga länken till vården. Dessutom finns tre inköpssekreterare, en miljösäkerhetsrådgivare med ansvar för hållbarhetsfrågor och nu även en inköpscontroller, vilket innebär att vi kan jobba bättre med uppföljning.

    Mitt eget ansvar ligger framför allt på den långsiktiga utvecklingen av affärsprocesserna inom sjukvården, vilket innebär de större långsiktiga investeringarna som landstinget just nu planerar, när det gäller bland annat byggnader, utrustning, journalsystem, och nya logistikflöden, där syftet är att stötta vårdens processer och samtidigt få med affärperspektivet.

    – Vad fick dig att engagera dig i SOI?

    – Dels har jag har tidigare suttit i Landstingsnätverket för upphandlings (LfU) styrelse i några omgångar och jag är även med i den nationella referensgruppen för upphandling, i SKL’s regi. Det har gett mig möjlighet att vara med och få större insyn samt också påverka på ett bredare sätt när det gäller upphandling, och det får jag nu i kanske ännu högre grad som en del av SOIs styrelse.

    Men ett annat skäl är att det har blivit mer och mer tydligt att vi behöver samverka mer över myndighetsgränserna, kanske framför allt för vår del med kommunerna, om vi skall bibehålla patienten, och indirekt skattebetalarna, i fokus. De bryr sig inte om vem som gör vad, utan det viktiga är att vården som helhet fungerar. Då blir SOI väldigt viktigt, med sin bredd och sina möjligheter. SOI täcker hela spannet när det gäller inköp och upphandling; har ett helhetsfokus och en bredare roll i påverkansarbetet.

    – Hur ser du på den offentliga inköpsprocessens utveckling?

    – Jag tycker att vi haft en positiv utveckling under mina sexton år på området. I dag är det inte alls samma fokus på juridiken, utan den goda affären är i centrum. Och där har SOI haft stor betydelse. Många av oss som arbetar mer direkt med inköp och upphandling lämnade det snäva tänkandet för länge sedan. Nu gäller det att få ner detta på lokal och regional nivå. Men jag märker hos mitt landsting att politikerna är med på ett helt annat sätt i dag och ser upphandlingens betydelse i verksamhetsutvecklingen. Att Ardalan Shekarabi syns ordentligt och pratar upphandling som strategiskt verktyg i många olika sammanhang har också varit viktigt.

    – Och hur ser du på SOI’s fortsatta utveckling?

    – SOI har själva tagit sig en tydlig roll när det gäller fokus på den goda affären. Men naturligtvis kan vi utveckla kommunikationen med samhället och dess olika organisationer ännu mer. Med våra 1300 medlemmar har vi enorma möjligheter, nu gäller det att realisera detta också.

    – Och till sist, vad gör du när du inte arbetar?

    – Just nu har jag börjat längta lite efter sommarsemestern. Min fru är från Rumänien så vi brukar använda en del av semester till att åka dit med familjen. Men jag tycker också mycket om att snickra på vårt hus på hemmaplan, att kunna känna ”det här har jag gjort”.

  • Vem är snabbaste inköparen? Utmana i SOI´s Svenska Mästerskap!

    loppet

    SOI deltar i Svensk Friidrott och Stockholm Marathon Gruppen´s inofficiella mästerskapet i 10 kilometer löpning den 15 juni kl 19.30 i Stockholm.

    Svenska eliten tillsammans med olika branscher gör upp om många åtråvärda titlar.

    Loppet går runt Riddarfjärden i innerstaden och avslutas med After Run med grillning, musik, prisutdelning per bransch och folkfest i Rålambshovsparken.

    Sthlm10 map

    Anmälan sker via länken nedan. Det finns tre startgrupper beroende på vilken beräknad sluttid man har. Varje startgrupp har en egen färg och som deltagare får man en snygg funktions-T-shirt i sin starttids färg och lapp med SOI´s logotype på ryggen.

    Minst 20 personer krävs för en bransch så leta fram dojorna nu. Om det blir färre får man springa men utan ”bransch”.

    SOI har betalat in föreningsavgiften och sen kostar det 350 kr/pers. Anmäl er på SOI´s hemsida eller via www.sthlm10.se.

    På anmälningssidan skriver ni in SOI som kampanjkod så registreras era löpare i er klass och resultatlista.

    Frågor: SOI, Marianne Hammarström, 070-387 46 03, marianne.hammarstrom@fev.se eller till

    Svenska Friidrottsförbundet, Magnus Malmsborg, 073-263 12 33, magnus.malmsborg@friidrott.se

    SOI i samarbete med;
    Svensk Friidrott  Stockholm Marathon

  • Vad gör du i SILF, Johan Almesjö?

    Johan_Almesjö 350

    – Vi känner dig som Förbundsdirektör i Inköp Gävleborg, men du har även varit vice ordförande i SILF, Sveriges Inköps- och Logistikförbund, i två år och sedan mars i år är du ordförande. Vad har du för ambitioner med arbetet i SILF?

    – För mig är ambitionen att SILF skall vara en mötesplats för medlemmar från offentlig och privat sektor, där vi kan dela erfarenheter och utveckla våra förmågor. SILF bedriver en aktiv lokal verksamhet i tre regioner och att ha bra aktiviteter är väldigt viktigt. Jag vill addera medlemmar från offentlig sektor till de från privat sektor som ju ofta funnits med länge. Att kunna vara med på ett möte på LKAB i Kiruna eller ett möte i Lund, oavsett tid och rum. Kanske kan vi föreviga mötena på ett sådant sätt att de också kan komma övriga medlemmar till del.

    Ett djupare syfte kan sägas vara att positionera en funktion för organisationers och företags framgångar. Offentlig sektor har mycket att lära av den privata i hur man kan integrera inköp och logistik. Men det handlar inte bara om ekonomi utan även om andra värden, som miljö och social hållbarhet. Där har den offentliga sektorn saker att lära ut till den privata. Det handlar om att påverka samhället där man finns och det kan vi göra ännu mer av. Vi har tre organisationer som verkar inom vårt område och som kan dra nytta av varandra, nämligen SOI, SILF och LfU.

    – Jag har ju verkat i både privat och offentlig sektor, i rollen som ledare. Vinst är ju ett väldigt tydligt incitament i privat verksamhet, i offentlig verksamhet finns även andra drivkrafter och vi har möjlighet att påverka. Även när det gäller att jobba med ledarskap så har vi mycket erfarenheter att utbyta. Ledarskapsrollen har jag funderat mycket över, mitt yrke är ju egentligen att vara chef och det var en roll som jag började utveckla redan tidigt, inom försvaret.

    När jag ser på SILF så ser jag reella möjligheter att utöka utbytet, vi har en styrelse som brinner för detta och det gäller även de lokala styrelserna i regionerna. Där har vi många kloka personer med tyngd och erfarenhet.

    Men vi har också utmaningar, exempelvis har vi ganska många studerande medlemmar – hur får vi dem att stanna kvar i organisationen? Kan vi få hela företag att ansluta sig, så att aktuella anställda blir medlemmar i SILF?

    Kort sagt, jag ser min roll i SILF  som en post för att förverkliga saker!

  • Viktoria Hjärtenfalk – studenten som sadlade om

    Viktoria Hjärtenfalk

    I vimlet på SOI’s årskonferens i Göteborg fanns bland annat en person som gick under beteckningen student i deltagarförteckningen. Det var helt korrekt, men faktum är att hon redan har en yrkeskarriär bakom sig. I drygt 10 års tid har hon arbetat som legitimerad djursjukskötare, bland annat på Strömsholms hästsjukhus och på Mälardalens Hästklinik, med ansvar för operationsavdelning. Hon har dessutom hunnit vara dopingkontrollbiträde åt Riksidrottsförbundet och ledamot i måldomarnämnd på Sundbyholmstravet.

    – Men, säger Viktoria med ett skratt, nu har jag sadlat om och gett mig in på något helt annat. Jag återupptog studierna och har läst svenska och tyska samt muntlig, skriftlig och interkulturell kommunikation vid Mälardalens universitet. Och sedan september 2015 studerar jag till kvalificerad inköpare vid FEI, Företagsekonomiska Institutet, i Stockholm. Jag har ett tydligt mål med studierna och det är att arbeta som offentlig upphandlare.

    Jag måste säga att det är mycket hög kvalitet på utbildningen, FEI har funnits sedan 1888 och är väldigt måna om sitt rykte och det är hög kvalitet på föreläsare och kursinnehåll.

    – Just nu är jag på slutet av en åtta veckors praktik hos Upphandlingscenter i Ludvika, som upphandlar åt sex dalakommuner. Det är en jättebra praktik, jag får meningsfulla uppgifter, stort ansvar och ganska fria händer. Utifrån mina språkstudier så har uppgifterna bland annat handlat om språket i förfrågningsunderlagen. Hur kan vi göra det enklare, rakare, tydligare och med mindre byråkratkänsla? Dessutom har jag väldigt hjälpsamma medarbetare på Upphandlingscenter, som alltid tar sig tid och stöttar mig i arbetet. Gör gärna även nästa praktikperiod här.

    – Hur kändes det att vara med på SOI’s årskonferens?

    – Jag tyckte det var bra. Allra bäst är de parallella seminarierna, dels för att man kan välja utifrån eget intresse, dels för att föreläsarna är väldigt väl förberedda och det är hög kvalitet på seminarierna. Det gäller i och för sig även föreläsningarna i den stora salen, men det är ganska tröttande att sitta flera timmar på samma ställe och bara lyssna. Kanske lite work shops skulle vara bra att bryta av med.

    – När du är klar med utbildningen, var vill du jobba någonstans?

    – Även om vi har lägenhet i Stockholm, så har vi även en stuga några mil väster om Borlänge och vi har kommit fram till att det är Dalarna som gäller. Själv är jag född i Ludvika så det är ju rätt naturligt.

    – Och när du inte arbetar, vad gör du då?

    – Jag skaffade en rottweilervalp för en och en halv vecka sedan så nu blir det fullt upp. Jag gillar att vara ute i skogen och naturen och jag springer gärna.

    – Lycka till i fortsättningen också!

  • Så upplevde vi årskonferensen

    johan almesjö 304

    Först ut är Johan Almesjö, VD på Inköp Gävleborg.

    – Som vanligt är mötet med kollegor i denna viktiga och värdeskapande bransch alltid det som ger mest värde tycker jag. Jag tycker att årets konferens var en logistisk och planeringsmässigt en riktigt bra övning. Närhet och utrymmen för möten på olika sätt gavs det verkligen plats för i konferensen och i de lokaler vi var i. Vad gäller programpunkterna var några riktigt bra medans några tyvärr inte var riktigt lika bra. Några dragningar var mer av samtal varför de inte fungerade för det ”stora forumet”, alla 800.

    Anders-Karlin1 250

    Anders Karlin, chef på UpphandlingsCenter i Ludvika, har tillsammans med alla de medarbetare som var med på årskonferensen utvärderat och han sammanfattar uppfattningarna så här

    – Generellt är detta ett riktigt bra arrangemang och en av årets absoluta höjdpunkter. Att träffa kollegor i branschen och nätverka är ett stort mervärde.

    Några riktigt bra föreläsningar med ett extra plus till Anders Ekholm som pratade underhållande och informativt om framtidens offentliga sektor.

    I Gävle 2017 hoppas vi på något kortare seminariepass och att matupplevelsen blir positivt omtalad och slår nytt SOI rekord.

    andré pops 250

    André Pops var årets moderator och inledde konferensen med att döpa om SOI till Sveriges Olympiska Inköpare. Han sammanfattar upplevelsen så här.

    – Mycket positivt. Deltagarna är avslappnade och har kul, samtidigt som man tar innehållet på allvar, är väldigt uppmärksamma och lyssnar noga på föredragshållarna. Det har varit väldigt roligt.

    Viima 440

    Helt nya som utställare hos SOI var Viima, som är ett varumärke under det danska företaget De Forenede Dampvaskerier. I montern träffar vi den svenska representanten Ann-Christin Månsson och de danska kollegorna Henrik Ravn och Jan Matthiesen.

    – Det känns som att vi har kommit väldigt rätt. Eftersom vårt städsystem uppfyller extremt höga miljökrav, vi har vunnit både CSR Environment Prize och EU:s miljöpris, så har vi fått väldigt många goda kontakter med svenska kommuner här. Vår städlösning passar ju dessutom in under begreppet Cirkulär ekonomi, säger Ann-Christin. Det har också varit ett väldigt professionellt arrangemang och vi som är utställare har både fått en bra service och har varit placerade i direkt anslutning till både konferenslokalen och måltidsserveringen. Så årskonferensen har varit en positiv upplevelse för oss.

    SP Joakim Elvius

    Joakim Elvius arbetar på SMP men representerar för stunden både SMP (Svensk Maskinprovning), JTI (Institutet för jordbruks- & miljöteknik) och CBI Betonginstitutet. De är alla delar i SP-koncernen (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut). SP ägs i sin tur av statliga RISE (Research Institute of Sweden).

    – Att vara med på SOI’s årskonferenser är alltid bra. Kommuner och myndigheter är stora kunder till oss och här hamnar man i många dialoger med beslutsfattare. Detta till skillnad från de fackmässor där vi ibland deltar och där den direkta dialogen i allmänhet är sällsynt. Så jag känner mig nöjd med dagarna i Göteborg.

  • Årskonferensen sedd genom Graphic Recording

    graphic recording

    Vi var många som fascinerades av att se Maja Larsson dokumentera årskonferensen i realtid. Att både fånga det viktiga i det som sägs och görs och att samtidigt kunna förmedla det i bild är förvisso en konst.

    Här nedan visas hennes bilder. Den som vill kunna studera detaljerna bättre kan beställa bilderna i betydligt större format genom att skicka ett mail till gunnar.lyckhage@onlineforlag.se

    GrR_1 440

    GrR_2 440

    GrR_3 440

    GrR_4 440

  • Mera från årskonferensen – i ord och bild

    Posthotell 440

    Det pampiga Posthotellet i Göteborg är stort och vackert men skulle det räcka till för att få all logistik att fungera. Vi var över 800 deltagare, återigen en rejäl ökning. Jodå, det fungerade och det blev en glad, innehållsrik och livlig konferens i högt tempo.

    folksammel

    Henrik o Louise

    Konferensen började med att Henrik Karlsson och Louise Strand presenterade SOI:s nationella strategi för inköp i offentlig sektor, som nu även fanns upptryckt till alla deltagare. För var och en av de fem nödvändiga förändringarna fanns nu också kommentarer, under de två rubrikerna, Det här bör regeringen göra och Det här bör beslutsfattare och ledare i offentlig sektor göra.

    nationell strategi

    Ardalan 440

    I sitt anförande berättade civilminister Ardalan Shekarabi att det i år kommer att tillsättas en uredning med syfte att förslå kraftiga förenklingar i upphandlingsregelverket under tröskelvärdena. Han påpekade också att SOI:s inspel kring en nationell upphandlingsstrategi har varit väldigt betydelsefull i regeringens arbete med den nationella strategin.

    pops ardalan henrik 440

    I den därpå följande soffdiskussionen, som leddes av André Pops menade Ardalan Shekarabi att SOI är en viktig medspelare i utvecklingen av de offentliga inköpen. Henrik Karlsson ansåg att namnet på Upphandlingsmyndigheten inte är optimalt och att det är viktigt att få med alla SOI’s aspekter på inköpsprocessen, inte bara styrningen, vilket Ardalan Shekarabi höll med om.

    Gunnar Wetterberg 440

    Historikern Gunnar Wetterberg, som även arbetade i Finansdepartementet då EU-direktiven implementerades, gav en intressant exposé över hur den svenska industrin växte fram och kring de egentliga orsakerna till varför svensk industri blev så innovativ och teknikutvecklande.

    lisebergskaniner

    Lisebergskaninerna är mycket intresserade av offentlig upphandling och kom på oväntat besök.

    Mera dans

    SOI:s styrelse och publiken skakar loss tillsammans.

    Inger Ek

    Alldeles nytillträdda Generaldirektören på Upphandlingsmyndigheten, Inger Ek, berättade om sin vision om myndigheten som ett kunskapscentrum och en spjutspets i utvecklingen av offentliga inköp. Man kommer inte heller att bara sitta på kammaren utan man skall vara ute i verkligheten och träffa alla berörda parter.

    Annika R Malmberg Hamilton

    Innan det var dags att avsluta den första dagen med mingel i Vinterträdgården fick vi en spännande presentation kring hur man kan få grupper som består av olika personlighetstyper att dra åt samma håll och hur de kan få ökad förståelse för varandra. Framgångsexperten Annika R Malmberg Hamiltons spännande färgmodell, med röda, blåa, gula och gröna personligheter dök upp i många diskussioner under minglet.

    Tisdagen inleddes med SOI’s årsmöte och valet av ny styrelse (som redan har presenterats på annan plats på hemsidan). Samtidigt pågick tre parallella seminarier.

    Peter och Lennart

    Peter Nohrstedt från SKL Kommentus och Lennart Jonsson från Lidköpings kommun höll intressanta föredrag kring problematiken i livsmedelsupphandlingar och hur man kan utveckla den ofta väldigt komplicerade och tidskrävande uppföljningen.

    Anders Ekholm

    Anders Ekholm från Institutet för framtidsstudier höll ett föredrag i högt tempo, med många överraskande insikter och slutsatser kring varför framtiden är så svår att förutsäga och vad man ändå kan ha uppfattningar om.

    henning robach

    Henning Robach från Plan B gav sin syn på hur man bör tänka, utifrån rubriken Inga affärer på en död planet.

    Catarina Trafikverket

    Catarina Sundberg från Trafikverket berättade om hur man tagit sig an det speciella uppdraget från regeringen, att skapa praktik- och lärlingsplatser och därigenom bidra till minskad arbetslöshet. 14 sådan kontrakt med leverantörer skall just gå igång men fortfarande vet man inte om det totala antalet praktik- och lärlingsplatser kommer att bli 200 eller kanske upp till 1500.

    Marianne och ÅsaB

    Därefter var det åter dags för parallella seminarier. Här ser vi Marianne Hammarström, Inköpschef på Falu Energi & Vatten AB, diskutera med Åsa Lindskog från Avfall Sverige, inför Åsas föredrag kring kommunernas viktiga roll i den cirkulära ekonomin.

    Anna Bellman

    Kommunikationsexperten Anna Bellman hade mycket att berätta om hur vi kan vässa vår troväridighet i våra presentationer och framträdanden.

    Jam ladies o publik

    Efter ett par timmars vila var det dags för återsamling för kvällens festmiddag, med uppträdande av eminenta sånggruppen Jamladies samt utnämnandet av Årets Inköpare

    Jam Ladies

    SOI arets inkopare

    Inom en snar framtid kommer vi att presentera Lena Orrvad och hennes arbete i Vara kommun närmare i en intervju på SOI’s hemsida.

    Duo jag 440

    För dem som hade krafter kvar fortsatte festen ytterligare några timmar, med bland annat underhållning av Duo jag.

    Sofia Åström IKEA

    Onsdagen inleddes med tre omgångar med parallella seminarier innan det var dags för Sofia Åström att berätta om hur IKEA arbetar med inköpsstrategier för indirekt material.

    Och avslutningsvis skulle traditionsenligt platsen för nästa årskonferens avslöjas. Det blev….

    bilder från Gävle
    Gävle! Mera exakt 24-26 april på Konserthuset i Gävle.

    Inom kort kommer här på hemsidan även några deltagare berätta om ”Så upplevde vi årskonferensen” och vi skall även få se bilder på hur Maja Larsson dokumenterade årskonferensen med hjälp av Graphic Recording.

     

     

     

  • Deltagarrekord på årskonferensen

    myckefolk

    803 deltagare på SOI’s årskonferens innebär att det varit den största årskonferensen någonsin. Inom de närmaste dagarna kommer vi att publicera omfattande rapporter från konferensen på hemsidan.

  • Lena Orrvad från Vara blev Årets Inköpare

    SOI arets inkopare

    En uppenbarligen lätt chockad Lena Orrvad har utsetts till Årets Inköpare på SOI’s årskonferens i Göteborg och fick motta priset på 10.000 kronor. Så här lyder juryns motivering;

    ”Lena Orrvad får utmärkelsen Årets Inköpare 2016 för att hon på ett utmärkt sätt genomfört en livsmedelsupphandling med högt ställda krav i samverkan med 14 kommuner i Skaraborg. I upphandlingen genomfördes omfattande kontroller under utvärderingen och resultatet av upphandlingen har uppmärksammats som ett mycket lyckat exempel på en väl genomförd livsmedelsupphandling av både livsmedelsbransch och media. Genom sitt arbete visar Lena att det är möjligt att på ett komplicerat upphandlingsområde genomföra en god affär där både verksamhet och leverantörer är nöjda.”

    Inom kort kommer vi att presentera Lena och hennes arbete närmare i en intervju på SOI’s hemsida.

  • Emma Breheim – ny ordförande i SOI

    soi ny styrelse

    På årskonferensen i Göteborg valdes Emma Breheim, trea från vänster i främre raden och inköpschef i Luleå, till ny ordförande i SOI. Henrik Karlsson avgick som ordförande men blir kvar som ledamot i styrelsen. På bilden ser vi också de två nya medlemmarna i styrelsen, i bakre raden längst till höger Martin Kruse, upphandlingschef på Arbetsförmedlingen och Joakim Kristensson, upphandlingschef på Landstinget Blekinge. Inom kort kommer Emma, Martin och Joakim att berätta närmare här på hemsidan om sina ambitioner i styrelsen och om sin vardag i upphandlingsvärlden.

  • Våra tankar inför årskonferensen – André, Maja och Egil

    alla tre 440

    Vi närmar oss årskonferensen i Göteborg med stormsteg, men några dagar till går det att anmäla sig. 10 april är sista möjliga anmälningsdag. Läs mer här.

    Vi har också passat på att fråga några inblandade om vad de förväntar sig av årskonferensen. Så här säger vår moderator, André Pops, som vi har presenterat i tidigare nyhetsbrev.

    – Jag tycker att det ska bli väldigt roligt att få vara en del av SOI´s årskonferens. Jag har förstått att det här är väldigt viktiga dagar för medlemmarna för att stärka kompetensen och knyta kontakter. Jag är nyfiken på området som för mig är otrampad mark, men just därför också väldigt spännande och intressant. Efter att ha tittat i programmet, som är väldigt varierat, så räknar jag med att vi alla lämnar konferensen som kommunikations- och framgångsexperter, redo att ta oss an en offentlig upphandling i framtidens offentliga sektor för ökad sysselsättning.

    Jag vill, som moderator, bidra till tre roliga och intressanta dagar med förhoppningsvis lite lagom ordning och reda även om det kanske inte är min starkaste sida.

    På årskonferensen i Göteborg skall vi också få uppleva något helt nytt, nämligen Graphic Recording, ett sätt att visualisera vad som händer på konferensens och att skapa en känsla av ”allt det här har vi gjort!”. Maja Larsson arbetar både digitalt och analogt i företaget Maja på Näset AB, och hon förklarar.

    – Det är inte helt enkelt att förklara Graphic Recording – man inser värdet när man upplever det. Graphic Recording används vid workshops, möten, konferenser och event, för att förenkla och effektivisera olika processer och hjälpa arbetsgrupper framåt mot mål. Det är ett sätt att i stora bilder sammanfatta, visa strukturer, ta fram det väsentliga i allt det som görs på dessa möten. För mig är det väldigt intensivt för jag måste lyssna, följa processen och sortera ut det allra viktigaste och samtidigt uttrycka det konstnärligt, på ett sätt som dessutom är pedagogiskt och kommunikativt och som utgår från vad kunden vill ha. Det blir också ett sätt att spara konferensen i bild. Många företag och organisationer sparar dessa och sätter upp dem efteråt.

    – Hur lär man sig att jobba med Graphic Recording?

    – Det finns idag ingen utbildning i graphic recording i Sverige, mig veterligen. Min bakgrund är studier vid konstskolor, universitetsexamen i pedagogik, kommunikations och projektledarutbildning samt alla år jag arbetat som lärare och projektledare. Alla de delarna plus mina fyrtio år på jorden är jag tacksam för när jag sätter pennan mot pappret eller ritplattan! Graphic recording handlar ju egentligen om att möta människor där de är och följa med en liten bit på deras resa mot mål.

    Vi har även fått en pratstund med Egil Nylén, upphandlingschef i Umeå och mångårig medlem i SOI’s styrelse som tycker så här.

    – Förväntningarna på årskonferensen ökar år från år. De senaste konferenserna har varit väldigt lyckade, både urifrån styrelsens och medlemmarnas perspektiv, vilket även medlemsenkäten visar. Vi har hamnat på en hög nivå och den skall vi bibehålla. Förväntningarna är höga och det skall de vara, men inför årets konferens känner jag mig väldigt trygg med programmet och dess innehåll.

    Jag har ju varit med ett tag och på årskonferenserna i slutet av 90-talet brukade vi vara mellan 100 och 130 deltagare. Sedan dess har vi blivit väldigt mycket större och samtidigt har medelåldern på konferensen sjunkit väsentligt,– vi har en bra tillväxt inom upphandlarskrået.

    – Jag märker också att intresset från externa föredragshållaer och hos utställare är mycket starkare än förr. En annan stor skillnad är att årskonferenserna för ett antal år sedan var mycket mer ”LOU-tunga”, i dag ligger inte fokus på upphandlingsjuridik utan på hela affären, hela inköpsprocessen, precis som vi visat i vårt förslag till nationell upphandlingsstrategi. Konferensen syftar alltså till att höja medlemmarna i ett betydligt bredare perspektiv och det skall bli väldigt roligt att åka till Göteborg och följa vår fortsatta utveckling av det arbetet.

  • Ordföranden har ordet

    Henrik-ordf-okt440

    You can´t always get what you want

    Ett lyssningstips för den vankelmodige som står i valet och kvalet: You can´t always get what you want, Rolling Stones. För en dryg månad sedan var jag rejält vankelmodig, det är tufft när verkligheten hinner ifatt och visar att ekvationen inte går ihop. Jag kände mig inte nöjd med det jag åstadkom vare sig som pappa, inköpschef eller ordförande för SOI. Och det är ju den ordningen som måste gälla, i första hand kommer familjen, i andra hand jobbet och i tredje hand SOI. Till slut fick jag acceptera att jag inte kan fortsätta som ordförande i SOI, detta har jag talat med både valberedning och styrelse om och nu pågår arbetet med att föreslå ny ordförande. Med tanke på hur otroligt hedrande och givande uppdraget är så var det en mycket svår insikt. Att säga att tiden inte räcker för mig för att vara ordförande är korrekt, men det är också lite förenklat. För mig handlar det om hur mycket energi jag har för olika roller och uppdrag, energin räcker helt enkelt inte till för allt jag vill göra och det jag kan ändra på idag är uppdraget mot SOI.

    Energi behövs för att jag ska prestera och energi får jag till mig utifrån. När jag tänker på vårt senaste styrelsemöte i SOI då är ordet energi det som dyker upp, jag får energi av SOIs styrelse. Valberedning och årsmöte har verkligen gjort ett fantastiskt arbete i valet av ledamöter till vår styrelse, vilka kunniga och inspirerande människor det är som jag får träffa i styrelsen! Hade en utomstående stuckit in huvudet på det senaste mötet när vissa diskussioner var som hetast så hade det kanske tolkats som om styrelsen var djupt oenig, men i själva verket var det en aktiv och spännande debatt där vi tillät oss att ha olika åsikter och perspektiv. Bikupor, diskussioner och uppsamling följde, sen gick vi vidare efter att ha beslutat oss för vägen framåt. Det är inte alla grupper som klarar det, framförallt inte grupper som inte träffas så ofta. Ansvaret ligger på varje person att tänka, tala och våga stå för sina åsikter. Därefter följer ett gemensamt ansvar att tillåta allas åsikter och lyssna på varandra. Det låter givet men vi har alla befunnit oss i grupper där detta inte fungerar. Jag är stolt över att få vara en del av SOIs styrelse. Jag har aldrig varit orolig för hur mitt beslut om att inte fortsätta vara ordförande påverkar SOI, jag vet att styrelsen kommer gå vidare med samma energi och framåtsiktande lust som funnits under det senaste året.

    Med detta sagt så är det fyra frågor från det senaste styrelsemötet som jag särskilt vill lyfta fram:

    • Årskonferens i Göteborg, den kommer bli fantastisk. Inspirerande program, många anmälda och en konferensanläggning som sticker ut
    • Almedalen, det är upplagt för succé. Vi kommer återigen ha egna seminarier i Almedalen och ämnena vi planerar för känner jag oerhört starkt för. Det kommer bli kanonbra
    • Kommunikationsbyrå, ett nytt grepp för föreningen. Styrelsen har börjat känna på en kommunikationsbyrå för att se hur ett långsiktigt samarbete kan hjälpa föreningen framåt. Resultatet av ett första mindre uppdrag kommer bli synligt på konferensen, men det är det långsiktiga samarbetet som jag tror ger de stora resultaten. I budgetförslaget lämnar vi plats för en långsiktig samverkan med en kommunikationsbyrå.
    • Översyn av styrelsens och föreningens arbetssätt. Föreningens organisation skapades i samband med att föreningen bildades och är i stort inte förändrad, föreningens uppdrag och storlek har däremot förändrats väsentligt. I styrelsen har vi diskuterat behovet av en översyn över organisationen och styrelsens arbetssätt. I verksamhetsplanen för kommande år så ligger översynen med som en aktivitet.

     

    Hör gärna av er om ni har frågor kring något jag skrivit eller om ni har andra funderingar. Ha en härlig påsk, vi ses i Göteborg

    Henrik, Helsingborg 2016-03-20

     

    Ps. Slutraderna i ”You can´t always get what you want” är värda att nämnas:

    You can’t always get what you want
    But if you try sometimes you just might find
    You get what you need.           
    Ds.

  • Eva Ternegren – på Upphandlingsbolaget och Coompanion

    eva ternegren gbg

    När jag träffar Eva Ternegren på Coompanions kontor vid Skeppsbron finns det en viss spänning i luften. Vilken väg kommer Kommunstyrelsen om ett par dagar att föreslå när det gäller de framtida formerna för Upphandlingsbolaget? För Eva Ternegren som politiskt vald ordförande i Upphandlingsbolaget är det ett viktigt ställningstagande, inte minst betydelsen för Upphandlingsbolagets strategiska funktion. Skall det hamna som en del av Serviceförvaltningen Intraservice (som Stadsledningskontoret föreslagit), skall det bli en egen nämnd eller skall det bli kvar i bolagsform? Efter vårt samtal kommer besked att ärendet bordlagts på nytt. Det ska upp igen 6/4. Det finns olika åsikter i partierna så utfallet är inte givet. När KS är klar ska ärendet till Kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut.

    – Jag hoppas det blir kvar i bolagsform, det är en optimal form just för Upphandlingsbolagets verksamhet. Samtidigt finns en strävan hos staden att minska kommunens stora mängd av bolag. Men den generella trenden i Sverige är ju att stärka upphandlingens strategiska betydelse och att lägga upphandlingen så nära kommunledningen som möjligt.

    – I mina uppgifter som ordförande ingår att jobba mycket för att samordning ska ske av all upphandling som bedrivs i kommunen. I dag upphandlar Upphandlingsbolaget för fem miljarder kronor, huvudsakligen ramavtal, av de totalt 20 miljarder som används till upphandling. Resterande mängd upphandlingar ligger hos bostadsbolagen, trafikkontoret och övriga förvaltningar av t.ex byggentreprenader. Vårt långsiktiga mål är att komma upp i åtta miljarder i kommunövergripande ramaval. Vi vill inte ha allt men det behövs bättre prognoser och bättre samordning med bolagen. Vi behöver också mer strategisk kompetens i vår verksamhet och vi kommer att dela upp upphandlingen i fyra stora block och börja arbeta med kategoristyrning.

    – Är ni involverade i de IOP-projekt som pågår i Göteborg och som det arrangeras en stor konferens kring nu i dagarna?

    – Nej, där deltar inte Upphandlingsbolaget, däremot arbetar vi mycket med sociala hänsyn, att skapa arbetstillfällen åt utsatta grupper. Väldigt aktiva i det arbetet är också ett av våra bostadsbolag, Gårdstensbostäder, som skapat 2000 arbetstillfällen under åren, genom att ställa sociala krav. Även Familjebostäder är väldigt duktiga på sociala krav.

    Göteborgs stad arbetar även aktivt med idéburna – offentliga partnerskap genom bland annat Sociala Resursnämnden.  Intressant också att ta del av hur Region Skåne i ett IOP-samarbete med Skånes Stadsmission skapat en uppsökande vårdcentralsverksamhet med syftet att erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård för hemlösa och andra utsatta grupper.

    Och apropå bostadsbolag, Boverket gav för ett antal år sedan ut en bok som handlade om hur man valde en annan väg än totalentreprenad när 340 bostäder skulle renoveras i Gårdsten. Genom att dela upp förfrågningsunderlaget i många delar fick man in 130 anbud. 34 företag fick kontrakt och på detta sätt blev renoveringen 20 miljoner billigare än motsvarande totalentreprenad. (Se även separat artikel om Gårdstensbostäder.)

    – Hur mycket är du politiker och hur stor del tar ditt ordinarie jobb på Coompanion?

    – 75-80 procent av min tid arbetar jag på Coompanion. Att vara förtroendevald är inget man försörjer sig på. För mig är detta en bra modell, att inte vara heltidspolitiker.

    – Vad händer i övrigt på Upphandlingsbolaget?

    Just nu har vi 57 anställda. Vår duktiga VD har blivit utsedd till ny generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten vilket vi gratulerar både Inger Ek och myndigheten till.

    – Och hos Coompanion?

    – Vi i Göteborg driver nu ett stort EU projekt som handlar om att skapa tusen jobb i sociala företag. För egen del är jag också extern styrelserepresentant i ett antal sociala och kooperativa företag. Inom Coompanion arbetar vi ju mycket med gratis rådgivning, vilket tyvärr blivit svårare då Tillväxtverket dragit ned kraftigt på anslagen. Däremot fick jag på uppdrag av Tillväxtverket möjlighet att skriva boken Upphandlingsguide. Att använda sociala hänsyn i offentlig upphandling – nuläge och exempel på tillämpning.

    För en tid sedan genomförde en regeringsdelegation med Ardalan Shekarabi i spetsen en resa för upphandlare till England och Skottland, som till en del byggde på Coompanions kontakter. Jag deltog som representant för Coompanion och den sociala ekonomin. Bland annat träffade vi en representant för MTR i London, som ju är en stad som arbetar mycket med sociala krav och frågade hur han såg på detta. Som leverantör måste man ju gilla läget, och personligen tycker jag att det blev väldigt bra, svarade han.

  • Möt Maria Hellqvist i SOI’s styrelse

    Maria till SOI

    Maria arbetar som strategisk inköpare på AB Svenska Spel, har en bakgrund som jurist men också som inköpare och tycker att upphandling är ett spännande rättsområde. Sedan ett år tillbaka sitter hon också som ledamot i SOI’s styrelse.

    – Att arbeta med inköp på Svenska Spel är väl lite speciellt, med tanke på historiken och frågan om ni behöver följa upphandlingslagstiftningen?
    – Ja, vi gick ju igenom ett stort omställningsarbete, som min chef Lisa Stålspets berättade om på SOI:s förra årskonferens. Faktum är att omställningsarbetet som vi genomförde när vi skulle börja använda LOU gjorde att vi fick väldigt bra styrfart även i omställningen till mer effektivt och affärsdrivet inköp i och med att Inköp involverades tidigare i processen. Idag har vi en etablerad plats i organisationen och man kommer naturligt till oss när man har ett inköpsbehov.

    Huruvida och i vilken omfattning Svenska Spel även i framtiden kommer att omfattas av LOU beror på vad man kommer fram till i den utredning av den Svenska spelmarknaden som nu pågår. Sker en omreglering är det nog rimligt att tro att delar av vår verksamhet inte längre kommer att omfattas av LOU.

    – Hur ser din vardag ut?
    – Inför de upphandlingar vi gör så gäller det verkligen att analysera behoven noggrant och föra dialog med marknaden för att kunna forma förfrågningsunderlaget på bästa sätt. Mina områden är dels konsulter och andra kunskapsintensiva externa tjänster, dels logistik och frakt.

    På upphandlingsenheten är vi sex strategiska inköpare, två analytiker, en inköpschef och ofta även en praktikant. Vi arbetar med kategoristyrning och våra två analytiker hjälper oss med underlag för våra kategorianalyser och med underlag för uppföljning. Vi har bra koll på vår spend, bl a med hjälp av ett verktyg som heter Spendency, som ger oss enkla och överskådliga grafer men som även ger oss möjlighet att borra ner på djupet i vår spend och våra kategorier. Jag tycker att kategoristyrning är väldigt bra som grund för ett gott inköpsarbete. Vi har samma grundstruktur i vårt arbete vad gäller mallar och rapporter inom våra kategorier, men varje kategori kräver sitt eget angreppssätt. Gemensamt är att vi söker synergier och att vi antar en pragmatisk hållning i vårt arbete .

    – Vad gjorde att du engagerade dig i SOI’s styrelse?
    – Jag är väl lite nördig, men jag tycker att det är superroligt med offentlig upphandling och vill gärna vara med och peppa dem som arbetar med detta. SOI fyller en jätteviktig funktion för att förmedla kompetens och dialog och att delta aktivt i opinionsbildningen och det är väldigt kul och spännande att få vara delaktig i det arbetet. Det är väldigt bra med en upphandlingsmyndighet, men minst lika bra och viktigt med praktiker som hjälper andra praktiker. Det gäller att hitta pragmatiska och affärsmässiga sätt att tillämpa LOU och LUF och det är ibland en utmaning, men ofta går det väldigt bra. För min egen del har jag hittills inte frontat så mycket, utan är framför allt ansvarig för våra remissyttranden, med min bakgrund som jurist.

    – Hur ser du på upphandlingens framtid och utveckling i Sverige?
    – Det kommer att krävas högre och både bredare och djupare kompetens över hela linjen hos oss som på något sätt jobbar med inköp och upphandling, både inom inköpsfunktionerna, men även på beställarsidan och inom ledningen. Vi behöver lyfta blicken från upphandling till inköp. Det kräver ett stort kompetenslyft om vi skall gå från att vara upphandlare till att vara affärsmän/affärskvinnor Vi måste lära oss att tänka mer i termer av värde för pengarna, livscykelkostnader, TCO etc. Det gäller att kunna fortsätta driva och utveckla sina inköp efter det att de lågt hängande frukterna är plockade, så att vi är med och bidrar till och utvecklar affären. Vad gäller de nya regelverken är jag rädd att de förenklingar i regelverket som utlovats tyvärr inte kommer att bli verklighet. Därför kommer regelverket att kräva mycket av upphandlarna för att vi skall kunna göra affärsmässiga upphandlingar.

    – Hur ser du på SOI’s verksamhet och framtid?
    – Många har fått upp ögonen för hur viktig roll den offentliga upphandlingen spelar för många delar av vårt samhälle och Upphandlingsfrågor har därför hamnat högre upp på agendan och har till viss del även blivit alltmer komplexa. Detta är något väldigt roligt och bra och det gäller att utnyttja detta momentum och vara synlig och aktiv i debatten och föra fram vår syn. Därför är det bra att SOI är så väletablerade och att vi över åren har blivit en allt större organisation. Vi är en kraft att räkna med och har en naturlig plats i debatten, Allt detta har sammantaget gjort att vår ambitionsnivå har höjts odh att arbetet tar mer tid i anspråk. Så gott som allt arbete i SOI görs i dag på ideell grund vid sidan av det egna arbetet, så det är ju lite av en utmaning.

    – Vad gör du på din fritid?
    – Ja, dels arbetar jag ju väldigt mycket, men fritiden kretsar väldigt mycket kring familjen. Med två barn på 11 och 13 år som gillar sport blir det mycket fotboll, gympa och ishockey, mycket skjutsande och ”hängande med barnen”. Vi försöker att hinna segla lite också och jag gillar dessutom att träna själv.

  • Upphandlingsdagen 2016 i Luleå

    Publik Lule 440

    För åttonde året i rad arrangerades Upphandlingsdagen, som denna gång ägde rum den 11 februari på Clarion Hotel Sense i Luleå! Den välbesökta dagens tema var Dialog, vilket genomsyrade hela arrangemanget och deltagarna kom från både leverantörs- och inköparsidan. Dagen inleddes med föredrag från scenen.

    Roger Hansson och Mats Stålnacke berättade om hur LKAB utifrån en femstegsprocess jobbar med sina leverantörer inom området hållbara inköp. Vidare utvecklar de hur hållbara inköp många gånger även är kostnadseffektiva köp samt hur de hanterar hållbarhetsrisker i värdekedjan.

    Björn Bergström och Eva-Lotta Löwstedt beskrev centrala ingredienser för att skapa en framgångsrik upphandling, från viktiga förhållningssätt till praktiska verktyg och metoder.

    lunch 440

    Nytt för i år var den mycket uppskattade lunchen med ”bordsplacering” för att blanda deltagarna.

    Därefter fanns två gånger fyra parallella seminarier att välja bland. På Nybörjarnivå kunde man välja Upphandlingsprocessen i praktiken med Emma Breheim, Inköpschef Luleå kommun och Victoria Arenbro Forsberg, Inköpschef Norrbottens läns landsting, som berättade om hur en upphandling går till i praktiken. Man fick ta del av konkreta tips och råd inför anbudslämnande. Eller så valde man Dialog som ny metod inför upphandling. Theresa Hägglund, Upphandlingschef Bodens Kommun, Östen Granberg, Inköpschef Piteå Kommun och Magnus Lindqvist, Regionchef Sweco. Här berättade Theresa, Östen och Magnus mer om den metod som Norrbottens Upphandlingsråd under året har utvecklat gällande dialogseminarium.

    På nivån Erfaren kunde man välja en fördjupning utifrån föreläsningen Tio principer för en framgångsrik upphandling med Björn Bergström, Ramberg Advokater och Eva-Lotta Löwstedt Lundell, VD SKL Kommentus. Eller så valde man Innovationsvänlig upphandling med Louise Strand, Inköpsdirektör Region Skåne och följde med en bit på Region Skånes förändringsresa mot innovationsvänlig upphandling. Louise Strand berättade hur och varför Region Skåne öppnat upp sin upphandling för nya leverantörer och nya lösningar. Konkreta exempel på innovationsvänliga förändringar gavs också.

    I nästa omgång kunde man på Nybörjarnivån finna Hur dialog i upphandlingar kan leda till innovation och verksamhetsutveckling med Niklas Tideklev från Upphandlingsmyndigheten. Hur stimulerar vi innovativa lösningar genom upphandling? Hur utvecklar vi dialogen mellan upphandlande myndigheter och leverantörer? Eller valde man Så här lämnar du anbud till Trafikverket. Leif Lindgren, stf avdelningschef Inköp och Logistik Nord Trafikverket, och Michaela Mau, kvalificerad inköpare Trafikverket, presenterade vilket stöd de kan erbjuda i upphandlingsskedet och vad som är viktigt att tänka på då man ska formulera sitt anbud.

    För nivån Erfaren valdes antingen Dialog istället för krav – ett nytt sätt att upphandla med Oskar Stenberg, Upphandlare Norrbottens läns landsting. Han berättade om hur man genom att använda konkurrenspräglad dialog kan nyttja leverantörernas kompetens och få bästa möjliga slutresultat i en upphandling av laboratoriemedicin. Eller så valde man Vad innebär det för Trafikverkets leverantörer när myndigheten inför sysselsättningskrav i sina kontrakt? med Lisa Grönblad, Projektledare inköpsutveckling Trafikverket. Hösten 2015 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att utreda hur upphandling kan vara ett verktyg för att skapa sysselsättning för arbetslösa personer.  Under workshopen fick man veta mer om slutsatserna och förslagen i rapporten och vad de nya kraven kommer att innebära för Trafikverkets leverantörer.

    Louise S Lule 440

    Efter fika och nätverkande närmade dagen sig sitt slut och det var dags för Louise Strand, Inköpsdirektör på Region Skåne att under rubriken Dialog med leverantörer – en strategi för bättre affärer presentera hur Region Skåne använder sig av dialog med leverantörer, som en strategi för bättre affärer. Tillfälle till dialog finns både före, under och efter genomförd upphandling samt även utan anknytning till en viss konkret upphandling.

    Och efter en sammanfattning av dagen av moderatorn Helena Karlberg gavs utrymme för ytterligare upphandlingsmingel. Avslutningsvis kan arrangörerna summera att 2016 års Upphandlingsdag uppfattades som den bästa hittills av många deltagare.

     

    Foto: Per Pettersson. Per Pettersson & Co Media

     

  • IOP – ett barn av sin tid

    iop publik 440

    Så presenterades IOP, i inledningsanförandet av Kristina Bergman Alme (L), v. ordförande för sociala resursnämnden, på den stora IOP-konferensen i Göteborg den 10 mars. Själva temat för konferensen var ” Släpp kraften loss – den är vår!” och det var drygt 260 deltagare som hade samlats på det fulltecknade arrangemanget. Förmiddagen hade vikts för panelsamtal på scenen, med lite avbrott för improvisationsteater av Mia och Tobias från Improverket. På eftermiddagen var det dags för samtal i grupper, utifrån ämnen som publiken själva fick föreslå.

    IOP – Idéburet Offentligt Partnerskap – är en relativt ny företeelse i Sverige, som av flera talare beskrevs ligga någonstans mellan föreningsbidrag och att bli upphandlad. I ”vanliga” upphandlingar får den idéburna sektorn ofta stryka på foten men under de senaste åren har det blivit allt mer tydligt att samhället har ett stort behov av det engagemang och det sätt att arbeta som präglar den idéburna sektorn. Det gäller inte minst just nu, då vi har en stor mängd ensamkommande barn som måste tas om hand på ett professionellt och engagerat sätt. Men inom idéburen sektor finns stora mängder kunskap och engagemang som är till nytta för samhället även när vi inte befinner oss i akuta krissituationer. Detta påpekades både av talare och i eftermiddagens många samtal.

    Formerna för IOP har definierats i den så kallade Överenskommelsen, som handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting skall förhålla sig till varandra när de jobbar tillsammans. Överenskommelsen innehåller ett antal principer som skall göra det enklare för parterna att jobba med varandra. Det är viktigt att komma ihåg att det är den offentliga sektorn som har ansvar för den välfärd som betalas med skatter. Den ideella sektorn ska vara med och utveckla välfärden, men inte ta över ansvaret för den.

    Sex grundläggande principer har tagits fram för arbetet, det bygger på Självständighet, Dialog, Kvalitet, Långsiktighet, Öppenhet och insyn, samt Mångfald. Närmare beskrivningar av varje begrepp finns att ladda ner från www.overenskommelsen.se.

    Hittills har Göteborg träffat 13 IOP-avtal, varav ett banbrytande i mars 2015, då kommunen stod inför en situation med mängder av ensamkommande flyktingbarn, vilket man inte kunde hantera själva. Dialogen med idéburen sektor kom att präglas av vilja att samarbeta och att nå resultat och den byggde på öppenhet och prestigelöshet, engagemang och hjärta.

    En film visades också med Lena Micko, ordförande i SKL, som talade om hur viktig idéburen sektor är som komplement till det offentliga och hon konstaterade att den sociala ekonomin har kommit för att stanna.

    iop samtal 1 440

    Därefter var det dags för två panelsamtal i ”Skavlanstil”, det vill säga, deltagarna kom fram en i taget och fick frågor från de bägge moderatorena, Louise Strand och Ludvig Sandberg. När alla hade presenterats följde en kort debatt. I det första samtalet, kring Drivkrafter, utmaningar och möjligheter med IOP, kom deltagarna från de idéburna organisationerna – Eva Hall (vårdchef Röda Korset), Emil Mattsson (direktor Räddningsmissionen), Nilla Helgesson (chef Skyddsvärnet) och Ingela Andersson (utvecklingsledare inom Göteborgs stad), regionpolitiker. I det andra samtalet, kring Får man göra såhär? Vilka juridiska ramar gäller för IOP? kom de från offentlig sektor och från juridiken – Dan Eriksson (utredare ”Ett stärkt och självständigt civilsamhälle”), Johan Höök (huvudsekreterare ”Välfärdsutredningen”), Amir Daneshpip (Jurist Gärde/Wesslau) och Mattias Sylvan (Jurist). Både Amir och Mathias pekade på de möjligheter som det nya direktivet öppnar för att lägga välfärdstjänsterna utanför upphandlingslagstiftningen och implementera detta i svensk rätt så som vi själva vill.

    iop samtal2 440

    Eftermiddagen ägnades åt två pass med gruppsamtal kring de många ämnen som hade föreslagits från den mycket engagerade publiken. Korta sammanfattningar från varje grupp sattes sedan upp på den stora anslagstavlan på ena långväggen.

    iop openspace 440

    Den intensiva dagen avslutades med sammanfattningar av slutsatser och handlingsplaner från samtalen samt ett avslutningsbudskap från Lars Bryntesson, regeringskansliet och Civilminister Ardalan Shekarabi (S).

  • LfU utvecklar leverantörsdialogen – besök hos OneMed

    runtbordet440

    Att utveckla dialogen och samarbetet med leverantörerna blir allt viktigare. Inom sjukvården finns i dag stora utmaningar, med allt mer pressade budgetar och bristande resurser, högre krav, en befolkning som lever allt längre.

    Fredagen den 11 mars besökte därför tolv medlemmar i Landstingsnätverket för Upphandling, med ordförande Louise Strand i spetsen, OneMed på deras stora centrallager i Göteborg. OneMed är en stor leverantör av förbrukningsmateriel till vården, med verksamhet i tolv länder.

    I sitt inledningsanförande tryckte OneMed’s VD, Johan Falk, på att det inte räcker att vara leverantör, man måste fungera som en partner till vården, vara med och skapa både lösningar och bra produkter. Leverantören och kunden måste dela mål och visioner och gemensamt skapa långsiktiga resultat

    logistik440

    OneMed hade tagit fram ett ambitiöst program för dagen. Inledningsvis fick vi en visning av supply chain i verkligheten i de gigantiska lager- och distributionslokalerna, där mer än 20 000 produkter samsas och med 18 000 försändelser per dag. Vi fick också en insikt i det kvalificerade och ständiga kvalitetsarbete som krävs för att logistiken skall fungera på ett bra sätt.

    Därefter fick vi höra ett mycket intressant föredrag av Gareth Hudson från NHS Supply Chain i Storbritannien, om hur man arbetar med nationell upphandling av sjukvårdsprodukter och framför allt hur man, utifrån stora sparbeting, arbetar systematiskt med att pressa kostnader, skapa effektiv logistik, smartare förpackningar, smartare transporter, minskade bränslekostnader med mera. Det var imponerande och lärorikt.

    Därefter fick vi höra Pieter-Jan Jongeling från Bosman Medical Devices, som nyligen förvärvats av OneMed, berätta om hur sjukvården är organiserad i Holland, i en offentlig och en privat marknad. Den privata bekostas av ett antal försäkringsbolag och bygger på att alla medborgare har en sjukförsäkring.  I Holland har man ett stort fokus på brukarnas upplevelse av vården och goda resultat vad gäller kundnöjdhet.

    Arbetslunchen ägnades åt livliga diskussioner kring hur offentlig sektor kan utveckla samarbetet med sina leverantörer, hur de resultat man vill uppnå skall stå i fokus och om man kan upphandla på nya, mer resultatinriktade sätt.

    Vi fick en beskrivning av hur OneMed har engagerat sig i kvalificerad sårvård och hur man deltar i flera svenska projekt, med syftet att kraftigt kunna minska vårdtiderna för patienter med svårläkta sår. I ett sådant projekt i Härryda kommunsänktes den genomsnittliga läketiden från 40 till 12 veckor per sår. Efter ytterligare ett föredrag, kring värdebaserad vård, avslutades dagen med fler konkreta diskussioner kring nya modeller för samverkan mellan offentlig sektor och leverantörer.

    VD OneMed440

    OneMed’s VD, Johan Falk.

  • Ett bostadsområdes förvandling – Gårdsten 1997-2012

    Flygbild över Gårdsten 440

    Gårdsten är en stadsdel med cirka 8 000 invånare som ingår i Angered och är beläget knappt en och en halv mil nordost om Göteborg. Medelinkomsten är cirka 100.000 kronor. Nästan 60 procent är födda utomlands och 83 procent har utländsk härkomst. Flest kommer från Irak, Finland, forna Jugoslavien, Polen och Irak.

    1997 präglades stadsdelen av följande problem;

    • En betongförort i förfall
    • Hög vakansgrad
    • Hög andel brott
    • Hög arbetslöshet och fattigdom
    • Anonymitet i mångfalden
    • Kraftigt bristande samhällsservice och välfärd
    • Låg vi-känsla och stolthet

    Sedan dess har ett medvetet och omfattande arbete bedrivits för att förändra läget, med bostadsbolaget Gårdstensbostäder som en central aktör, och där upphandling med sociala krav är en av de viktigaste imgredienserna. Detta beskrivs i en broschyr från Gårdstensbostäder, baserad på examensarbetet ”Möjligheten att beakta sociala hänsyn vid offentlig upphandling ur ett arbetsmarknadsperspektiv”, som skrivits av Mohamed Hama Ali vid Juridiska institutionen vid Handelshögskolan i Göteborg. Författaren arbetar i dag på Gärde Wesslau som biträdande jurist. Ett centralt tema i broschyren är; Ett viktigt verktyg i det sociala arbetet är att använda den offentliga upphandlingen för att främja möjligheterna till sysselsättning för hyresgästerna. Gårdstensbostäder har en avdelning benämnd ”Arbete och företagsamhet i Gårdsten”, vars uppgift bl a är att förmedla arbeten till arbetslösa hyresgäster i Gårdsten.

    ”- Sociala hänsyn vid offentlig upphandling är ett kraftfullt verktyg för att främja entreprenörskap, arbetsmöjligheter och en god samhällsutveckling. Det ser vi tydligt i vårt arbete”, säger Michael Pirosanto, tf.VD för Gårdstensbostäder.”Gårdstensbostäder arbetar även för att små företag ska kunna vara med och konkurrera om de offentliga kontrakten, då kan företagsamheten i förorterna blomstra.”

    ”- Gårdstensbostäders framgång bygger på att det är ett fristående bolag med korta beslutsvägar, engagerade medarbetare och en direktkoppling till våra hyresgäster som sitter med i styrelsen”, säger Anneli Snobl, ordförande i Gårdstensbostäder och koncernchef i Framtidenkoncernen.

    pirosanto o snobl 440

    Michael Pirosanto  och Anneli Snobl då Gårdstensbostäder mottog SABOs Hållbarhetspris 2013. Solceller, elbilar och hyresgäster som påverkar – på riktigt! Det hållbara konceptet gör att Gårdstensbostäder i Göteborg får bransch- och intresseorganisationens pris.

    Bland resultaten av arbetet hittar vi bland annat följande förändringar under de femton senaste åren.

    Från 823 till 0 tomma lägenheter och massor av sökande
    Från 8 till 60 uthyrda lokaler
    Från 150 miljoner till 1 067 miljoner i fastighetsvärde
    Antalet anmälda brott i området har minskat med 51 procent
    Genom Gårdstensbyrån har cirka 2 000 jobb skapats
    Bygg- och fastighetsutbildning samt restaurangskola har byggts upp i Gårdsten

    Gårdstensbostäder tilldelades diplomet Framtidsindex av Fastigo och Fastighetsnytt. ”Gårdstensbostäder är det företag i fastighetsbranschen som är bäst på att anställa sommarjobbare i jämförelse med antalet anställda i bolaget” och World Habitat Award 2005 för Solhusen i Gårdsten, samt Stora Samhällsbyggarpriset 2006, som är branschens främsta utmärkelse och har som syfte att uppmärksamma de som bäst vidgar sitt perspektiv från byggande till samhällsbyggande. I juryns motivering skrivs bland annat;

    ”Stadsdelen Gårdsten utanför Göteborg har utvecklats från att vara en av Sveriges mest problemtyngda förorter till ett attraktivt bostadsområde med stora sociala och miljömässiga kvaliteter. Gårdstensbostäder har varit den centrala aktören i denna förvandling, och man har medvetet använt sig av rollen som fastighetsägare och byggherre för att leda och stödja en social utvecklingsprocess.

    Ombyggnadsåtgärderna i sig signalerar förändring, men lika viktigt är att byggprojektet har fungerat som arena för att mobilisera lokala krafter. De boende har involverats i planering och förvaltning och man har aktivt verkat för att skapa praktikplatser och arbetstillfällen. Med visioner, engagemang och kunskap har Gårdstensbostäder vidgat perspektivet från byggande till samhällsbyggande.”

    Faktamaterial har hämtats ur Gårdstensbostäders presentationer.

  • Vice ordföranden har ordet

    vice ordf montage 440

    Vad driver dig att göra ett bra jobb som inköpare/upphandlare?

    Det är våra inre drivkrafter i livet som motiverar oss att göra ett bra jobb. Det som driver oss framåt och skiljer ut dig från andra. Håller dig uppe under tuffa perioder. Din passion.

    Under våren 2015 skickade vi i SOI en enkät till våra medlemmar som 540 medlemmar svarade på. Många svar var riktigt intressanta. Riktigt glädjande var att 95% svarade att de trivdes mycket bra eller bra med sitt jobb generellt!

    Flera av frågorna berörde just medlemmarnas drivkrafter.

    99% instämde helt eller till en del i att de känner att de gör nytta på arbetsplatsen.

    97% instämde helt eller till en del i att de känner att arbetet får stor påverkan på andra.

    97% instämde helt eller till en del i att bidra till att skattemedel används på ett effektivt sätt.

    94% instämde helt eller till en del i att arbetet är utvecklande och stimulerande.

    IPU har skapat ett verktyg för drivkraftsanalys som bygger på Eduard Sprangers forskning från 1928. De talar om sex olika drivkrafter.

    Teoretisk drivkraft- strävar efter att upptäcka och analysera.

    Praktisk-ekonomisk drivkraft – strävar efter att få nytta av tiden och resurserna som satsas.

    Estetisk drivkraft- strävar efter form, skönhet och harmoni.

    Social drivkraft- strävar efter att eliminera konflikter och hjälpa andra.

    Individualistisk drivkraft – strävar efter makt, inflytande och auktoritet. En inre vilja att tävla och vinna.

    Traditionell drivkraft- strävar efter att hitta en livsfilosofi och söker ofta efter livets mening.

    Resultatet i vår enkät tyder på att inköpare/upphandlare i offentlig sektor drivs av flera drivkrafter. Jag ser tydliga inslag av den sociala drivkraften utifrån att göra nytta och bidra till andra. Att så pass många upplever jobbet som utvecklande kan tyda på att en del drivs av den teoretiska drivkraften. Jag upplever att många inköpare drivs av att hushålla med resurserna samt skapa nytta och kostnadseffektivitet vilket ligger i den praktisk-ekonomiska drivkraften. Jag känner flera inköpare som triggas mycket av förhandlingsinslag i jobbet. Kanske är det då en inre vilja att tävla och vinna i den individualistiska drivkraften som visar sig på det sättet.

    Jag hör ofta inköpare/upphandlare som tidigare har jobbat i den privata sektorn lyfta upp aspekter som att göra en skillnad för patienter och andra grupper i samhället som en stor fördel med att jobba i den offentliga sektorn. Det är nog de som drivs av den sociala drivkraften som talar.

    Det är nära till hands att tro att de flesta präster drivs av den traditionella drivkraften. Och en hel del politiker synes triggas av den individualistiska drivkraften. Sannolikt drivs ekonomer av den praktisk-ekonomiska drivkraften. Men jag har svårare att se vad lärare drivs av.

    Som ledare är det bra att vara medveten om vilka drivkrafter som påverkar de olika medarbetarna. Vad är det som gör skillnad för att personen kommer att trivas på jobbet och göra ett bra jobb. Det kan alltså skilja avsevärt.

    Vilka drivkrafter påverkar dig?

    IPU drivkraft

    Hälsningar

    Louise Strand

  • Shekarabi, Pops och Ek på årskonferensen!

    bild med tre

    Ardalan Shekarabi presenterar hur regeringens nationella upphandlingsstrategi ser ut, André Pops är moderator och Inger Ek gör sitt första framträdande som generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten. Men de är inte ensamma om att tala på årskonferensen. Möt exempelvis historikern och författaren Gunnar Wetterberg som berättar om offentliga inköp i historiskt perspektiv, Sofia Åström från IKEA och Henning Robach från Plan B, Annika R Malmberg som är framgångsexpert, Andreas Takacs från Silf, Birgitta Laurent från Svenskt Näringsliv, Catarina Sundberg från Trafikverket och kommunikationsexperten Anna Bellman.

    Det kommer även att finnas en än så länge fullständigt okänd person på konferensen, nämligen Åters inköpare. Och det går fortfarande att nominera kandidater till utmärkelsen. 14 mars är sista dagen för detta. Skicka ditt förslag med en kortfattad motivering och dina egna kontaktuppgifter till soi@soi.se.

    Temat SOI:s nationella strategi för offentliga inköp kommer att genomsyra hela konferensen och konferensgeneral Emma Breheim med kollegor är mycket nöjda med förberedelserna och ser fram emot en mycket bra årskonferens.

    Hela det gedigna konferensprogrammet kan du läsa och ladda ner genom att klicka här. Och all information om hur man blir medlem i SOI och hur man anmäler sig till konferensen finner du genom att klicka här.

  • Innovationsupphandlade förkläden hos Region Skåne

    otto forklade

    I Region Skåne har man tagit utvecklingen av innovationsupphandling på allvar. Inte bara genom det stora seminarium man anordnade i fjol, utan även när det gäller praktiska resultat. Region Skåne blir nu först i Sverige med att använda miljövänliga och lokalproducerade engångsförkläden i sjukvården. Redan under våren börjar tillverkningen av en provserie som ska testas i sjukvården. De fem miljoner förklädena består till största delen av sockerrör, stärkelse och kalk. Den stora miljösatsningen innebär också att nya arbetstillfällen skapas i Helsingborg.

    Miljöbovar
    Engångsförkläden i vården är en av våra största miljöbovar. Genom att växla över till förkläden med 91 procent förnybart material kan koldioxidutsläppen minskas med drygt 250 ton per år. Det motsvarar ungefär 33 varv runt jorden med en medelstor bensindriven bil.

    Ovanlig upphandling

    Bakom förklädena ligger en omfattande innovationsupphandling där Region Skåne bjudit in näringslivet att offerera en produkt som ännu inte existerar. Upphandlingsarbetet har delfinansierats av Energimyndigheten.

    – Flera företag har deltagit i innovationsupphandlingen. Vi har haft en coachande upphandlingsprocess. Vi har bjudit in till seminarium om nya material, anlitat en industridesigner för utformning, haft testpanel i vården och utvärderat klimatpåverkan. Gaia Biomaterials i Helsingborg vann upphandlingen och får nu 500.000 kronor som bidrag för klimatomställning, berättar Louise Strand, inköpsdirektör i Region Skåne och vice ordförande i SOI.

    Fakta

    • De klimatsmarta förklädena består till 91 procent av förnybart material.

    • Förklädena tillverkas av sockerrör från Brasilien (60 procent), kalk från Örebro (40 procent) samt stärkelse från Kristianstad.

    • Jämfört med de fossilbaserade förkläden som används idag innebär miljösatsningen en total minskning av koldioxidutsläppen med drygt 250 ton per år, dvs från 280 till 25 ton koldioxid. Det motsvarar 100 flygresor tur och retur till Thailand eller 33 varv runt jorden med en medelstor bensindriven bil.

    gammalt forklade

  • Arbetet med en Dalamodell för direktupphandling

    sittning dalarna
    Arbetsmöte den 15 januari 2015

    Nu har arbetet med att skapa en Dalamodell för smart användning av direktupphandling startat på allvar. Bakgrunden var den seminariedag kring direktupphandling som Upphandlingsdialog Dalarna (UDD) anordnade 23 oktober 2015.

    På seminariedagen ställdes frågan på sin spets; Hur kan en ”Dalamodell” för direktupphandling se ut? Detta exemplifierades med exempel från andra håll i landet, Sandvikens kommun där man har ”notifierade leverantörer”, cirka 500 stycken, som alla får utskick kring aktuella direktupphandlingar. Inköp Gävleborg, som annonserar alla direktupphandlingar över 100 000 kronor på sin hemsida och den så kallade Småköpsmodellen, exempelvis har Nora kommun småköpsavtal med ett sextiotal lokala leverantörer. Vilken väg man än vill gå så handlar det om att skapa enkelhet och att det inte får vara tidskrävande att genomföra en direktupphandling eller att delta i en sådan. Colligios representant ställde den retoriska frågan; Hur enkel kan man göra en direktupphandling?

    Ett direkt förslag om att gå vidare med att utveckla en Dalamodell för upphandling ställdes också på mötet.

    I UDD:s regi anordnades därför ett arbetsmöte den 15 januari i år för att diskutera frågan vidare och för att förhoppningsvis enas om en plan för ett fortsatt arbete. På mötet träffade UDD:s arbetsgrupp specifikt ansvariga från kommuner i Dalarna och från Landstinget. Mötet inleddes med några korta presentationer;

    – Inledning med näringslivsfokus, Orsa och Falu kommuns representanter.

    Här konstaterades att många små företag har problem med offentlig upphandling, att många små företag tror att kommunerna ”luras” och att det finns behov av ett mentorskap, ungefär som LRF och HälsingeLivs mycket framgångsrikt genomfört vid Inköp Gävleborgs livsmedelsupphandling.

    – Upphandling av arbetstillfällen och social integration, Coompanions representant, som sammanfattade med att det handlar om att gå från bidrag till köp av varor/tjänster, från utanförskap till integration, från bidrag till lön, från sysselsättning till tillväxt, att fler anställda skapar fler företag och man uppnår ökad samhällsservice på lokal nivå!

    – Hur ser näringslivsperspektivet ut för medlemmarna i organisationerna Mellansvenska Handelskammaren, LRF och Företagarna? Här konstaterades bland annat att de små företagen inte vill leta i databaser utan önskar sig personliga möten. Det borde finnas en stödfunktion utanför den upphandlande organisationen.

    – Nuläges-SWOT, hur ser det ut från upphandlarhåll? Landstinget och UpphandlingsCenter presenterade tillsammans. I styrkorna ingick: Oftare avtal (med Landstinget Dalarnas villkor,) Upphandlingsavdelningen kopplas in, Känd rutin, Dokumentation, Mallar och Systemstöd, i möjligheterna ingick: Konkurrensutsätts oftare, SME och lokala företag ges oftare möjlighet att lämna anbud. I svagheterna fanns: ”Tunna” anbud (bristfälliga svar, pris) Åsidosatt konkurrens, Ökad arbetsbelastning för upphandlingsavdelningen, Svårigheter att hitta ”lagom” arbetsinsats och Tidsbrist. I hot ingick: Leverantörens allmänna villkor och Få anbud.

    Därefter vidtog en gemensam diskussion med fokus på lösningar; Vad – Hur – När. Ett antal frågor formulerades utifrån inledningen och dessa kompletterades med en nulägesbeskrivning från de deltagande kommunerna.

    Bland annat ställdes frågan om direktupphandling kan ses som en systemfunktion för hela Dalarna, när det gäller mål och samhällsutmaningar, ekonomisk, ekologisk och social hållbar tillväxt i ett regionalt perspektiv.

    Borlänge redogjorde för sitt ambitiösa arbete för att styra inköpsprocessen, bland annat genom att utbilda inköpssamordnare i förvaltningarna och Borlänge hoppas också på en gemensam inköpsportal för Dalarna. Mora berättade om sina Direktköpsavtal. Det påpekades att det krävs politiska ställningstaganden för att ge utrymme att få med de sociala företagen.

    Avslutningsvis ställdes ett förslag att UDD får ett direkt uppdrag att ta fram en skrift som konkretiserar vad arbetet resulterar i, och ett önskemål att parternas åtaganden blir tydliga, med aktiva branschorganisationer i arbetet. Mötet enades om att detta var ett gott förslag och arbetet går nu vidare i UDD:s regi, för att under våren kunna presentera ett konkret förslag på en Dalamodell för direktupphandling.

  • Angående SOI-certifieringen

    Hög kompetens leder till stora möjligheter för den offentliga upphandlingen att ständigt utvecklas avseende effektivitet och metoder. Effektiva upphandlingar bidrar också till att större ekonomiska resurser kan nyttjas för de upphandlande myndigheternas kärnverksamheter.

    SOI har tidigare certifierat vissa kurser och utbildningsprogram. Detta system upphörde i och med 2012-års införande av en SOI-certifiering där medlemmarna erbjöds en möjlighet att få sin kompetens bedömd med hjälp av en meritbedömning och ett test i SOI:s regi. Syftet var att skapa ett system med en bred förankring i upphandlings- och inköpsvärlden och som var så genomarbetat och krävande att det var en garanti för att de personer som erhållit certifikatet möter höga krav.

    fem omraden

    En strategisk upphandlare är en person som inte bara agerar korrekt och med integritet. Det är också en person som har förmåga att ”se” och ta tillvara på möjligheter att skapa ”den goda affären”. Det förutsätter bl.a. en metodik, ett sätt att gå tillväga, som inte omedelbart inriktas på en bestämd lösning utan som ser till viktiga förutsättningar och möjligheter i varje affär. Det förutsätter också en förmåga att över tid förbättra och driva affärerna, att kunna fånga in goda idéer, utvärdera och analysera, entusiasmera medarbetare och skapa energi till gagn för verksamheten och medverka till att organisationens förmåga växer. Den nya SOI-certifieringen tog därför sin utgångspunkt i fem kompetensområden:

    •    Affärsmannaskap

    •    Juridik

    •    Organisationskunskap

    •    Ekonomi/kalkyler

    •    Utrednings, analytisk och kommunikativ kompetens

    Denna kompetensprofil har fått ett brett nationellt genomslag och samtalen om offentlig upphandling har de senaste åren kommit att handla allt mindre om juridik och allt mer om den goda affären. Det finns dessutom flera exempel där SOI:s kompetensprofil har använts bl.a. för att analysera kompetensbehovet på en upp-handlingsenhet eller för att sätta samman utbildningsprogram på YH-utbildningar.

    Även om kompetensprofilen har etablerat sig har medlemmarnas intresse för att certifiera sig varit under förväntan. Certifieringen har inte riktigt tagit den fart och fått det genomslag som föreningen initialt hade hoppats på och förväntat sig vilket gjort att medlemsnyttan kan ifrågasättas. Sannolikt kan föreningens re-surser användas på ett sätt som skapar större medlemsnytta för fler medlemmar.

    SOI:s styrelse beslutade därför i november 2015 att lägga SOI-certifieringen på is för att istället satsa på andra aktiviteter inom fokusområdet kompetensutveckling.

    De SOI-certifikat som utfärdats är naturligtvis giltiga även fortsättningsvis och information om certifieringen och de olika kompetensområdena kommer att finnas kvar på www.soi.se.

    Sedan starten 2012 har följande 18 personer erhållit SOI-certifikatet:

    2012:

    Anders Berg, Västra Götalandsregionen

    Sven Bohlin, Umeå kommun

    Martin Magnusson, Region Värmland

    Jonas Lundin, SVT

    Pia Sundell, Borlänge kommun

    Boris Kovacic, Örebro universitet

    Hans-Inge Johansson, Region Halland

    Torgil Lindgren, Landstinget i Värmland

    2013:

    Anna Sverresdotter Aldén, Linneuniversitetet Växjö

    Cecilia Nilsen, Enköpings kommun, Teknikförvaltningen

    Björn Friberg, UpphandlingsCenter, Ludvika kommun

    Folke Lingmo, Stockholms stad

    Lena Dalström, Region Halland

    2015:

    Johan Eriksson, Östersunds kommun

    Kristin Norling, Landstinget Västernorrland

    Helena Sköld-Lövgren, Filipstads kommun

    Marina Bragd Karlsson, Uddevalla kommun

    Evelin Nilsson, Karlstads kommun

  • Spännande slutseminarium för Innovationsupphandling X

    Anette o Sigrid

    Innovationsupphandling X – med fokus på äldres måltidssituation – har varit ett uppmärksammat Vinnovafinansierat projekt, ägt av Inköp Gävleborg. Ett forskningsdrivet projekt som testar om offentlig upphandling kan fungera som drivkraft för innovativa lösningar för våra olika samhällsutmaningar.

    Projektet pågick mellan 2012-2015 i fyra kommuner inom Region Gävleborg, i Ockelbo, Gävle, Ljusdal och Söderhamn. Varje kommun hade sitt eget pilotprojekt, alla inom området äldres måltidssituation.

    Målen var:

    • Skapa ett mervärde för användarna/brukarna

    • Skapa nya produkter och tjänster som ger möjligheter för nya aktörer att aktivt involveras i verksamheten

    • Ej vara en dyrare lösning för beställaren

    • Vara förenligt med gällande lagstiftning

    21 januari avslutades projektet med ett slutseminarium i Gävle, med en återblick och genomgång av resultat, effekter och utfall samt blickar in i framtiden.

    Mest uppmärksammad har den så kallade Ramsjömodellen (The Frame Lake Model) blivit – en modell för att möta verkliga behov och som leder till hållbar landsbygdsutveckling. Under seminariet gav oss Sigrid Pettersén, forskningsledare, och Anette Jonsäll, som är disputerad sensoriker, många både dråpliga och allvarsamma inblickar i hur projektet etablerade sig i den lilla orten Ramsjö och hur man faktiskt i grunden kom att ändra förutsättningarna för Ramsjö att överleva och ha en framtid, samtidigt som man nådde grundmålet, att utveckla ett mervärde när det gällde de äldres måltidssituation.

    Fredrik Bäckström, Upphandlare på Inköp Gävleborg och ett viktigt stöd i processen, gav på seminariet sin bild av projeket utifrån ett upphandlarperspektiv.

    De analyser man gjorde kring Ramsjös förutsättningar och möjligheter var inte rätlinjiga, man utgick från ett vetenskapligt perspektiv och resultaten så som de växte fram presenterades vid presentationer och seminarier på ett bildmässigt sätt som man helt enkelt kallade för krull, för att betona att det inte var rätlinjigt och förutsägbart.

    a krull

    Exempel på krull

    För den som vill veta mer om projektet rekommenderas att ladda ner skriften ”The Frame Lake Model – En modell som möter verkliga behov och leder till hållbar landsbygdsutveckling”.

    Theframelakemodel-1

    Projektet får nu en fristående fortsättning i det nya projektet Upphandlingsdriven Innovation för Regional Tillväxt, i Region Gävleborgs regi.

  • Upphandlingsdagarna på ny arena

    Upphandlingsdagarna hade för första gången fått lämna mässlokalerna på Nacka Strand, till förmån för Kistamässan, detta då de tidigare lokalerna helt enkelt inte räckte till. Mer än 800 deltagare var ett nytt publikrekord, kunde nöjde mässgeneralen Urban Nilsson konstatera. Och man hade bullat upp med ett omfattande program, med Erik Blix som moderator.

    a Erik Blix

    ardalan

    Först ut var civilminister Ardalan Shekarabi. Som SOI redan tidigare kunnat berätta så planeras en ny utredning som ska föreslå enklare och flexiblare regler för upphandling av sociala tjänster under tröskelvärdena.

    – Detta skall ske parallellt med lagstiftningsarbetet med att implementera EU-direktivet, sa Ardalan Shekarabi. Upphandlingsfrågorna är väsentliga och vi ser kraften i den offentliga upphandlingen, och möjligheten att förändra samhället i en mer hållbar riktning.

    Ardalan Shekarabi försvarade också fördröjningen i lagstiftningsarbetet kring de nya upphandlingslagarna.

    – Vi tänker inte tumma på kvalitetsarbetet! Detta är det mest komplicerade och omfattande lagstiftningsarbetet under hela perioden. Alternativet hade varit att frångå det beredningskrav som vi har i Sverige, menade han.

    arrowsmith

    Ett annat tungt namn under konferensen var professor Sue Arrowsmith, av de flesta rankad som Europas främsta upphandlingsforskare och med säte på Nottinghams universitet.

    – Varje gång EU-kommissionen säger att man ska förenkla regelverket så ökar volymen dokument, förklarade hon och visade med händerna hur stort det allra första dokumentet var, jämfört med det nya, nästan en halvmeter papper!
    Kan månne Ardalan Shekarabis utlovade förenklingar av det svenska regelverket under trösklevärdena bli ett svar på hennes påstående? Det återstår att se.

    a paneldebatt

    Ett annat intressant inslag var debatten kring användningen av lägsta pris i upphandlingar. Den utgick ifrån Konkurrensverket undersökning som visat att detta blivit allt vanligare. Något entydigt svar fanns inte att få i debatten, trots att Erik Blix gjorde sitt bästa för att pressa deltagarna.

    Det fanns väldigt gott om parallella seminarier på konferensen. SOI:s utsände besökte ett seminarium som handlade om ”Hemligheten till en framgångsrik upphandling i samarbete med din leverantör”. Den baserades på Lernias årliga undersökning om de mest avgörande faktorerna för en lyckad upphandling inom den offentliga världen. Samtalsledare var Ola Brorsson, försäljningschef på Lernia (som säljer för ca 1 miljard kronor årligen till offentlig sektor) och panelen berstod av Martin Kruse, upphandlingschef på Arbetsförmedlingen och Mathias Sylvan, upphandlingsjurist. Ola Brorsson ställde frågan om upphandlare år 2016 kommer att ställa krav på social hänsyn och om man som upphandlare kommer att öka dialogen med sina framtida leverantörer.

    a Marhin o Mathias

    Mathias Sylvan menade att i dag säger 90 procent av upphandlarna ja till sociala krav, för tio år sedan var det kasnke tio procent. Det har visserligen funnits en EU-dom som öppnat upp för detta redan tidigare, men kommissionens tolkning var för snäv.

    Martin Kruse berättade att AF:s upphandlingspolicy säger att detta ligger helt i linje med vårt uppdrag, som handlar om insatser för att rusta människor och utbildningar som skall leda till jobb. Vi skall ligga i framkant i dessa frågor och det handlar även om likabehandling, tillgänglighet, bryta könsuppdelningen med mera. Våra leverantörer skall jobba i samma riktning.

    Enligt Lernias undersökning säger 76 procent av upphandlarna ja till mer dialog.

    Mathias: Tidigare har många varit rädda för detta. Nu finns tydligt stöd för detta i artiklar. Visserligen säger inte företagen allt, de är rädda att avslöja hemligheter, men dialogen kan ändå ge bra input inför en upphandling.

    Martin: Vi har använt extern remiss ett par gånger och vi kommer att prova leverantörsdialog på fler sätt, både nationellt och regionalt och även dialogmöten med leverantörer under pågående upphandlingar.

    Ola Brorsson: Vi blir uppföljda på upphandlingarna men inte på kundens resultat!

    Martin: Vi har pågående diskussioner om hur vi kan diskutera effektmål med leverantören.

  • Inköpsrådet seminarium – stort intresse för nya LOU

    Trots att införandet av den nya upphandlingslagstiftningen flyttats fram i tid så var intresset stor kring de kommande förändringarna. Det första seminariet samlade 520 deltagare och till seminarium nummer två hade 380 deltagare (varav 55 procent leverantörer) samlats på Chinateatern.

    publik ink

    – När vi startade Inköpsrådet hade vi inte en tanke på att få så fantastiska deltagarsiffror, berättar Bo Nordlin. Vi har nu kunnat säkra vår verksamhet för lång tid framåt.

    En rad upphandlingsjurister talade under seminariet. Intressant var bland annat att höra Jonatan Wahlberg från Finansdepartementet tala om hur arbetet kring framtagandet av de nya lagarna går till, en omständlig och komplicerad process. Det är det svåraste men också det roligaste arbete jag någonsin deltagit i, menade han.

    ink bosse

    Under dagen avhandlades en rad ämnen, bland annat ”Direkt effekt av EU-direktiven”, ”Nya medel att utesluta leverantörer”, Möjligheter till förhandling”, Ändring av avtal och FFU”, Grunder för tilldelning av kontrakt”, Dynamiska inköpssystem, med flera ämnen.

    Dagen avslutades med frågestund och därpå följande mingel.

  • Ordföranden har ordet

    Henrik-ordf-okt440

    Ett år är över och ett nytt börjar. Jag förväntar mig att det kommande året blir fyllt av positiva förändringar där vi som jobbar med inköp och upphandling i offentlig sektor får visa att vi är viktiga pusselbitar i våra respektive organisationer. Det är ett par händelser som jag noterade i slutet av år 2015 som jag tycker pekar mot detta:

    • Dagens samhälle nr 41, Oxelösunds kommun söker ny personal. ”Vill du ha ett självständigt och ansvarsfullt arbete som bidrar till kommunens utveckling och måluppfyllelse?”. Det var en upphandlare som Oxelösund sökte. Att bidra till kommunens utveckling och måluppfyllelse handlar, utifrån min kunskap om kommuner, om mål kring god ekonomi, hög service till medborgare, gott företagarklimat, låg miljöpåverkan, låg arbetslöshet osv.

    • Hearing om den nationella upphandlingsstrategin på Finansdepartementet den 8 december. SOI var på plats och gav föreningens syn på den kommande strategin. Regeringen hade kommunicerat några frågor inför hearingen och vid sidan av frågor om vad strategin bör innehålla och hur den bör förankras så fanns följande fråga; ”Hur får man till en kulturförändring i offentlig sektor för att se upphandling som en del i verksamhetsutveckling och inte enbart en juridisk fråga?”

    I SOI:s strategi för inköp i offentlig sektor har vi formulerat detta i två förflyttningar som vi ser som nödvändiga, det är ”Lyft blicken! Gå från upphandling till ett inköpsperspektiv med affärsfokus” och ”Styr inköpen och gör dem till verktyg för att nå organisationens mål”. Det handlar om att inköps- och upphandlingsprocesserna är ett verktyg för att bidra till verksamhetens mål, det som Oxelösund kallar ”kommunens utveckling och måluppfyllelse” och det regeringen kallar ”verksamhetsutveckling”. Att vår roll som en del av verksamhetsutveckling och måluppfyllelse letar sig in i jobbannonser och i hearings som ordnas av regeringen gör mig riktigt glad och det pekar mot att något verkligen händer just nu.

    Den här tiden på året är också en tid för funderingar över vad man har åstadkommit under föregående år. I ett mail jag skickade till styrelsen i slutet av december så skrev jag så här om vad vi i SOI:s styrelse gjort under året:

    Jag ger mig på att skriva en lista över lite större punkter jag kommer på att vi genomfört eller haft aktiviteter på (med uppenbar risk för att glömma något viktigt):

    • Vi tog fram SOI:s nationella inköpsstrategi

    • Genomförde aktiviteter i Almedalen med tre egna seminarier och deltagande på många fler

    • Genomförde årskonferensen med över 700 deltagare i tre dagar

    • Var utställare på Upphandlingsdagarna

    • Var utställare på E-förvaltningsdagarna samt genomförde ett seminarium

    • Genomförde pilotomgång av dialogmötesform med IT- och telekomföretagen

    • Genomförde certifieringsomgång

    Vid sidan av ovanstående så har SOI Mitt, SOI Norr och SOI Syd haft ett antal uppskattade aktiviteter. Vi ska inte heller glömma våra revisorer och vår valberedning som gjort ett stort jobb för föreningen.

    Jag är alltså övertygad om att vi under år 2016 kommer se en fortsatt förflyttning mot en situation där inköps- och upphandlingsprocesserna är ett verktyg för att bidra till verksamhetens mål. Väldigt mycket annat händer också, exempelvis följande: vi får nya lagstiftningar på upphandlingsområdet, regeringen kommer med en nationell upphandlingsstrategi, SOI ordnar årskonferens i Göteborg 25-27 april, SOI deltar på Upphandlingsdagarna, Almedalen och Kommek. Vid sidan av detta kommer mycket annat att hända, exempelvis aktiviteter genomförda av våra regionala nätverk där det första är en heldag om sociala krav som SOI Mitt ordnar i Enköping den 14 januari följt av ett evenemang som SOI Syd planerar i Malmö i mars månad.

    Mycket är alltså på gång och det är otroligt inspirerande!

    Jag önskar er alla ett riktigt gott 2016, och ses vi inte förr så ses vi i Göteborg den 25-27 april

    Henrik

  • André Pops – vår moderator i Göteborg!

    Andre 440

    Jo, så är det. André Pops blir den som skall se till att vi mår bra, orienterar oss rätt och håller ordning på oss och föredragshållarna vid SOI:s årskonferens i Göteborg den 25 till 27 april. Det är förmodligen rätt svårt att föreställa sig en mer meriterad och erfaren moderator, även om just offentlig upphandling inte är det första man tänker på när man hör hans namn.

    Som en av de mest kända programledarna och sportkommentatorerna har han blivit oerhört populär. 2011 valdes han till ”Årets sportjournalist” av Sportjournalistens klubb Stockholm, med motiveringen: ”För sin naturligt varma begåvning med kunskap och idrottslig förankring skapa hemtrevnad i skarpt tävlingsläge och med nydanande uppvärmningsprogram i träffsäker ton”. Det är en väl träffande beskrivning av hans förmåga att kunna skapa trivsel även i de mest spännande sammanhang, utan att på minsta vis förringa de idrottsliga prestationerna. Och han är alltid väl påläst. På  bilden ovan blev André Pops 2013 för fjärde gången vinnare av Kristallen som Årets sport-tv-profil.

    Men det är ju inte bara i Vinterstudion och andra sportsammanhang vi möter honom. Han har varit julvärd (den mest populära någonsin), sidekick i Melodifestivalen och är även barnboksförfattare. Dessutom familjefar med fyra barn.

    När Vinterstudion trappat ner och vårsolen börjar titta fram kommer vi att återkomma med en intervju med André Pops.

    Mer om årskonferensen 

    Det blir SOI:s nationella strategi för inköp i offentlig sektor som är temat för årskonferensen 2016. Att investera i kunskap och kompetens, samt att styra inköpen och göra dem till verktyg för att nå organisationens mål, är två av de punkter som konferensen kommer att fokusera på.

    Många talare är redan bokade och klara. Civilminister Ardalan Shekarabi tillhör dem och att han går in på den nya upphandlingslagstiftningen kan nog ses som en kvalificerad gissning. Forskaren Sofia Lingegård kommer att berätta om funktionsupphandling och hållbara affärsmodeller medan Henning Robach, seniorkonsult på Plan B, ska prata om cirkulär ekonomi.

    Advokat Helena Rosén Andersson utreder möjligheterna i nya LOU. Svenskt Näringslivs Ellen Hausel Heldal pratar om bättre offentlig marknad. Partnerskap på omdebatterade Nya karolinska i Solna är temat för Thomas Wedegren, avdelningschef för SLL Upphandling.

    Välkommen till Göteborg
    År 2021 fyller Göteborg 400 år och det uppmärksammas hela vägen fram till jubileumsåret. År 2016 fokuserar Göteborg på kultur. Kultur berikar vår gemensamma tillvaro och bygger broar mellan människor – vi kommer närmare varandra. Möten ger nya möjligheter. Vi upptäcker staden, odlar både relationer och grönska. Fler jubileumssatsningar förverkligas och medskapande präglar genomförandet.

    Konferensen kommer att hållas på hotel Clarion Post i Göteborg. Hotellet ligger på Drottningtorget mitt i Göteborg, endast några steg från Göteborgs Centralstation, busshållplats och spårvagn.

    Emma Breheim som är inköpschef i Luleå kommun är ansvarig för förberedelserna. Två grupper arbetar med förberedelserna. En konferensgrupp som till största del jobbar med programmet och en lokal grupp som bland annat jobbar med kvällens festligheter.  Konferensen kommer att pågå från lunch den 25 till lunch den 27 april. Precis som föregående år kommer programmet att vara uppdelat i presentationer i plenum och i parallella seminarier.

    Årskonferensen är en stor mötesplats som samlar ca 700 deltagare. Det är ett mycket bra tillfälle att utbyta erfarenheter med kollegor.

  • Civilminister Ardalan Shekarabi och den offentliga upphandlingen

    Ardalan 96 dpi

    SOI:s utsände fick för en tid sedan tillfälle till en kort men trivsam och intensiv pratstund med civilminister Ardalan Shekarabi, uppe på Finansdepartementet. Eftersom han även är upphandlingsjurist och doktorand så är förstås hans ansvar för upphandlingsfrågorna inte bara kopplad till ambitioner utan även till stor kunskap.

    – Hur ser du på SOI och den roll som SOI kan spela framöver?

    – I de stora satsningar som regeringen gör på exempelvis infrastruktur och en stor utbyggnad av antalet hyresrätter är den strategiska upphandlingen oerhört viktig och den har en central roll i all offentlig förvaltning, vilket man inte alltid har förstått. Vi ser kraften och den stora kunskap som finns hos SOI och tror att SOI kommer att ha en viktig roll i utvecklingen av upphandlingens och inköpsprocessens strategiska funktion.

    – I Almedalen fick du ta del av SOI:s förslag till nationell inköpsstrategi. Hur ser du på det förslaget?

    – Det var ett mycket bra initiativ och ett viktigt inspel i framtagandet av en nationell strategi.

    – Hur går arbetet med den nationella strategin?

    – Arbetet går mycket bra, tycker vi. Vi har ju vår sista hearing i december och räknar med att kunna presentera vårt förslag i början på 2016.

    – Förutom upphandlingsfrågorna så pratar du ofta om förvaltningsmodeller bortom New Public Management. Vad innebär det?

    – New Public Management bygger på ett grundläggande misstroende mot våra professionella yrkesutövare, till exempel inom vård, skola och omsorg. Vi måste skapa ett förhållningssätt som återger förtroendet och yrkesstoltheten till våra medarbetare. Vi arbetar med dessa frågor, men detta kommer jag att återkomma till.

    – Kan man i så fall se även de extremt detaljstyrda upphandlingsdirektiven som ett uttryck för New Public Management?

    – Ett intressant påpekande, och ja, det tycker jag faktiskt att man kan göra.

    – Du har tidigare pratat om förenklingar i upphandlingslagstiftningen när det gäller upphandlingar under EU:s tröskelvärden. Kommer det att bli så?

    – Ja, det är vår absoluta avsikt att genomföra dessa förenklingar i lagstiftningen. Och när det gäller de skattefinansierade välfärdstjänsterna öppnar ju direktiven tydligare än tidigare upp för möjligheter till en icke direktivstyrd nationell lagstiftning.

    – Du har tidigare kritiserat hur livsmedelsupphandlingar har genomförts på många håll i Sverige. Ser du en koppling mellan en kommande nationell livsmedelsstrategi och en nationell upphandlingsstrategi?

    – Ja, jag ser en klar koppling där. Att vi har genomfört livsmedelsupphandlingar där exempelvis svensk djurskyddslagstiftning åsidosätts ser jag som katastrofalt dåligt.

    – Hur väcktes ditt intresse för upphandlingsfrågor och upphandlingsjuridik?

    – Det uppstod när jag var notarie på Tingsrätten. Vi fick in ett svårt upphandlingsmål och då upptäckte jag att det inte fanns något som helst fördjupningsmaterial så att man bättre kunde sätta sig in i problematiken. Där började det.

    – Vad är du mest stolt över att ha genomfört?

    – Det är den fristående Upphandlingsmyndigheten, men snart också över att ha ändrat överprövningsreglerna.

    – Har du kunnat utveckla internationella kontakter kring upphandlingsfrågor?

    – Absolut, och det är viktigt. Framför allt har vi utvecklat kontakter med  Skottland, England, Danmark, Finland och Norge.

    – Vad gör du om tio år?

    – Det är naturligtvis svårt att säga men förhoppningsvis har det med offentlig upphandling att göra.

  • Bo Nordlin och Inköpsrådet

    Inkopsradet-small-440

    Det väckte onekligen viss uppmärksamhet när Bo Nordlin lämnade arbetet som redaktör för Upphandling24. Han har varit mer eller mindre synonym med tidningen och ansiktet utåt, inte minst på mängder av konferenser och seminarier där Upphandling24 gick i spetsen för att höja tempot och publikens engagemang, till exempel genom att införa SMS-frågor från publiken och med egna TV-sändningar från arrangemangen.

    I september 2015 startade Bo Inköpsrådet som han nu driver tillsammans med ett par medarbetare.

    – Varför startade du Inköpsrådet?
    – I min förra roll tvingades jag ibland att kompromissa och av kommersiella skäl kunde jag inte alltid göra saker med högsta kvalitet. Nu bestämmer jag på egen hand och kommer alltid att sätta publikens och målgruppens behov främst. Till våra konferenser väljer vi alltid de talare vi tycker bäst. Det går inte att köpa sig en talarplats på Inköpsrådets konferenser. Det tycker jag är en viktig skillnad.

    – Vad är din tanke med skapandet av Inköpsrådet?
    – Vi vill skapa en plattform för kunskapsutbyte, både inom offentlig sektor och mellan offentlig sektor och leverantörer. Det behövs mer dialog mellan köpare och säljare och där vill vi bidra. Längst upp på vår sajt står det ”Bra affärer är mer än upphandling”. Både det och vårt namn, Inköpsrådet, är en markering av att inköpsprocessen är mycket mer än bara en administrativ process med fokus på juridik. Med en helhetssyn på inköpsprocessen finns en jättepotential för bättre affärer, bättre nyttjande av skattemedel, mer innovation och mer samhällsnytta. Bara att förbättra uppföljningsen ger både besparingar och högre kvalitet.

    – Ni heter inte bara Inköpsrådet, ni har också ett Inköpsråd med engagerade personer.
    – Ja, i dagsläget består det av 17 personer med gedigen erfarenhet av olika aspekter och delar i inköpsprocessen. Meningen är att dessa på olika sätt skall dela med sig av sina erfarenheter och bidra till att utveckla dialogen, erfarenhets- och kunskapsutbytet. Och vi ser gärna att ännu fler praktiker engagerar sig i Inköpsrådet.

    – Det blev en smakstart med er första konferens.
    – Ja, det var en verklig överraskning, vi fick byta lokal och 520 personer deltog i konferensen kring den nya upphandlingslagstiftningen på Chinateatern. Efterfrågan var så stor att vi fått arrangera en ny konferens den 8 februari och det blir mycket publik även där. Detta var dels kul, men innebär också att vi fått en ekonomisk stabilitet i vår verksamhet.

    Vi kommer att satsa på fler bra och relevanta konferenser, vi vill bjuda på bästa tänkbara kvalitet i konferensinnehållet, hellre än att fokusera på kommersiella hänsyn eller framgångar. Förhoppningsvis blir detta ändå ett framgångskoncept.

    Vi har också ambitionen att ta fram beslutsunderlag för offentlig sektor. Ett exempel är den lönekartläggning vi gjorde i höstas, kring funktioner inom offentlig upphandling.

  • SOI Syd i Malmö 11 mars

    konf 1 SOI Syd

    SOI Syd ordnar en heldag den 11 mars i Malmö på temat ”Rätt pris till varje pris”. Vid evenemanget kommer vi att lyssna till tre föreläsningar på detta tema.

    • Fil dr Magnus Johansson, Ekonomihögskolan Lunds Universitet, kommer att tala om hur köparen kan skaffa sig en bild om säljarens förutsättningar för prissättning. (Marknad, priskalkylering, prishantering, t ex index och andra prispåverkande faktorer). Magnus ska tala om principer för prissättning med målet att öka förståelsen för hur leverantörer ser på pris.

    • Johan Tollgerdt, Advokat, Lindahl advokatbyrå.  Det Johan ska ge oss en bild av, är hur vi kan argumentera för att ett lågt pris faktiskt är orimligt. Punkten utgår från rättspraxis men kommer dessutom belysa de nya direktiven/lagarna som lite ändrar förutsättningarna för hanteringen av onormalt låga anbud.

    • Swedwatch kommer förklara hur leverantörskedjorna ser ut för några produktgrupper, för att visa på komplexiteten, variationen och spridningen över världen. Man kommer också att ge exempel på vad olika led i produktionskedjan får i ersättning, för några produkter. Lönenivåer ska sättas i en kontext där det förklaras vad det innebär för den enskilde arbetaren och samhället i stort att få t ex en minimilön i Pakistan. Vad det innebär för en persons tillgång till mat, hälsa, skolgång för barn, bostad, möjligheter för att ta sig ur fattigdom, samt andra mer arbetsrelaterade effekter som övertid och arbetsmiljö.

    Inbjudan kommer att skickas separat till medlemmar i södra Sverige inom kort, men alla är förstås välkomna. Antalet platser är begränsat.

  • FöregåendeSida 1 av 8Nästa ›
________________________
________________________