Min sida
Laddar..

Senaste sökningar

Kontakta oss

Adress

  • Sveriges Offentliga Inköpare
  • c/o Föreningshuset
  • Virkesvägen 26
  • 120 30 Stockholm
  • soi@soi.se

Telefon

  • 08-21 61 40 (säkrast mellan 10-12 vardagar)

Organisationsnummer

  • 887500-9584

Räkna med sysselsättningskrav!

26 november, 2019

Ny beräkningsmodell för samhällsvinster

Den 7 november bjöd Upphandlingsmyndigheten in till konferens runt sysselsättningskrav i offentlig upphandling. Ger sysselsättningskrav i offentlig upphandling någon vinst? Skulle vi på en samhällsekonomisk nivå tjäna på att ställa kraven?

Låt oss backa till en diskussion om samma fråga i Almedalen i somras. Utgångspunkten i debatten blev följande fråga. Är det rätt eller fel att använda offentlig upphandling som ett arbetetsmarknadsverktyg? Martin Kruse från SOI inledde med att säga att det är en naturlig förväntan att vi använder samhällets resurser och köpkraft till samhällsförbättring. Flera andra talare höll med.

Den finske arbetsmarknadsexperten Mikko Kesä berättade om en finsk studie av olika arbetsmarknadsinitiativ. Han har beräknat kommunernas faktiska kostnader för arbetslösa personer i olika kategorier. Studien visar att sysselsättningskrav i offentlig upphandling är den absolut mest framgångsrika metoden sett ur ett ekonomiskt perspektiv.

Därefter vidtog en paneldebatt kring följande frågor. Hur effektivt är sysselsättningskrav som arbetsmarknadsverktyg? Kan vi räkna med samma positiva resultat i Sverige? Och panelen var inte helt enig.

Ellen Hausel Heldahl från Svenskt Näringsliv tyckte tvärtom, utifrån att det tar alldeles för lång tid att analysera resultatet, att utifrån EU-rätten kan man inte ställa krav på att praktikanter skall komma från en viss ort eller plats och att rimligheten är tveksam.

Men på konferensen den 7 november kunde Upphandlingsmyndigheten presentera ett helt nytt verktyg. Nu går det att få en indikation redan innan upphandling eller räkna på vinsten efter kontraktets slut. Upphandlingsmyndighetens beräkningsmodell svarar på vad effekten av sysselsättningskrav blir på olika nivåer – för staten, regionen, kommunen och arbetsgivaren.

– Under utvecklingen av stödet för sysselsättningskrav i offentlig upphandling har en återkommande fråga varit vad det ger för effekt och hur man ska kunna bedöma om det är lönsamt att ställa kraven. Därför är jag glad och stolt över att vi nu kan erbjuda en beräkningsmodell som ger en uppfattning av vad effekten blir per person som får sysselsättning. Det kommer att göra det mycket enklare för upphandlande organisation att både prognostisera och följa upp upphandling med sysselsättningskrav, säger Upphandlingsmyndighetens generaldirektör Inger Ek.

Stödet för upphandling med sysselsättningskrav har tagits fram av det EU-finansierade transnationella projektet ”Sysselsättning genom offentlig upphandling”, som leds av Upphandlingsmyndigheten. Stödet vänder sig till alla roller som är involverade i upphandlingsprocessen då sysselsättningskrav ställs: beslutsfattare, upphandlare, matchningsansvariga och leverantörer.

Utöver den samhällsekonomiska beräkningsmodellen kompletteras nu stödet med:

– Stöd för att främja socialt företagande och öka sysselsättning genom reserverad upphandling.
– Bonusincitament för ytterligare ökad sysselsättning och ökad jämställdhet på arbetsmarknaden.

Se modellen här