Min sida
Laddar..

Senaste sökningar

Kontakta oss

Adress

  • Sveriges Offentliga Inköpare
  • c/o Föreningshuset
  • Virkesvägen 26
  • 120 30 Stockholm
  • soi@soi.se

Telefon

  • 08-21 61 40 (säkrast mellan 10-12 vardagar)

Organisationsnummer

  • 887500-9584

Helsingborg – från jord till bord tur och retur!

30 september, 2019

Att sluta kretsloppet mellan stad och land, en cirkulär lösning.

Helsingborgs profil som ledande i miljöarbetet leder till många spännande och nytänkande projekt. Ett sådant är det bostad- och kontorsområde som växer nu fram i Helsingborg – Oceanhamnen. Den kanske allra mest nyskapande delen av projektet är en helt ny typ av avloppssystem, ett system som bygger på kretslopps- och återvinningstanken och som återför toalettavfallets alla näringsämnen till jordbruksmarken. Ett sådant system har tidigare funnits i liten skala, för villor och fritidshus, men aldrig i produktion av flerfamiljshus eller kontor.

Historiskt har däremot detta sätt att arbeta varit en självklarhet. Restprodukterna från människors och djurs födointag skall återföras till jordbruksmarken. I de framväxande stora städerna blev däremot toalettavfallet ett allt större problem och det flödade ofta fritt i rännstenarna. Här fanns ett kvittblivningsproblem. Man behövde helt enkelt ”bli av med skiten”. I slutet av 1800- och början av 1900-talet utvecklades metoden med vattenklosetter som kunde spola iväg toalettavfallet, inte för att återvinnas utan för att bli av med det.

I dag är detta 1800-talssystem fortfarande i fullt bruk. Varje svensk använder i snitt 30 liter rent vatten per dag för att spola toaletten. Sammantaget blir detta årligen 110 miljarder liter rent dricksvatten, som används till att transportera urin och avföring plus en hel del annat – antibiotika och andra medicinrester, tungmetaller, kända och okända kemikalier samt mikroplaster. Ett mycket dyrbart och exklusivt sätt att transportera avföring alltså. När vi i Sverige haft tillgång till vatten i överflöd har detta ändå inte upplevts som ett stort problem, i dag ser vi att vattenbrist kan uppstå även i Sverige.

Men problemen slutar inte där. Mycket av detta numera så förgiftade avfall hamnar i slutänden i havet, med övergödning och fiskdöd som resultat. Andra sätt att bli av med reningsverkens restprodukter är då att göra som reningsverket Henriksdal i Stockholm. 895 300 ton slam har Stockholm vatten och avlopp levererat till Aitikgruvan sedan starten 2002 fram till och med 2017, där slammet sprids på det tidigare gruvområdet. Ytterligare ett sätt är att sprida slammet på åkermark, vilket allt färre bönder är intresserade av och det är dessutom helt förbjudet vid produktion av barnmat.

Nu går Helsingborg i spetsen för att skapa ett helt nytt system (vilket har väckt stort intresse även hos Stockholms stad, där man nu utreder källsorterande avlopp för delar av Norra djurgårdsstaden). En av de viktigaste delarna i Oceanhamnsprojektet är att bygga en reningsanläggning för läkemedelsrester och mikroföroreningar. Detta är riktigt spännande och blir ekonomiskt möjligt just för att vi arbetar med källsorterat avlopp och att en relativt hög bidragsnivå kommer från Naturvårdsverket, säger Hamse Kjerstadius, som är utvecklingsingenjör på NSVA – Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp.

Det speciella med avloppssystemet i nya stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg är att det är källsorterat, det vill säga toavatten är separerat ifrån resterande hushållsavlopp.
– Det här med att samla allt avlopp i samma rör leder till mer och mer problem, säger Hamse Kjerstadius. I korta drag handlar det om att försöka sluta kretsloppet mellan stad och land. Att näringsämnena i våra exkrementer återanvänds istället för att behöva importeras på nytt från fosforgruvor i Marocko och fossilberoende kvävefabriker. I dag försvåras cirkulationen då toalettavfallet späs ut med andra avlopp och tungmetaller och organiska föroreningar följer med.

När Oceanhamnen planerades gick staden och de olika kommunala bolagen ihop för att se om de kunde hitta gemensamma lösningar för att göra området mer hållbart. Det ledde till att de bestämde sig för en lösning med vakuumtoalett med separat ledning och att köksavfallskvarnar skulle installeras i varje kök, också de kopplade till separata ledningar.

– Vi kommer att kunna utvinna nästan fyra gånger mer fosfor och sju gånger mer kväve än vad vi kan med slammet i dag. Det är som med källsortering av sopor. Innan vi började sortera avfall var det inte ekonomiskt rimligt att återvinna material från sopor heller säger Hamse.

Att bli av med den gödsel som ska produceras i reningsverket som byggs i anslutning till bostadsområdet blir inte något problem. Det är inte bara renare utan har också högre halter av näringsämnen, vilket gör att det står sig bättre mot konstgödsel än vad vanligt avloppsslam gör. Det är enklare att transportera då det omvandlas till kristaller eller en torr jordliknande massa, vilket gör att det är enklare att få ut till bönderna. Och inte minst – det luktar inte.

Avloppssystemet med tre olika avloppsrör.

– Byggföretagen som bygger i Oceanhamnens första etapp är pionjärer med att ansluta till det nya avloppssystemet. Ambitionen är att systemet ska bli så smart och effektivt att det kan bli en internationell exportframgång, säger Marinette Hagman, forskning- och utvecklingsansvarig på NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp).

Studier visar att denna typ av system minskar utsläppen av miljöpåverkande växthusgaser med mer än 50 procent jämfört med dagens system. Resurserna i de olika avfallen kan utnyttjas på ett effektivare sätt. På längre sikt är ambitionen att systemet även ska bli billigare än dagens.

– Vi har sorterat matavfall under tio års tid och det har blivit en självklarhet för helsingborgarna. Eftersom Helsingborg var bland de första i landet att införa sortering av matavfall är det naturligt att vi nu tar nästa steg för att utveckla insamlingen. Samtidigt som vi gör det ännu enklare för brukaren säkerställer vi ett kretslopp av växtnäring och produktion av biogas, säger Angelika Blom, avfallsstrateg på NSR.

För att samla in matavfall installerar vi matavfallskvarnar i köket och vakuumtoaletter för att samla in toalettvatten. Bad-, dusch- och tvättvatten sorteras i en separat ledning.

Bekvämt, enkelt och smidigt
Fördelarna ska vara som ett rinnande vatten i systemet och fungera lika smidigt för användarna i byggnaderna som för användarna av den nya råvaran. Det övergripande målet är att samla in och använda avfallet, som råvara, för att producera biogas och växtnäring på ett säkert sätt. Med andra ord kommer systemet att bidra till Helsingborgs stads miljömål för H+ området men också till det klimat- och miljöarbete som bedrivs på nationell nivå.

Mer om fördelarna med det nya systemet kan du läsa här.