Min sida
Laddar..

Senaste sökningar

Kontakta oss

Adress

  • Sveriges Offentliga Inköpare
  • c/o Föreningshuset
  • Virkesvägen 26
  • 120 30 Stockholm
  • soi@soi.se

Telefon

  • 08-21 61 40 (säkrast mellan 10-12 vardagar)

Organisationsnummer

  • 887500-9584

Kils kommun – här finns livsmedel i beredskap för kris

21 oktober, 2020

Livsmedelsverket producerar nu en krishandbok för Sveriges alla kommuner

Pia-Lena Rosenberg, kostchef i Kil, Emelie Eriksson och Lena Björck på Livsmedelsverket.

Under den senaste tiden har våra livsmedel varit extra mycket på tapeten. Kanelbullens dag, grynkorvens dag, den offentliga måltidens dag, champagnens dag. Mat och dryck tillhör de viktigaste glädjeämnena i livet. Men det finns också en allvarlig baksida, som pandemin hjälpt till att påminna om. Vad gör vi den dag vi drabbas av en kris som hotar tillgången till livsmedel? Fram till 2002 fanns förråd spridda runt hela Sverige, på samma sätt som Finland fortfarande har. De var noggrant planerade och uppdaterades hela tiden, i tät samverkan mellan framför allt länsstyrelser, militären och de lokala producenterna runtom i Sverige. Till exempel (fram till 1992) hamnade allt smör som producerades i Sverige först i krisförråden, innan det så småningom vidarebefordrades till butikerna. Men 2002 såldes de 690.000 ton högkvalitativa livsmedel som fanns i förråden ut, för ett snittpris på ca 1:80 per kilo.

Härom dagen nåddes vi av ett tips från en person som hört ett intressant radioprogram om att Kils kommun byggt upp både krisförråd och en krisorganisation. Detta för att de offentliga måltiderna skall fungera även om transporter, tillgång till vatten, tillgång till el eller andra problem skulle dyka upp. Och mycket riktigt, på SR´s hemsida fanns en artikel med rubriken ”Livsmedelsverket: risk för matbrist för skolbarn och äldre vid ny kris”. I artikeln berättas om att Kils kommun vid en eventuell större samhällsstörning kommer att koncentrera sin verksamhet från tio storkök till tre, med kapacitet att servera mat i minst två veckor innan lagret tar slut och oavsett typ av kris.

Vi slår en signal till Pia-Lena Rosenberg som är kostchef i Kil. Hon bekräftar att det inte bara finns livsmedel utan även bemanningsplaner och noggrant planerade rutiner för att allt skall fungera. ”Vi har försökt tänka på allt och har noggranna planer både för de tre prioriterade och de övriga köken.” berättar Pia-Lena. Och för kommunal personal med samhällsviktiga funktioner vid extraordinära händelser är det särskilt viktigt att vi kan ta hand om deras barn i krislägen. I Kil handlar det om 100-120 barn.

Vad kommer det sig att Kil ligger så långt framme, är detta din idé?
– Nej, skrattar Pia-Lena, detta är ett projekt som Karlstadsregionens räddningstjänstförbund driver. Vi är sex kommuner i förbundet men man planerade så att Kil skulle vara först ut med implementeringen. De övriga är Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Munkfors. Den som har övergripande koll hos räddningstjänsten är Malin Larsson, så du borde nog prata med henne också.

Sagt och gjort, vi ringer Malin Larsson som berättar att projektet utgår från risk- och sårbarhetsanalyserna i de sex kommunerna som visade på behovet av en säker livsmedelsförsörjning. Kommunerna valde att genomföra projektet tillsammans. Det handlade om att skapa en modell som fungerar i både små och stora kommuner, med allt ifrån ett enda kök till ett fyrtiotal.

Alla kommuner har svårt att få pengarna att räcka till så vi måste vara praktiska och kreativa. Vi går igenom varje kommuns förutsättningar vad gäller produkter, omsättning, förpackningar, förvaringsmöjligheter etc. Pia-Lena i Kil har varit med från allra första början och kostcheferna i kommunerna har en central roll i arbetet.  

– Vi har gjort ett noggrant planeringsarbete för alla de sex kommunerna och kallat det för ”Livsmedelsförsörjning i kris. Kommunerna i Karlstadsregionens räddningstjänstförbund” Det finns också en kortversion av planen på Livsmedelsverkets webb. Här ingår syfte, mål, förutsättningar, kommunal prioritering, kostverksamhetens organisation, bemanning, krisrutiner, krismenyer och lagerhållning, implementering och förvaltningsplan. Dessutom finns en rad bilagor som är en form av checklistor som skall användas i krissituationer.

Arbetet vi gör nu är ett samarbetsprojekt med Livsmedelsverket, som i sin tur har fått pengar från MSB för att kunna göra en genomlysning av läget i Sverige och en konkret plan och krishandbok för att förbättra beredskapen.

Kils krispärm och ett av de många dokument som kan laddas ner från Livsmedelsverkets hemsida.

För att få veta mera har vi även ett digitalt möte med Lena Björck och Emelie Eriksson, engagerade medarbetare på Livsmedelsverket. Vi börjar med att be om en bakgrundsbeskrivning till det pågående projektet kring beredskap för de offentliga måltiderna och den krishandbok som är på gång.

– Livsmedelsverket har ansvar att samordna krisberedskapsplanering för livsmedelsförsörjning i leden efter primärproduktion. En undersökning från 2018 visade att bara fyra av tio kommuner då hade någon sorts beredskapsplan för offentliga kök. Vi fick också väldigt starka signaler från kostarbetare på många olika håll i landet att beredskapen var låg eller obefintlig.

Behoven var så tydliga att Livsmedelsverket samlade en referensgrupp med bland annat måltidspersonal från Karlstad och Västerås, eftersom de redan hade tagit egna initiativ. Även Monica Sihlén, som arbetar med livsmedelskriterier på Upphandlingsmyndigheten, är/var med.

- Det blev snabbt tydligt att den stora uppmaningen till oss var, ta fram en beredskapshandbok. Vår kontaktperson på MSB ställde sig positiv till ett sådant projekt, så 2019 sökte vi medel för att ta fram handboken.

- Idag är läget lite annorlunda än 2018. Det görs mycket bra arbete och finns mycket material i kommuner och regioner. Vi har en nära dialog med måltidschefer, samlar in material och kommer att utgå från det som redan finns, i vårt arbete. Tanken är att handboken skall vara helt klar 2022, men vi lägger hela tiden ut erfarenheter och resultat på vår webb. Så vi kan stödja och ge råd till kommuner och regioner som vill starta upp beredskapsarbetet redan nu. Vi hoppas naturligtvis att resultatet i slutänden blir att alla kommuner i Sverige skall ha en fungerande beredskap för de offentliga måltiderna, oavsett vilken typ av kris som kommer i framtiden.

Vad gäller just den offentliga upphandlingen så bör man fråga sig, finns lämpliga livsmedel i vårt upphandlat sortiment eller behöver något kompletteras? För gärna en diskussion med eller ställ krav på att upphandlade leverantörer ska känna till och vara delaktiga i kommunens beredskapsplan samt ha en egen krisberedskap för livsmedelsförsörjningen.

Och även de offentliga upphandlarna är välkomna att kontakta oss. Vi vill gärna veta mer om vad upphandlarna vill ha stöd med och hur de på bästa sätt involveras i processen. Kontakta gärna Emelie Eriksson på e-postadressen emelie.eriksson@slv.se.

Det finns också en vägledning med rekommendationer vid upphandling till samhällsviktig verksamhet  hos MSB som kan laddas ner här.

För den som vill veta mer om Livsmedelsverkets projekt kan man gå in på denna sida.

Här finns mycket information att hitta och även länkar till praktiska råd, planeringsdokumenten från Räddningstjänsten i Karlstad, anvisningar, filmer, kontaktuppgifter med mera.

På SOI's hemsida hoppas vi kunna återkomma med spännande reportage kring hur den offentliga livsmedelsberedskapen utvecklas i Sverige framöver!