Ännu mer om återbruk vid byggentreprenader

I det förra nyhetsbrevet berättade vi en del om återvinning i den offentliga affären och specifikt om återbruk vid byggentreprenader. I sammanhanget berättade vi också om Colligios rapporter kring återbruk, vilket väckte stort intresse och många bad att få ta del av materialet.

Här följer därför ytterligare information och material kring detta intressanta ämne.

Vi börjar med information vi fått från Marianne Hammarström, tidigare upphandlingschef på Falu Energi och Vatten samt medlem i SOIs styrelse. Numera arbetar Marianne på Byggföretagen i Falun och hon skriver följande:

Det pågår mycket aktiviteter i regionen kring återbrukat material och hur vi alla ska bli bättre på cirkulär ekonomi. Vill därför uppmärksamma er på att Byggföretagen tillsammans med Fastighetsägarna, Återvinningsindustrierna, Byggmaterialindustrierna, HSB, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta våren 2019 tog fram nyutgåva av; 

- Resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning

Riktlinjerna syftar till att förbättra resurseffektiviteten och avfallshanteringen inom bygg och rivningsbranschen och innehåller bl.a. branschnormerande texter (d.v.s. byggbranschens överenskommelse om hur resurs- och avfallshanteringen bör gå till vid byggande och rivning) för följande moment:
- Materialinventering inför rivning samt upphandling av inventering
- Återanvändning, källsortering och avfallshantering samt upphandling av entreprenader vid rivning
- Projektering, källsortering och avfallshantering samt upphandling av entreprenader vid byggproduktion

Till de branschnormerande texterna finns bilagor som innehåller beskrivningar av hur avfallet ska hanteras i praktiken, branschgemensamma benämningar för ett antal avfallsfraktioner mm.
 
Riktlinjerna och samtliga bilagor (19 st) hittar ni här:
(Riktlinjerna kommer också att uppdateras med hänsyn till den nya avfallslagstiftning som gäller från 1 aug 2020)

I Göteborg med flera storstäder pågår också ett omfattande arbete kring cirkulära metoder i byggentreprenader och ett antal skrifter finns att läsa. Bland annat berättar Göteborgs stad på hemsidan följande om storstadsöverenskommelsen.

En storstadsöverenskommelse som möjliggörare
Genom en storstadsöverenskommelse för cirkulärt byggande 2030, skulle storstäderna gå samman i ett gemensamt utvecklingsarbete, i nära dialog med branschen. Ambitionen och siktet är tydligt inställt på att tillsammans ta ansvar för att gå från ”nisch till mainstream”, med samverkansplattform och offentlig upphandling som möjliggörare och drivkraft. Storstäderna skulle genom denna överenskommelse åta sig att efterfråga cirkulära produkter och arbetssätt, som branschen kan leverera, med start nu. På så sätt garanteras en stor volym på efterfrågan över tid. Överenskommelsen skapar också incitament för en konstruktiv dialog med branschen, för att tillsammans ”mogna” in i utvecklingsprocessen och undvika att fastna i enstaka, kostnadsdrivande spetsprojekt. Sammanfattningsvis bygger idén på att en långsiktig efterfrågan, garanterad volym över tid och en aktiv gränsöverskridande dialog skulle kunna få igång det önskade omställningsflödet och samtidigt ge trygghet och incitament för branschaktörer att ställa om.

Ett antal intressanta delrapporter, en slutrapport, en rekommendation och även en film kring cirkulärt byggande och rivande, som tagits fram av Cirkulära Göteborg, finns att ladda ner här.