Ella Akenine – Årets SOI-stipendiat

För andra året i rad delas SOI-stipendiet om 10 000 kronor ut för ”en framstående uppsats inom offentlig upphandling”. Och årets stipendiat är alltså Ella Akenine, för hennes uppsats kring Väsentlighetsbegreppet i LOU. Ett citat ur hennes avslutande analys finns i slutet av denna artikel.

SOI’s motivering till stipendiet lyder som följer.

Offentliga inköp utgör en betydande del av Sveriges ekonomi och har en direkt påverkan på effektiviteten och transparensen i den offentliga sektorn. Genom väl avvägda upphandlingsdokument, anbud och offentliga kontrakt kan den offentliga affären optimeras inom de ramar som lagstiftning och rättspraxis ger. Detta kan leda till kostnadsbesparingar, ökad effektivitet och minskad risk för korruption.

Med sitt examensarbete “Väsentlighetsbegreppet i LOU” har Ella Akenine, student vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, bidragit med värdefulla insikter kring gränserna för vad som anses vara väsentliga ändringar av upphandlingsdokument, anbud och offentliga kontrakt. Det kan hjälpa beslutsfattare och praktiker att förstå hur ändringar i offentliga inköp i olika sammanhang kan göras på ett effektivt och rättssäkert sätt. Resultaten kan också fungera som en grund för vidare forskning och utveckling inom området.

Vi fick ett samtal med Ella och bad henne berätta lite om bakgrunden till uppsatsen. 
– Uppsatsen var mitt examensarbete från juristprogrammet, och jag halkade in på upphandlingsspåret av en slump egentligen. Märkte genast att det var ett intressant ämne och började då skriva om Väsentlighetsbegreppet. Såg snabbt att man får dela upp begreppets innebörd, på upphandlingsdokumentet, anbuden och kontraktet, för att få en helhetsbild kring hur begreppet används. Så det blev ju rätt komplicerat, men kul också, och en spännande utmaning. Och även om man får skilja på dessa delar så är grundfrågan densamma, nämligen, påverkar det här konkurrensen?

– Ett typexempel på när väsentlighetsbegreppet blir aktuellt borde väl vara vid entreprenader, där förutsättningarna ofta kan vara oklara och där det handlar om stora pengar?
– Ja, det är ett väldigt bra exempel på när ändringar ofta blir aktuella.

– Du arbetar på Bokwall Rislund som är en advokatbyrå specialiserad på konkurrensrätt, upphandlingsrätt och närliggande rättsområden. Hur länge har du arbetat inom juridiken?
– Jag tog min examen i somras, efter fyra och ett halvt års juridikstudier, och började hos dem i augusti, som biträdande jurist. 

– Då undrar man förstås hur dina framtidsplaner ser ut.
– Jag är ju ny i branschen, men jag ser framför mig att utveckla mina kunskaper inom offentlig upphandling och kanske då att specialisera mig inom något specifikt område inom upphandlingen. En kommande karriär inom upphandling och offentliga inköp alltså.

– Ja, det låter bra, och nu får du ju möjligheten att presentera dig för SOI’s medlemmar också. Men livet är ju inte bara arbete, vad gör du när du inte jobbar?
– Jag gillar att resa väldigt mycket, jag surfar och jag är väldigt intresserad av formel 1 också. Lite oväntat kanske. Resor och surfing, bland annat ofta i Portugal, har varit ett väldigt bra sätt att få koppla av från studierna ibland.

– Stort lycka till med din framtid inom den offentliga upphandlingen!

* * *

Vi slutar artikeln genom att citera de två sista styckena ur uppsatsens avslutande analys.

Vilka typer av ändringar som är väsentliga skiljer sig också åt beroende på i vilket steg i en upphandlingsprocess en ändring görs. Som exempel anses tillförande av ny information till anbud utgöra en väsentlig ändring, men ett sådant strikt krav finns inte för ändringar av upphandlingsdokument eller offentliga kontrakt. Tillförande av ny information är således alltid väsentligt om det görs av ett anbud, men inte av ett upphandlingsdokument eller ett offentligt kontrakt eftersom det inte på samma vis påverkar konkurrensen. Skillnaden ligger alltså inte i väsentlighetsbegreppet i sig utan i vilken situation begreppet tillämpas. Det framstår därför som att begreppet inte bör ges en statisk betydelse och att prövningen av om en ändring är väsentlig bör göras mot bakgrund av omständigheterna kring den specifika ändringen.

Ytterst tycks det alltså vara olika aspekter och bedömningar som avgör vad som ryms inom begreppet väsentligt beroende på i vilken del av en upphandlingsprocess som en ändring görs. Samtidigt är det samma begrepp som används oavsett om det rör ändringar i upphandlingsdokument, anbud eller offentliga kontrakt och det är därför rimligt att begreppet har en gemensam grund. Den gemensamma grunden i begreppet tycks vara att det tar sikte på om det sker någon form av otillåten konkurrenspåverkan. Om en ändring påverkar konkurrensen är den sannolikt väsentlig, oavsett i vilket led av en upphandling ändringen görs. Väsentlighetsbegreppet har alltså vissa gemensamma grundförutsättningar oavsett i vilken situation det ska tillämpas, men trots det ges begreppet delvis olika uttryck beroende på i vilken del av upphandlingsprocessen en ändring görs.

Hela uppsatsen kan du ladda ner här.