Min sida
Laddar..

Senaste sökningar

Kontakta oss

Adress

  • Sveriges Offentliga Inköpare
  • c/o Föreningshuset
  • Virkesvägen 26
  • 120 30 Stockholm
  • soi@soi.se

Telefon

  • 08-21 61 40 (säkrast mellan 10-12 vardagar)

Organisationsnummer

  • 887500-9584

Experimentell fysik – att köpa det som inte finns

30 september, 2019

Upphandlingsrättsliga föreningen och Chalmers, om innovationsupphandling av ett världsunikt elektronmikroskop.

Professor Eva Olsson, Inköps- och upphandlingschef Martin Eriksson.

För den händelse att någon skulle vilja upphandla ett elektronmikroskop modell större så finns expertis att tillgå. Upphandlingsrättsliga föreningen i Göteborg bjöd in till ett mycket intressant seminarium på Chalmers den 25 september.

Dagens huvudpersoner var tre. Eva Olsson, professor i experimentell fysik. Peter Modh, avdelningschef vid Nanotekniklaboratoriet/Mikroteknologi och nanovetenskap och avdelningschef vid CMAL/Fysik och Martin Eriksson, inköps- och upphandlingschef på Chalmers Tekniska Högskola.

2015 påbörjades arbetet med upphandlingen av en helt ny typ av elektronmikroskop till Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Drivande i utformningen var professor Eva Olsson och till stöd hade hon Peter Modh, som har stor erfarenhet kring kvalificerad teknisk forskningsapparatur, bland annat kring materialanalys. I bland annat det omfattande dialogarbetet deltog upphandlingschef Martin Eriksson. Men hans roll, inte minst utifrån hans bakgrund som jurist, var också att vara facilitator, att se till att dokument, som exempelvis kravspecifikationer, formades på rätt sätt, att definiera behov, att inga formalia och kringtjänster missades, som exempelvis underhåll, serviceavtal, leveransvillkor, garantier, betalningsvillkor, transporter och försäkringar, prisförhandlingar, optioner och många andra viktiga detaljer.

Eva Olsson inledde med att berätta om materialanalys, om hur material med samma innehåll av atomer kan få helt olika egenskaper beroende på hur atomerna är ordnade. Ett bra exempel är diamanter och grafit, den ena är en ädelsten och världens hårdaste material, det andra ett smörjmedel, trots i grunden samma innehåll. För att kunna analysera och definiera materialen behövs ett elektronmikroskop. Detta är ju ingen ny uppfinning, avancerad mikroskopi har funnits i många år. Däremot att kunna analysera även mjuka material med stor precision. Exempel på sådana kan vara geler, cellulosa (ett viktigt material för en träproducerande nation som Sverige) men även matvaror, där den upplevda känslan är viktig, samtidigt som vi vill ta bort fett ur maten.

Egentligen handlar upphandlingen om tre olika mikroskop, men det viktigaste var det så kallade TEM-mikroskopet. En definition av de nya och revolutionerande egenskaperna finns sist i denna artikel.

Eva berättade också att en anledning till att man vågade sig på en sådan här innovationsupphandling är att Sverige, och specifikt Chalmers, har ett globalt mycket gott anseende på området materialanalys. Det innebär att de deltagande leverantörerna kommer att anstränga sig maximalt för att prestera ett gott resultat. – Vi deltar i både ett europeiskt och ett globalt nätverksarbete, berättade hon, och i Sverige är vi den enda noden.

Peter Modh berättade om sin långa erfarenhet av att arbeta med tekniskt kvalificerade lösningar och att hans uppgift bland annat är att tillgängliggöra resultaten för omvärlden i mesta möjliga omfattning. Det handlar om att designa samtidens material, sade han, och berättade att han ibland brukar beteckna sig som ”infrastrukturoperatör”. På Chalmers finns förresten även ett annat stort forskningsprojekt, kring materialet grafen, ett av Europas största forskningsprojekt.

Martin Eriksson berättade att upphandlingen genomfördes som en konkurrenspräglad dialog, en funktionsupphandling där man undvek att definiera önskemålen i siffror utan lät leverantörerna ta fram dessa. Det viktigaste var just funktionerna och det visade sig vid de återkommande dialogmötena att leverantörerna kunde åstadkomma ännu bättre resultat än de ville medge från början. Det skall vara forskningsbehovet som styr dialogen och vi vill pressa kraven uppåt så långt det är möjligt. Det var en lång process, berättar han, de tekniska önskemålen var ibland obegripliga för mig, men min roll var ändå nödvändig för att det skulle bli en korrekt process. Även priset var naturligtvis en viktig fråga. Från ett kalkylerat pris på 80 miljoner kronor hamnade vi i slutänden på 66 miljoner. Vårt renommé som forskningsinstitution bidrog förmodligen till att vi kunde pressa priset. Satsningen har till stor del finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och till resterande del av Chalmers.

– På sätt och vis var omvärldsanalysen redan gjord, det finns inte mer än 5-6 företag i världen som kan erbjuda den här typen av produkt, men de satsade hårt och skickade hela delegationer till våra dialogmöten, som pågick under 5-6 omgångar. Vi hade också en liten men mycket fokuserad referensgrupp kopplad till projektet. Vi spelade aldrig ut leverantörer mot varandra och vi höll hårt på sekretessen. Det är viktigt att arbeta med stort ömsesidigt förtroende. Jag tror att även leverantörerna lärde en hel del under tiden. Avtalet blev klart sommaren 2016, sedan kom produktionsfasen och leveransen av det stora mikroskopet skedde i februari 2018. Att implementera ett sådant här verktyg i forskningen är också ett stort arbete, testerna pågår fortfarande.

Några slutsatser vi har dragit utifrån projektet
• Konkurrenspräglad dialog ger goda resultat
• Vi får hög kvalitet
• Det är kompetens-, tids- och resurskrävande
• Vi får bra priser
• God riskhantering
• Goda relationer inför framtiden
• Spännande och givande

Fakta om Titan 80-300 vid Chalmers
Det nya transmissionselektronmikroskopet har två tekniska finesser som representerar två av de största tekniska genombrotten inom elektronmikroskopin, monokromatorn och Cs-korrektorn. De medför en väsentligt bättre energi- respektive rumsupplösning. Mikroskopets rumsupplösning är bättre än 1 Å och energiupplösningen för elektronenergiförlustspektroskopi är bättre än 0.15 eV. Flera typer av bilder och spektra kan erhållas med instrumentet, som bland annat har en röntgendetektor för kemisk analys, ett energifilter för analys av elektronstruktur och plasmoner samt kartläggning av grundämnen. Dessutom finns tomografi för tredimensionell avbildning och elektronholografi bland analysmetoderna.