Min sida
Laddar..

Senaste sökningar

Kontakta oss

Adress

  • Sveriges Offentliga Inköpare
  • c/o Föreningshuset Sedab AB
  • Lumaparksvägen 7, plan 7
  • 120 31 Stockholm
  • soi@soi.se

Telefon

  • 08-21 61 40 (säkrast mellan 10-12 vardagar)

Organisationsnummer

  • 887500-9584

Kan upphandling stödja svensk livsmedelsproduktion?

10 maj, 2022

Ett samtal med Pirjo Gustafsson, verksamhetsutvecklare i Dalarna och Gävleborg för LRF, Lantbrukarnas Riksförbund

Pirjo Gustafsson har under många år varit aktiv i LRF´s arbete med att utveckla de offentliga måltiderna och att göra det lättare för svenska livsmedelsproducenter, framför allt de mindre, att delta i de offentliga upphandlingarna. Därför är hon också sedan lång tid tillbaka en aktiv och engagerad medlem i arbetsgruppen för UDD, Upphandlingsdialog Dalarna.

– Hur ser det aktuella läget ut för den svenska livsmedelsproduktionen, Pirjo?
– Läget är på många sätt tuffare än någonsin, sett utifrån den enorma kostnadsutvecklingen under sista året. Samtidigt ser vi många signaler om en ökad medvetenhet kring vikten av att köpa svenskt och att utveckla svensk matproduktion, både utifrån ett krisberedskapsperspektiv och utifrån nyttan för landsbygdsutvecklingen, vilket även vår nya landsbygdsminister trycker på. Det finns ju också ett lokalt ansvar för krisberedskap i våra kommuner och regioner. För att krisberedskap skall kunna fungera måste den vara lokal. En hel del av de produkter som skall ingå kräver inte att vi bygger nya lager utan de kan numera lagras hos livsmedelsproducenterna själva, det gäller exempelvis grönsaker och rotfrukter. Men i dag finns stora risker för att många gårdar kommer att läggas ner, i stället för att vi utvecklar dem.

– Nyligen har LRF återigen genomfört en undersökning bland politiker, närmare bestämt 67 svenska riksdagsmän, 23 politiker i EU-nämnden och 4 EU-politiker, berättar Pirjo. Här är siffrorna entydiga,
Att det är viktigt med säker tillgång på livsmedel i Sverige anser 99 procent, att målen i den nationella  livsmedelsstrategin är bra anser 85 procent och att vi skall ställa samma krav på importerad mat som på svensk, i offentliga upphandlingar, anser 90 procent.

– Även hos de svenska konsumenterna har attityderna förändrats avsevärt. Sajten livsmedelsnyheter.se skrev nyligen, under rubriken ”Att välja svenska livsmedel toppar vid matinköp”, att kännedomen om Från Sverige-märkningen har ökat till 87 procent. Bland unga vuxna är den ännu högre – 97 procent. Att maten är svenskproducerad är den viktigaste faktorn vid matinköp för nära hälften av svenskarna. Det är några resultat från Demoskops attitydundersökning på uppdrag av Svenskmärkning.

Att äta svenskt ökar. En majoritet (56%) anger att de äter mer svenska livsmedel idag än för 5 år sedan och 3 av 5 uppger att de tror att de kommer att äta mer svenska livsmedel om 5 år än idag (60%).

Att gynna svenska bönder är den viktigaste anledningen att välja svenskt (83%). Därpå följer mindre antibiotikaanvändning i djurhållningen, kortare transporter och bättre djurskydd. Det viktigaste att köpa svenskt av är ägg, mjölk, kyckling och nötkött. Vikten av att lammköttet är svenskt har ökat kraftigt jämfört med tidigare år.

Risk för stor matbrist!
– Uppenbarligen finns nu en stor risk för en kommande matbrist i närtid, säger Pirjo. Vi ser redan nu protektionistiska tendenser i olika länder, exempelvis Tyskland. De länder som finns på sanktionslistorna mot Ryssland, det vill säga Europa, Kanada, USA, Australien och Japan kommer att få svårt att köpa vissa produkter. En ökande protektionism innebär att krisberedskap och inhemsk livsmedelsproduktion inte längre kommer att vara ett alternativ, utan i stället en helt nödvändig lösning, även för ett land som Sverige. Det kommer att vara försent att ta tag i detta när krisen redan är här, utan det måste göras nu.

– För att den inhemska produktionen skall kunna utvecklas krävs inte bidrag utan långsiktig lönsamhet och möjligheter att investera i ökad produktion. Vi behöver veta vilka varor som får störst prisökningar, vi behöver analysera risken för priskrig, där de som kan betala mest får köpa, ungefär som skedde med skyddsutrustning under pandemin. Om vi i stället för utveckling får nedläggningar av allt fler svenska gårdar, blir startsträckan för att bygga en utvecklad svensk produktion ännu längre och ännu dyrare.

                                                                     * * *

Vi avslutar med att citera vad Pirjo skrev i ett blogginlägg på Upphandlingsdialog Dalarnas hemsida för ett par månader sedan, under rubriken Våra val gör skillnad. ”Elen kostar 45 000 kronor, dubbelt upp mot ett år sedan. Kraftfoder kostar två kronor mer per kilo, vilket gör den årliga kostnaden till 200 000 kronor. Bränsle till maskiner kostar närmare 140 000 kr per år. Kostnaden för gödning och utsäde har ökat till det dubbla, om de över huvud taget finns att köpa.” Det berättar en mjölkbonde i Dalarna som hört av sig till LRF.

Regeringen beslutade ju om krispengar för att lösa akuta likviditetsproblem” säger nog många. Det är sant och detta gör att oron inför vårbruket är lite mindre även om det befaras att odlingar minskar ute på fälten.  Redan nu har färre gurka och tomater satts i växthusen, inte bara hos oss utan även i Europa. En paprikaskiva på ostmackan är inte helt självklar framöver.

Mer pengar till bonden
Ett extra stöd till lantbruket har ett signalvärde. Det är ett erkännande att lantbruket är samhällsviktigt. Vi kan alla bidra faktiskt. Av matkostnaden som konsumenten betalar går endast nio procent till bonden. Men bonden kan får mer. Om konsumenterna handlar svenskt kan bondens andel bli upp till 20 procent.

Det gäller även för de offentliga inköpen i kommuner och regionen. Därför är det positivt när de offentliga köken handlar mera lokala, regionala och svenska råvaror och livsmedel idag. Det kanske kostar lite mer, men förhoppningsvis smakar det också mer, när pengarna i slutändan stannar i regionen.

Verkligheten, på en ekologisk mjölkgård med 70 kor och några köttdjur, i vår region är inte så munter just nu. Gården har ju knappt heller hunnit hämta sig från torkåret 2018.”

När vi handlar svenskt så finns förutsättningar att lönsamheten på gårdar blir bättre. Gårdar kan öka produktion och göra investeringar, för att till exempel bli fossiloberoende. Ökad egen produktion i landet ger också ökad försörjningstrygghet. På köpet får vi andra nyttor som biologisk mångfald i det öppna odlingslandskapet. Visste du att av Dalarnas landyta är mindre än tre procent åkermark. Den hålls öppen genom brukandet, det vill säga genom odling och boskap.