Min sida
Laddar..

Senaste sökningar

Kontakta oss

Adress

  • Sveriges Offentliga Inköpare
  • c/o Föreningshuset Sedab AB
  • Lumaparksvägen 7, plan 7
  • 120 31 Stockholm
  • soi@soi.se

Telefon

  • 08-21 61 40 (säkrast mellan 10-12 vardagar)

Organisationsnummer

  • 887500-9584

Mer om ett hållbart livsmedelssystem i Göteborg

26 september, 2022

Rekommendationer för det fortsatt arbetet i staden

Artikeln vi publicerade för någon månad sedan om ”Ett hållbart livsmedelssystem ur ett cirkulärekonomiskt perspektiv” och med undertiteln ”Rekommendationer för fortsatt arbete i Göteborgs Stad”, har väckt en hel del intresse. Vi kontaktade därför miljöutredare Kristina Fermskog på Göteborgs stads miljöförvaltning. Hon berättar bland annat att den citerade artikeln ur DN kan missuppfattas, då man kan få intrycket att det enbart är en upphandlad konsult som stått för rapporten. I själva verket har tjänstepersoner och upphandlare inom staden varit delaktiga i stora delar av rapporten och varit mycket engagerade i utredningen.

Det blev ett långt och intressant samtal om högt och lågt inom livsmedelsproduktion, stadsbruk, småbruk, upphandling, akvaponik, kunskapsnivåer med mera. Här kan vi bara beröra några detaljer. En intressant sak för upphandlare, som Kristina berättade om, är att efter en workshop kring lokalproducerade livsmedel föreslog inköpsavdelningen att man ska inrätta en tjänst där man koordinerar utbud och efterfrågan kring livsmedel., ett förslag som förhoppningsvis kommer att genomföras. Över huvud taget har upphandlarna varit aktiva med konstruktiva och bra förslag. Men generellt är förstås beställarkompetens en bristvara i många led i processen.

– För oss är det viktigt att rapporten ses som ett guidande dokument, där medarbetare i många av våra verksamheter kan få inspiration och tips, säger Kristina, och tillägger. Jag vill också nämna det goda stöd vi haft från Länsstyrelsen, regionutvecklarna på VGR och även från LRF i de nätverksträffar vi har några gånger per år.

Bakgrunden till rapportens tillkomst ser ut så här: Miljö- och klimatnämnden har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram ett förslag på en plan för ett hållbart livsmedelsystem ur ett cirkulärekonomiskt perspektiv. Bakgrunden till uppdraget beskrivs så här: ”Göteborg och kringliggande kommuner producerar stora mängder livsmedel, ändå köper många av stadens offentliga och privata aktörer mat från andra delar av landet och världen. Att ställa om till en mer hållbar livsmedelsförsörjning skulle gynna både klimatet och närmiljön. Nämnden får därför i uppdrag att lägga fram förslag på en plan för ett hållbart livsmedelsystem, med förebilder såsom Trelleborg kommun.”

Ett långsiktigt hållbart livsmedelssystem kräver en omställning av samhället där många faktorer behöver beaktas. Rapporten utgör ett kunskapsunderlag som förtydligar komplexa samband i systemet och identifierar vägar som tar oss mot ett mer hållbart lokalt livsmedelssystem. Ansatsen är att staden ska använda sina mest effektiva verktyg (i rapporten även kallade muskler) för att påverka. Stadens rådighet har alltså styrt både urvalet och värderingen av dessa vägar och verktyg. Rapportens rekommendationer ska leda till att staden ska kunna använda sina muskler för att ta större steg och omvandla resursflöden i den lokala kontexten från linjära till cirkulära samt stödja och driva förändringen mot ett hållbart livsmedelssystem.

Huvudförfattare till rapporten är miljöutredarna Kristina Fermskog och Jonas Dahlin. Rapporten, inklusive bilagor, är på totalt 160 sidor. Men sammanfattningen av rapporten, på en knapp sida, ger en mycket god bild av både problemen och möjligheterna. Den lyder som följer:

Miljöförvaltningen har undersökt hur Göteborgs Stad kan bidra till att göra livsmedelssystemet mer hållbart. Staden är en stor verksamhet med starka muskler som har både direkt och indirekt påverkan på livsmedelssystemet. Vi köper in livsmedel, äger och förvaltar mark, stadsplanerar, hanterar avfall och bedriver tillsyn och kontroll av bland annat jordbruk och livsmedelsverksamheter. Dessutom stödjer vi det lokala näringslivet, har kontakt med medborgare i alla åldrar och utbildar barn och vuxna. Stadens egens styrning är i sig en viktig muskel för att ta oss mot ett hållbart livsmedelssystem.

I underlagsdelen har komplexiteten i livsmedelssystemet beskrivits samt hur svårhanterat sambandet mellan orsak och verkan är men att ett gediget hållbarhetsarbete är möjligt om det utgår från principerna för att stärka ett systems resiliens. Det finns åtskilliga komplexa problemområden, delar och kopplingar som en kommun som organisation kan arbeta med och som andra kommuner, regioner och stora städer visat exempel på hantering av. Baserat på detta samt på dialoger med en referensgrupp och med nyckelaktörer i ett dialogmöte om lokalproducerat konstaterar denna rapport att det finns några vägar som staden med sin rådighet har möjlighet att gå för att göra livsmedelsförsörjningen mer hållbar; utvecklingsområden som bidrar till måluppfyllelse inom de tre dimensionerna av hållbarhet.

Miljöförvaltningen bedömer att rekommendationerna som presenteras i slutet av rapporten bidrar till att generera en hållbar livsmedelsförsörjning för hela göteborgssamhället, samtidigt som miljöbelastningen gentemot omvärlden minskas. Rekommendationerna kompletterar det som redan görs idag och utgår från områden där staden har direkt rådighet så att stadens egna verksamheter kan ta ytterligare steg. Rekommendationerna är av olika karaktär, där vissa kan genomföras omgående medan andra kräver vidare utredningsarbete. Samtliga rekommendationer bedöms även bidra direkt eller indirekt till att öka den lokala matproduktionen. Några av dem i närtid och andra på längre sikt. Att upprätta en samarbetsfunktion för stadens aktörer med koppling till livsmedelsförsörjning bedöms som den viktigaste rekommendationen.

Illustrationen ovan ger en bild av hur komplext ett livsmedelssystem är. Den är en framtidsbild och visar de huvudsakliga fysiska delar och kopplingar som bedömts kunna påverkas av staden som organisation och bekräftats av flödeskartläggningen. I dagsläget är inte flödena cirkulära. Icke-fysiska delar som ökad kunskap om cirkularitet genom informationsutbyte, stärkta samarbeten över sektorsgränser och mellan aktörer samt innovationer av olika slag är viktiga delar som i modellen förenklats och symboliseras av konsumtion och aktiviteter i staden.

Följande illustration ur kapitel 5, ”Nödvändiga steg för ett hållbart livsmedelssystem” ger en tydlig bild av att staden faktiskt har gott om muskler att använda i arbetet.

I det mycket läsvärda kapitel 5 (sidorna 59-69) sammanfattas också de rekommendationer som rapporten kommit fram till. Följande passus tål att upprepas igen. ”Att upprätta en samarbetsfunktion för stadens aktörer med koppling till livsmedelsförsörjning bedöms som den viktigaste rekommendationen”.

Länken till rapporten hittar du här.

Vi kommer att återkomma till frågan om en fungerande framtida livsmedelsförsörjning framöver, både i ett storstads- och ett landsbygdsperspektiv. Tipsa gärna SOI´s redaktör om goda exempel i olika delar av landet.  Skicka ett mail till gunnar.lyckhage@onlineforlag.se. Just nu får du också ett tips från Kristina Fermskog om ett intressant seminarium under Innovationsveckan. Rubriken är ”Hur kriser hjälper oss att snabbt ställa om mot ett hållbart matsystem?!” 6 oktober kl 08:00–09:30. Arrangörer är Vinnova, Stockholm Resilience Centre och Dark Matter Labs. Länken till anmälan hittar du här.