Avtalad beredskap

På uppdrag av Konkurrensverket har docent Tobias Indén vid Linnéuniversitetet och jur.kand. Erik Olsson vid advokatfirman Kahn Pedersen utrett och analyserat avtalsrättsliga, upphandlingsrättsliga, statsstödsrättsliga och beredskapsrättsliga dimensioner när det gäller olika typer av avtalad civil beredskap. Författarna ansvarar själva för bedömningarna och slutsatserna i rapporten.

Även Upphandling24 har haft en artikel om rapporten, dock under semesterperioden, varför det kan vara motiverat att uppmärksamma rapporten igen. 

I rapporten analyseras hur leveransavtal med beredskapsvillkor respektive rena beredskapsavtal, förhåller sig dels till gällande upphandlingsrätt dels till EU:s statsstödsrätt.

Ett leveransavtal med beredskapsvillkor definieras i rapporten som ett avtal vars främsta syfte är att reglera en eller flera myndigheters köp av en tjänst, vara eller byggentreprenad under fredstida förhållanden, men som även innehåller villkor om hur myndigheten och leverantören gemensamt ska säkerställa myndighetens tillgång till den aktuella tjänsten, varan eller byggentreprenaden vid höjd beredskap eller andra kriser.

I inledningen beskrivs rapportens syfte och avgränsningar så här.

Det huvudsakliga syftet med denna studie är att utifrån upphandlings-, statsstöds- och beredskapsrättsliga dimensioner analysera olika typer av avtalad civil beredskap.

Med avtalad beredskap avses sådan beredskap som regleras genom att ett avtal tecknas mellan å ena sidan en beredskapsmyndighet och/eller upphandlande myndighet och å andra sidan en privat leverantör. Sådana avtal kan delas upp i så kallade beredskapsavtal (dvs. avtal som endast ingås i beredskapsändamål) och leveransavtal med beredskapsvillkor (dvs. avtal som huvudsakligen avser att reglera en fredstida leverans, men som också innehåller olika former av beredskapshöjande reglering).

Det finns naturligtvis ett mycket stort antal aspekter av avtalad civil beredskap som skulle kunna bli föremål för rättslig utredning. Vi har emellertid identifierat följande frågeställningar som särskilt utmanande ur ett upphandlings- och statsstödsrättsligt perspektiv:

a) Givet de tidsbegränsningar som följer av upphandlingslagstiftningen, det vill säga att upphandlade avtal som huvudregel ska vara begränsade i viss tid, hur kan mer långvarig beredskapssamverkan åstadkommas med samhällsviktiga leverantörer?

b) I vilken utsträckning kan man tillåta prisjusteringar i avtal som upphandlas i tider där det inte råder höjd beredskap, för kostnader som uppstår för leverantören till följd av höjd beredskap?
Båda dessa frågeställningar knyter an till en central fråga kring unionsrättens tillämpning på beredskapsavtal, nämligen:

c) Om ett avtal endast medger rätt till ersättning vid höjd beredskap, omfattas det då av upphandlingslagstiftningens procedurregler?

d) Vilka statsstödsrättsliga konsekvenser, om några, medför frågeställningarna ovan?

Hela rapporten kan laddas ner här