SNS – rapporter om näringsliv och samhällsutveckling

SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) presenterar rapporterna, som i viss mån berör varandra, på sin hemsida. SNS är en oberoende ideell förening grundad 1948, vars mål är att vara Sveriges ledande mötesplats för saklig samhällsdebatt och en viktig kunskapskälla för beslutsfattare.

Den ena rapporten heter ”Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap”. Dess syfte är att stärka Sveriges förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjning av samhällsviktiga varor och tjänster vid fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig.

Många av de viktigaste samhällsfunktionerna drivs i stor utsträckning av privata aktörer. Trots näringslivets centrala roll i att upprätthålla samhällsviktig verksamhet i kris eller krig menar många företag att de inte är tillräckligt involverade i planeringen av Sveriges försörjningsberedskap.

Utredningen har haft tre utgångspunkter
• Det går inte att bygga upp ett försvar – varken civilt eller militärt – utan näringslivet
• Det svenska systemet med tio beredskapssektorer saknar flera viktiga samhällsfunktioner och branscher
• Samverkan mellan företag och offentliga aktörer måste stärkas och mer ändamålsenliga samverkansformer utvecklas

Man lyfter följande punkter 
• Viktigt att identifiera samhällsviktiga varor och tjänster
• Nya tider kräver nya arbetssätt
• Tillräcklig försörjning utgår från en ändamålsenlig försörjningsanalys
• Målsättningar, organisering och processer inom Nato
• Jämförelse med Finland och Norge

Under rubriken Nya samverkansformer konstateras
• Stort, brådskande behov av att utveckla samverkansformerna
– Avtals- och författningsberedskapen behöver stärkas
– Glapp i lagstiftningen mellan fredstida avtalsrelationer och fullmaktslagstiftning
– Behöver fler avtal, mer ändamålsenliga avtal, med rätt företag och med resiliensuppbyggnad
• Upphandling kommer fortsatt att vara huvudregeln – inkl. säkerhetsskyddad upphandling – men beaktandekrav om hänsyn till försörjningsberedskap tillförs upphandlingslagarna
• Nytt system för försörjningsberedskapsavtal utanför upphandlingslagarna införs – F-avtal
– Avser sådant som inte omfattas av upphandling – är ej anskaffning – eller av EU-rätten
– Nödvändig försörjning för befolkningen, samhällsviktiga funktioner och det militära försvaret för att undvika allvarliga samhällskonsekvenser och som inte kunna tillgodoses på annat sätt
– Planering under normaltid, utförande under kris, krig; sekretess och ändamålsenliga löptider
– Proportionerliga, inte hämma konkurrens eller bryta mot statsstödsregler
• Rättsliga förutsättningar för att införa F-avtal finns – inklusive avseende EU-rätten
• Förutsättningarna för en ny samlad lagstiftning – inkl. ålägganden – utreds

Ett samtal kring rapporten finns att se här, samt även en powerpoint/pdf-presentation. 

Deltar i samtalet gör Johan Berggren (M), statssekreterare hos Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, Lars Henriksson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, sekreterare i Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap, Peter Hultqvist (S), ordförande i försvarsutskottet, Pär Malmberg, särskild utredare, Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap (N 2022:08), Helena Markstedt, public affairs manager, Arla Foods och Lars Redtzer, chef Branschutveckling, Byggföretagen. Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

Den andra rapporten har namnet ”Risker i den gröna omställningen En analys av industrisatsningarna i norra Sverige” och är skriven av Sofia Lundberg, upphandlingsforskare, eller mer formellt professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet och välbekant för många av SOI’s medlemmar.

Så här presenteras rapporten på SNS hemsida.
I norra Sverige pågår några av de största industrisatsningarna i landets historia. Dessa investeringar – inom bland annat stål, mineraler och vätgas – utgör en central del av EU:s och Sveriges gröna omställning och beräknas skapa tusentals nya jobb. Men de exceptionellt stora och snabba investeringarna innebär också betydande samhälleliga risker och ett stort offentligt ekonomiskt åtagande.

I den här rapporten analyseras några av de största investeringarna, vilka risker investeringarna är förknippade med och hur dessa bör fördelas mellan privata aktörer, EU, staten, regioner och kommuner.

SLUTSATSER

• Nästan alla industrisatsningar kräver direkta eller indirekta offentliga insatser. De offentliga insatserna behöver ofta gå före industrisatsningarna. Offentliga åtaganden finns på alla nivåer – från EU till kommuner.
• De identifierade riskerna rör bland annat arbetsmarknad, elförsörjning, säkerhetspolitik, regleringar och ökade offentliga investeringar.
• Tidsfaktorn är avgörande – den snabba omställningen skapar särskilda utmaningar för den offentliga planeringen.

REKOMMENDATIONER
Risker bör fördelas efter finansiell styrka, ansvar och kompetens.

• Kommersiell risk bör i huvudsak tas av näringslivet.
• EU och staten bör fokusera på satsningar med nytta för klimat-, innovations- och konkurrenskraft.
• Regionalt och kommunalt stöd kan motiveras vid tydliga lokala nyttor, såsom regional tillväxt.

Staten bör spela en mer sammanhållande roll för att:

• koordinera tillstånd och beslut för alla tre offentliga beslutsnivåer
• underlätta lärande och kunskapsdelning mellan kommuner
• förebygga att oseriösa aktörer etablerar sig genom mer erfarenhetsöverföring.

Stabil och långsiktig politik krävs för att skapa förtroende och förutsägbarhet för privata investeringar.

Mer transparens och bättre analys av industristöd krävs för att säkra legitimitet och effektiv resursanvändning.

Läs mer, se YouTube-videon och ladda ner rapporten här.