Kor – våra vandrande beredskapslager!

I en debattartikel i SvD 3/12 2025 beskriver forskarna Karl-Ivar Kumm och Anna Hessle hur vi skulle kunna ha betydligt högre målsättningar för gräsbaserad köttproduktionen, det vill säga nöt- och lammköttsproduktion. Karl-Ivar Kumm är docent i lantbruksekonomi, vid Sveriges lantbruksuniversitet Skara och Anna Hessle är docent i husdjursvetenskap, också hon vid SLU i Skara. Det är viktigt för den svenska livsmedelsberedskapen att vi sätter högre mål för självförsörjning när det gäller nöt- och lammköttsproduktion, menar de.

I artikeln citerar de landsbygdsminister Peter Kullgrens konstaterande: ”Kor äter gräs, de är vandrande levande beredskapslager och något som vi har väldigt bra förutsättningar för att producera i Sverige. Där vi har vall är det oftast svårt att odla något annat”. I Sverige finns mycket nedlagd jordbruksmark som skulle kunna restaureras för nöt- och lammköttsproduktion, anser de.

De nämner att under andra världskriget fanns 4,7 miljoner hektar jordbruksmark (åker, slåtter­äng och betesmark) i Sverige plus stora arealer skogsbete. Nu återstår 3,0 miljoner hektar jordbruksmark och praktiskt taget inget skogsbete. Motsvarande siffra för nötkreatur var då  3,0 miljoner, vilket i dag reducerats till 1,4 miljoner.

Ur beredskapssynpunkt vore det önskvärt om matproduktionen vore mera spridd över hela landet inklusive skogsbygder. Dessa har i många fall goda naturliga förutsättningar för gräsbaserad nöt- och lammköttsproduktion. Detta kan möjliggöras ekonomiskt genom att bilda stora betes-skogsmosaiker av befintliga små spridda betesmarker, anslutande restaurerad tidigare jordbruksmark och mellanliggande skog som i många fall betades fram till andra världskriget.

Sifoundersökningar visar att betes-skogsmosaiker och betesmark med spridda träd och träddungar är mera omtyckta landskap än både trädlös jordbruksmark och helt beskogad tidigare jordbruksmark. Växande träd och träddungar kan också klimatkompensera den betesbaserade köttproduktionens utsläpp av växthusgaser.

De avslutar med konstaterandet att utan ökad gräsbaserad köttproduktion på nedlagd och nu dåligt utnyttjad jordbruksmark kommer försörjningsgraden fortsätta vara låg för nöt- och lammkött – åtminstone om spannmålsproduktionen ska öka och betesdjuren sålunda undanträngs från slättbygder.

Hela den intressanta artikel finns att läsa (bakom betalvägg) här.

Genom att googla författarnas namn finner man en rad artiklar där de utvecklar frågorna mer, kring sin pågående forskning kring vår livsmedelsproduktion.