Upphandlingsrättsliga föreningens 15-årsjubileum

Den 29 april 2010 höll Upphandlingsrättsliga föreningen sitt konstituerande möte på Handelshögskolan i Göteborg. Då pratade dåvarande avdelningschefen Peter Lindblom vid Konkurrensverket om ”Marknadsskadeavgift – ett redskap för tillsynsmyndigheten” samt dåvarande utredningssekreteraren Ellen Heldahl om ”Innovationsupphandling – vad är det ? Möjligheter och problem”.

På dagen 15 år senare samlades ett 50-tal upphandlingsengagerade personer på Handels i Göteborg för att fira UHRF:s födelsedag med föreningens allra första jubileumskonferens. En sammanfattning av jubileumsdagens aktiviteter, skriven av föreningens nuvarande ordförande, Robert Moldén, finns att läsa här.

En ytterligare beskrivning av föreningen, dess framväxt och aktiviteter genom åren finns även på SOI’s hemsida och den hittas här.

Helena Rosén Andersson, som ses i främsta raden på bilden ovan, är numera Senior Counsel och advokat hos Vinge. Genom åren har hon varit en ledande svensk jurist inom upphandlingsrätt och var bland annat justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen 2017–2022. Men hon var också en av grundarna av Upphandlingsrättsliga föreningen, och deras ordförande under de första åtta åren, och höll maturligtvis ett av jubileumsdagens föredrag. Hennes ämne var ”Upphandlingssverige år 2010 då UHRF grundades jämfört med Upphandlingssverige år 2025: evolution eller revolution”.

Helena inledde med att berätta att hon glatt hade tackat ja på förfrågan om att hålla föredraget, men att det faktiskt blev ett rätt utmanande tema. Hon har därför också samrått med Ellen Hausel Heldahl på Svenskt Näringsliv, och Fredrik Rogö på Göteborgs stads inköps- och upphandlingsförvaltning, så de har bidragit med många givande synpunkter. Här följer några uttdrag ur Helenas anförande.

– Först några ord om varför föreningen bildades, för exakt på dagen 15 år sedan. Vi var många här i Göteborg som upplevde att vi behövde en mötesplats, i en tid när alla konferenser arrangerades i Stockholm. På den tiden fanns en kurs i offentlig upphandling på Handelshögskolan, den leddes av docent Filip Bladini och med Erik Sandin som doktorand. Vi var flera advokater som föreläste på kursen och där fick vi kontakt. Samtidigt var stora lagändringar på gång 2010, så det var inför detta som diskussionerna tog fart. Vi ville ha en lite fastare form än det lite lösare nätverk som än i dag finns i Stockholm, så vi bestämde oss för att bilda en ideell förening. Vi skrev stadgar och tog fram en fin logotype, plus att vi skaffade domänen uhrf.se. På ett förberedande möte hösten 2009 hade vi besök av Johan Höök från Finansdepartmentet som berättade om det interna upphandlingsundantaget som skulle komma, och Gunilla Hulting, departementsråd, som berättade om nya rättsmedel. Dessa besök gav oss bildare ännu mer energi, vi tog fram en interimstyrelse och därefter bildades föreningen formellt den 29 april 2010. Jag valdes ordförande, vice ordförande blev Gunnar Andersson, förste stadsjurist i Göteborg, kassör blev Inger Ek, som då var VD på Upphandlingsbolaget AB, sekreterare var Erik Sandin, Filip Bladini var ledamot, liksom Eva Hagard Linander, kammarrättsråd, Bodil Svensson, regionjurist och Elinor Filipsson, Svenskt Näringsliv. En bra bredd i styrelsen alltså, precis som i dag. Men numera kan man ju även delta på våra arrangemang via webben, vilket ökat våra möjligheteratt nå ut brett.

– Nu skall jag försöka göra några nedslag i utecklingen efter bildandet, kring vad som är kännetecknande för de här 15 åren. Två propositioner kom våren 2010 och lagändringarna trädde i kraft i juli. Det ena var Tillfälligt undantag för intern upphandling (eftersom HFD meddelat att Teckalundantaget inte gäller i Sverige) De nya rättsmedel innnebar att avtalsspärren ersatte tiodagarsfristen, en ogiltighetsklausul samt att upphandlingsskadeavgift infördes och allt detta precis efter att vi bildat föreningen, så vi hade verkligen saker att prata om. Och om vi nu gör ett hopp i tiden så fick vi ju nya upphandlingslagar även 2017.
Vi fick reglering av intern och horisontell upphandling, reglering av när avtal får ändras, och LUK trädde i kraft. Vi har ju haft flera SYSAV-mål i HFD och nu kanske det kommer ett fjärde också, som eventuellt kan hamna i EU-domstolen till slut. Intern upphandling har förändrats ganska mycket under de här åren.

Annat viktigt, som inte ligger så långt tillbaka i tiden, är regeländringarna 1 februari 2022, Förenklingsreglerna, som är ett steg i rätt riktining, och sedan har vi ändringarna 1 juli 2022 gällande preklusion av omständigheter, bl.a. treveckorsfristen och justerad preklusionsfrist för skadeståndstalan.

Ändringarna 1 januari 2024 innebär att KKV får mandat att själva besluta om upphandlingsskadeavgift, tidsfristen förlängs till 2 år och avgiftstaket höjs från 10 MSEK till 20 MSEK.

Vi har fått ett allt mer ökat socialt fokus i upphandlingar, och Sverige har ända sedan 2002 legat i framkant i arbetet med att använda offentliga upphandlingar som redskap för att genomföra krav på sociala hänsyn, exempelvis genom arbetsrättsliga villkor, en möjlighet som kom 2017. Sverige vill styra tydligt och har mer detaljerade regler än direktiven. Kanske kommer medlemsstater på sikt ges en rätt att kräva nationella kollektivavtal. Även lagen om reserverade upphandlingar och valfrihetssystem 1 januari 2023, innebär att Sverige har mer detaljerade regler än direktiven, och en intressant fråga är förstås, när får kommersiella aktörer stängas ute från att konkurrera om ett avtal på en marknad?

Därefter gick Helena utifrån begreppet ”Ny rättspraxis” igenom en rad domar i HFD.
Hon tog också upp diskussuionsämnet ”Från överreglering till förenkling”. Det måste vara möjligt att genomföra en offentlig upphandling. Överreglering bör inte få leda till att offentliga upphandlingar stoppas under en längre tid. Upphandlingsreglerna behöver förenklas så att det blir möjligt för den offentliga sektorn att ingå välbalanserade avtal inom rimlig tid från konkurrensutsättning.

Ytterligare intressanta ämnen i jubileumsföredraget var, en allmän debatt inom EU kopplad till överreglering och behov av förenkling även inom upphandlingsområdet, en ökad protektionism i EU gentemot omvärlden, och slutligen frågan om krafttag mot oseriösa aktörer.

Jubileumskonferensen innehöll en lång rad intressanta anföranden (se länken i början av denna artikel) den avslutades med en livlig paneldiskussion med dagens olika talare och därefter serverades både en trerätters middag och vacker skönsång från Handelshögskolans egen kör, med det göteborgska namnet Bolagsstämmorna. Flera av föredragshållarna kommer vi att återkomma till i artiklar framöver.

Katarina Kristiansson,  som arbetar på Trafikverket i Göteborg är både ledamot i SOI´s styrelse och i Upphandlingsrättsliga föreningens styrelse. Här saxar vi några punkter ur hennes anteckningar då Upphandlingsmyndighetens chefsjurist Helene Molander talade om ”Upphandlingssverige år 2025 och framåt, vart är vi på väg?”

• Allt fler unionsrättsakter innehåller bestämmelser om offentlig upphandling. Idag har vi inte längre bara en procedurlagstiftning genom upphandlingsdirektiven.
• Upphandling ska omhänderta allt fler behov/styra mot allt fler mål. Och reglering av detta sker många gånger via EU-lagstiftning
• Det finns mycket åsikter kring upphandlingsdirektivet i Sverige, och har inkommit 949 svar från Sverige till EU. Svaren finns tillgängliga på EU-kommissionens hemsida.
• Minskat antal annonserade upphandlingar senaste två åren. Upphandlingsmyndigheten har gjort en analys kring detta, och beror troligen på justerade tröskelvärden.
• Antal anbud har ökat något, men ser olika ut beroende på typ av upphandling, många fler anbud i ramavtal till exempel. Även typ av bransch påverkar antal anbud väldigt mycket.
• Den vanligaste frågan till UHM är  – ”hur kan jag göra för att slippa upphandla”.
• Arbetslivskriminalitet och otillbörlig påverkan – har problemet växt eller pratar vi bara mer om det?
• Bristande avtalsuppföljning är den tydligaste sårbarheten!
• Mediebilden av upphandlingsområdet, där syns stor skillnad på bransch- och nyhetsmedia.
• Idag släpps Riksrevisionens granskningsrapport – ingen rolig läsning, kommer troligen att komma mediarapportering om detta.
• Otroligt viktig med transparens och kvalitet på data.
• På EU-nivå sticker Sverige ut där vi inte har en nationell annonsdatabas vilket försvårar datainsamling.
• Förra året lanserades en ny ”Public Procurement Data Space” för att bli bättre för att dela information om upphandlingar. Sverige är inte med men det är Norge och Finland.
• Oerhörd perspektivträngsel – allt ska omhändertas i en affär – är oerhört utmanande. Denna känsla delas av många andra EU-länder. Även andra EU-länder har svårt att hitta kompetens, det är ett svårt och tufft arbete. Inte lätt att navigera bland alla regler och mål.
• Vad vill UHM se framöver? EU kan styra på flera sätt än genom regler.
Inte bestämt om det blir revidering av direktiv eller till och med en ny förordning. Kan policystyrning från politisk nivå vara ett bättre sätt att styra?
• Mer gratis och användarvänligt stöd, gärna från EU, tex GAP-analyser för hållbarhetskrav eller kompetensdatabas med best practice osv.
• UHM – varje översyn har lett till fler regler, det är inte önskvärt. Ta avstamp i koncessions- eller försörjningsdirektivet? I Sverige vill vi ha regelefterlevnad men i södra Europa vill de har mer detaljstyrning, vilket de tycker är enklare.
• Vi ska ha i åtanke att EU också är bakbundet av GPA med WTO. I och med USA:s agerande kan det dock omförhandlas här.
• Vi vill inte ha regler som innebär målkonflikter och de måste kunna hanteras i praktiken.
• Frågan om effekten av divergering av implementering av rättsmedelsdirektiven – väldigt hög andel överprövning i Sverige, skiljer sig även från de övriga nordiska länderna. Om det är så lite gränsöverskridande handel – har EU verklige mandat att besluta om detta?
• UHM:s budskap – måste vi fokusera på effekten av lagstiftningen snarare än att ticka i en ruta.
• Öka dialogen – behovet av marknadsdialoger och att vara prestigelös i frågor och svar i upphandlingar. Sverige är långt framme här!
• Vi skall främja förhandlingar.
• Se över tröskelvärdena, de är en vattendelare i Sverige – vissa vill höja, men bla Svenskt Näringsliv vill inte det.

                                                              * * *

Redan den 11 juni håller föreningen sitt ordinarie årsmöte. I anslutning till årsmötet kommer det att hållas föredrag på temat ”Hur påverkar USA:s handelstullar svensk ekonomi?”