Så leds inköpsarbetet i Göteborgs Stad
Göteborg är en av få kommuner i Sverige där det politiska ansvaret för inköp och upphandlinng är organiserat i en nämnd. Så här beskrivs uppdraget på hemsidan.
Inköps- och upphandlingsnämnden har ett politiskt ansvar för Göteborgs Stads strategiska inköpsprocess, samordnade upphandling och som tjänsteleverantör för Göteborgs Stads förvaltningar och bolag. Nämndens uppdrag är att vara Göteborgs Stads strategiska resurs i inköpsfrågor. Nämnden ansvarar för att leda inköpsarbetet i Göteborgs Stad, är Göteborgs Stads och Göteborgsregionens inköpscentral och är intern tjänsteleverantör inom inköpsområdet.
Nämnden består av nio ledamöter plus nio ersättare. Ny ordförande för nämnden sedan cirka ett halvår tillbaka är Johanna Azar (MP) som då ersatte tidigare ordföranden Eva Ternegren. Vi har fått en pratstund med Johanna, om hur hon ser på Göteborgs upphandling och på sitt uppdrag.
Johanna berättar bland annat att det finns gott om IOP-projekt i Göteborg och att hon själv har ett stort engagemang i socialt arbete, framför allt som verksamhetschef i den ideella föreningen Maskrosbarn, som är till för att stötta barn som har det svårt hemma, till exempel med föräldrar som har en missbruksproblematik. Johanna är också för tillfället ”påverkanschef” i föreningen, vilket just nu innebär att försöka påverka hur den nya socialtjänstlagen skall appliceras i Göteborg och då specifikt i arbetet med utsatta barn. Dessutom arbetar hon med att stötta hemlösa, i ett samarbete med Stadsmissionen och Johanneskyrkan.
– Du har ju också ett stort intresse i att minska Göteborgs klimatpåverkan i de offentliga inköpen.
– Ja, vi köpte ju in varor och tjänster för 31,4 miljarder i fjol, vilket gör oss till en av Sveriges största inköpare. Med våra stora inköp följer både ansvar och påverkansmöjlighet. Stadens inköp gör skillnad, både för ekonomin och för klimatet. Vi har ett mål om att klimatpåverkan från stadens inköp ska minska med 90% från år 2020 till år 2030. För att kunna mäta och följa utvecklingen arbetar inköps- och upphandlingsförvaltningen med miljöspendanalys, en typ av inköpsanalys där klimatpåverkan vägs in. Den analysen skall vi utveckla ytterligare, men utvecklingen går åt rätt håll, och mycket positivt arbete sker här. Men det går fortfarande för långsamt för att vi ska nå målet om en minskning med 90 procent. Vi behöver alltså bli ännu bättre på klimatsmarta inköp.
Den största klimatpåverkan har inköp kopplade till byggnader, följt av väg, mark och markanläggningar. Det är också de områden som har störst omsättning i kronor räknat
– Känner du att du börjat bli varm i kläderna som ordförande i Inköps- och upphandlingsnämnden?
– Ja, när det gäller det vardagliga arbetet tycker jag nog det. De stora strategiska frågorna är naturligtvis mera komplicerade att sätta sig in i. Men det är tryggt att ha en rutinerad chef i Henrik Karlsson, som leder arbetet i Inköps- och upphandlingsförvaltningen.
– Tycker du att funktionen med en nämnd är bra eller dåligt?
– Jag har ju egentligen ingen erfarenhet av något annat men jag antar att det politiska ansvaret kan se ganska olika ut i olika kommuner, och då kanske det blir alltför vagt ibland. Upphandling kan ju ha en väldigt stor sprängkraft om den används på ett bra sätt. Och då måste ju upphandlingen ligga väldigt nära politiken, oavsett organisationsform. Men frågan om mandat och vem som bestämmer i slutänden är ju komplicerad, eftersom det är verksamheterna som vet mest om sina behov. Men det innebär ju också att dialogen är väldigt viktig, mellan verksamheterna, inköpsfunktionen och politiken. Inköpsmognad är ett bra begrepp i sammanhanget. Och då blir upphandlarens roll väldigt viktig, för att kunna förmedla både kunskap och visioner och dessutom ansvara för att allt går rätt till.
– En annan viktig fråga är ju inslagen av kriminella leverantörer i upphandlingarna, där vi från nämndens sida menar att det behövs ännu mera resurser i verksamheterna för att möta detta. Att skicka utsatta barn till HVB-hem som drivs av kriminella är ju förfärligt och skall inte få förekomma.
– Vi har ju också gott om relativt små kranskommuner runt Göteborg, som har möjlighet att hänga med på många av våra avtal, och även utifrån den aspekten är det viktigt att vi gör bra upphandlingar, inte minst utifrån hållbarhetsaspekter, där små kommuner ibland inte har resurser att utveckla kraven själva. Som stor aktör kan vi dessutom påverka hela branscher att utveckla sig hållbarhetsmässigt.
_ Jag vill ju också gärna få med ännu fler sociala företag i upphandlingar, men även fler små lokala företag över huvud taget, där resureserna gärna skall få finnas inom 15 minuter avstånd, för att vi skall utveckla ett levande lokalsamhälle. Kanske kan också beredskapsaspekterna bidra till att det blir lättare att skapa sådana upphandlingar, även om Sverige nog har övertolkat EU-direktiven ibland och velat vara ”bäst i klassen”.
Sammantaget tycker jag att vi har ett bra mandat för upphandlingen här i Göteborg och att vi på väldigt många sätt är på rätt väg, även om det naturligtvis alltid kommer att finnas förbättringsmöjligheter.