Luftskeppens återkomst – vision eller verklighet?

Hållbara transporter, fossilfria transporter, elektrifierade transporter. Nya sorters fordon, brist på laddare, vart är vi på väg?. Vi befinner oss definitivt i en omställningstid. I bekantskapskretsen råkar finnas en man vid namn Ulf Svensson, civilekonom men som också har forskat på Chalmers kring stads- och trafikplanering, och som även haft hållbarhet i fokus under flera decennier. Ett av de ämnen han intresserat sig för under många år är luftskepp, just i ett hållbarhetsperspektiv. Nedanstående intressanta artikel sände han för en tid sedan. Den skall alltså inte ses som en reklam specifikt för luftskepp, utan enbart som en omvärldsspaning lite utanför boxen. Bilden ovan är ett utsnitt ur ”På terrassen, Rom” (1927) av konstnärinnan Vera Nilsson, där man ser att luftskepp var vanligt förekommande på den tiden. Förhoppningsvis kan vi återkomma då och då med lite mer udda omvärldsspaningar. Nedan följer Ulf Svenssons rapport.

Luftskepp övervakar miljö och hållbarhet i realtid från stratosfären
Luftskeppsutvecklingen har tagit kraftfulla steg framåt under senaste tiden. Mycket av utvecklingen sker i USA. En av Googles två grundare, Sergey Brin, har satsat på att bygga stora skepp för passagerartrafik. Senast har luftskeppet Pathfinder 1 kunnat ses i sommar flyga över San Francisco Bay. Luftskeppet drivs av 12 elmotorer och öppnar därmed för fossilfria flygresor. Sergey Brin är inte ensam i detta race men är den som har de ekonomiska musklerna. Företaget Aeros Corporation, som drivs av ukrainaren Igor Pasternak, har utvecklat ett luftskepp där fokus är på tunga frakter. Hans innovation är inriktad på att hantera last- och lossning av tungt gods, samt distribution av försändelser med hjälp av drönare, en utmaning som nu har fått en lösning. Även denna utveckling sker i USA.  

Men kanske är utvecklingen av små, obemannade, kostnads- och teknikinnovativa luftskepp som ger nytt hopp för miljön och klimatet, här och nu. Denna teknikutveckling sker också främst i USA. Nyligen (6 november) beviljade NASA två samverkande, amerikanska företag en mindre summa pengar, 850 000 dollar, för att utveckla och lansera ett banbrytande system för övervakning av miljö och naturresurser i realtid. Jämfört med andra projekt inom luftskepps- och miljöområdet är detta småpengar och projektet kan snart göra stor miljönytta över hela jordklotet. 

Vad är det då man övervakar, och för vem? De exempel som ges av företagen Spectral Sciences och Sceye är bland annat följande; skogsbränder, metanläckor, vegetationsförändringar, vulkaniska plymaktiviteter och extremt väder samt andra jord- och miljöobservationer. Med tanke på utrustningens högupplösta, hyperspektrala avbildningssensorer möjliggör den även spårning av miljörisker, detaljerad analys av land- och havsytevegetation – såsom fytoplankton som utför den livsviktiga fotocyntesen – med flera områden.

Det är en stor krets av intressenter som kommer ha nytta av dessa realtidsdata. Förutom NASA själva är det en rad olika forskare men också aktörer inom räddningstjänst, industrier, jordbruk, gruvdrift, energi och samhällsplanerare för att nämna några. Men dessa högkvalitativa miljödata är också viktiga för att säkerställa livsmedelssäkerhet, energitillgångar samt inte minst skydd av naturresurser. Sammantaget är det ett system för alla beslutsfattare som också är i behov av tidiga varningar, exempelvis vid skyfall som snabbt hotar våra samhällen eller bränder, och som ställs inför att åtgärda utmaningar där detaljerade fakta är kritiska.

Att detta insamlande av realtidsdata sker från stratosfären – där den lägre gränsen är mellan 10 till 15 kilometer över jordytan till den övre gränsen som är 50 kilometer – har flera fördelar. Dels är det relativt billigt jämfört med satelliter eller flygplan som har begränsad uthållighet eftersom luftskeppen kan vara uppe i månader i sträck. Dels att exakta miljödata kan samlas in kontinuerligt över tiotusentals kvadratkilometer. Detta öppnar för flera och andra typer av nyttor än de som tidigare nämnts, som de båda bolagen tidigare genomfört var för sig och som nu ytterligare kan förfinas i detta unika samarbete.

Sceye – som specialiserat sig på plattformssystem för hög höjd som är sol- och batteridrivna avseende telekommunikation och miljöövervakning – slutförde nyligen världens första realtidsuppdrag för metandetektering från stratosfären. Man har även samarbetat med NASA och U.S. Geological Survey för att främja miljöövervakning i realtid. Andra exempel är analys av klimatmönster för att stärka prognoser och planering för resiliens, resurskartläggning för att stödja hållbar gruvdrift och energiprospektering samt tidig upptäckt av skogsbränder inom några minuter efter antändning. 
I Spectral Sciences – som är ledande inom fjärranalys, avbildning och spektralanalysteknik för miljö-, försvars- och vetenskapliga tillämpningar – är det detaljerade högprecisionsdata som är nyttan och den kommersiella grunden för alla typer av beslutsfattare.

Men det finns även ett finskt företag i denna kategori - små obemannade luftskepp/luftballonger – Kelluu. Företaget tillhandahåller autonoma luftballonger för främst övervakning och underrättelser, Finlands gräns till Ryssland har säkert bidraget till att man utvecklat en teknik som är ett mellanting mellan drönare och satelliter. Företaget har inlett ett samarbete med NATO och finns med i en rad utvecklingsprojekt inom försvarsområdet. Tidigare har man också arbetet med att kartlägga skog, infrastruktur och samhällen. Det finns likheter mellan de amerikanska bolagen men också skillnader. Framför allt är man mer fokuserad på att verka, och samla data på låg höjd. 

Summa summarum. Lättare-än-luft-system med luftskeppssystem och luftballonger är en billig, miljövänlig och effektiv teknikplattform med många användningsområden. Både civila och militära användare har stor nytta av denna teknik. Med fler projekt, fler industri- och tjänsteapplikationer, mer avancerade utrustningar är denna teknologi något som kan göra skillnad i jakten på den hållbara utvecklingen!