Regeringens reform för offentliga affärer

I ett pressmeddelande från Finansdepartementet, från den 6 oktober, skriver man följande:

Regeringen lanserar reform för offentliga affärer
Regeringen presenterar i dag en omfattande reform för offentliga affärer. Syftet är att göra den offentliga upphandlingen mer strategisk och effektiv – och samtidigt säkerställa att skattepengarna används på bästa sätt och inte hamnar i händerna på oseriösa aktörer.

Offentlig sektor gör varje år inköp för över 1 000 miljarder kronor. Bristande styrning av inköpen leder dock till dålig konkurrens, högre kostnader och lägre kvalitet för medborgarna. Små företag har svårt att delta i upphandlingar på grund av komplexa krav och brist på juridisk expertis, vilket hämmar tillväxt. Samtidigt tränger oseriösa aktörer undan seriösa företag genom fusk och dåliga arbetsvillkor, särskilt inom utsatta branscher som bygg, lokalvård och transport.

Regeringen presenterar i dag en ny riktning för offentlig upphandling. I reformen ingår en färdplan för de offentliga affärerna, förstärkning av Upphandlingsmyndigheten samt satsningar på att stärka idéburna organisationers möjligheter att utföra välfärdstjänster och att stärka kommunerna i arbetet mot välfärdskriminalitet.

– Idag är det för svårt för små företag och idéburna aktörer att göra affärer med kommuner, regioner och myndigheter. Vi behöver högre konkurrens i upphandlingar för att förbättra priserna och höja kvaliteten. Med en ny riktning för upphandlingen kan vi få ut högsta möjliga kvalitet för varje skattekrona, säger civilminister Erik Slottner.

Upphandlingsmyndigheten förstärks kraftigt
Regeringen gör Upphandlingsmyndigheten mer robust genom att samla alla upphandlingsfrågor under ett tak. Uppgifter om samordnade ramavtal flyttas från Kammarkollegiet, och vissa uppgifter inom elektronisk inköpsprocess överförs från Myndigheten för digital förvaltning (Digg). På så sätt förstärks Upphandlingsmyndigheten med mer praktisk kompetens från erfarna upphandlare och kan därmed ge bättre stöd till upphandlande aktörer. Samtidigt stärks digitaliseringen av inköpsprocesserna, vilket ökar transparensen, minskar risken för oegentligheter och ger bättre data för framtida behov och besparingsmöjligheter.

Genom att samla ansvaret för upphandlingsfrågor hos en och samma myndighet skapas bättre förutsättningar för strategisk styrning och effektivare upphandlingar.

Kommunernas arbete mot arbetslivskriminalitet och välfärdsbrottslighet förstärks
Regeringen förstärker Upphandlingsmyndighetens arbete med att stödja kommunerna att motverka arbetslivs- och välfärdskriminalitet inom de offentliga affärerna med 50 miljoner kronor över tre år. Satsningen ska ge kommunerna bättre verktyg för att upptäcka och utesluta oseriösa aktörer i upphandlingar. Ekobrottsmyndigheten kommer att bistå Upphandlingsmyndigheten i detta viktiga arbete.

Upphandlingsmyndigheten får även 4 miljoner kronor 2026 för att utreda hur idéburen sektor kan synliggöras och ta fram förslag på en lag som ökar tydligheten kring samarbetsformen Idéburet offentligt partnerskap (IOP).

Färdplan för offentliga affärer ska ge ökad samhällsnytta och fler seriösa aktörer
Färdplanen för offentliga affärer sträcker sig till år 2030 och är regeringens kraftsamling för ett ändrat synsätt på de offentliga inköpen. Fokuset breddas från att enbart se inköp som den administrativa och juridiska processen för offentlig upphandling till att ta klivet mot offentliga affärer. I färdplanen tydliggör regeringen också att de små företagen och civilsamhället behöver få utgöra en större del av de över 1 000 miljarder kronor som offentlig sektor upphandlar för varje år. Färdplanen innehåller även tre nya inriktningsmål för den nationella upphandlingsstrategin för att möta samhällsutmaningar som arbetslivskriminalitet och försörjningsberedskap:

• Offentliga affärer ska vara attraktiva för alla leverantörer – inklusive små företag och idéburna organisationer.
• Endast seriösa leverantörer ska tilldelas offentliga kontrakt.
• Upphandlande aktörer ska säkerställa försörjning av nödvändiga varor och tjänster vid kris och ytterst krig.

Hela dokumentet, Färdplan för de offentliga affärerna 2025–2030, går att ladda ner här.

                                                                 * * *

Henrik Karlsson, inköpsdirektör i Göteborg, hedersmedlem och tidigare ordförande i SOI, har på LinkedIn gjort en återblick på SOI´s ursprungligs arbete med en nationell inköpsstrategi, utifrån en fråga han fått. Vi citerar följande ur hans svar.

”Men när jag fick frågan så fick jag anledning att tänka en gång till, och söka fram den nationella inköpsstrategi SOI tog fram 2015. Historien bakom den är att Regeringen hade gått ut med att Regeringen skulle ta fram en nationell strategi för inköp och upphandling. Styrelsen i SOI bestämde då att SOI minsann skulle komma före Regeringen, och på det sättet försöka påverka. Så vi hade någon workshop, tog hjälp av en kommunikationsbyrå och satte ganska snabbt samman SOI:s nationella strategi för inköp i offentlig sektor.

Vi lyckades bli klara innan Regeringen. Civilministern Ardalan Shekarabi deltog på årskonferensen i 2015 (i Göteborg för övrigt) och var med i ett panelsamtal om strategin. Därtill fick jag som ordförande tillsammans med vice ordförande Louise Strand möjlighet att möta handläggarna på regeringskansliet som skrev Regeringens nationella strategi. Vi lyckades inte påverka namnet på den (det blev upphandlingsstrategi och inte inköpsstrategi), men vi lyckades få in ett antal perspektiv i som annars hade lämnats utanför.

Nu när jag läser strategin vi i SOI tog fram för 10 år sedan så känns den faktiskt lika relevant fortfarande. Vi landade i fem fokusområden:
·      Lyft blicken! Utgå från ett inköpsperspektiv med affärsfokus. 
·      Styr inköpen och gör dem till verktyg för att nå övergripande mål. 
·      Skapa flexibla regelverk. 
·      Investera i kunskap och kompetens. 
·      Öppna dörrar för interaktion och dialog.

Läs den! Och läs gärna Regeringens nya strategi också.”