Livsmedelsverket och beredskapen

I ett pressmeddelande från Livsmedelsverket skriver man  följande.  

290 miljoner kronor stärkte kommuners och företags beredskap
2025 fördelades 290 miljoner kronor i stöd till kommuner, regioner, lantbrukare och livsmedelsbutiker för att stärka förmågan att hålla i gång samhällsviktig verksamhet även vid höjd beredskap och i värsta fall krig. 2026 är stödet utökat till 439 miljoner kronor. Stödet ges inom ramen för Investeringsprogrammet för beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten. 

Snabbar på beredskapen
Kommuner, regioner och företag med viktiga samhällsfunktioner ansvarar för att hålla i gång sina verksamheter även vid olika typer av kriser. Via investeringsprogrammet erbjuder Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket ekonomiskt stöd som ska stärka och snabba på beredskapen inom livsmedels- och dricksvattenförsörjning samt avfalls- och avloppshantering. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och länsstyrelserna bidrar med kompletterande kunskap och erfarenhet. 

– Samarbetet mellan myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv gör att vi kan lära av varandra och rikta stöd där de ger störst effekt. I år fördelar sektorn 439 miljoner kronor. Erfarenheterna från 2025 är en viktig grund för det fortsatta arbetet, säger Lena Lind, chef för Enheten för investeringsprogram på Livsmedelsverket som samordnar investeringsprogrammet.

Exempel på framsteg för Sveriges beredskap via investeringsprogrammet 2025:
• Inköp av 12 reservkraftaggregat inom pilotprojektet Robusta livsmedelsbutiker för utlåning till livsmedelsbutiker för test och utvärdering, inklusive stöd för installation av nödvändigt reservkraftsintag. 
• 13 kommuner har fått stöd för lösningar för alternativ vattenförsörjning som beredskapsbrunnar, reservvatten och nödvattenutrustning. 
• 29 kommuner har fått stöd för att förstärka lager och utrustning inom offentlig måltidsverksamhet. 
• 112 företag inom primärproduktion fick rådgivning, och 166 miljoner kronor beviljades i stöd för att stärka motståndskraften mot avbrott i energi, vatten, transporter och IT samt mot brist på kritiska insatsvaror. Hela beloppet betalades inte ut under 2025 eftersom investeringarna tar tid att genomföra. Företag kan få upp till 50 procent i förskott, under 2025 betalades 50 miljoner kronor ut i förskott. 
• Ökad kunskap och förmåga om beredskap på nationell nivå genom att stödmottagarna uppmuntras att dela kunskaper och erfarenheter, bland annat via fysiska träffar och webbinarier.
• En överenskommelse mellan myndigheterna om inriktningen på investeringsprogrammet 2026. Två stöd för beredskapsinsatser är öppna för utlysning just nu på Livsmedelsverkets webbplats. Samarbete mellan nationella myndigheter för ökad samordning av stöd utifrån totalförsvarets behov.

Läs mer om stödet här

Nya idéer
I ett annat pressmeddelande från Livsmedelsverket skriver man följande.

Livsmedelsverket föreslår flyttbara kvarnar så att spannmålslager i norr kan bli mat i kris och krig
Flyttbara kvarnar är det mest effektiva sättet att se till att det kan bli mat av spannmålen i de beredskapslager som Jordbruksverket upphandlar i de nordligaste länen. Det menar Livsmedelsverket, som föreslår att staten köper in ett antal flyttbara kvarnar som förvaras i närheten av de statliga spannmålslagren.

För att stärka livsmedelsberedskapen inför kris och i värsta fall krig har Jordbruksverket ett regeringsuppdrag att upphandla beredskapslager för vetespannmål i de nordligaste länen. Livsmedelsverket har i sin tur i uppdrag att föreslå hur spannmålen ska kunna bli till mat då staten bestämmer att lagren ska användas.

– Nu bygger Sverige spannmålslager i de nordligaste länen. Då behövs också lösningar för hur spannmålen ska bli mjöl – i en region som idag saknar kvarnar. Därför föreslår vi att staten köper in ett antal flyttbara kvarnar, säger Livsmedelsverkets projektledare Serina Ahlgren.

Flyttbara kvarnar den mest effektiva och flexibla lösningen
Livsmedelsverket föreslår att staten i ett inledande skede köper in två typer av kvarnar till de nordligaste länen: Fyra enklare hammarkvarnar och en så kallad modulär kvarn, som kan mala ett finare mjöl. Eftersom kvarnarna är flyttbara kan de placeras där de gör bäst nytta i kris eller krig.

– Kvarnar är det mest effektiva och flexibla sättet att omvandla spannmålen i lagren till mat. Om man maler den till mjöl kan den användas till många olika typer av livsmedel, som bröd, gröt och pasta, säger Serina Ahlgren.

Kvarnarna ska köpas in i etapper och kommer i slutändan kunna mala mjöl som motsvarar ungefär hälften av den energi och näring som befolkningen i regionen behöver. För att säkra resten av den mat som behövs måste det till andra åtgärder. Det ingår inte i det här uppdraget.

Läs mer här

Apropå livsmedelsberedskap
Just i skrivande stund dök följande nyhet upp i Svenska Dagbladet.

Arla investerar 3,2 miljarder kronor i ett nytt ostmejeri vid sin produktionsanläggning i Götene. Satsningen beskrivs av företaget som Arlas största någonsin och den mest omfattande i svensk livsmedelshistoria.

”Det breda politiska engagemanget för att öka svensk matproduktion och självförsörjning har varit en viktig bidragande orsak till att investeringen görs just i Sverige”, säger koncernchefen Peder Tuborgh i ett pressmeddelande.

Enligt Arla kommer investeringen att öka självförsörjningsgraden för svensk ost med cirka tio procentenheter från 37 till 47 procent. Bland annat kommer produktionen av hushållsost flyttas från Danmark till Sverige. Arla bedömer att detta kommer innebära omkring 70 nya heltidstjänster.