Anders Wijkman skriver följande på Linkedin.
”Mycket välformulerad artikel från CradleNet på temat cirkularitet och resurseffektivitet. Det finns massor att göra inom en rad sektorer för att minska slöseriet, använda material och produkter - inkl fordon och byggnader – långt mera effektivt samt verka för längre livslängd. Det enda jag saknar är en påminnelse om rekyleffekten – dvs när system blir mera produktiva, genom tex resurseffektivitet, så frigörs resurser som ofta används för att efterfråga mer resurser någon annan stans i ekonomin. Här måste skatter och gränser för materiella fotavtryck in för att undvika att materialanvändningen – och därmed klimatpåverkande utsläpp och fortsatt hårt tryck på ekosystemen – bara fortsätter att öka! Men CradleNet och Elin Bergman skall ha en eloge för att staka ut många viktiga vägar framåt!”
Eftersom Anders Wijkman rätt sällan strör beröm kring sig väcks nyfikenheten. Artikeln är publicerad i Aktuell hållbarhet och visar sig vara formad som en analys inför nästa mandatperiod. Den sammanfattas så här.
”Analys: De viktigaste cirkulära förslagen för nästa mandatperiod
Det geopolitiska läget har ritat om kartan för svensk resurspolitik. När valrörelsen nu närmar sig räcker det inte längre med vaga hållbarhetsmål. Cradlenets nya valmanifest visar att omställningen till en cirkulär ekonomi inte bara handlar om ekologisk överlevnad, utan om att täppa till de ekonomiska hål som i dag kostar Sverige hundratals miljarder kronor årligen, skriver Elin Bergman, Cradlenet i en analys i Aktuell Hållbarhet.
När Sverige gick till val 2022 var världen en annan. Sedan dess har sårbarheten i globala leveranskedjor blivit smärtsamt tydlig, och kampen om kritiska råmaterial har förvandlats till en säkerhetspolitisk ödesfråga. Det är i denna nya verklighet som Cradlenet lanserade sitt valmanifestinför valet. Budskapet är enkelt och tydligt: Den linjära ekonomin är ett slöseri med skattemedel och konkurrenskraft som vi inte längre har råd med.
Där cirkulär ekonomi tidigare ofta diskuterats i termer av avfallshantering och återvinning, presenterar vi nu istället hårda siffror på outnyttjat ekonomiskt värde. Genom att kvantifiera vinsterna försöker vi på Cradlenet sätta press på politikerna att se resurseffektivitet som en kärnfråga för både finans- och näringsdepartementet.”
I artikeln föreslås och beskrivs Ett nationellt mål som sätter spelreglerna. Ellen går också igenom ett antal specifika branscher, nämligen Gruvorna och den urbana gruvan, Byggsektorn: Från rivning till förvaltning, och Livsmedel och mobilitet: Systemfel som kan lagas.
Slutsats: Valet handlar om resurseffektivitet
Inför nästa mandatperiod står politiken inför ett vägskäl. Ska vi fortsätta med en linjär modell som dränerar ekonomin och ökar våra sårbarheter, eller ska vi våga satsa på den cirkulära framtiden?
Läs hela artikeln här