UHM: Utvecklingen på upphandlingsområdet

Arbetslivskriminalitet och beredskap på agendan i ny rapport
Värdet av Sveriges upphandlingspliktiga inköp uppgår enligt den senaste statistiken till 1 009 miljarder kronor, motsvarande 18,4 procent av BNP. Mot bakgrund av de stora värden som offentliga inköp står för, och för att möta vår tids komplexa samhällsutmaningar, anser regeringen att det krävs ett paradigmskifte i synen på de offentliga affärerna. Om detta, samt andra aktuella händelser, finns att läsa i vår rapport ”Utvecklingen på upphandlingsområdet” som vi tar fram varje år på uppdrag av regeringen.

Rapporten i sammanfattning
Så här skriver UHM i rapportens inledande sammanfattning. 

Värdet av Sveriges upphandlingspliktiga inköp uppgår enligt den senaste statistiken till 1 009 miljarder kronor. Den långsiktiga trenden visar att värdet ökar årligen, men det sker inte några större förändringar sett till vem som köper vad, från vem och hur. Antalet annonserade upphandlingar ökade något 2024 jämfört med föregående år, men det genomsnittliga antalet anbud i upphandlingar minskade. En långsiktig trend som kan noteras är att andelen upphandlingar som överprövas minskar för varje år.

Under 2025 har den lågkonjunktur som Sverige befunnit sig i den senaste tiden hållit i sig och året har präglats av stor osäkerhet i handelspolitiken. Flera indikatorer visar dock på en positiv tilltro för tillväxt framöver.

Beredskapsfrågor har fortsatt att spela en framträdande roll under året. Omfattande utredningsarbete pågår och flera utredningar har övergått i konkreta uppdrag, där även upphandlingsfrågor aktualiserats. Ett område som har varit i fokus ur ett upphandlingsperspektiv under året är Sveriges livsmedelsberedskap.

Brottslighet riktad mot offentliga affärer fortsätter också att uppmärksammas. Det gäller både problem med arbetslivskriminalitet och välfärdsbrottslighet, men även olika former av otillbörlig påverkan. Under året har det kommit flera undersökningar som belyser utmaningarna med korruption i offentlig upphandling.

För att möta vår tids komplexa samhällsutmaningar anser regeringen att det krävs ett paradigmskifte i synen på de offentliga inköpen. Fokus behöver breddas och inköp måste ses som en strategisk fråga. Regeringen tog därför under 2025 fram en färdplan för de offentliga affärerna som kompletterar den nationella upphandlingsstrategin med nya inriktningsmål.

Under året har upphandlingsreglerna ändrats till följd av en tids utveckling med rättsakter från EU som berör upphandling. Regeländringarna innebär att det tydliggörs att rätt till överprövning och skadestånd även omfattar överträdelser av unionsrättsliga bestämmelser, till exempel den så kallade IPI-förordningen. Den är en del av EU:s handelspolitik och syftar till att främja ömsesidigt tillträde till marknader i tredjeländer. Under 2025 har kommissionen beslutat om en första IPI-åtgärd som innebär att Kinas tillträde till offentliga upphandlingar som avser medicintekniska produkter begränsas.

Lagstiftningsarbetet inom EU har präglats av den utvärdering av regelverken för offentlig upphandling som inleddes förra året samt initiativ som rör upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Under året har EU också presenterat flera åtgärdspaket som syftar till att förenkla regelverk och minska administrativa bördor inom hållbarhetsområdet.

De senaste årens samhällsutmaningar visar att det blir allt viktigare att stärka synergier och hantera målkonflikter mellan hållbarhet och frågor som rör välfärd, försvar, beredskap och försörjningstrygghet.

Hela rapporten kan du ladda ner här.