Hur klarar kommunerna klimatanpassningen?

Kommer de svenska kommunerna att klara den nödvändiga klimatanpassningen, som krävs för att förebygga och förhindra framtida katastrofer? Detta ville IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring ta reda på. Resultatat hittar vi i rapporten Klimatanpassning 2021 - Så långt har Sveriges kommuner kommit. Rapporten släpptes i början av juni och är skriven av Hanna Matschke Ekholm, Projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet och Åsa Nilsson, Projektledare på Svensk Försäkring.

Kartläggningen har gjorts som enkätundersökning till samtliga 290 kommuner i landet under våren 2021, 180 av dem har svarat på enkäten.
Enkäten rymmer frågor kring om det finns några specifika mål för klimatanpassningsarbetet i kommunerna, om det fattats ett politiskt beslut om att de ska arbeta med klimatanpassning, om kommunerna följer upp och utvärderar arbetet och om de gjort en analys över hur kommunen kan påverkas av framtida klimatförändringar.

De olika frågorna har poängsatts, maxpoäng är 33. Hälften av kommunerna som svarat, 97 stycken, når inte upp till hälften av maxpoängen. 47 kommuner har fått under 10 poäng. 15 kommuner har fått mer än 30 poäng.

Enligt ett regeringsuppdrag ska varje kommun senast 2026 ta fram en risk- och sårbarhetanalys över de faror som finns relaterat till klimatförändringar och utefter dessa göra en klimatanpassningsplan – något som inte alla kommuner känner till. Undersökningen visar att det är ungefär 30 procent som inte alls vet om att det finns ett regeringsuppdrag. Här behövs det en tydlig vägledning, Med regeringsuppdraget till kommunerna tillkom en summa pengar avsedd att gå till en risk- och sårbarhetsanalys. Men enligt vad Staffan Moberg, som är expert på klimatskador hos Svensk försäkring. säger till DN så försvann ofta de pengarna in i den allmänna budgeten – på grund av just uppdragets otydlighet.
– Varje kommun ska fatta sitt eget beslut om tidshorisonten, om hur omfattande skyfall, eller hur många grader man behöver ta hänsyn till. Dessutom har pengarna styrts efter storlek på kommun, inte efter behov, vilket innebär att stora kommuner med stora resurser fått mer pengar i bidrag, säger han.

Här ser vi de kommuner som har lyckats bäst i undersökningen.
1. Lomma (32,2 poäng)
2. Norrköping (32 poäng)
3. Ängelholm, Söderhamn, Skövde, Kristianstad, Arvika (31,5 poäng)
4. Stockholms stad, Huddinge, Boden (31 poäng)
5. Västerås, Linköping, Karlstad, Göteborgs stad, Botkyrka (30,5 poäng)
6. Umeå (29,5)
7. Värnamo, Ljungby, Helsingborg, Götene (29 poäng)
8. Växjö, Malmö stad, Danderyd (28,5 poäng)
9. Trelleborg, Södertälje, Lund (28 poäng)
10. Ystad, Västervik, Vellinge, Järfälla, Eksjö, Borås (27,5 poäng)

Ladda ner undersökningen här.