Nytt från Upphandlingsmyndigheten

Det händer mycket i de offentliga inköpen nu. Här följer några nyheter från Upphandlingsmyndigheten, släppta under oktober.

Upphandlingsmyndigheten startar råd för offentliga affärer
Nu initierar Upphandlingsmyndigheten ett nytt forum för dialog om offentliga affärer. Syftet är ökat erfarenhetsutbyte och strategiska samtal om hur offentlig upphandling och offentliga affärer kan bidra till effektiva verksamheter, hållbar utveckling och ett långsiktigt värdeskapande i offentlig sektor.
Rådet för offentliga affärer skapas mot bakgrund av regeringens färdplan för de offentliga affärerna. Diskussionerna kommer att ta avstamp i hur upphandlande organisationer kan bidra till färdplanens måluppfyllelse.

Rådet ska i förlängningen främja ett helhetsperspektiv på utvecklingen av offentliga affärer och skapa samordning och samstämmighet i organisationernas respektive uppdrag, både inom och mellan färdplanens inriktningsmål. Det ska bland annat ske genom samverkan och tvärorganisatoriskt arbete.
Syftet är också att hitta synergieffekter mellan olika verksamheter och branscher och ytterligare utveckla inköp till ett effektivt strategiskt verktyg för verksamhetsutveckling och måluppfyllelse.

– Vi ser detta som ett viktigt mötesforum för att gemensamt diskutera aktuella utmaningar, utvecklingsbehov och möjligheter inom offentliga affärer, säger Marjo Nevala Löfkvist, strateg på Upphandlingsmyndigheten.

Deltagarna i rådet består bland annat av myndigheter som Trafikverket, Arbetsförmedlingen, Svenska kraftnät, Försvarets Materielverk och Kriminalvården

– Rådet representeras av stora inköpsorganisationer som verkar i kritiska sektorer. Vi delar många utmaningar framförallt när det gäller frågor som berör välfärdsbrottslighet och försörjningstrygghet och beredskap. Det handlar till exempel om nya affärsmodeller, leverantörsstyrning, avtalsuppföljning och hur man tryggar sina försörjningsskedjor, tillägger Marjo Nevala Löfkvist.

Rådet för offentliga affärer hade sitt första möte den 21 oktober på Upphandlingsmyndigheten.

Upphandlingsmyndigheten kritisk till European Innovation Act (EIA)
Forskning i Europa leder sällan till lönsamma kommersiella produkter på marknaden. Detta vill EU Kommissionen råda bot på med hjälp av European Innovation Act där man föreslår att offentlig upphandling ska utgöra en brygga mellan forskning och kommersialisering av produkter.

I European Innovation Act (EIA) föreslås bland annat att alla bestämmelser om offentlig upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster samlas, vid sidan av Public Procurement Act (PPA). EU:s kommande Public Procurement Act är en reform av unionens upphandlingsregler. Reformen handlar, förutom om att förenkla regler om offentlig upphandling och om en ny syn på upphandling som strategiskt verktyg, även om säkerhet, försörjningsberedskap, hållbarhet, innovation och europeisk konkurrenskraft. För Sverige kan det på sikt påverka allt från LOU och LUF till IT-upphandlingar, försvarsaffärer, leverantörskontroll och möjligheten att väga in geopolitiska risker.

Upphandlingsmyndigheten är kritiska till förslaget om European Innovation Act och anser att det är bättre att undvika parallella rättsakter om offentlig upphandling på olika områden.

Reglerna för upphandlingsprocesserna och vilka villkor som ställs i upphandlingar av forsknings- och utvecklingstjänster skulle med European Innovation Act också skärpas. Exempelvis gällande krav på utformning av upphandlingsdokument, villkor för immateriella rättigheter, uppdelning av kontrakt, hur projekt ska bedrivas samt också hur marknadsundersökningar och annonsering ska utföras.

Upphandlingsmyndigheten menar att regelverket skapar onödig reglering och låser snarare än att öppna upp för innovation och kommersialisering av nya produkter. Istället förespråkar Upphandlingsmyndigheten utfärdande av rekommendationer och vägledningar. Dessa kan i många fall ge uttryck för samma principer som de tvingande reglerna som nu föreslagits.

– Vi tror inte att lösningen är tvingande regler utan snarare att man genom rekommendationer på området istället kan se från projekt till projekt, och där avgöra vad som är lämpligt och rimligt att följa från fall till fall, säger Philip Lieff, jurist på Upphandlingsmyndigheten.

– Kanske passar det att följa European Innovation Act i vissa lägen men inte alla. Kommissionens förslag skapar onödig byråkrati, speciellt på innovationsområdet och kan snarare bli ett hinder än en möjlighet, tillägger Philip Lieff.

Remissen har skickats ut till drygt 100 intressenter, både företag och myndigheter, där Upphandlingsmyndigheten är en.

Upphandlingsmyndigheten har nu lämnat in sitt remissvar rörande European Innovation Act, där vi avstyrker att dessa upphandlingsregler införs vid sidan av Public Procurement Act.

I remissvaret avstyrker Upphandlingsmyndigheten också att det blir tvingande att följa detaljerade bestämmelser rörande villkoren för upphandlingar av forsknings- och utvecklingstjänster.

Ta del av remissvaret i sin helhet här

Upphandlingspliktiga inköp för 1008 miljarder kronor 2024
Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen minskar.
Värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna uppskattas till 1 008 miljarder kronor 2024. Det motsvarade 17,5 procent av BNP.  De upphandlingspliktiga inköpen minskade med en miljard kronor 2024 jämfört med föregående år. Läs mer här